Moderna ord ombord - sjötermer nouveau

[tfrisk 1]

Letar sjötermer till ett gäng unga sjöscouter - men inte bara styrbord och babord utan lite nyare uttryck. Kanske från handelssjöfarten (om det ens heter det nuförtiden) eller från kappseglingsvärlden, eller kajakvärlden. Tror mig ha sett webbsida med dylika ord, men minns inte var. Typ brallar o-n, advokatjeep, badkar m.fl. (ibland något nedlåtande) lite nyare ord eller termer från folk "med vågor i håret och vatten i knäna"...

 

Med vänliga hälsningar Thomas F

[bhemac 2 859]

Transportstyrelsen har/hade en sida med många sjötermer även de mera slangbetonade.

[Georg_Ohm 4 664]

"Nautiskt nonsens" alltså

 

Kranbalkvis om babord (eller om styrbord) = en riktning ungefär 45 grader åt endera hållet i riktning bort ifrån bogen. Segelfartygen hade en kranbalk för att hiss upp ankarna i.

Låringsvis är motsvarigheten akterut.

 

Lik, oftast en "hård kant" en lina insydd i kanten av ett segel eller liknande. Lik i garderoben är en annan sak.

 

AIS, elektroniskt och automatiskt indentifikationssystem.

PMS är någonting annat, bör undvikas ombord.

 

Durk = nautiskt golv, ofta utformad som en lös bit man kan lyfta undan.

Byssa = kök eller pentry, plats där man kan tillreda mat åt besättningen.

 

Tax free = tillåtet att ha en grythund ombord. Hundrasen kallades av Gösta Knutsson (Pelle Svanslös fader) för "promenadlimpa".

Havskatt är en ful fisk, skeppskatt är ett husdjur ombord, Felis domesticus. Skepps skatt är någonting som forma regeringar misslyckats med att införa.

 

Segelbåt= oftast en motoriserad båt försedd med mast och segel man ibland kan hissa upp.

Motorseglare = Motorbåt med nödrigg.

Motorbåt = manöveroduglig båt när den drabbas av motorfel eller soppatorsk.

 

Naturhamn = oftast en hamn ute i naturen, inte sällan på obebodd ö, utan asfalt.

Gästahamn = ofta hamn med dyr avgift, inte sällan med krogar och systembolag i närheten, bör undvikas!

 

Ankring förbjuden = Ankor och andra andfåglar måste simma i raka led!

 

Sugtömningsanläggning = Någonting kommuner och andra gästhamnsägare måste utrusta sina hamnar med, meningen är att dessa skall vara anslutna till elnätet och det kommunala avloppsnätet, så att fritidsbåtsägare kan tömma sina septiktankar vid dessa stationer, fungerar ypperligt i teorin och på Transportstyrelsens karta och app. I verkligheten är det dessvärre annorlunda.

 

Hangarfartyg = Flytande, oftast militär, flygplats.

 

Moses = En biblisk person som var en fara för sjöfarten, i alla fall i Röda Havet.

Noa (Noak)= biblisk träbåtsbyggare och träbåtseglare med bland annat termiter i lasten.

 

Galär = Kryssningsfartyg med låg standard.

 

Penisförlängare = kan även ibland kallas för "muskelbåt" oftast en väldigt övermotoriserad spetsig och lång båt avsedd att imponera med, kan i bästa fall uppnå hastigheter över 40 knop. Utrustad med drinkmixer, röd teddyinredning kulört innerbelysning och solaltan med yppiga blondiner.

 

[bhemac 2 859]

5 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Utrustad med drinkmixer, röd teddyinredning kulört innerbelysning och solaltan med yppiga blondiner.

Samt oftast, enligt vad som sägs, impotent ägare.

[raol 2 190]

Blur-bloggen har en lista med kul uttryck. Jag gillade särskilt:
Fabriksrevad - underriggad

Butt cleat - när en lina fastnar under nåns rumpa

http://www.blur.se/seglarslang/

 

[Mackey 4 207]

Jag gillar främst

Mördarsnigel; Bavaria. (som också är långsamma, äckliga och har invaderat Sverige).

Kastrullbåt; cruisingbåtar som tävlar (dvs båtar som har kastruller med på kappsegling)

 

Kanske inte de viktigaste slangorden för en sjöscaut...

