Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024
McLasse

Mesanstagsegel och vindgenerator krockar?

Rekommendera Poster

Jag har en ketch med en vindgenerator lite drygt halvvägs upp på mesanmasten (enligt bilden).
Hur i fagerlund skall man kunna sätta ett mesanstagsegel? Det kommer att ta i vindsnurran som jag ser det. Till nästa år kommer snurran troligtvis/kanske flyttas till toppen på mesanmasten och antennerna som sitter där nu förpassas till toppen på stormasten. Lite synd iofs eftersom snurran är hyffsat tillgänglig nu. Men hur göra i år?

 

Jag kan se två scenarion för att det skall funka:


1. Klättra upp och stoppa snurran och göra fast den när trasan skall upp. Lite bökigt kan tyckas.
2. Låta bli mesanstagseglet helt och hållet.

 

Båda är dock lika tråkiga. Har jag missat något? Finns något listigt trix, knep (eller härligt fusk) man kan ta till? Eller har jag helt enkelt fått allt om bakfoten?

Dessutom tycker jag akterstagen till stormasten sitter i vägen för ett mesanstagsegel.

Jag får inte till det här helt enkelt.

 

/Lasse

 

IMG_20190528_124047329_6753.thumb.jpg.962fa3c8769fdcd793c06fe291296479.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nr 2. Hur många använder mesanstagsegel?

Har sett en del där armen till generatorn går rakt ut åt SB eller BB.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev bhemac:

Nr 2. Hur många använder mesanstagsegel?

Har sett en del där armen till generatorn går rakt ut åt SB eller BB.

 

32 minuter sedan skrev trewq:

Tog en bild på Fram där vindgeneratorn användes på 1890-talet,

 

Hahaha!!! Jag förstår vad ni försöker säga, men jag är nog lite förlegad, precis som min vindgenerator!

Relingen är ju ett alternativ men jag tror jag skickar upp den i toppen i stället. Den laddar faktiskt riktigt bra när det blåser. Mer än solpanelerna (om det är riktigt, riktigt mulet, eller natt eller om "någon" lagt en jacka på fel ställe 🤔). Förbaskat, kanske får tänka om vad gäller den där snurriga saken.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
18 timmar sedan skrev McLasse:

Jag har en ketch med en vindgenerator lite drygt halvvägs upp på mesanmasten (enligt bilden).
Hur i fagerlund skall man kunna sätta ett mesanstagsegel? Det kommer att ta i vindsnurran som jag ser det. Till nästa år kommer snurran troligtvis/kanske flyttas till toppen på mesanmasten och antennerna som sitter där nu förpassas till toppen på stormasten. Lite synd iofs eftersom snurran är hyffsat tillgänglig nu. Men hur göra i år?

 

Jag kan se två scenarion för att det skall funka:


1. Klättra upp och stoppa snurran och göra fast den när trasan skall upp. Lite bökigt kan tyckas.
2. Låta bli mesanstagseglet helt och hållet.

 

Båda är dock lika tråkiga. Har jag missat något? Finns något listigt trix, knep (eller härligt fusk) man kan ta till? Eller har jag helt enkelt fått allt om bakfoten?

Dessutom tycker jag akterstagen till stormasten sitter i vägen för ett mesanstagsegel.

Jag får inte till det här helt enkelt.

 

/Lasse

 

IMG_20190528_124047329_6753.thumb.jpg.962fa3c8769fdcd793c06fe291296479.jpg

Fattar inte överhuvudtaget. Hur i helsike skulle mesansaglet kunna hindras av vindgeneratorn i den där konfigurationen?
Kan du förklara?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
47 minuter sedan skrev LonelyBird:

Fattar inte överhuvudtaget. Hur i helsike skulle mesansaglet kunna hindras av vindgeneratorn i den där konfigurationen?

Det beror väl på hur seglet äv skuret?

Normalt så ska ju mesanstagseglet gå ganska fritt från mesanen och då ska det gå.

Men använder man ett försegel så går det ju intill mesanmasten.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Mesanstagsegel = apa = som en sorts fock på mesanmasten.

 

Jag har nog aldrig sett en apa på en ketch i verkligheten, bara på någon enstaka bild.

Redigerad av Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En apa går från mesanmastens topp till en bit upp på nästa mast. ett mesanstagsegel fästs en bit upp på mesanen och går till däck vid nästa mast.

Ett mesanstagsegel sätter man ute till havs därför kanske inte syns så ofta. Men visst förekommer det. framförallt på råtacklade fartyg.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag känner mig inte väldsbäst på denna segeltyp så jag googlade lite och kom fram till att man skiljer på på stagapa och gaffelapa.

 

Nu har väl det liten betydelse för TS.

