Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
skippeer

Vad "skapar" byvind?

Rekommendera Poster

Postad (redigerade)

Den senaste tiden har det varit okay medelvindar men med byvindar som stoppat oss från att ge oss ut på havet (byvindar på 12-16 m/s).

Jag förstår hur isobarerna skapar vind men kommer inte på vad som generarar BYVIND.

Kan någon förklara bakgrunden till byvind?

 

Kollade dagens vindprognos för västkusten och det finns områden med ränder som markerar byvind minst 5 m/s starkare än medelvinden och områderna med starka medelvindar verkar vara i lä av land....kan terrängen skapa den oregelbundna byvinden?

image.png.1c12390067a2971e6e29535162184a20.png

 

Liknande mönster runt Stockholm, ute på fritt vatten verkar byvind och medelvind diffa mindre än 5 m/s.

image.png.4ea6c6e1a1c2309e27a05445d217fe80.png

Redigerad av skippeer

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2020-06-13 vid 12:19 skrev skippeer:

Den senaste tiden har det varit okay medelvindar men med byvindar som stoppat oss från att ge oss ut på havet (byvindar på 12-16 m/s).

Jag förstår hur isobarerna skapar vind men kommer inte på vad som generarar BYVIND.

Kan någon förklara bakgrunden till byvind?

 

Kollade dagens vindprognos för västkusten och det finns områden med ränder som markerar byvind minst 5 m/s starkare än medelvinden och områderna med starka medelvindar verkar vara i lä av land....kan terrängen skapa den oregelbundna byvinden?

 

Liknande mönster runt Stockholm, ute på fritt vatten verkar byvind och medelvind diffa mindre än 5 m/s.

Topografin har självklart en del skuld till att det blir kastvindar. Vinden pressas samman i sund och trycks upp över höjdpartier. Väldigt nära branta höjdpartier kan det bli både vindstilla och kraftiga fallvindar som i värsta fall slår omkull segelbåtar även i nordiska farvatten (annars mest omtalade i områden med högre toppar av typ gamla vulkaner).

 

Sen finns det alltid en del turbulens i luftmassan. Speciellt under stora molnformationer kan det uppstå kraftiga upp eller nervindar som strålar ut runt molnet. Vi har väl alla upplevt de kraftiga vindskiftningar som kan uppstå när det närmar sig ett regn/åskmoln.

 

Segelflygarna och större rovfåglar jagar alltid de luftstigningar som finns under vissa moln (jag vill minnas att det är cumulusmolnen) där de får kraftig stigning och kan glidflyga till nästa stora moln.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
2020-06-15 vid 22:47 skrev Lintott:

Segelflygarna och större rovfåglar jagar alltid de luftstigningar som finns under vissa moln (jag vill minnas att det är cumulusmolnen) där de får kraftig stigning och kan glidflyga till nästa stora moln.

Bra Lintott, mvg från mig. Tyvärr så vet jag inte varför vi har byig vind, med en högre vindstyrka som  brukar vara i 10-15min.

Redigerad av Peka67

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Vindhastigheten anges ofta på två olika sätt, medelvind och byvind. SMHIs observationer av byvind avser det högsta momentana (2 sekunder) mätvärdet under en mätperiod av 1 timme. Medelvinden är medelvärdet av vinden under 10 minuter.

 

Att land påverkar vinden är jag med på, men berg och dalar varierar inte övertid (de är mycket konstanta till sin form) men det gör byvinden.
Jag har fortfarande inte fått någon aha upplevelsen att så funkar det, får väl lusläsa någon av väderböckerna som finns i bokhyllan och se om det finns en bra förklaringsmodell som även en trögtänkt fattar

Redigerad av skippeer

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vindens strömningar med olika hastigheter kan jämföras med ett rinnande vattendrag. Om bäcken är bred och djup står vattnet nästan stilla och man ser inte att det rör sig nämnvärt. Men om bäcken smalnar av eller blir grundare så syns det mycket lättare trots att det är samma mängd vatten som rinner i bäcken hela tiden. Det samma gäller med vindmassorna, där högtryck och lågtryck pressar ihop luftmassorna så ökar hastigheten på vinden och vid brant stigande markskillnader märks det mycket med kraftiga vindar. Som seglare är det en extra bra kunskap att kunna läsa av vilken väg man bör ta för att ta till vara på den skillnaden som finns mellan öarna då det kan skilja ett par meter per sekund i vindstyrka och man kan då passera flera båtar om man går rätt väg.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Som ung läste jag lite om linjär strömning så det är inte det jag klurar på utan variationen i vindstyrkan (den stökiga byvinden). Har seglat 30-40 veckor i områden med fallvindar och bakgrunden till dessa förstår jag. Känner även till skillnaden på vindstyrka på olika sidor av en ö (lä och lovart).

 

Kan man se byvind som en form av störd strömning som varierar över tid vilket märks extra mycket då det blåser från land ut över havet?

 

Dax att lägga lite drycker på kylning, för de som är PK kan vi säga att det är naturligt vatten från egen brunn.

Redigerad av skippeer

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Jag vet inte om detta får dig att känna någon större förståelse, men jag tänker på följande två pusselbitar: 

 

1. Von karman-gata kan ju ge upphov till byvindar, på samma sätt borde vind över topografi kunna göra det. 

2. Jag vill minnas att man i viss modellering av flöden räknar med att virvlar har störst sannolikhet att dämpas och bli mindre och mindre, till slut värme ( vilket t ex kan vara rotation av molekyler, utöver vibration etc). Men, de har också en viss sannolikhet att klumpa ihop sig och bli större, även om de slutligen alltid dör ut och blir värme. 

 

Så, din intuition som säger att allt flöde borde vara jämnt, den stämmer, men resan dit för en enskild störning är inte rak. En störning kan klumpa ihop sig med andra störningar innan de slutligen slutar sönderfaller i mindre och mindre virvlar. 

Redigerad av AndW
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...