Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
pamaguso

Skiljediod tillsammans med sensekabel

Rekommendera Poster

Hej!

 

Här kommer några, förmodligen dumma 😃, frågor angående el och laddning.

Köpte den nuvarande båten, en Comfortina 32, för 4,5 år sedan.
Första säsongen slutade generatorn att fungera. Fick den felsökt, men rådet blev att köpa en ny vilket jag gjorde.
Det har egentligen inte någon gång känts speciellt stabilt med tillgången till ström.
Vi har därför skaffat ytterligare en solpanel inklusive ny regulator samt batteriövervakning.

 

När jag nu inför monteringen av solpanel och övervakning börjar studera elsystemet mer i detalj och samtidigt försöker få till ett enkelt elschema upptäcker jag att generatorns plus är kopplat via två kablar till något som i pappren till båten kallas "shuntplatta". Jag såg förstås när jag bytte generatorn att det fanns två pluskablar, men trodde då att det var för att få större kabelarea.
Från shuntplattan går en kabel till förbrukningsbanken och en annan (på andra sidan) till startbatteriet (via startmotorn).
Jag misstänker att denna så kallade shuntplatta också agerar skiljediod. Har läst någonstans någon som trodde att ursprungsgeneratorn på dessa båtar hade en inbyggd regulator som kompenserade för spänningsfallet i dioden. Eftersom den gamla generatorn har förpassats till de sälla jaktmarkerna är det inget jag kan veta säkert.

 

På nya generatorn finns en gul kabel (sense-kabel?) som idag sitter ansluten till generatorns plusuttag.
Det jag undrar är:
Om jag förlänger den gula kabel till batteriets pluspol, har jag då fått till en bra laddning trots dioderna? Eller är det alltid att föredra att man har ett skiljerelä istället?
Till vilket batteri/batteribank ska man i så fall ansluta sensekabeln? (Antar att det är något man bör göra oavsett om skiljedioderna får vara kvar eller om man byter till skiljerelä?)

 

/Patrik

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej

Om det är som du tror och det verkar rimligt, koppla sensorkabeln till pluspolen på förbrukningsbatteriet så kompenserar du för spänningsfallet i dioden. Byter du till ett skiljerelä så har kabeln inte så stor betydelse men kompenserar för ev. spänningsfall i kablar. Här finns lite bilder. https://www.sxk.se/vastkustkretsen/artiklar/elsystem-kap-4-i-sxk-batparm

Hälsningar Ove

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
29 minuter sedan skrev pamaguso:

När jag nu inför monteringen av solpanel och övervakning börjar studera elsystemet mer i detalj och samtidigt försöker få till ett enkelt elschema upptäcker jag att generatorns plus är kopplat via två kablar till något som i pappren till båten kallas "shuntplatta". Jag såg förstås när jag bytte generatorn att det fanns två pluskablar, men trodde då att det var för att få större kabelarea.

Från shuntplattan går en kabel till förbrukningsbanken och en annan (på andra sidan) till startbatteriet (via startmotorn).
Jag misstänker att denna så kallade shuntplatta också agerar skiljediod. Har läst någonstans någon som trodde att ursprungsgeneratorn på dessa båtar hade en inbyggd regulator som kompenserade för spänningsfallet i dioden. Eftersom den gamla generatorn har förpassats till de sälla jaktmarkerna är det inget jag kan veta säkert.

 

 

Om jag får spekulera lite, så tror jag det är osannolikt att "shuntplattan" innehåller några dioder. Mer troligt att den består av just två shuntar, som används för att mäta ström.

Att den gamla generatorn hade två pluskablar skulle kunna förklaras med att det satt en diodplatta på baksidan av den (var vanligt för ett par decennier sedan, vet inte om det förekommer idag).

I så fall bör de två "pluskablarna" ha utgått från två olika terminaler.

Om min gissning är rätt, så måste du ordna en ny laddningsfördelare av något slag. Någon typ av relä, dioder eller "low loss"-fördelare av typ ArgoFET.

