Gå till innehåll
fredag 19 april 2024
Crabmeat

Sälars inverkan på fiskbestånden

Rekommendera Poster

31 minuter sedan skrev Crabmeat:

Det finns två människotyper jag är rädd för. Den ena är kvinnor utan barn, den andra är män som inte dricker öl. 

 

 

Är det därför du är så räddför mig.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan skrev Crabmeat:

Så, om vi skall vara lösningsbaserade så bör det vara så att reservat inrättas där säl får vara. Dessa skall ligga så långt ifrån människan som möjligt och varken seglare eller marinbiologer får tillträde. Alla dessa människor som vill ha tama sälar måste alltså få rätta sig efter naturen och inte kunna bada eller paddla med sälar. Frågan är hur vi skall förklara för dessa människor att de är en del av problemet.

Du får nog förklara för mig också, varför får inga människor ens komma i närheten? Skulle Kosteröarnas nationalpark vara ett lämpligt reservat?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
14 timmar sedan skrev BSven:

Du får nog förklara för mig också, varför får inga människor ens komma i närheten? Skulle Kosteröarnas nationalpark vara ett lämpligt reservat?

Vi måste få tillbaka skyggheten för människor om detta över huvudtaget går att lösa och samtidigt ha sälar kvar. Med lösa menar jag att kunna fiska med garn. För att kunna fiska med garn, så måste sälarna hålla sig borta från garnen. Det gör de endast om de är rädda för människor. De blir inte rädda för människor om de kan ligga och skvalpa i hamnar utan att något händer. 

 

Förr i tiden håll sig inte sälarna i älvar och floder, det är ett ändrat beteende.

 

 

Vet ej om koster är ett bra reservat.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Svar ifrån Vänsterpartiet:

 

Hej och tack för ditt mail,

 

Skyddsjakt får idag bedrivas  på säl och storskarv. Vänsterpartiet tycker det är bra att den möjligheten finns men föreslår inte allmän jakt på dessa arter.

 

Vänliga hälsningar

Vänsterpartiets kansli

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vi saknar endast M och C då. Förmodligen vill de inte ta någon ställning i frågan. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
20 minuter sedan skrev Crabmeat:

Vi måste få tillbaka skyggheten för människor om detta över huvudtaget går att lösa och samtidigt ha sälar kvar. Med lösa menar jag att kunna fiska med garn. För att kunna fiska med garn, så måste sälarna hålla sig borta från garnen.

 

Det harf framgått med all tydlighet att du  driver denna frågan utifrån ett särintresse.

Inte  pga miljöskäl.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
25 minuter sedan skrev Thallatha:

 

Det harf framgått med all tydlighet att du  driver denna frågan utifrån ett särintresse.

Inte  pga miljöskäl.

 I älvarna finns det ingen särintresse, alltså yrkesfiske. Kan du förklara varför jag då bryr mig att försöka få bort sälen därifrån? 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev Crabmeat:

 I älvarna finns det ingen särintresse, alltså yrkesfiske. Kan du förklara varför jag då bryr mig att försöka få bort sälen därifrån? 


Nej det kan jag inte förklara, men när man läser dina inlägg både i denna och tråden om ålgräs framgår det ganska tydlig att du resonerar utifrån ett särintresse - fiskarens.

Hade det varit ur miljösynpunkt så hade ditt resonemang varit anorlunda.

Tyvärr tror jag att ditt resonemang som präglas av särintresse och flummighet motverka sitt syfte.

Du har ju dessutom sagt klart och tydligt att du inte är intreserad av att va trovärdig - men det verkar ju många förstå ändå.

Sen kan jag inte förstå varför vi människor har mera rätt till att bestämma över andras liv. Sälarna tycker kanske att man borde skjuta av alla dessa människor som stör i deras livsutrymme bland kobbar och skär.

Särskillt dom som lägger ut garn som sälarna kan fastna i. 😖

Redigerad av Thallatha

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sälen är en relativt inteligent varelse så nog tror jag att man kan prenta in i dem att människor är farliga genom att skjuta dem.