 

4 timmar sedan skrev tfrisk:

Letar sjötermer till ett gäng unga sjöscouter - men inte bara styrbord och babord utan lite nyare uttryck.

Vet inte om just "sjötermer" och "nyare uttryck" lämpar sig att skriva i samma mening, blir lite som att skriva "sympatisk och inkännande" i samma mening som "Adolf Hitler".

 

Vi båtägare är nog till stor del ett rätt konservativt släkte, vad gäller sjötermer i alla fall.

 

Mackey

Redigerad 15 Mars , 2019 av Mackey

[Tomas99 64]

3 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Tax free = tillåtet att ha en grythund ombord

 

Det måste du ha fått om bakbenet. Rökfri betyder inte tillåtet att röka...  🤔

[tfrisk 1]

Tackar! Blurs ordlista täckte väl rätt väl in kappseglingsvärlden. Gränsfall där mellan vad som är slang och vad som är seglingstermer.

Men AIS, plotter, windex, och bogis är väl ord som bör kunna smygas in i en modern ordlista. Lite åttiotaligare är väl styrenbulle och skillsmässodiket. 

[Mackey 4 207]

Jag menar inte att vara sur och dum, men windexen har funnits i hela mitt seglarliv, tror den kom på 60-talet. Plottern är också rätt gammal, betydligt äldre än man tror.

 

Någon som har lite historik kring sjökortsplottrar?

 

Mackey

[raol 2 190]

Jag använde en Decca-plotter på Kvartsita i början av 90-talet. Den var säkert uppåt tio år gammal då. Stora fartyg, särskilt militära, gissar jag har haft det sen åtminstone 60-talet. Skulle inte bli förvånad om de tidiga ritade på papper.

(Decca, inte LORAN!)

 

Redigerad 15 Mars , 2019 av raol

[Caribic410 757]

3 timmar sedan skrev Mackey:

Jag gillar främst

Mördarsnigel; Bavaria. (som också är långsamma, äckliga och har invaderat Sverige).

Kastrullbåt; cruisingbåtar som tävlar (dvs båtar som har kastruller med på kappsegling)

 

Kanske inte de viktigaste slangorden för en sjöscaut...

 

Vet inte om just "sjötermer" och "nyare uttryck" lämpar sig att skriva i samma mening, blir lite som att skriva "sympatisk och inkännande" i samma mening som "Adolf Hitler".

 

Vi båtägare är nog till stor del ett rätt konservativt släkte, vad gäller sjötermer i alla fall.

 

Mackey

Ja.. vi som inte är "båtägare" eftersom vi är nybörjare och inte haft något alls båtliv i generna.... lär ju bli dom som har rätt vokabulär om 50 år när dom som är "båtägare" idag inte finns kvar.

Jag förstår att allt behövde heta exakt någonting när segling var "på riktigt" och segel var den enda " motor" som fanns innan ånga. Fast idag... borde saker heta nåt som vemsomhelst förstår.

 

[Pentax 724]

Decca navigator är från andra världskriget, en uppfinning för att förenkla och skynda på utbildningen av sjöbefäl, men ritade nej, det kunde dom inte.

Apparaten hade tre olika "visare" vilkas värde fördes in på speciella deccakort där man kunde räkna ut sin position.

 

Det var decca sändarnas signaler som utnytjades av AP navigator i slutet av 70talet, med AP fick man direkt på skärmen longitud och latitud.

 

AP navigator konkurerades ut efter bara några år av de första satelitnavigatorerna, Jag vill minnas att en AP navigator kostade ca 17000 kr på den tiden.

 

En bekant hade en AP navigator som jag vart väldigt imponerad av, men efter bara något år kom de första satelitnavigatorerna och jag köpte en tror jag betalade mellan 5 och 6000kr och den kunde erbjuda mycket mer info än bekantens  tre gånger så dyra instrument.

[raol 2 190]

1 minut sedan skrev Pentax:

Decca navigator är från andra världskriget, en uppfinning för att förenkla och skynda på utbildningen av sjöbefäl, men ritade nej, det kunde dom inte.

Apparaten hade tre olika "visare" vilkas värde fördes in på speciella deccakort där man kunde räkna ut sin position.

 

Det var decca sändarnas signaler som utnytjades av AP navigator i slutet av 70talet, med AP fick man direkt på skärmen longitud och latitud.