Det jag tror TS menar är en fock till mesanmasten och hur den ska funka tillsammans med vindgeneratorn.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
16 minuter sedan skrev Mackey:

Det jag tror TS menar är en fock till mesanmasten och hur den ska funka tillsammans med vindgeneratorn.

En gissning är att man har använt ett försegel istället för ett riktigt sytt stagsegel.

En apa är ett segel som sätts mellan master men drar man ena ändan till däck så blir det ett stagsegel. Som jag fattar det.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev LonelyBird:

Kan du förklara?

 

1 timme sedan skrev bhemac:

Det beror väl på hur seglet äv skuret?

 

6 minuter sedan skrev Mackey:

Det jag tror TS menar är en fock till mesanmasten och hur den ska funka tillsammans med vindgeneratorn.

Det skall upp i toppen på mesanmasten (där sitter fallet i alla fall), fästas vid mastfot på stormasten (tror jag i alla fall) och skotas som en fock. Det står mesanstag på segelsäcken så jag har helt sonika dragit slutsatsen att det är ett mesanstagsegel.

Nej, har inte tittat på det eftersom säljaren kom med det med orden "det fanns ett segel till" efter att affären var klar.

Hur seglet är skuret vet jag inte men det kanske är så som bhemac säger att det inte kommer så nära mesanmasten och då förhoppningsvis även går fritt från vindgeneratorn. I så fall är det bara kritiskt när seglet skall upp och ner. Vindsnurran känns som en typisk grej att trassla in fallet i.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
17 minuter sedan skrev bhemac:
37 minuter sedan skrev Mackey:

Det jag tror TS menar är en fock

En gissning är att man har använt ett försegel istället för ett riktigt sytt stagsegel.

En apa är ett segel som sätts mellan master men drar man ena ändan till däck så blir det ett stagsegel. Som jag fattar det.

Huruvida kapten är en apa eller ej antar jag inte har med saken att göra? Hade varit skönt om man var en apa när det kommer till att klättra upp i masten. Skulle onekligen gå lite fortare då.

 

Jag får helt enkelt ta och försöka pilla upp trasan och se om det är ett riktigt mesanstagsegel.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev McLasse:

fästas vid mastfot på stormasten (tror jag i alla fall)

Ja tror nog snarare att det skall sitta ute vid lovarts reling. Så gör vi i alla fall på en båt jag seglar på ibland.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
27 minuter sedan skrev StyrmanKarlsson:

Ja tror nog snarare att det skall sitta ute vid lovarts reling.

 

Kan det vara så att det fungerar lika bra i relingen i lä? Då skulle akterstagen till stormasten inte vara i vägen och vindsnurran blir inte lika i vägen heller (tror jag). Jag skall testa.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev StyrmanKarlsson:

Ja tror nog snarare att det skall sitta ute vid lovarts reling. Så gör vi i alla fall på en båt jag seglar på ibland.

Ja så kan det vara men det framförallt at det fästs lågt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev bhemac:

Ja så kan det vara men det framförallt at det fästs lågt.

Som en stagapa menar du... 😉

  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev Mackey:

Som en stagapa menar du... 😉

Precis.

Men får man verkligen kalla det apa, är inte det nedvärderande?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag skulle helt enkelt hissa seglet i hamn i kavlugnt väder och se hur det är skuret om det tar i vindmöllan eller inte. Det är onödigt att spekulera innan man har mätt och kontrollerat.

Jag är inte mycket till seglare men rent allmänt brukar man se hur saker fungerar eller inte fungerar då man får plocka ihop dem i lugn och ro.

 

Det där problemet är gammalt.

Redan på den gamla inte så goda tiden krockade ju mesanstagseglet med vindmöllan som drev länspumpen. Eftersom vindmöllan var tilltagen så den skulle klara rejäla läckor så användes inte mesanstagseglet så ofta om det ens fanns på de skutorna som hade vindmölla. Ibland var det litet och skuret så det lämnade rum för vindmöllan.
 

I det något ålderdomliga sjöspråk jag har lärt mig sätts ett mesanstagsegel på ett stag som går från mesanmasten till däck eller till stormasten strax ovan däck. Ett mesanstängstagsegel sätts på ett stag från toppen på mesanmärsstången (eller mesantoppen om mesanmasten är slätriggad) till toppen på storundermasten. En apa är ett gaffelsegel utan bom som sätts på undermasten på en helt råriggad stormast eller fockmast.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2019-05-29 vid 14:33 skrev bhemac:

Ja så kan det vara men det framförallt at det fästs lågt.

Har en tanke att sätta det i fästena i däck till akterstagen för kutterstaget. Risken finns iofs att det kommer för långt bak i så fall får det flyttas fram till nästa fäste i däck osv.