 

Frågan är hur sälarna ska lära sig att olika fiskeredskap är farliga?

Jag tror inte det hjälper att sätta en fågelskrämma med ett vapenliknande föremål i nävarna i en båt bredvid varje utlagt redskap.

 

Om man på något vis kan få redskapen att bli obehagliga för sälar utan att skrämma fiskarna (djuren alltså) så bör det kunna funka, men går det?

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan skrev Thallatha:


Nej det kan jag inte förklara, men när man läser dina inlägg både i denna och tråden om ålgräs framgår det ganska tydlig att du resonerar utifrån ett särintresse - fiskarens.

Hade det varit ur miljösynpunkt så hade ditt resonemang varit anorlunda.

Tyvärr tror jag att ditt resonemang som präglas av särintresse och flummighet motverka sitt syfte.

Du har ju dessutom sagt klart och tydligt att du inte är intreserad av att va trovärdig - men det verkar ju många förstå ändå.

Sen kan jag inte förstå varför vi människor har mera rätt till att bestämma över andras liv. Sälarna tycker kanske att man borde skjuta av alla dessa människor som stör i deras livsutrymme bland kobbar och skär.

Särskillt dom som lägger ut garn som sälarna kan fastna i. 😖

 

Allvarligt talat så tycker jag att det är bra att du inte tycker att jag är trovärdig, för du verkar mest vara sur. Det är ju inte så att du på något sätt reagerar när bsven säger emot sig själv, när PeterK vet att en rapport egentligen är en essä fast han inte vet inte ens vilken han pratar om eller när raol självsäkert hävdar att majoriteten av jägarna aldrig sett en skarv. Då opponerar du dig inte. Men åt mitt håll fullkomligt vräker du ut invektiv. Det beror på att du har ett personligt agg emot mig, det behöver man inte vara raketforskare att förstå. Förmodligen något som härrör från bottenfärgertråden, för långsint som döden verkar du vara. Jag betackar mig ytterligare konversation med dig. Om du vill spy din galla så spy den.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan skrev Mackey:

Sälen är en relativt inteligent varelse så nog tror jag att man kan prenta in i dem att människor är farliga genom att skjuta dem.

 

Frågan är hur sälarna ska lära sig att olika fiskeredskap är farliga?

Jag tror inte det hjälper att sätta en fågelskrämma med ett vapenliknande föremål i nävarna i en båt bredvid varje utlagt redskap.

 

Om man på något vis kan få redskapen att bli obehagliga för sälar utan att skrämma fiskarna (djuren alltså) så bör det kunna funka, men går det?

 

Mackey

Förr i tiden sköt man sälen med hagel. Det var effektivast, man dödade inte sälen och det var lätt att träffa. I dagens vurmande tid skulle det aldrig gå. Personligen tror jag nog att sälen själv hellre ser att den får några hagel i sig än att den dör. Det hade den goda effekten att sälar var livrädda för människor.

 

I dagsläget matar ju folk sälarna med fisk när de ser dem, stöper plastdjur( WWF och klimathotet?) efter dem och har inlett något av en kärlekshistoria med sälarna, så inte är det lätt att vara säl idag. Som grädde på moset så är ju fiskbestånden så nedbantade, att sälar som tar stora risker med att vara nära människan har en mycket bättre fitness. Tex i floder.

 

Det där med redskapsutveckling har pågått länge, det enda som har hänt är att sälarna blivit fler och fiskarna färre. Så nej, man kan inte få ett redskap att bli obehagligt för sälar. Tyvärr. Någonstans får vi göra en avvägning. Vi behöver inte fiska med nät, det är ett ganska ineffektivt sätt att fiska om man jämför med trål. Men ganska uppenbart så finns det fördelar med nät. Man kan välja ut de fiskar som man vill ha lättare än med trål och framför allt så sker det väldigt bränsleeffektivt.