 

AP navigator konkurerades ut efter bara några år av de första satelitnavigatorerna, Jag vill minnas att en AP navigator kostade ca 17000 kr på den tiden.

 

En bekant hade en AP navigator som jag vart väldigt imponerad av, men efter bara något år kom de första satelitnavigatorerna och jag köpte en tror jag betalade mellan 5 och 6000kr och den kunde erbjuda mycket mer info än bekantens  tre gånger så dyra instrument.

Jag har svårt att föreställa mig att de hade GPS-plotter i Kvartsita 1992. På den tiden hade USA fortfarande SA aktiverat, vilket gjorde positionsangivelsen sämre (medelfel runt 100 m) än landbaserade radionavigeringssystem.  Så Decca bör det ha varit.

 

[bhemac 2 859]

21 minuter sedan skrev Pentax:

Decca navigator är från andra världskriget, en uppfinning för att förenkla och skynda på utbildningen av sjöbefäl, men ritade nej, det kunde dom inte.

Visst kunde en Decca-plotter rita, det hade vi i Sten på 70-talet. En korrekt rutt var plottad, sen var nålen upplyft så man kunde se att man följde rutten. Ungefär som en plotter idag. Men sjökortet visades inte.

I början på 70-talet hade vi en av de första satellitnavigeringssystemen, Transit. Det fyllde en hel hytt och gav ett par ganska tillförlitliga positioner.

Ungefär samtigt kam jag i kontakt med Omega, ungefär samma teknik som Decca och Loran men världstäckande. Man fick lyssna på tidssändarna typ WWWH där man fick en korrigeringskod som knappades in på den väldigt stora Omegamottagaren. Då fick man en position på högst några mils fel. Användes länge av flyget.

[Pentax 724]

Be om ursäkt, jag svarade Mackey, skulle naturligtvis citerat hans fråga.

Vad Kvartsita har eller hade för navigationsutrustning har jag ingen aning om.

[raol 2 190]

Den jag såg där hade ingen sjökortsdata. Det var en vit LCD-skärm med ett svart streck som visade spåret. Synd att jag inte hade nån kamera där. Visserligen hade vi en videokamera, men den filmade vi bara med på däck och nere i "sovsalen".

 

[Gundj 207]

9 timmar sedan skrev raol:

Jag har svårt att föreställa mig att de hade GPS-plotter i Kvartsita 1992. På den tiden hade USA fortfarande SA aktiverat, vilket gjorde positionsangivelsen sämre (medelfel runt 100 m) än landbaserade radionavigeringssystem.  Så Decca bör det ha varit.

 

Det fanns redan då Differentialkorrektion för GPS, dyrt och lite långsamt men fungerade.

Inte på havet men väl strax ovanför så hade vi Deccadoppler med kartremsa i helikopter på 70-talet.

[raol 2 190]

19 minuter sedan skrev Gundj:

Det fanns redan då Differentialkorrektion för GPS, dyrt och lite långsamt men fungerade.

Inte på havet men väl strax ovanför så hade vi Deccadoppler med kartremsa i helikopter på 70-talet.

Ja, det var väl en korrektionssignal som sändes ut i rundradionätet, eller nåt liknande?

Men knappast nåt som användes ombord på fartyget jag var på.

 

[Caribic410 757]

25 minuter sedan skrev raol:

Ja, det var väl en korrektionssignal som sändes ut i rundradionätet, eller nåt liknande?

Men knappast nåt som användes ombord på fartyget jag var på.

 

Båtsida kan väl vara ett ord som funkar

Vägg?

Då förstår alla att man menar bord när man säger det.

Har man två och ett är bokat/fuölt med prylar kan den tomma heta fribord för dom som vill ha kvar det ordet.

 

[Caribic410 757]

Vägg/mellavägg istället för skott inte istället för bord alltså.

 

[Mackey 4 207]

Diskusionen om specialord har vi haft många gånger på MG. Specialord förekommer bla. inom sport och olika yrken och då verkar ingen ha problem med att de finns, men ombord på båt får några av oss taggarna utåt. Varför?

 

Ja varför skulle vara intressant att diskutera och förstå.

 

Mackey

[raol 2 190]

Skillnaden är hur de används. På arbetsplatser används de för att förenkla kommunikationen och alla inblandade känner till orden och uttrycken som används. Det ingår, så att säga, i jobbet att kunna dem (efter ett tag åtminstone).

