Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
Grisnallen

Tätning utsida träbåt

Rekommendera Poster

Hejsan!

Ny här på forumet då jag råkade köpa en bekants gamla vänersnipa med tillbehörande Albin O21-motor. 

Båten är i behov av renovering. Bland annat byta ut några brädor, men även lackas om.

 

Kan bara nämna att jag är utbildad snickare som jobbar i en bygghandel med möbelsnickeri som hobby. Så kunskap om trä och åtgång av rätt material finns.

Men är ändå en del frågor och funderingar då båtar är ett släkte för sig.

 

Nu till min första fråga i detta projekt. 

 

Jag har läst att en del personer fräser ett spår ned vid kölen och trycker i tätmassa. Detta för att vattnet inte ska kunna leta sig in lika bra. Men jag funderar på om man kan göra så här där alla brädor överlappar varandra? Just för att få den tät innan sjösättning. Och då tänker jag en högelastisk massa som fäster bra på trä, tål vatten och är väderbeständigt. Eller är detta ett dumt val? Har förövrigt tänkt att renskrapa hela båten, dränka med linolja, grunda och fernissa.

 

Mvh Jonathan

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Hej och välkommen - nej; inga högelastiska massor med frässpår lämpar sig till det. Vanligast är att man efter fernissning tätar dessa springor med "Ettan" eller liknande; det är en blandning av tjära och bivax. När sedan träet sväller trycks blandningen ut. Kör du med "högelastisk massa" kommer borden att tryckas ut när träet sväller.

 

Först; innan du börjar, rekommenderar jag att du köper den här och läser en smula i den. En väldigt trevlig bok med otroligt mycket bra och tydlig information kring hur man går till väga.

https://www.bokus.com/bok/9789113032382/stora-boken-om-trabatsrenovering-grundtekniker-underhall-reparationer/

Redigerad av Peter_K

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hittar inte redigeringsknappen, så ursäktar för dubbelpost :S

 

Ska absolut införskaffa en sådan bok, men om jag frågar er - vad ni tycker, är bottenfärg nödvändigt, eller räcker det med t.ex roslagsmahogny samt en fernissa? Tänker vad som blir bäst i längden.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu framgår det av boken, men fernissa är för ovan vattenlinjen. Under vattenlinjen brukar man ha en primer, och sedan bottenfärg. Inte en epoxyprimer, utan en mjukare. Traditionellt hade man blymönja, men det är ju giftigt så idag kör man järnmönja ofta. Sök på nätet hur du gör din egen. 

 

Bottenfärgen är ju ett beväxningsskydd, så den väljer man efter i vilket vatten båten ligger (västkust, ostkust, insjö osv)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Och - Roslagsmahogny ELLER fernissa är det som gäller. Inte båda tillsammans. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Som de andra redan har sagt. Inga elastiska massor. De klistrar ihop borden så någonting annat sannolikt går sönder när borden krymper och sväller.

 

Min erfarenhet från när jag hade en klinkbyggd snipa är att insidan absolut inte skall målas eller lackas (fernissas). Då träet blir instängt ruttnar det i förtid.

Nu kommer säkert halva internet att hoppa på mig och säga att jag har fel men jag såg det tydligt på den båten och flera bekanta har varit med om samma sak. Båtbyggarna som jag har talat med bekräftar det.

Nya båtar som är limmade och impregnerade med diverse högteknologiska ämnen kan man kanske lacka inuti men aldrig en traditionellt byggd klinkad båt och i synnerhet inte en gammal båt.

 

Jag skrapade rent och så dränkte jag hela skrovet med en blandning av ungefär 60% rå linolja och 20% Valtti grundolja och 20% pinenterpentin. Sedan roslagsmahogny ovanpå utom under durkarna där jag använde ren tjära. Då kunde träet andas och förruttnelsen stannade av men mycket var redan förstört.

Roslagsmahogny och tjära visade sig ha den fina egenskapen att när man strök på flödigt på insidan rann det nedåt in i sian (nåten) och tätade båten. Ofta rann det tjära på utsidan när jag hade tjärat insidan men båten blev tätare för varje år..... utom under motorbädden men det är en annan historia. Motorrötterna var knäckta så vibrationerna från motorn fick borden att röra sig så när motorn gick läckte båten under motorn.

 

Att byta bord (om det var så du menade med "bräder") är inte särskilt svårt om man är snickarkunnig men det kräver mer tid och tålamod än man tror. Det gäller ju att få loss det gamla bordet såpass helt att man kan rita av det på ett nytt bord och sedan såga ut det nya med en smula övermått i alla riktningar. Kärnsidan skall normalt vara utåt.

 

Sedan basar man det nya bordet och sätter det i spänn med litet större böjning och vridning än det skall få på plats i båten. Det fjädrar ju tillbaka en smula så man tar loss det.

