Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
Mellgard

Funderingar kring TBT (tributyltenn)

Rekommendera Poster

Postad (redigerade)

Färgen ska sitta kvar. Men kanske bli övermålad med en spärrfärg som är specificerad som sådan. Helt enligt tidigare rekommendation från Saltsjön-Mälarens Båtförbund (SMBF).

 

(tillägg) Finns lite nyare info från SMBF i dessa länkar.

  

https://www.kabk.org/MinnesanteckningarSMBF.pdf   
http://smbf.org/wp-content/uploads/2021/01/Fragor-och-svar-1.pdf  

 

Det står sist i första länken att det finns en EU-förordning som säger att om båten har TBT ska den saneras. Men det är en oriktig uppgift. 

Redigerad av Mellgard

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev pseudonym:

Det har gått troll i denna soppan och är numera en principsak att färgen SKA sitta kvar tills Mellgard har lämnat detta jordelivet.

Tror du..? 😂

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Färgen ska sitta kvar. Huruvida de ansvariga ska .... 😉

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan skrev Mellgard:

Färgen ska sitta kvar. Huruvida de ansvariga ska .... 😉

Den som ansvarar för din bottenfärg är nog du själv och ingen annan 🙂

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2021-05-10 vid 20:09 skrev Faderullan:

Jag råkar känna två marinbiologer, mycket närstående dessutom. En som nyligen skrev sin kandidatexamen på universitetet och därefter fortsatt studierna och en som ägnat en snart fyrtioårig karriär åt fiske- och marinbiologiska frågor. Båda anser att TBT är ett otyg som inte borde få komma ut i kretsloppet varken på land eller i vattnet.

För det handlar inte bara om bottenkrypen i hamnbassängen, de äts upp av småfisk som äts upp av större fisk som äts upp av än större fisk. Dessutom har vi fiskande fåglar som kommer in i kedjan och så vidare...

Ingen av ovanstående marinbiologer har fått en cent för att yppa dessa ord.

Naturligtvis inte, men deras institution kanske fått stöd av EU? 
3.9 miljoner EUR åt ett tillfälligt bildat konsortium i vilket man tror att koppar, zink och TBT är toxiner känns som bortkastat. Se i slutet av sammandraget.
https://www.bonusportal.org/projects/viable_ecosystem_2014-2018/change    

 

På sista sidan av slutrapporten står som första rekommendation 
"Phasing-out of biocidal antifouling products in the Baltic Sea on leisure boats including adjacent freshwater areas until 2030".
https://www.bonusportal.org/files/6240/BONUS_CHANGE_final_report.pdf 

 

Så då kanske TBT-resterna på min båt får sitta kvar till 2030? Det kan jag nog leva med. 😄

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
11 minuter sedan skrev Mellgard:

Så då kanske TBT-resterna på min båt får sitta kvar till 2030? Det kan jag nog leva med. 😄

Är du inte mer intresserad av att segla än att du kan vänta med att sjösätta till 2030 kanske du skall överväga att sälja båten..? 
🙂

Och om du behåller den; hur gammal är du sommaren 2029 när du skall skrapa båten?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
41 minuter sedan skrev Mellgard:

Naturligtvis inte, men deras institution kanske fått stöd av EU? 

Båda institutionerna i det här fallet finansieras av finska staten. Ingendera uttalandet gjordes i namn av någondera institutionen utan var bara konstateranden enamerande från respektives studier, kunskap och erfarenhet. 

 

Mellgårds konspirationstourette när forskning och fakta inte passar hans åsikter och sätt att resonera pekar på ett fenomen man ser allt oftare, framförallt inom populistisk politik som ofta låtsas vara intresserad av varifrån olika fakta kommer och vem som kan tänkas vara den konspiratoriska kraften bakom. Det här öppnar helt klart för följande frågeställning:

 

Hur skall forskning vara finansierad för att dess framkomna fakta skall ses som trovärdig av alla? 

 

Mellgård har säkert en åsikt men knappast fakta i den frågeställningen också....

Redigerad av Faderullan
  • Tack 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
29 minuter sedan skrev Peter_K:

Är du inte mer intresserad av att segla än att du kan vänta med att sjösätta till 2030 kanske du skall överväga att sälja båten..? 

Min första tur (transportsegling) för året startar från Bullandö, med en båt utanför bild. Foto från 3 juni.

Därefter ska min segelkajak av märket Klepper Aerius 20 tas i bruk. Tror inte att AFS-förordningen  för TBT omfattar kajaker. 