I båtvärlden används de mer för att skapa avstånd och hålla oinitierade utanför. Elitism och snobberi, helt enkelt. Visst, kappseglar man och har en besättning som ska samarbeta effektivt är det inget fel att använda specialord och uttryck, precis som för jobbslang. Men sysslar man med vanlig semestersegling eller har tillfälliga gäster ombord, då är det ohyfsat att använda ord och uttryck som inte är spridda i det vanliga språket.

Ett särskilt stort problem tycker jag det är när folk inte förstår att deras specialområdesslang inte är ok att använda i standardspråket. T ex alla dammiga, mossiga, skintorra ingenjörer som rasar när folk säger "bult" för nåt flanellskjortsarmén kallar "skruv".  "Bult är minsann ett ogängat maskinelement!" kan det låta då. Men nej, i standardspråket så betyder (jo, betyder!) "bult" en större, rak skruv, ofta med en ogängad del. De förstår helt enkelt inte att deras fackspråk inte är standardspråk. Och samma oförmåga att förstå lider även många båtägare av.

[ChristerN 2 292]

8 minuter sedan skrev raol:

Skillnaden är hur de används. På arbetsplatser används de för att förenkla kommunikationen och alla inblandade känner till orden och uttrycken som används. Det ingår, så att säga, i jobbet att kunna dem (efter ett tag åtminstone).

I båtvärlden används de mer för att skapa avstånd och hålla oinitierade utanför. Elitism och snobberi, helt enkelt. Visst, kappseglar man och har en besättning som ska samarbeta effektivt är det inget fel att använda specialord och uttryck, precis som för jobbslang. Men sysslar man med vanlig semestersegling eller har tillfälliga gäster ombord, då är det ohyfsat att använda ord och uttryck som inte är spridda i det vanliga språket. 

 

Fel fel fel!

Tom min hustru förstår, om än i begränsad omfattning, värdet av speciella ord efter att under lång tid insisterat på att tex säga höger och vänster istf styrbord och babord. 

Orden finns i de allra flesta fall för att de är mer precisa än motsvarande allmänna ord och därmed underlättar/möjliggör tydlighet i kommunikationen. 

Visst finns det flera ord som idag kanske inte skulle behövas annat än ombord på äldre segelfartyg och dessa är jag helt med på att ersätta men generellt sett är du helt fel ute. IMHO

[Gundj 207]

3 timmar sedan skrev raol:

Ja, det var väl en korrektionssignal som sändes ut i rundradionätet, eller nåt liknande?

Men knappast nåt som användes ombord på fartyget jag var på.

 

Det fanns två varianter av radioutsänd korrektion.

Långvågsbaserad för sjöfarten och EPOS över FM-nätet.

Utöver det så fanns det olika lokala system.

Om någon blir nostalgisk så har jag nog ett par EPOS-mottagare i någon låda till salu 🙂

[Mackey 4 207]

2 timmar sedan skrev raol:

I båtvärlden används de mer för att skapa avstånd och hålla oinitierade utanför. Elitism och snobberi, helt enkelt.

Rent struntprat!

Det du skriver låter som någon form av märklig politisk propaganda.

 

Det absolut övervägande flertalet av alla båtägare vill inget hellre än att få flera intresserade av båtlivet.

 

Kanske missförstår jag dig så några exempel kanske förklarar vad du egentligen menar.

 

2 timmar sedan skrev ChristerN:

Visst finns det flera ord som idag kanske inte skulle behövas annat än ombord på äldre segelfartyg

Håller absolut med, kranbalksvis har jag slutat använda. 😋

 

De snobbiga kommer att vara snobbiga även om de säger snöre, knut, staket, vägg och golv.

 

Mackey

[raol 2 190]

2 minuter sedan skrev Mackey:

Rent struntprat!

Det du skriver låter som någon form av märklig politisk propaganda.

 

Det absolut övervägande flertalet av alla båtägare vill inget hellre än att få flera intresserade av båtlivet.

Det är inte alls struntprat. Det räcker att hänga med båtfolk eller prata med båtägare i en hamn för att se precis det jag menar. Eller för all del läsa på båtrelaterade diskussionsforum... Otroligt vanligt!