Fast jag kan förstås ha helt fel.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vanligtvis kopplas sensekabeln till plus på startbatteriet. Då funkar det bra med skiljedioderna. Alternativet är ju att byta till ett skiljerelä men det finns egentligen ingen anledning.

Solpanelerna koppar du direkt till husbanken via en bra regulator.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
11 timmar sedan skrev bhemac:

Vanligtvis kopplas sensekabeln till plus på startbatteriet. Då funkar det bra med skiljedioderna.

Detta låter underligt i mina öron. Startbatteriet är ju i regel väl laddat, därmed tar det liten ström = litet spänningsfall över dioden.

Med sensekabeln till plus på förbrukningsbatteriet kompenserar regulatorn för det stora spänningsfall som kan uppstå i inledningen av bulkfasen vid laddning av ett urladdat förbrukningsbatteri.

I takt med att strömmen sjunker minskar spänningsfallet och där med också den kompensering som sensekabeln möjliggör.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag är inte helt säker, men jag tror att det fanns två olika terminaler på den gamla generatorn. Ser även att det på en skiss till elsystemet när båten var ny är ritat med två plusutgångar på generatorn. Då verkar det väl troligt att speljakts gissning kan vara rätt och att jag i så fall inte har några dioder idag.
Speljakt: Du skriver om relä eller "low loss"-fördelare av typ ArgoFET. 
Har tittat på båda varianterna. Vilka för- respektive nackdelar finns om man jämför dem? Mailade till Odelco med just denna fråga, men fick bara svaret att "det beror på"...

(Påverkas valet på något vis av att det kommer att anslutas en solcellsregulator som ger spänning in när det är soligt?)

 

Angående var sensekabeln ska kopplas in så ser jag i Kryssarklubbens dokument som Ove-T tipsade om att de sätter den på förbrukningsbatteriet. Det jag funderar på är om den högre spänning som det (mer) urladdade förbrukningsbatteriet kan svälja kommer att göra att startbatteriet får för hög spänning och kan börja gasa?


 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev pamaguso:

 relä eller "low loss"-fördelare av typ ArgoFET. 
Har tittat på båda varianterna. Vilka för- respektive nackdelar finns om man jämför dem? Mailade till Odelco med just denna fråga, men fick bara svaret att "det beror på"...

(Påverkas valet på något vis av att det kommer att anslutas en solcellsregulator som ger spänning in när det är soligt?)

 

Angående var sensekabeln ska kopplas in så ser jag i Kryssarklubbens dokument som Ove-T tipsade om att de sätter den på förbrukningsbatteriet. Det jag funderar på är om den högre spänning som det (mer) urladdade förbrukningsbatteriet kan svälja kommer att göra att startbatteriet får för hög spänning och kan börja gasa?


 

Val av laddningsfördelare är ett stort ämne...

När det gäller ArgoFET har jag ingen egen erfarenhet, men så vitt jag vet finns det inga direkta nackdelar, utöver prislappen.

Spänningskännande relä (VSR) är väl den vanligaste lösningen idag. Själv är jag aningen skeptisk, främst för att ett sådant relä parallellkopplar batterierna i många lägen när det varken är nödvändigt eller önskvärt, exempelvis vid laddning via landström.

För egen del använder jag ett vanligt relä (aka Skyllermarksrelä), styrt av generatorns D+. Dessutom med förbrukningsbanken som primärt batteri, relät ansluter alltså startbatteriet i stället för tvärt om. Funkar för mig...

 

Risken för överladdning av startbatteriet med sensekabeln på förbrukarplus tror jag i praktiken är liten (men kanske inte helt försumbar). Resonemanget bygger på att den stora strömmen in i förbrukarbatteriet uppstår i början av laddningförloppet, då systemspänningen dras ned av batteriets stora förmåga att ta emot ström. Det finns alltså marginal för regulatorn att öka spänningen, för att kompensera för spänningsfallet över dioden, utan att den spänning som når startbatteriet blir för hög. I takt med att strömmen in i förbrukningsbatteriet sjunker, så minskar också regulatorns kompenserande höjning av utspänningen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan skrev speljakt:

Detta låter underligt i mina öron. Startbatteriet är ju i regel väl laddat, därmed tar det liten ström = litet spänningsfall över dioden.