Bullandö1.JPG

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 minuter sedan skrev Mellgard:

Tror inte att AFS-förordningen  för TBT omfattar kajaker.

Du tänker att det skulle finnas ett ”kajak-undantag” eller..? Knappast. 
Däremot undrar jag vem som får för sig att bottenmåla en kajak..?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
57 minuter sedan skrev Peter_K:
1 timme sedan skrev Mellgard:

Så då kanske TBT-resterna på min båt får sitta kvar till 2030? Det kan jag nog leva med. 😄

Är du inte mer intresserad av att segla än att du kan vänta med att sjösätta till 2030 kanske du skall överväga att sälja båten..? 
🙂

Och om du behåller den; hur gammal är du sommaren 2029 när du skall skrapa båten?

Klart över 80, närmare 85 om jag förstått det rätt.

Det är nog en dålig idé att låta båten stå på land till dess, skrapandet går säkert lättare nu än sedan.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
40 minuter sedan skrev Peter_K:

Du tänker att det skulle finnas ett ”kajak-undantag” eller..? Knappast. 
Däremot undrar jag vem som får för sig att bottenmåla en kajak..?

Kan ju finnas tennorganiska föreningar (mjukgörare) i skrovduken. 😉

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

På kajaker, sup-brädor och kanoter stryker man bara lite Roundup inför varje åktur så glider det bra. Roundup funkar exceptionellt bra på kajaker när man skall göra eskimosvängen, det säger ju sig självt liksom... 😀

  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 timmar sedan skrev Mackey:

Klart över 80, närmare 85 om jag förstått det rätt.

T.o.m. norr om 85.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2020-04-21 vid 08:11 skrev Kane:

Vad är ditt syfte/din tanke med att starta denna tråd? Jag förstår inte vad du vill åstadkomma.

Ursäkta senkommet svar. Syftet var bl.a. att få motsidan att visa sina kort. 🙂  

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
21 minuter sedan skrev Mellgard:
2020-04-21 vid 08:11 skrev Kane:

Vad är ditt syfte/din tanke med att starta denna tråd? Jag förstår inte vad du vill åstadkomma.

Ursäkta senkommet svar. Syftet var bl.a. att få motsidan att visa sina kort. 🙂  

Vad har du fått reda på?

Alla kort har ju legat med framsidan upp hela tiden.

  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

"Ändå kan Sundström kännas lös och fumlig. Stockholmaren sjunger ibland lite som om han har blivit långsamt, generationellt förgiftad; som om han brukade bada i någon liten sjö full av tribyltenn som liten". (Göteborgs-Posten 2021-05-06: betalvägg)

https://www.gp.se/kultur/musik/recension-stefan-sundström-östan-västan-om-stress-och-press-1.46254215 

 

Att kulturskribenter nu sprider myter om tributyltenns giftighet för människor förvånar inte. Marinbiologer som exempelvis dem bakom Happy Boat är bevisligen skickliga på marknadsföring och att framhäva sin betydelse.

 

Att snäckor i Australien helt återhämtat sig efter TBT-förbuden, och detta utan någon sanering av fritidsbåtar, kommer vi inte bli informerade om.

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0025326X20305269

 

 

Redigerad av Mellgard

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Duracellkaninen är igång igen med nya batterier.😂😂😂🐇🐇🐇

  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 timmar sedan skrev Mellgard:

Att snäckor i Australien helt återhämtat sig efter TBT-förbuden, och detta utan någon sanering av fritidsbåtar, kommer vi inte bli informerade om.

Intressant att du vet att fritidsbåtar i Australien inte har tagit bort TBT-färgen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
47 minuter sedan skrev Mackey:

Intressant att du vet att fritidsbåtar i Australien inte har tagit bort TBT-färgen.

I Australien prioriterar man att minska spridningen av skadliga organismer som fastnar på fritidsbåtar. Man rekommenderar effektiva bottenfärger (ej TBT) samt regelbundet underhåll och ny påmålning. 
https://www.marinepests.gov.au/sites/default/files/Documents/recreational-vessel-biofouling-guidelines.pdf 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Autraliensarna verkar ju noggranna med att ta bort gammal bottenfärg innan de lägger på ny så de har säkert ingen TBT kvar.