Men det finns heller inget motsatsförhållande mellan att ha en snobbig och elitistisk attityd och att vilja ha in fler. Viljan att få in fler är säkert ärlig och innerlig. Men språket blir lite av en barriär. Man vill inte ha in folk på deras villkor, utan på sina egna villkor. Dvs, tugga tugget, annars hör du inte hemma här.
 

[Caribic410 757]

3 timmar sedan skrev Mackey:

Diskusionen om specialord har vi haft många gånger på MG. Specialord förekommer bla. inom sport och olika yrken och då verkar ingen ha problem med att de finns, men ombord på båt får några av oss taggarna utåt. Varför?

 

Ja varför skulle vara intressant att diskutera och förstå.

 

Mackey

Precis som inom sport får väl medbjudna en förklaring av vad orden betyder. Om sen folk har taggar eller ej... tja?

Tror inte båtfolk är mer oemottagliga/konservativa mot nya termer än icke båtfolk.. dom flesta använder ju sitt språk av vana tror jag, inte för att hävda sig.

Om xx antal år är nog andelen födda in i båtlivet färre och dom som spontanhyr fler.. å då kommer nog språket vara annorlunda mot idag... tror jag. Lär nog inte få uppleva så jag skulle ju kunna hävda att det kommer att vara så.. 😆

[ChristerN 2 292]

Vad språket är och varför det brukas är två skilda saker. Om jag förstår Raol rätt så menar han att det brukas för att skapa distans till de som inte är lika fina. 

Varför det skulle vara så inom båtvärlden när det inte är så inom tex vissa yrkeskategorier förklarades aldrig. 

Jag gräver lite i minnenas arkiv och påminner mig en skribent som skulle köpa ny fock och där det förmodligen hade gått mindre bra om focken beställts som det var tänkt från början. Hjälpte eller stjälpte språket där?

[Mackey 4 207]

Jag tänker roa mig med att modernisera gamla termer som finns i en lista på www.rorgängaren.se

 

Jag väljer att starta en ny tråden, Modernisering av båtspråket.

Det är ju synd att förstöra denna tråd.

 

Välkomna att hjälpa till att finna enkla och bra förklaringar så att vi slipper konstiga båttermer.

 

Mackey

[Georg_Ohm 4 664]

‎2019‎-‎03‎-‎16 vid 14:52 skrev ChristerN:

Vad språket är och varför det brukas är två skilda saker. Om jag förstår Raol rätt så menar han att det brukas för att skapa distans till de som inte är lika fina. 

Varför det skulle vara så inom båtvärlden när det inte är så inom tex vissa yrkeskategorier förklarades aldrig. 

Jag gräver lite i minnenas arkiv och påminner mig en skribent som skulle köpa ny fock och där det förmodligen hade gått mindre bra om focken beställts som det var tänkt från början. Hjälpte eller stjälpte språket där?

Som redan berörts, gäller det ju att alla ombord förstår språket.

Om nu det händer sig i en tilläggningsituation (när man skall förtöja båten någonstans) att rorsman (personen som styr båten) uppmanar fördäcksgasten (personen som är behjälplig på fördäcket) att "bär av mot styrbord" vet ju den initierade och erfarna fördäcksgasten det att man skall se upp och hålla emot mot höger, då man annars kanske törnar emot annan båt, brygga eller annat hinder som kan finnas i diverse hamnar.

 

Om nu samme (eller en annan) rorsman säger till fördäcksgasten (som nu hoppat iland med den första tillfälliga förtöjningslinan) att "belägg på det" betyder det att fördäcksgasten skall lägga fast linan medelst lämplig knop i lika lämpligt föremål i land. I en stressad situation, då båten kan driva iväg i vinden eller strömmen vet fördäcksgasten om att det inte är så noga att just då lägga en korrekt knop, det gäller att snabbt fixera linan så att båten stannar ungefär där den är.

Sedan skall fördäcksgasten också veta att den första linan som man belägger (knyter fast) med ofta är en tillfällig lösning som båtens befälhavare (den personen som i alla fall tror att hen bestämmer ombord) ofta ändrar på eller byter ut strax efter tilläggningen.

 

Tajta åt (förtöjningslina eller skot) betyder att man skall stäcka upp så mycket man orkar.

Slacka betyder motsatsen, att man skall ge efter litet i samma lina eller skot.