Sedan mäter man vinkeln på landen (anliggningsytorna) och för över dem på nya bordet och märker på kanten på bordet. Man måste malla av landet på många ställen för vinkeln ändrar ju utefter hela bordet och så hyvlar man vinkeln på landet från märke till märke. Man hyvlar medvetet bort för litet material så det finns mer att ta.

Då man passar in bordet för man det uppåt på sin plats och ser efter var det ligger emot och så tar man loss det och hyvlar litet med stöthyveln och provar igen och hyvlar igen tills det passar någorlunda. Då stryker man tjära på landet på gamla borden runtom och sätter dit det nya och så ser man på tjärfläckarna var man skall hyvla bort litet till.

Småningom får man tillräckligt bra passning.

För att nya bordet skall gå in på sin plats kan man bli tvungen att göra det i flera delar. Skarven skall sågas snett så att man kan putsa bort litet i gången på ändträet varefter man passar in det nya bordet och för det uppåt mot sin plats.

Då allt är inpassat tjärar man landen på både det nya bordet och de gamla runtom och givetvis också i spunningen om bordet når ända till stammen. Så stiftar man fast en remsa tjärindränkt bomulltstyg som blir tätning mellan borden. Man tjärar också alla anliggningsytor mot vränger och rötter (spant). Sedan är det bara att pressa in bordet på sin plats och spika/nita fast det i de gamla hålen i borden runtom.

 

Thomas Larssons bok är inte alls i min smak.

Han får saker att verka svårare än de är.

Kanske för att han har arbetat med såna där båtar som är perfekta som herrskapsmöbler och byggda av trä som inte växer i byskogen enligt millimeterexakta ritningar . Medan min erfarenhet är av gamla klinkbyggda snipor av gran byggda på ögonmått.

 

Jag är ingen båptbyggare man jag har gjort en del reparationer själv och så var jag med och bytte halva bottnen och kölen i en skötbåt.

 

Redigerad av heimlaga
  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ursäkta om jag var litet besserwisseraktig men jag försökte få med så mycket matnyttig information som möjligt. Så du ser att projektet är möjligt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
20 minuter sedan skrev heimlaga:

Ursäkta om jag var litet besserwisseraktig men jag försökte få med så mycket matnyttig information som möjligt. Så du ser att projektet är möjligt.

Fortsätt att vara besserwisser, inlägget var jättekul. Mer sådant!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Älskar att få så givande svar 🙂 räknar inte med att projektet är omöjligt. Bara hoppas på att man inte hittat fler ställen där det finns röta som är jobbigare att byta 😉 fortsätt gärna bomba tips och trix. Börjar nog rota med snipan till veckan då semestern börjar. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
10 minuter sedan skrev Grisnallen:

Älskar att få så givande svar 🙂 räknar inte med att projektet är omöjligt. Bara hoppas på att man inte hittat fler ställen där det finns röta som är jobbigare att byta 😉 fortsätt gärna bomba tips och trix. Börjar nog rota med snipan till veckan då semestern börjar. 

Jobbade med en snickare för många år sedan som menade att fördelen med trä var att det alltid finns gott om reservdelar 😁

  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
8 timmar sedan skrev Peter_K:

Jobbade med en snickare för många år sedan som menade att fördelen med trä var att det alltid finns gott om reservdelar 😁

Ja det är ju sant! Är väl en fördel att jobba på en bygghandel kanske, då man fått en del kontakter genom åren samt får tag i det mesta 🙂 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Problemet med träbåtar är snarare att få tag på virket med kort varsel.

Mycket av virket i en träbåt är ju specialdimensioner som man mer eller mindre är tvungen att välja ut på rot i skogen. Det är i sig inget problem om du äger eller känner någon som äger en bit fullvuxen skog men det kräver litet framförhållning.

Antagligen finns det någon mindre såg någonstans som har specialiserat sig på att förädla och sälja färdigsågat båtvirke men det är knappast billigt.

 

Det sägs att det går att laminera krokiga ämnen till rötter och vränger (heter troligen spant där du bor) i stället för att söka efter krokvirke i skogen och fälla granar med rötter och allt men laminering har jag ingen erfarenhet av så där vågar jag inte försöka ge råd.

Problemet med båtbord är att de ofta är breda och kantkrokiga så det kan vara svårt att få tillräcklig bredd ur vanligt kantat byggnadsvirke. Därför brukar man såga båtbord okantade så man kan utnyttja all bredd som går att få ur stocken.

 

Vad är det för träslag i båten?

 

Är båten kopparnitad eller spikad?