Screenshot_20210607-164207_Drive.thumb.jpg.c123c50dbc9cf1d8d5333183740f3b94.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
2 timmar sedan skrev Mellgard:

I Australien prioriterar man att minska spridningen av skadliga organismer som fastnar på fritidsbåtar. Man rekommenderar effektiva bottenfärger (ej TBT) samt regelbundet underhåll och ny påmålning. 
https://www.marinepests.gov.au/sites/default/files/Documents/recreational-vessel-biofouling-guidelines.pdf 

Denna PDF refererar till https://www.agriculture.gov.au/biosecurity/avm/vessels/marine-pest-biosecurity/biofouling/anti-fouling-and-inwater-cleaning-guidelines och där kan man läsa (i PDF:en på sidan 8 ) följande:

 

Citat

The sale and application of anti-fouling coatings containing tributyltin are prohibited in Australia and New Zealand. However, Australian and New Zealand maintenance facilities may still carry out maintenance on vessels and movable structures that have tributyltin-based antifouling coatings beneath barrier coats and compliant anti-fouling coatings, provided the facilities are able to contain waste produced during maintenance and minimise release of contaminants.

(...)

Application, maintenance, removal and disposal of anti-fouling coatings should only be carried out at maintenance facilities that have adopted measures to ensure all biofouling, coatings and other physical contaminants removed from vessels and structures are retained and treated in a manner that is compliant with relevant local regulations. It is the responsibility of the person carrying out the maintenance to check all necessary approvals are in place and that they are familiar with all conditions specified in such approvals.

Man kan ju läsa detta som fan läser bibeln, men jag tolkar det som att om du har TBT i bottenfärg så får du inte underhålla bottenmålningen om du inte har godkänt spärrskikt ovanpå först. Det verkar också finnas restriktioner mot att bottenmåla på egen hand utanför en godkänd anläggning som kan ta hand om giftiga färgrester, men jag orkar inte gräva i australiensiska naturvårdsverkets regler för detta.

 

De verkar också kräva dokumentation på vilken bottenfärg man har på båten, även för fritidsbåtsägare.

Redigerad av kblomster

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Angående TBT i Australien

"In some cases, older vessels which have been out of use, or those arriving from overseas, may still have TBT antifouling paint applied. In these cases, if boat maintenance or scraping is necessary, refer to the EPA’s Chemical control order on organotin wastes for requirements on handling, storage and disposal. 
If you need to deal with organotin wastes containing TBT, you must have an environmentally hazardous chemicals licence, issued by the EPA."
https://www.epa.nsw.gov.au/-/media/epa/corporate-site/resources/pesticides/17p0370-apply-antifoul-paint-marinas.pdf?la=en&hash=A7DC2BA065178027483DA173B52F351599F1CFE2 (sid 3) 

 

Underförstått inget krav på borttagning ens av aktiv TBT-bottenfärg. 

 

I Australien ligger fritidsbåtarna i sjön hela året. De landsätts endast för bottenmålning eller andra underhållsarbeten. Lagstiftningen är anpassad till att underhåll och bottenmålning utförs yrkesmässigt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
9 minuter sedan skrev Mellgard:

Underförstått inget krav på borttagning ens av aktiv TBT-bottenfärg. 

Nja… det står…

9 minuter sedan skrev Mellgard:

In some cases, older vessels which have been out of use, or those arriving from overseas, may still have TBT antifouling paint applied.

Dvs, om båten har använts i Australien på senare tid har den sannolikt ingen TBT, utan det är endast äldre båtar som stått på land och de som kommer utomlands ifrån som kan förväntas ha TBT på skrovet. Jag antar att resten har det tagits bort TBT-färg från tidigare. 
 

Man skall också komma ihåg att Australien inte har en skärgård i ett innanhav med den känsliga ekologi som det innebär. 

Redigerad av Peter_K

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

"Tributyltin (TBT) is an example of a banned organotin antifouling compound.

  • Do not apply antifouling paints that contain organotin to any part of your vessel’s hull or external parts or surfaces.
  • Remove and dispose of older antifouling systems containing organotin at appropriate facilities on land, or paint over it with a coating that prevents the banned compounds from leaching into the water."

 

https://www.amsa.gov.au/news-community/news-and-media-releases/antifouling-systems

 

Redigerad av Abbe2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
2 timmar sedan skrev Abbe2:
  • ......
  • "Remove and dispose of older antifouling systems containing organotin at appropriate facilities on land, or paint over it with a coating that prevents the banned compounds from leaching into the water."

https://www.amsa.gov.au/news-community/news-and-media-releases/antifouling-systems

 

"AMSA is responsible for ensuring the safety of vessels and the seafarers onboard, operating in the Australian domestic commercial industry".
https://maritimemanagement.transport.nsw.gov.au/partners/amsa/index.html  

 

Australian Maritime Safety Authority (AMSA) reglerar inte TBT på fritidsbåtar. 