 

Så, om man gör avvägningen att vi inte behöver fiska med nät, så kan vi ha halvtama sälar, dock ej med den mängden vi har i dag, för den påverkar hela bestånden och ekosystemen. Men vill vi ha ett småskaligt fiske som är bränsleeffektivt, alltså garn, så kan vi inte ha halvtama sälar. Det är bara för gemene man att välja. Men man kan inte äta kakan och ha den kvar. 

 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
32 minuter sedan skrev Crabmeat:

 

Allvarligt talat så tycker jag att det är bra att du inte tycker att jag är trovärdig, för du verkar mest vara sur. Det är ju inte så att du på något sätt reagerar när bsven säger emot sig själv, när PeterK vet att en rapport egentligen är en essä fast han inte vet inte ens vilken han pratar om eller när raol självsäkert hävdar att majoriteten av jägarna aldrig sett en skarv. Då opponerar du dig inte. Men åt mitt håll fullkomligt vräker du ut invektiv. Det beror på att du har ett personligt agg emot mig, det behöver man inte vara raketforskare att förstå. Förmodligen något som härrör från bottenfärgertråden, för långsint som döden verkar du vara. Jag betackar mig ytterligare konversation med dig. Om du vill spy din galla så spy den.


Hur skulle jag kunna ha ett personligt agg till dig - jag vet ju inte ens vem du är. Jag är inte sur, men många av dina inlägg har ett löjets skimmer över sig eftersom du framfr åsikter som du över huvud taget inte kan styrka. Lärde du dig inget när du läste din mastersexamen!?

Jag spyr ingen galla över dig. Jag efterfrågar bara att du skall styrka dina påstenden - precis som många andra gör. Du sätter dock tydligen en ära i att framstå som overdehäftig. 

Om du med bottenfärgstråden menar den tråden där du påstod att den enda anledningen till att ålgräset dött på vissa ställen var fritidsbåtarnas bottenfärg, så hade du samma dåliga sätt att argumentera och tala för din sak som i denna tråden.

Att många driver med dig även i denna tråden har du kanske inte förstått.

Det är synd att en tråd som egentligen skulle kunna handla om miljöförstöringen och vad vi som båtägare kan göra åt den, är ju för dig enbart en partsinlaga som handlar om att fiskare inte få tillräckligt stora fångster och att deras konkurenter bör skjutas.

Peter_K känner jag härifrån forumet som en mycket kunnig och hjälpsam man och som har ganska sunda  åsikter.

Raol känner jag också här ifrån forumet och en del av det han framför tar jag med en nypa salt, men jag tror att det är i grunden är en hygglig karl.

Det är inte dom som driver tesen att sälar och skarvar måste skjutas va för att dom förstör för fisket. Det är faktiskt du.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Alltså... jag visste inte vilken rapport DU pratade om, för tidigare pratade du om en som var en essä. Inte lätt efter +500 inlägg i tråden med diverse länkar att hålla koll på varenda en. 

 

Men för tydlighetens skull; du kan väl lägga in länken till den rapporten här igen..?

Tillsammans med länken till ornitologen som räknat alla sjöfåglar längst kusten och kommit fram till att skarv är den vanligaste fågeln?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
13 timmar sedan skrev Peter_K:

Alltså... jag visste inte vilken rapport DU pratade om, för tidigare pratade du om en som var en essä. Inte lätt efter +500 inlägg i tråden med diverse länkar att hålla koll på varenda en. 

 

Men för tydlighetens skull; du kan väl lägga in länken till den rapporten här igen..?

Tillsammans med länken till ornitologen som räknat alla sjöfåglar längst kusten och kommit fram till att skarv är den vanligaste fågeln?


Jag skall väl ändå inte avkrävas era länkar? Om du och BSven klarade att hitta länken en gång tidigare, så klarar ni det en gång till. Jag kommer inte ihåg så mycket av rapporten/essän, men vad jag kommer ihåg var att författaren var en finsk forskare och en professor stod som andra man. I rapporten/essän så kom man fram till att mellanskarven var helt naturlig i faunan. Trots att den aldrig funnits i Finland eller dess närområden. Trots att den hybridiserar med storskarven och trots att den har en explosionsmässig ökning. En riktig dynga om man skall vara ärlig.