 

Fendra ut, fendra in, från befälhavare eller rorsman till däcksgastarna, betyder att fendertarna (="puttifrånkorvarna") skall hängas ut respektive tas in, beroende på situationen.

Fendertarna hängs ut vid inlöpet (=när man närmar sig) en hamn, lämpligtvis hängs dessa ut midskepps (mitt på båten) där båten är som bredast, för att sedan justeras eller anpassas till grannbåtens fendertar. Fendert kan även stavas "fender". En "Fender Stratocaster" är en legendarisk rock n´rollgitarr med svajarm, kan medtas ombord men används då till annat ändamål.

 

 

Som övrigt i det allmänna språket, samt i olika fackuttryck finns det lokala och dialektala varianter.

Kälke kan hos oss i Bohuslän betyda lång och smal ostkustbyggd skärgårdskryssare med låga fribord, ordet kälke har vintertid en annan betydelse... Fribord är den fria ytan av skrovet mellan vattenlinjen och avbärarlisten.

Avbärarlist var förr en anordning inte sällan av mässing, brons eller rostfritt stål som var fastskruvad i skrovets överkant för ett enbart skydda den egna båten vid närkontakt med andra båtar, bryggor eller annat som kan komma för nära och kanske ställa till skador. idag är dessa anordningar oftast utförda i mjukare material som inte ger så stora skador på det man vill skydda sig emot.

 

Näsan, kan ju hänsyfta på den kroppsdelen som ingår i andningssystemet och som är placerad mitt i ansiktet, men i nautiska sammanhang kan det lika gärna handla om den yttersta delen av båtens förskepp, alltså det som finns längst fram på båtens utsida.

Buk, eller buken, är ju magen, men i båt och fartygssammanhang ofta den fylligare delen av skrovet.

En buk i ett segel eller i ett kapell är en önskvärd eller icke önskvärd bukt i nämnda föremål.

 

Koks, eller Koks i lasten, används kanske inte av fritidsbåtsfolket, men vad jag hört inom den mer tvivelaktiga "handelssjöfarten" då man har illegala flyktingar eller båtflyktingar ombord, med eller oftast utan befälhavarens kännedom. Uttrycket härstammar från ett berömt Tintin-album, med samma namn. Då gällde det slavhandel med afrikanska män som handelsvara.

Idag kan uttrycket även ha en viss rasistisk innebörd och bör ju användas med yttersta försiktighet, vilket en av GPs redaktörer fick erfara. Koks kan även hänsyfta till kokain och smuggling av droger.

 

Sommarstugeägare när det används som skällsord, brukar betyda tillfällig båtmänniska i överlastad styrpulpetbåt som drar upp onödigt höga svallvågor vid naturhamnar. En person som inte har den blekaste aningen om hur det är att ha en kastrull med kokande vatten (diväteoxid vars temperatur överskidigt kokpunken, som vid havets yta brukar infalla vid 100 grader Celsius) på spisen och små barn lekandes på durken (golv ombord) där under.

Skällsordet "sommarstugeägare" avvänds fördelaktigt med ett inledande och förstärkande kraftuttryck eller svordom. Annars är detta en benämning på en fastighetsägare med fritidshus.

 

Sedan skiljer det sig även på matfronten i språkbruket.

Om man nu i ordets rätta betydelse skall äta "ute" alltså under bar himmel, vid någon av Smögenbryggans korvkiosker, så är en halv special en snabbmatsrätt med korvbröd i botten, en kokt eller grillad korv, samt mos ovanpå. En hel special är samma rätt fast med två korvar. Till detta intages lämpligtvis en "stockholmare" som är en liten Pucko. En stor pucko brukar namnges efter aktuell stadsminister eller annan 08 som på något vis figurerat i media den senaste tiden.

 

Korvkiosker på Smögenbryggan... ja någon finns väl kvar...? annars är det väl där som annorstädes att vår inhemska matkultur berikats med pizzerior, kebab-barer, sushistånd och kanske annat. Glasskioskerna finns ju i alla fall kvar.

 

Om ni nu äventyrs skulle befinna er på landbacken i göteborgsområdet och hör talas om någon som skall köpa ett "trä" alltså ett träd, skall inte förledas att tro att det gäller exempelvis ett äpple- eller päronträd, utan en krukväxt. Krukväxter skall enligt gammalt sjömansskrock undvikas ombord, gärna i flera exemplar.