 

 

2 timmar sedan skrev Peter_K:

Dvs, om båten har använts i Australien på senare tid har den sannolikt ingen TBT, utan det är endast äldre båtar som stått på land och de som kommer utomlands ifrån som kan förväntas ha TBT på skrovet. Jag antar att resten har det tagits bort TBT-färg från tidigare. 

Konventionella bottenfärger i Australien har nog spärrat utläckning av TBT och därmed inaktiverat det lika effektivt som här.

 

Redigerad av Mellgard

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
2 timmar sedan skrev Mellgard:

Angående TBT i Australien

"In some cases, older vessels which have been out of use, or those arriving from overseas, may still have TBT antifouling paint applied. In these cases, if boat maintenance or scraping is necessary, refer to the EPA’s Chemical control order on organotin wastes for requirements on handling, storage and disposal. 
If you need to deal with organotin wastes containing TBT, you must have an environmentally hazardous chemicals licence, issued by the EPA."
https://www.epa.nsw.gov.au/-/media/epa/corporate-site/resources/pesticides/17p0370-apply-antifoul-paint-marinas.pdf?la=en&hash=A7DC2BA065178027483DA173B52F351599F1CFE2 (sid 3) 

 

Underförstått inget krav på borttagning ens av aktiv TBT-bottenfärg. 

 

I Australien ligger fritidsbåtarna i sjön hela året. De landsätts endast för bottenmålning eller andra underhållsarbeten. Lagstiftningen är anpassad till att underhåll och bottenmålning utförs yrkesmässigt.

Jag läste lite längre och tolkade detta precis tvärtom. Naturvårdsmyndigheterna har ett visst intresse av att bottenfärgen är effektiv eftersom man vill undvika introduktion av invasiva arter, och har därför rekommendationer om att man bör slipa ner existerande bottenfärg innan man lägger på ny. Om man gör något som helst underhåll på en båt med TBT-färg får man farligt avfall som inte får hanteras utan särskilt tillstånd.

 

Man bör också komma ihåg att Australien är en federal stat och delstaterna har egna naturvårdsmyndigheter. I Tasmanien till exempel finns dessa riktlinjer, och där är skrivningen:

Citat

If a tributyltin-based antifouling coating is still present on the hull, it is recommended that the coating be completely removed with due regard to appropriate methods of removal and waste disposal and replaced with a TBT-free antifouling system.

 

Redigerad av kblomster
  • Tack 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
42 minuter sedan skrev Mellgard:

Konventionella bottenfärger i Australien har nog spärrat utläckning av TBT och därmed inaktiverat det lika effektivt som här.

Nu hittar du bara på. 
Det finns inget som stödjer det påståendet. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
15 minuter sedan skrev Peter_K:

Nu hittar du bara på. 
Det finns inget som stödjer det påståendet. 

Däremot finns det en rapport från 2007 utförd av naturvårdsverket i West Australia, där man vid vissa marinor i Perth-området fann högre halter av TBT i sediment än innan förbudet mot användning på fritidsbåtar under 25 meter infördes 15 år tidigare. Halterna i vattnet har minskat, men det verkar som att färgflagor och andra rester kommit ut i sediment och bryts ner mycket långsammare. Jag misstänker att denna rapport kan vara källa till Mellgards påståenden om återhämtning i Australien men han citerar ju naturligtvis bara de bitar som kan tolkas till hans fördel, för han vet ju redan att han har rätt. Om man läser rapporten framgår det dock att den viktigaste nyckelarten man kollar på (snäckan Thais orbita som får reproduktionen störd av TBT; könsorganen blir felbildade) inte förekommer naturligt på de platser i de hamnar där man mätt höga TBT-halter, och man bör därför vara försiktig med att dra några slutsatser.

 

Tar mig friheten att citera ett längre stycke med en ganska nyanserad diskussion:

Citat

This study has revealed high and at times gross contamination of sites in Perth coastal waters by TBT. Five of the eight sites had concentrations in exceedance of the ANZECC trigger value (5 µg/kg), with samples from Fremantle Sailing Club (89 000 ng/g) and Royal Perth Yacht Club (61 000 ng/g) more than two orders of magnitude higher than other sites. Put into perspective, concentrations of TBT above 500 ng/g have been considered as grossly contaminated in previous studies (Dowson et al. 1993).