 

Posta gärna bilder!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Den är i furu. Tror att den är spikad. Den har stått vältäckt i en pressenning så har inte kunnat se så mycket på den, mer än att man har känt runt efter röta. Så ärligt talat vet jag inte om det är ett renoveringsprojekt eller en majbrasa. Däremot verkar motorn vara hel och fin, vilken var den största anledning att jag köpte båten för en tusenlapp av min farbrors käring. :)

Har tyvärr inga bilder än. Ska avtäcka den till veckan och knäppa lite kort. Allt som har med inredning att göra ska i alla fall göras om, men tänkte få den sjöduglig först.

Angående båtborden så verkar de inte vara så breda. Beroende på hur stort överlappet är förstås.

Redigerad av Grisnallen

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Den är nog inte spikad, utan nitad. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Roligt att få läsa och lära sig.

Träbåtar är snygga men tror det är för mycket jobb för mig.

Väldigt intressant tråd!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Då tror vi på nitad! Tänkte jag skulle ge båten en chans i alla fall. Bygger möbler och musikinstrument som hobby, så just bearbetning av trä är jag inte orolig över. Och kantat, okantat, stockar - får tag i det mesta. 🙂

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
6 timmar sedan skrev Grisnallen:

Så ärligt talat vet jag inte om det är ett renoveringsprojekt eller en majbrasa

Majbrasa kan vem som helst fixa men byta bord på en träbåt finns det inte många som kan. Att ha gjort det är något att skryta med. Jag får nöja mig med att ha sett när de bytte bord på en skuta.

Vänersniporna är konstruerade för Vänern och fantastiskt fina båtar, mycket lättdrivna och fina i den korta krabba, sjön. Torsösnipor är ungefär samma typ, kanske lite smalare. Seglades ofta av gubbarna från öarna när man skulle in och sälja sina produkter. Under tiden kärringarna sålde så stärkte sig gubbarna till kropp och själ så hem fick kärringarna ro.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
42 minuter sedan skrev bhemac:

Majbrasa kan vem som helst fixa men byta bord på en träbåt finns det inte många som kan. Att ha gjort det är något att skryta med. Jag får nöja mig med att ha sett när de bytte bord på en skuta.

Vänersniporna är konstruerade för Vänern och fantastiskt fina båtar, mycket lättdrivna och fina i den korta krabba, sjön. Torsösnipor är ungefär samma typ, kanske lite smalare. Seglades ofta av gubbarna från öarna när man skulle in och sälja sina produkter. Under tiden kärringarna sålde så stärkte sig gubbarna till kropp och själ så hem fick kärringarna ro.

Jodå byta bord ska jag nog kunna klara av. Tänker ge båten en ärlig chans i alla fall :)

Är det någon som har bra koll på Albin O21-motorer förresten?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är rätta tagen!

Man lär sig av att försöka och plötsligt kan man.

Om du har möjlighet att få tag på stock och okantat virke så är ju materialfrågan ordnad.

 

Nu gäller det bara att a reda på vad som behöver göras och posta bilder av problemen så hittar vi säkert på något sätt att göra det på.

 

Sudarna (relingarna) och nedre kanten på nedersta bordet i aktern och bakstammen runt omkring propellerhylsan och runt eventuell roderhylsa är typiska ställen där man kan hitta röta.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Just nu skrev heimlaga:

Det är rätta tagen!

Man lär sig av att försöka och plötsligt kan man.

Om du har möjlighet att få tag på stock och okantat virke så är ju materialfrågan ordnad.

 

Nu gäller det bara att a reda på vad som behöver göras och posta bilder av problemen så hittar vi säkert på något sätt att göra det på.

 

Sudarna (relingarna) och nedre kanten på nedersta bordet i aktern och bakstammen runt omkring propellerhylsan och runt eventuell roderhylsa är typiska ställen där man kan hitta röta.

 

Perfekt! Då ska jag posta upp lite bilder på projektet så fort jag kan. Antagligen på måndag eller tisdag beroende på vädret 😁

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
22 timmar sedan skrev bhemac:

Fortsätt att vara besserwisser, inlägget var jättekul. Mer sådant!

Instämmer! Suveränt och finns inget att hoppa på. Som bhemac säger mera, mera...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej! Jag har också en Vänersnipa c:a 8 m,  Jag är inte säker på om min är byggd i gran eller furu, troligen det senare. Jag gjorde ett försök i somras att täta den, hon bliv nog lite tätare, men var fortfarande tvungen att låta henne hänga i lyftstropparna nån dag innan jag litade helt på henne, sedan fick pumpen hålla henne nån dag till, innan det såg ut att vara tätt. Så min erfarenhet är att det går lika bra både med eller utan tätning, furu är ju ett relativt öppet material, mottaglig för fukt och sväller med det tills hon tätnar av sej själv. Vore kul att se lite bilder från den, om hon ser nått likande den jag har.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...