 

19 timmar sedan skrev heimlaga:

Jag skulle helt enkelt hissa seglet i hamn i kavlugnt väder

Ja, så får det bli. Men var är det kavlugna vädret när man behöver det?

 

När vi var ute med båten i dag laddade vindgeneratorn 7-10 A (Rutland 913). Visserligen blåser det en del i Lysekilstrakten i dag men ändå. Snurran får helt klart sitta kvar även om det är gammal teknik från 1800-talet... 

 

20 timmar sedan skrev heimlaga:

I det något ålderdomliga sjöspråk jag har lärt mig sätts ett mesanstagsegel på ett stag som går från mesanmasten till däck eller till stormasten strax ovan däck

Räknas det om "draget" är insytt i seglet..?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
56 minuter sedan skrev McLasse:

Räknas det om "draget" är insytt i seglet..?

Draget? Staget skall det givetvis vara eller så tyckte telefonen att det skulle vara mer drag än stag.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2019-05-29 vid 13:04 skrev McLasse:

 

 

Det skall upp i toppen på mesanmasten (där sitter fallet i alla fall), fästas vid mastfot på stormasten (tror jag i alla fall) och skotas som en fock. Det står mesanstag på segelsäcken så jag har helt sonika dragit slutsatsen att det är ett mesanstagsegel.

Nej, har inte tittat på det eftersom säljaren kom med det med orden "det fanns ett segel till" efter att affären var klar.

Hur seglet är skuret vet jag inte men det kanske är så som bhemac säger att det inte kommer så nära mesanmasten och då förhoppningsvis även går fritt från vindgeneratorn. I så fall är det bara kritiskt när seglet skall upp och ner. Vindsnurran känns som en typisk grej att trassla in fallet i.

Mesanstagsegel sätts för öppna vindar och lååånga bogar. Seglet bärgas före slag. Ditt segel kommer inte att röra vindsnurran vid riktig och försiktig användning...

  • Tack 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev LonelyBird:

Mesanstagsegel sätts för öppna vindar och lååånga bogar. Seglet bärgas före slag. Ditt segel kommer inte att röra vindsnurran vid riktig och försiktig användning...

Kanoners, tack! Nu ser jag fram emot premiären med mesanstagseglet i sommar.

 

Premiärseglingen med, för oss, nya båten skedde i går. Ketchrgg har alltid legat mig varmt om hjärtat men har aldrig haft nöjet att prova tidigare. Men jösses, sicken rigg! Helt fantastiskt! Jag är supernöjd! Vi gjorde säkerligen 1000 fel men båten balanserade hyfsat på alla bogar utom läns som jag inte fick till riktigt (hade mesan uppe och det var nog ett av alla felen). Behöver bla få fart på den självslående grunkan till focken då det tog lite tid att få ordning på två försegel som skulle runt i slagen. Lycklig och glad? Japp!

 

Tack alla för alla svar och insikter! 😀

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Alla våra båtar är olika men min ketch mår bäst med mesan från 40-45 grader till 130-135 grader apparent  wind.

Högre vinklar resulterar till att mesanen blir störd av vinden som twistats först av genuan/focken sedan av storen.

Plattar man då mesanen slutar den fladdra men drar naturligtvis dåligt.

I platta medvinds förhållanden stör mesanen storen och min erfarenhet är att den då skall bärgas. Mycket beror på att min mesans spridare är starkt bakåt vinklade vilket gör att jag inte kan skota ut den tillräckligt.

På öppna vindar får jag en bra kursstabilitet med relativt plana segel.

Gått från finska Utö till Visby med låst roder och styrt kursen med skotningen...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2019-06-01 vid 15:17 skrev McLasse:

Men jösses, sicken rigg!

Ketch har man för att det ser märkvärdigare ut och för att få plats med fler antenner samt en bra plats för radarn.

Fortare går det inte!

Men, möjligheten att balansera båten på framförallt lite längre bogar är helt fantastik!

En yawl är ännu bättre. Det bästa vindroder man kan ha sa någon.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
21 minuter sedan skrev bhemac:

Ketch har man för att det ser märkvärdigare ut och för att få plats med fler antenner samt en bra plats för radarn.

Fortare går det inte!

Men, möjligheten att balansera båten på framförallt lite längre bogar är helt fantastik!

En yawl är ännu bättre. Det bästa vindroder man kan ha sa någon.

 

Nix kära bhemac. Du har nog uppfattat det hela fel. Ketch ger dig betydligt mindre segelytor att hantera. Fortare går det inte men den krängande kraften är mindre och därmed också skrovbelastningen. Antennerna får nog plats i stormasten. 

Seglat ett antal större yawlar men tycker inte att de varit bättre vis avi balansen...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Missförstå mig rätt, jag tycker ketch är en överlägsen rigg!