 

TBT contamination to this extent was not expected at sites dominated by recreational vessels because of the restrictions that were imposed in 1991 that limited its use to vessels > 25 m. As detailed in the introduction, since 1993 there has been a reduction in TBT-induced imposex at a range of sites dominated by vessels no longer able to legally use TBT-based paints. However, it should be noted that Thais orbita is restricted to environments such as limestone rockwalls, and often cannot be found inside harbours or marinas, or in estuarine conditions. For this reason, it could be said that decreasing levels of imposex at some sites have painted an incorrect picture of diminishing TBT contamination; while this might be true at some sites, it definitely is not the case for the two sailing clubs sampled in this study. Moreover, this study did not capture parameters that would inform on bioavailability, as detailed in the recommendations.

 

In 1989, the Environmental Protection Authority carried out sampling of sediments from a number of yacht clubs in the Swan River, including Royal Perth Yacht Club (EPA, 1990). Samples were taken from similar areas as in this study, those expected to be hotspots, such as immediately in front of slipways. The maximum concentration reported in that study was 13 353 ng/g; results that supported a move to introduce restrictions on TBT to vessels > 25 m in Western Australia in 1991.

 

Further investigations in 1991 by Burt and Ebell (1995) in a survey of 64 sites in Perth coastal waters found maximum concentrations of 1350 ng/g. These previous studies have maximum concentrations considerably lower than those found in this study, which was 89 000 ng/g in a core from Fremantle Sailing Club. As locations such as sailing clubs are not likely to be visited by vessels >25m, this is cause for concern, as it indicates ongoing contamination. It is possible that following the restrictions in 1991 there has been a constant demand for vessels coated in TBT-based antifouling paints to be scraped down and repainted. But given that the typical turn-around time for scrape-down and repainting is at most a few years, even for the highly effective TBT, it is reasonable to have expected this source of contamination to have decreased significantly as much as a decade ago.

 

Historic use of TBT is often put forward as an argument as to why certain sites might still have high concentrations. However, there are a number of factors that need to be considered in relation to this argument. Firstly, it has been demonstrated that degradation of TBT in sediments is a microbially mediated process, with half-life estimates of 1.85 years (de Mora et al, 1989) to five years (Dowson et al, 1993) in other than totally anaerobic sediment, or in cases where paint flakes are common, as demonstrated by Thomas et al, (2003). In the case of Fremantle Sailing Club, for example, the disparity between the two cores appears to indicate that paint flakes are present, with a resultant long half-life for TBT. Secondly, Figure 6 shows the ratio of TBT to its breakdown products dibutyltin (DBT) and monobutyltin (MBT). At all sites TBT is found at higher proportions of total butyltin, which indicates either slow breakdown of TBT due to its presence in the form of paint flakes and/or anaerobic sediment conditions, or alternatively, that fresh inputs of TBT are occurring.

 

That butyltin concentrations in water were mostly below the level of detection for most sites is not surprising given the rapid breakdown and removal of TBT from the water column by volatisation, photolysis, or adsorption onto suspended sediments. Its half-life is typically short in water, breaking down in a matter of days (de Mora et al.1995).

 

It is of interest that concentrations of butyltins in mussels were lower than might be expected given the level of contamination of sediments. The maximum concentration of TBT was 47 ng/g at Fremantle Boat Lifters, which is low relative to findings of the EPA study in 1989, in which concentrations as high as 2819 ng/g were reported for Careening Bay. In this study, mussels at Careening Bay were found to have TBT at 17 ng/g, a significant reduction.

 

Burt and Ebell (1995) found concentrations in mussels from Perth coastal waters as high as 320 ng/g, which is consistent with other studies (Hwang et al. 1999; St-Jean et al. 1999). That the concentrations in mussels in this study are so much lower could be an indication of the nature of TBT contamination; that is, it could be largely due to paint flakes or TBT strongly bound to sediments that are not so readily bioavailable. The data for Fremantle Sailing Club in particular, with the large difference between the two cores, points towards contamination through paint chips. This indicates that poor management practices allowing paint chips to be released into the environment are the likely source of TBT at these locations.

 

Following the ANZECC guidelines decision tree for the assessment of contaminated sediment, (ANZECC & ARMCANZ, 2000), the four sites that exceeded the upper interim sediment quality guideline for TBT (70 µg/kg) require follow-up to examine bioavailability. This follow-up would include analysis of factors affecting bioavailability, including sediment grain size analysis, total organic carbon concentrations, and if necessary, pore water concentrations.