 

Det enda som dugligt var att den BEKRÄFTADE att det aldrig funnits mellanskarv i trakterna av Finland och dess närområden, alltså Stockholms skärgård. Det innefattade även hela Baltikum om jag kommer ihåg rätt. Och Norge. En sådan fågel har alltså EU fridlyst och påtvingat de länder som aldrig tidigare haft den, med följden att fiskbestånd efter fiskbestånd ryker såklart.

 

Liknar mer biologisk krigsföring än någon form av vettig förvaltning. Det finns en lektion från en avhoppad KGB agent i något som heter subversion. Den kan vara vettig att se i läget:

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
10 minuter sedan skrev Crabmeat:

Jag kommer inte ihåg så mycket av rapporten/essän, men vad jag kommer ihåg var att författaren var en finsk forskare och en professor stod som andra man.

Det var en vetenskaplig rapport eller artikel av Henry Philström om jag minns rätt.

 

Det var du som länkade till en essä om skarv av Christer Olburs.

 

Mackey 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
21 minuter sedan skrev Mackey:

Det var du som länkade till en essä om skarv av Christer Olburs.

 

Mackey 


Det var ingen essä, det var en kärleksförklaring till sunt förnuft😉

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
28 minuter sedan skrev Crabmeat:

Det var ingen essä...

Olburs själv kallade sin skrift för essä.

 

31 minuter sedan skrev Crabmeat:

...det var en kärleksförklaring till sunt förnuft😉

Mycket möjligt, tror i alla fall inte det fanns något vetenskapligt stoff bakom essän. 

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan skrev Mackey:

 

Mycket möjligt, tror i alla fall inte det fanns något vetenskapligt stoff bakom essän. 

 

Mackey

Det där är nog en ganska stor felsägning. För bakom alstret var det ganska många hänvisningar till helt ordinära vetenskapsmän med vetenskapliga artiklar.

 

Vidare, då har en helt ovetenskapligt alster överträffat en professors vetenskapliga artikel. Så vad skall vi ha det du kallar för vetenskap till? Så att en professor kan skriva att skarven är en naturlig art i Finland när den inte är det? Nej, någon vetenskap med sanning är det inte frågan om.

 

När vi nu ser resultatet av mellanskarvens härjningar, så inser man relativt snabbt, att en essä av en vanlig biolog mycket väl kan överträffa en rapport från en professor. Alltså i verkligheten, inte bland troll och sagor från professorer. Vetenskapsmän som så klart har en partsinlaga i form av att vara ornitologer, vilket ingen verkar ha något emot. Så hyckleriet frodas något kopiöst.

 

Professorn har alltså medverkat i följande:

- Utrotningen av ålen.

- Övergödningen i Östersjön

- Nedgång av lokala fiskbestånd 

- Den förmodade utrotningen av storskarven

- Nerbajsning av öar med tillhörande stank

- Döda träd

- Problem för fisket

- Problem för sportfiskarna

- Problem för fiskodlare

 

Och vad fick vi? En icke inhemsk art. Starkt jobbat vetenskapsmän och kvinnor. Personligen anser jag att vi behöver sänka skattetrycket,  även Finland verkar det som.

 

 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan skrev Crabmeat:

Det där är nog en ganska stor felsägning. För bakom alstret var det ganska många hänvisningar till helt ordinära vetenskapsmän med vetenskapliga artiklar.

Sorry, jag missade nog alla hänvisningar då.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
14 timmar sedan skrev Mackey:

Sorry, jag missade nog alla hänvisningar då.