Jag seglade, eller åkte med på en riktigt stor yawl. De som skötte seglandet var mycket duktiga och kunde verkligen finliret. Det fanns ingen autopilot, den hade varit helt onödig. Två man skötte all segling, flera dygn i sträck.

Ska det bli ännu bättre så får det vara gaffelrigg. Vänerskutorna seglad med tre man över Nordsjön utan problem.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag behöver lea och smörja upp block och byta linor. Båten har stått ett par år så det mesta går trögt och därför hade jag svårt att få till seglen ordentligt.
 

22 timmar sedan skrev LonelyBird:

Plattar man då mesanen slutar den fladdra men drar naturligtvis dåligt

Framför allt mesanen var bukig och det verkar som att det är fel segel att inte kunna plana ordentligt. Men lite smörj så skall väl det gå vägen också.

 

22 timmar sedan skrev LonelyBird:

Alla våra båtar är olika men min ketch mår bäst med mesan från 40-45 grader till 130-135 grader apparent  wind.

Skitbra! Det är bra att ha något att börja med så jag skall ha dina grader i åtanke nästa gång vi skall ut.

 

22 timmar sedan skrev LonelyBird:

min mesans spridare är starkt bakåt vinklade

Det har jag också reagerat på att spridarna är svepta så pass att de inverkar på bommen. Det är ingen direkt katastrof men de sitter onekligen lite i vägen. Dessutom sitter det två häckstag på taljor som också är i vägen när det är dags att slå. Iom häckstagen tycker jag inte att spridarna skulle behöva vara svepta så mycket, eller över huvud taget, men det finns väl en tanke med det också. Häckstagen kanske är mer för trim än för att staga...
När jag drar häckstagen på mesanmasten drar de även med sig toppen på stormasten iom staget mellan topparna (vad det nu heter). Är det så man vill ha det? Det känns som att man skulle vilja kunna justera detta lite mer var för sig på de båda masterna.

 

23 timmar sedan skrev LonelyBird:

Gått från finska Utö till Visby med låst roder och styrt kursen med skotningen...

Gött! Så vill jag också göra. Visserligen har jag en bit kvar både distansmässigt (håller till på västkusten) och kunskapsmässigt. Tidigare har jag mest "ställt in" seglen så det "gått bra". Men eftersom svågrarna "drar" med mig på kappsegling emellanåt finns inte annat att göra än att sätta mig in i teorin kring detta.

Det finns så mycket att lära och så lite tid att lära sig på.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
23 timmar sedan skrev bhemac:

Ketch har man för att det ser märkvärdigare ut och för att få plats med fler antenner samt en bra plats för radarn.

Japp! Glöm inte vindgeneratorn samt även för att få fler vant och stag att hålla sig i när det tutar i. Det är ju nästan så det inte går att hoppa i land för det finns ingenstans att ta sig igenom.

Tyvärr kan jag inte rå för det men en vackrare rigg får man leta efter i mina ögon. Att det även finns goa fördelar är kanon. Det jag reflekterade mest över under premiären var just de mindre seglen (dock inte färre). Så mycket lättare att hantera. Inte vansinnigt mycket driv i något enskilt segel men tillsammans satte de fart på båten.

 

22 timmar sedan skrev bhemac:

Ska det bli ännu bättre så får det vara gaffelrigg. Vänerskutorna seglad med tre man över Nordsjön utan problem.

För många herrans år sedan seglade jag på en tremastad toppsegelskonare. På min vakt var vi tre stycken. En som styrde och två som kutade runt i riggen. Svårigheten var att hinna få in tillräckligt många segel i tid när det började riva i. Visst, gaffelseglen och det största råseglet rådde vi inte på själva men det räckte långt med alla småsegel.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Med rår så krävs det det mer folk. Två och tremastade vänerskutor och galeaser var mycket mera lätthanterliga. Från böjan had de toppstänger för att få upp toppseglen men de försvann när man byggde någon bro i Trollhätte kanal. Vid hårt väder tog man ner toppstängerna för att få en lägre rigg. Det skedde en del utveckling bla provade man dubbelvinschar med koniska trummor. Då kunde en man veva och få upp både klo och pikfall samtidigt.

Ett kul exempel på få ett effektivt segelfartyg var Thomas W Lawson. Hon hade en dw på drygt 4000 ton, sju master och bara 16 mans besättning. Femtio år senare byggde man handelsfartyg på 10.000 ton, 14000 hk men 46 mans besättning.

 

Thomas W. Lawson.jpg

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
11 timmar sedan skrev bhemac:

Ett kul exempel på få ett effektivt segelfartyg var Thomas W Lawson. Hon hade en dw på drygt 4000 ton, sju master och bara 16 mans besättning.

Ett typexempel på den tidens dagseglare 🤣

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...