Alltså: de väldigt höga koncentrationerna här verkar ha att göra med vårdslös hantering av färgflagor och annat, och eftersom det är bundet i sediment så läcker det inte ut särskilt snabbt. Jag kan inte se att man kan dra några slutsatser om eventuell utläckning av TBT från färglager under annan bottenfärg av detta, varken för eller emot Mellgards påståenden. Däremot antyds det att det inte är brukligt att bara måla på ny färg ovanpå gammal i oändlighet som man brukar göra här; snarare skrapar man rent och lägger på nytt efter några år.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev kblomster:

Däremot finns det en rapport från 2007 utförd av naturvårdsverket i West Australia, där man vid vissa marinor i Perth-området fann högre halter av TBT i sediment än innan förbudet mot användning på fritidsbåtar under 25 meter infördes 15 år tidigare. 

Vad jag reagerar mot är det ständiga påståendet att många lager bottenfärg skulle fungera som en spärr mot TBT-läckage, något som jag ännu inte sett ett enda belägg för.
Men jag kan ha fel, det har jag haft förr
🙂

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@kblomster hänvisade till textavsnittet

"The sale and application of anti-fouling coatings containing tributyltin are prohibited in Australia and New Zealand. However, Australian and New Zealand maintenance facilities may still carry out maintenance on vessels and movable structures that have tributyltin-based antifouling coatings beneath barrier coats and compliant anti-fouling coatings, provided the facilities are able to contain waste produced during maintenance and minimise release of contaminants."
https://www.agriculture.gov.au/sites/default/files/sitecollectiondocuments/animal-plant/pests-diseases/marine-pests/antifouling-consultation/antifouling-guidelines.pdf (sid åtta)

 

Det avsnittet kan svårligen tolkas som att med "TBT i bottenfärg så får du inte underhålla bottenmålningen om du inte har godkänt spärrskikt ovanpå först." För det som står är att man får utföra underhållsarbeten (exempelvis skrapning eller annan borttagning: mitt tillägg) på beläggningar av TBT-bottenfärg om man tar hand om resterna av TBT så att utsläpp minimeras. Man förutsätter att TBT-beläggningar numera blivit övermålade med eventuellt spärrande skikt som kan bestå av tillåtna ("compliant") bottenfärger eller spärrfärger, vilket ju är ett rimligt antagande. 
Det citerade textavsnittet gäller för fartyg och båtar allmänt och inte enbart för fritidsbåtar.

 

Även för fritidsbåtar är man angelägen att förhindra spridning av invasiva arter. Det står på sid 9 i samma länk att man rekommenderar underhåll av biocid-bottenfärg var 12:e månad. 


"For recreational vessels, the maintenance schedule is not usually determined by operational forecasts and logistical constraints, and anti-fouling coatings are chosen according to other factors. Based on recommended service lives of currently available anti-fouling coatings, the following in-service periods are recommended: 12 months for biocidal anti-fouling coatings and 24 months for biocide-free coating."
https://www.agriculture.gov.au/sites/default/files/sitecollectiondocuments/animal-plant/pests-diseases/marine-pests/antifouling-consultation/antifouling-guidelines.pdf (sid 9)

 

I Tasmanien hade man tydligen riktlinjen "If a tributyltin-based antifouling coating is still present on the hull, it is recommended that the coating be completely removed with due regard to appropriate methods of removal and waste disposal and replaced with a TBT-free antifouling system." 
En sådan rekommendation ser jag inget problem med. För det stannar vid en rekommendation och alltså inget krav på någon kostsam sanering. 
https://epa.tas.gov.au/Documents/Environmental Guidelines for Boat Repair and Maintenance.pdf (sid 13) 

 

2021-06-08 vid 12:13 skrev kblomster:

Jag misstänker att denna rapport kan vara källa till Mellgards påståenden om återhämtning i Australien men han citerar ju naturligtvis bara de bitar som kan tolkas till hans fördel, för han vet ju redan att han har rätt. ....

 

Din misstanke är ogrundad. Den rapport jag länkade till avser undersökningar utförda 2019 (se nedan) och inte som i din länkade rapport 2005 och tidigare. I de varma vattnen kring Australien är 14 år en lång tid för nedbrytning av TBT till oskadliga nivåer. Så därför ingen överraskning att    

populationer av snäckor i Australien helt återhämtat sig efter TBT-förbuden. 
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0025326X20305269

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst
Detta ämne är nu stängt för ytterligare svar.

×
×
  • Skapa nytt...