 

Mackey

Det är nog inte det enda som du har missat, för om jag inte mins fel, så har du sagt att Christer inte valt att kommentera den galne professorns artikel. I nästa inlägg så har jag kört en copy paste på Christers svar till alla fågelpsykopater.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

https://borjeperattdebate.wordpress.com/2017/04/10/christer-olburs-om-hur-nordens-varsta-inkraktare-fridlystes/

 

Christer Olburs har sänt mig en ”debattartikel för kännedom fri att använda”. Det rör den kontroversiella fågeln ”kinesisk mellanskarv” som jag har skrivit om här på Debatt [1-6] och som jag menar är en miljöfara för Nordens vatten och liv.  Olburs är sannolikt den mest kunniga experten på området. Han är kritisk till mellanskarvens utbredning och skadliga inverkan. Han är även kritisk till hur EU, svenska myndigheter och ornitologer fastnat i ett beskydd av detta skadedjur.

EU och den kinesiska skarven P.c.sinensis, från skyddsvärd till främmande invasiv art av unionsbetydelse.

TEXT: CHRISTER OLBURS, biolog, forskare, skribent

Ingen med minsta naturintresse och fungerande syn, lukt eller hörsel kan ha undgått att notera ett alltmer påtagligt inslag vid Europas kuster, sjöar och vattendrag. Från Cabo de São Vicente i sydväst och Lesbos i sydost till Bottniska viken i norr är numera den kinesiska skarven (syn. mellanskarven) Phalacrocorax carbo sinensis (sinensis) en allt vanligare syn och i många områden den helt dominerande sjöfågeln. Från något tusental individer 1979 har antalet ökat till flera miljoner idag 2017.

Enligt fågelskyddsorganisationer och myndigheter är det en stor framgång för det europeiska fågelskyddet och EUs Fågeldirektiv (79/409/EEG) att sinensis ”återkommit efter lång tid av förföljelse”. I likhet med många andra som inte kunnat undgå att märka sinensis förödande inverkan på den lokala fiskfaunan eller de döda träden på de illaluktande häckningsöarna och ”skarvsätena ”var jag förbryllad över ”återkomsten” då det helt saknades uppgifter om tidigare häckningar.

I min hemtrakt Stockholms skärgård skedde den första dokumenterade häckningen 1994, idag finns ca 20 kolonier med uppskattningsvis 50 000 individer. Men först i augusti 2002 slog det mig att ”de har aldrig varit här förut!” Det blev inledningen till mina försök att reda ut den härva av motsägelsefulla uppgifter och påståenden som dominerat i den mycket förvirrade och ofta hetsiga skarvdebatt som pågått runt om i Europa i nära 400 år.

År 2008 skrev jag en essä ”Den kinesiska skarven Phalacrocorax carbo sinensis Blumenbach 1798, en främmande fågel ” som redovisade uppgifter jag funnit samt ett synopsis till ett historisk narrativ och några förslag till åtgärder. Förhoppning en var att stimulera fler att klarlägga sinensis europeiska historia. Essän möttes först av en öronbedövande tystnad och därefter av en lång rad kritiska artiklar i fågeltidskrifter och dagstidningar skrivna av upprörda fågelskyddsaktivister. Som exempel kan nämnas:

Engström/Wirdheim, Vår Fågelvärld 2009,

Kinzelbach, Der Falke Sonderheft 2010,

Bieke Die, Vogelwelt 2012,

Bieke, Herrmann, Kinzelbach & de Rijk, Die Vogelwelt 2013,

Bieke Ornis, Fennica 2014,

Blomqvist, Österbottens Tidning 2016

Philström/Fritzén, OA-Natur 2017

Listan kan, och kommer, säkerligen göras längre. Antingen omnämns jag direkt vid namn eller endast indirekt genom mina slutsatser; ”dass der Kormoran eine aus China eingeschleppte invasive Art und als solche bekämpfen sei.”(Beike m.fl .2013) vilket, förutom skadorna på fiskfaunan, är den europeiska skarvdebattens kärnfråga.

Efter att noga läst artiklarna och kontrollerat referenserna har jag på olika sätt kommenterat dem. Min uppfattning att sinensis är en främmande fågel i Europa står fast. Inte heller mina fördjupade studier har funnit ett enda vetenskapligt belägg för någon förmedeltida häckning av sinensis i Europa. Det kan dock vara på sin plats att åter kommentera några av påståenden i artiklarna.