Med sensekabeln till plus på förbrukningsbatteriet kompenserar regulatorn för det stora spänningsfall som kan uppstå i inledningen av bulkfasen vid laddning av ett urladdat förbrukningsbatteri.

I takt med att strömmen sjunker minskar spänningsfallet och där med också den kompensering som sensekabeln möjliggör.

Rätt och riktigt men då kokar du startbatteriet så bhemacs förslag är nog bättre...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev speljakt:

Risken för överladdning av startbatteriet med sensekabeln på förbrukarplus tror jag i praktiken är liten (men kanske inte helt försumbar).

Delar inte din åsikt. Ta och gör några mätningar så får du se...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev LonelyBird:

Delar inte din åsikt. Ta och gör några mätningar så får du se...

Bra förslag.

 

En vanlig kiseldiod har ett framspänningsfall på runt 0,6-0,7V, ökar något med ökande ström.

I praktken så laddas båda batterigrupperna med ungefär lika hög spänning. Men husbatterierna brukar brukar dra mera ström och spänningen blir då lite lägre vilket sensekabeln känner om den sitter där och följaktligen får startbatteriet lite frö hög spänning. 

Därför bör sensekabeln sitta på starbatteriet.

I verkligheten är skillnaden väldigt liten.

Har man skiljedioder OCH senekabel så finns det ingen anledning att ändra på det. Vissa generatorer hos Volvo hade inbyggda dioder med dubbla utgångar på generatorn.

Skiljedioder utan sense är obra, ger för låg laddning.

Att styra ett relä via generatorns D+ "laddningslampan" är både enkelt och praktiskt om man saknar. Så har jag alltid kört.

Men de spänningsstryrda skiljerelän som tex Biltema säljer fungerar bra och är enkla att koppla in, jag brukar rekommendera dessa (så slipper jag en massa frågor).

Alla dessa lösningar är dock stenålder, en Sterling ProAltC ser alla problem och kommer att ladda batterierna mycket bättre. I synnerhet om man har AGM eller LiFePO4 som laddas mycket snabbare med ProAltC.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu har jag en mindre äldre segelskuta, en Albin Cumulus.

 

Gjort det enkelt för mig.

 

Har två parallellkopplade lika gamla och av samma fabrikat och kapacitet (74 Ah) förbrukningsbatterier.

Dessa får normalt stå för all strömförbrukning i båten, inklusive den korta stund som startmotorn körs, när jag ska starta motorn.

Laddas av solcell och motorns generator.

 

Med en enkel batteriväljare laddar jag då och då upp ett tredje batteri, som då alltid kommer att ligga obelastat och fulladdad, ifall jag råkar på att ladda ur förbrukningsbatterierna för djupt, för start.

 Ibland, ca 1 ggr per månad, kopplar jag in detta reservbatteri som förbrukningsbatteri och kör ur det till ca 50 %. Laddar sen upp igen.

 

Läser av polspänningen, som en indikation för detta. Har även en batterimonitor NASA BM1, som efter kalibrering visar batteristatus, dock bara förbrukningsbatteriena.

 

 Monterat en Mazda bilgenerator med multiribbrem på ca 70 A, i stället för original 30 A med kilrep.

 

Generatorn har en senseutgång.

Kopplad direkt till B+, så ger generatorn en viss laddspänning. Låt säga 14.5 Volt.

 

Genom att koppla in en eller flera seriekopplade schottkydioder (lågt framspänningsfall), kan man höja laddspänningen, så som man själv bestämmer. 

Typ 14.6, 14,7 och 14.8 V.

Förutom 14.5 V, enligt ovan då alla dioderna byglade/kortslutna.

 

Övrigt.

Med en encylindrig Yanmar diesel, så är inte vridmomentet särskilt stort.

Om batterierna har låg laddning och man bytit? till en kraftigare generator som laddar för fullt, när motorn harvar igång, så orkar motor inte öka varvtalet. Stånkar på tomgång.

