Vad har du för upplevelse/erfarenhet av autopilot för rorkultsmontage?

[Mackey 4 209]

Hej!

 

Frågan om autopiloter för rorkultsmontage har blivit aktuellt i en annan tråd så jag tänkte att det kunde vara intressant att se vad vi på MG har för erfarenheter av dessa.

 

Vissa bedömer dem som dyrt skräp och andra är väldigt nöjda efter 15 års användning.

Vad tycker du?

 

Jag vet att det finns massor av modeller, men jag har valt att endast fråga om olika fabrikat.

 

Svara på frågorna, men skriv gärna några synpunkter också. Det kan hjälpa andra att välja mera rätt. 

 

Mackey

[Mackey 4 209]

Vi har en Raymarine ST 2000 på vår 5 ton tunga Comfort 32 (fenköl). Styr-Björn har hjälpt oss både i Stockholms skärgård och ToR Haparanda och Tallinn.

 

Efter fem år i ur och skur och stekande sol (ca. 150 dygn) fungerar Styr-Björn fortfarande problemfritt.

 

Vi har inte kopplat den till plotter och/eller vindinstrument, men tycker ändå den får godkänt för kurshållning på alla bogar, med vissa - ej klart definierade - undantag.

Ibland får Styr-Björn spader! Det känns som det finns lokala magnetfält på vissa ställen.

Ibland styr Styr-Björn bara lite sämre och då får man gå till "Stand by" och tillbaks till "Auto" så är problemet löst.

 

Fjärrkontrollen är vår bästa vän i dåligt väder om man går för motor. Då kan man sitta under sprayhooden (som kan förlängas med en extra del bak till vinscharna) och styra.

Fjärrkontrollen är också bra när man är ensam och förbereder något, tex. spinnackersegling, eller av andra anledningar inte är i närheten av rorkulten men ändå har uppsikt.

[Peter_K 4 081]

Jag har en Simrad TP22, enklaste sortens autopilot till rorkult som är döpt till Bröli efter Olof Wretling i "Pappas Pengar" som alltid klantar till det, plus att ungarna tyckte den "brölade" lite när den styrde. Den är inte kopplad till plotter eller andra instrument, och jag har ingen fjärrkontroll.

Båten är en nära tre ton tung Dixie 27.

Jag använder den en hel del när jag seglar, det blir en extra besättningsmedlem.  "Tack"-funktionen är smidig när man seglar ensam och behöver sköta seglen i slagen; jag slipper styra med knäna medan jag drar i snörena.

 

För motor fungerar den klockrent, och används alltid vid längre sträckor, eftersom det är så sjukt tråkigt att styra när man går för motor.

 

Den låter lite när det är tyst och den små-korrigerar, och den är lite långsam i vågor och överkompenserar ibland när det går sjö - men man får vad man betalar för, och jag är i det stora nöjd med den, och skulle lätt kunna tänka mig att skaffa en till eller annan av samma fabrikat.

Redigerad 12 Augusti , 2020 av Peter_K

[jussi_h 17]

Har en Autohelm ST40, som kom med båten 18 år tillbaka. Standard stand-alone koppling, ingen 'follow the route' förbindelse till gps:en.

Har fungerat mycket tillfredställande sedan jag installerade grövre kabel till batteriet. En praktisk grej som jag använder mycket då jagför det mesta seglar solo. Enkelt att slå på och av; likaväl att ta helt åsido: man bara lyfter ställdonen upp.

'Helmerson' orkar styra en normal dag men efter 3..5 timmar i rad i vakt börjar han av någon orsak 'vandra omkring'.  Efter an 1..2 timmars 'kaffepaus' är han ok igen.

Akterliga vågor är problematiska, beror nog på skrovformen.

Kompassen, bakom sittbrunnsväggen, är lite känslig till placering av grejor i sittbrunnen.

[BboatB 26]

St2000 med fjärr.

 

Väldigt skönt att kunna släppa handstyrningen och fokusera på segel, mat el dricka en kaffe i lugn och ro. 

[Mackey 4 209]

Efter svar från 11 deltagare så ser det ut som att vi som svarar ändå är rätt nöjda med våra autopiloter.

 

Ett par stycken har gått sönder de första tre åren så de kan ju täckas av garanti och/eller konsumentköplagen om det kan anses vara ett ursprungligt fel.

 

Vi som svarat är mera nöjda med hållbarheten än med funktion och styrning, men endast en är mycket missnöjd i vardera av dessa båda kategorier.

 

Jag har själv märkt stor skillnad på förmågan att styra bra om jag efter kalibreringen laborerar med parametrarna en del, men exakt rakt styr den ju inte för det.

Det gör tydligen inte avancerade system inom handelsflottan heller. En sjökapten har berättat för mig att man märker om ett fartyg går på autopilot eller om det handstyrs. Människan är bättre än autopiloten även där.

 

Man bör ju inte heller behöva en grundkurs i reglerteknik för att få autopiloten att funka bra kan man tycka.

 

[Hybro 1 008]

Raytheon ST 1000, med kabelfjärr. 

 

Har bytt några plastdetaljer och även gjutit, på plats, med marineepoxi ny lagring, för fästet mot sittbrunnen. Alltså inuti Autopiloten. 

Karvar ur den slitna plasten. 

Fyller hål rummet med epoxi, lit mer än vad som beräknas behövas. Lägger gladplast på ytan och lite fett på den rostfria pinnen. 

Skruvar ihop och låter epoxin härda. Avlägsnar överflödig epoxi och gladpacken. Smörjer med lite fett. 

Nu har det gått 7-8 000 sjömil sen sist, utan större glapp. 

 

Totalt har jag använt autopiloten mer än 15 000 sjömil, sen jag köpte båten 2007. Hur mycket förra ägaren nyttjade denna dessinnan, vet jag inte. 

 

Visst i tusan... Har bytt något plasthjul och drivremmar. 

 

Har även köpt en ST 2000, Raymarine, som jag har i reserv, och även när det går grövre sjö. 

 

Samma autopilot som  Raytheon. 

 

- Bara positivt, från min sida. 

 

Nästa blir en Raymarine ST 1000 med trådlös fjärrkontroll. 

 

 

Redigerad 13 Augusti , 2020 av Hybro

[Hybro 1 008]

Kanske fixa en tråd om hur man pysslar med sin autopilot, i stället för att skrota. 

 

Angående att autopiloten, alltså min, tappar funktionen ibland, men varnar när inställd max kursavvikelse inträffar, beror troligen på magnetiska störningsfält i berggrunden. 

 

Hur kan jag anta detta? 

Jo, jag testade vid tillfället även den liknande autopilot jag har i reserv. 

 

0.5 sjömil längre fram, funkade båda som de är inställda att göra. 

[Hybro 1 008]

Om ni har någon ST 1000 eller ST 2000 som inte används eller är trasig, så tänk på mig.