Gemensamt är oförmågan att konsekvent hålla isär sinensis och den ursprungliga, naturligt förekommande, europeiska storskarven Phalacrocorax carbo carbo (carbo).

Bl.a. hävdas att fynd av ”skarvben”(subfossil betecknade P.carbo min anm.) samt äldre uppgifter om ”kolonier av trädhäckande fåglar” i Europa ”längre än 10 mil” från nuvarande kustlinje måste vara sinensis då storskarven (carbo) är en ”marin fågel som häckar på klippor vid havet”. Detta är ovetenskapligt nonsens. Carbo är inte ”marin” och häckar helst i träd och behöver, precis som sinensis,framförallt fiskrika vatten oberoende av salthalt.

Carbo var efter den senaste istiden utbredd över stora delar av Europa men häckar nu huvudsakligen på otillgängliga kustavsnitt i Frankrike, Brittiska öarna, Norge och Island. Ett av skälen är att ungarna sedan stenåldern varit ett viktigt inslag i kosthållet och därför ett av de vanligaste fågelfynden vid arkeologiska utgrävningar.

Oberoende av från vilket hörn av Europa man än försöker följa sinensis historiska utbredning bakåt i tiden tar spåren slut i det medeltida Holland och sammanfaller i tid och rum med inledningen på ”the golden age” och den snabbt växande världshandeln med bl.a. exotiska växter och djur.

När de första sinensis-kolonierna i början på 1600-talet etablerade sig i frihet i några vatten nära Rotterdam konstaterade lokala fiskare snabbt att fisket påverkades negativt och vidtog bekämpningsåtgärder, redan då under protester från den tidens fågelskyddsaktivister.

Under 16- och större delen av 1700talet finns endast uppgifter om några få fritt levande kolonier i Holland med närområde. Den första stora expansionsvågen skedde under början av 1800-talet och nådde via Tyskland och Danmark ända till Skåne och Blekinge i södra Sverige. Kolonierna bekämpades då så kraftfullt att utbredningen i Västeuropa under 1900-talet åter blev begränsad till Holland samt några få platser i bl.a. Tyskland och Polen och sinensis var fram till början av 1970-talet både ”hotad och förföljd”.

Flera av det tidiga 1800-talets ledande ornitologer blev mycket förbryllade över det plötsliga uppträdandet av en avsevärt mindre skarvform än den sedan länge välkända europeiska storskarven (carbo). För J.A. och J.F. Naumann 1842 var det ”en gåta” och C.L. Brehm 1824 lyckades inte heller helt klarlägga taxonomin men beskrev den som närstående carbo och gav den epitetet subcormoranus. Motsvarande gjorde även S. Nilsson 1835 som gav den epitetet medius.

Nästan ett sekel senare gjorde andra framstående ornitologer som E.Lönnberg 1915 och E.Hartert 1916 utförliga taxonomiska analyser av skillnaderna mellan carbo och sinensis (syn.subcormoranus/medius) och konstaterade att de är avsevärda men nöjde sig i tidens anda med att beteckna sinensis som en underart av storskarv P.carbo.

Sinensis taxonomi och nomenklatur är fortfarande i stort behov av en grundlig revision och carbo och sinensis med stor sannolikhet kan, som S. Nilsson skriver 1858,”befinnas utgöra tvenne arter”, en uppfattning som delas av många bl.a. Alström 1985 och Kinzelbach 2010. Epitetet sinensis förefaller dock väl valt då den första vetenskapliga beskrivningen enligt Mlikovsky 2011 kan härledas till auktorn Staunton 1796 och typlokalen för ”Pelecanus sinensis to Lake Weishan, Shandong Province, China (c.35°00’N, 116°50’E) November 1793”. Det vetenskapliga namnet och typlokalen är givetvis inget belägg för att sinensis är införd från Kina men trivialnamnet bör därför åter vara kinesisk skarv.