Vilket kan bli farligt i en knivig manöversituation.

 

Lösning på detta är för mig att bryta matningen av fältströmmen D+ från laddlampan, under uppstartsfasen.

 

I verkligheten kan generatorn börja ladda även utan yttre fältström om man varvar motorn tillräckligt... vilket jag inte gör.

 

Närmast i tiden ligger att byta plats på fläkthjulen, som sitter på rotorn, inne i generatorn, för att öka kylningen av densamma.

Kör än så länge med forcerad motorrumsventillation via relä, styrd av tändningslåset.

 

.

 

 

 

 

 

Redigerad av Hybro

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan skrev LonelyBird:

Delar inte din åsikt. Ta och gör några mätningar så får du se...

Det  var länge sedan jag använde dioder, så jag har inget att mäta på. Men det låter som om du har gjort sådana mätningar. Vad visade de?

1 timme sedan skrev bhemac:

Bra förslag.

 

En vanlig kiseldiod har ett framspänningsfall på runt 0,6-0,7V, ökar något med ökande ström.

I praktken så laddas båda batterigrupperna med ungefär lika hög spänning. Men husbatterierna brukar brukar dra mera ström och spänningen blir då lite lägre vilket sensekabeln känner om den sitter där och följaktligen får startbatteriet lite frö hög spänning. 

Därför bör sensekabeln sitta på starbatteriet.

I verkligheten är skillnaden väldigt liten.

Ökar något...ungefär lika hög spänning....blir lite längre....lite för hög spänning....skillnaden väldigt liten...

Lite väl tätt mellan vagheterna där, för att jag köpa det resonemanget rakt av.

Att startbatteriet får en högre spänning än husbatterierna innebär ju inte att spänningen därmed automatiskt är för hög. Batterityp och inte minst vilken spänningsnivå som regulatorn är inställd på har rimligen betydelse för hur stor risken för överladdning är.

Jag håller med om att det vore bra om någon kunde redovisa faktiska mätningar som visar att startbatteriet överladdas om sensekablen ansluts till husbatteriplus.

Mitt råd till TS får bli att ändå prova detta och att sedan hålla laddspänningen under uppsikt. Blir den för hög – sätt gula sladden på startbatteriet i stället. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

I mitt fall, var det onödigt långt att dra kabel...

😋

Funkar bra nu!

 

 

Senskabel för att kompensera spänningsfall i kablage mellan generator och batteri... 

Detta är inte lika för alla installationer.

Men man kanske har nån norm att gp efter.

 

 

-  När uppstår uppmätbart spänningsfall? 

Vilken kabelarea kan man anta att det är fråga om, mellan generator och batteri/batterier?

 

Kabellängden spelar även in.

 

Och inte minst strömmens storlek.

Underhållsladdning, några ampere.

Laddning första fem minuterna, ofta 45 A, i min båt.

Laddning efter 1 timme, ca 5 A.

 

Nån som vågar sig på beräkningar?

Eller går man på hörsägen?

 

 

- Jag använder sensingången endast för att justera laddspänningen, vilket konstruktörerna väl inte tänkt sig.

 

 

.

 

 

 

Redigerad av Hybro

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
28 minuter sedan skrev speljakt:

Att startbatteriet får en högre spänning än husbatterierna innebär ju inte att spänningen därmed automatiskt är för hög.

Nej något problem lär det inte bli oavsett hur man kopplar. Jag har mätt men kommer inte ihåg vilket brukar betyda att det inte var något att bry sig om.

Att man kopplar till startbatteriet är mest en gamal god kutym. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

"Jag har mätt men kommer inte ihåg, vilket brukar betyda att det inte var något att bry sig om."

 

Den var absolut bäst😁

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
11 timmar sedan skrev Hybro:

Den var absolut bäst😁

Men så är det ju, möter man 100 människor som är ganska lika men en har en röd näsa, vilken kommer man ihåg?

Håller man på och mäter många olika grejer så är det inte de som beter sig normalt som fastnar i minnet.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...