Kinesisk Mellanskarv som fiskefångare i Kina (Wikicommons)

De första uppgifterna om sinensis i Europa sammanfaller även i tid och rum med det snabbt uppblomstrande, och lika snabbt falnande, intresset för fiske med tränade ”skarvar” vid de engelska och franska hoven i början av 1600talet. Holländarna var sedan länge Europas mest framstående falkenerare och levererade tränade jaktfåglar av olika arter för enorma belopp till aristokratin. Det kinesiska fisket med skarv var sedan länge väl känt av det lärda Europa. Redan den europeiska ornitologins fader, ”der Universalgehlerter”, schweizaren Conrad Gesner skriver i Historia Animalium Aves 1555 om fransiskanermunken Odoric av Pordenone som vid sin resa i Kina på 1300-talet med egna ögon såg fiske med dresserade skarvar. Boken var under flera hundra år ett ornitologiskt standarverk och citerades och kopierades av många. Även Linné beskriver metoden i ”De usu avium ”1765 och så gjorde många andra och utgör ett av många spännande kapitel i sinensis historiska narrativ.

Att fågelskyddsaktivister förblindade av fågelkärlek under alla tider fanatiskt försvarat sinensis mot fiskare och andra drabbade är illa, men inte förvånande. Värre är att BirdLife Europe och dess organisationer, med många kompetenta ornitologer i leden, aktivt medverkat till att sinensis skyddas utan att närmare reflektera över dess europeiska historia. Det värsta är dock hur illa skött frågan är av EU-kommissionen och de nationella naturvårdsmyndigheterna som är de ytterst ansvariga för skadorna sinensis orsakar. Primärt på den biologiska mångfalden och fiskfaunan och sekundärt på fiske och friluftsliv till ackumulerade kostnader av åtskilliga miljarder Euro. Skadorna är nu så omfattande och uppenbara att t.o.m. den fiskeribiologiska forskningen i allt större utsträckning kan kvantifiera den, bl.a. Jepsen m.fl. 2014 och Ovegård 2017.

Det är helt korrekt att sinensis vid tidpunkten för Fågeldirektivets införande 1979 var hotad, hela beståndet i Västeuropa utgjordes då av något tusental fåglar i några få kolonier. Att taxonet ”5. Phalacrocorax carbo sinensis Skarv (kontinental race)”(danska min anm.) fördes upp på Bilaga I ”över vilda fåglar som förekommer naturligt inom medlemsstaternas europeiska territorium” i behov av särskilda skyddsåtgärder, kan därför tyckas vara ett rimligt beslut. Felet var bara att inte ett enda vetenskapliga belägg redovisas som styrker Kommissionens påstående om en naturlig förekomst.

På grund av fågeldirektivets skydd och EUs utvidgning ökade antalet sinensis på mindre än 20 år till flera hundra tusen vilket tvingade fram att “The European Commission has decided to remove the Great Cormorant (Phalacrocorax carbo sinensis) from Annex I of the Directive on theProtection of Wild Birds.” (IP/97/718). Ett beslut av marginell betydelse då skyddet av sinensis, trots möjligheter till s.k. derogations, förblev så starkt att meningsfyllda bekämpningsåtgärder inom regelverket inte var möjliga. I dokumentet övergår Kommissionen från att använda taxonets korrekta namn P.c.sinensis till ett mer allmänt ”the Great Cormorant” eller bara ”the Cormorant”. Ett uttryck för en medveten desinformation i syfte att fortsatt förneka det faktum att det är sinensis, och inte carbo, som p.g.a. av de egna misstaget och följande inkompetenta agerande utvecklats från enbart främmande 1979 till invasiv 1997, för att år 2017 vara av unionsbetydelse. De miljontals sinensis som idag finns i Europa ökar i oförminskad takt och sprider sig till nya lämpliga biotoper inom EU samt till grannländerna. Allt fler kolonier etableras i Schweiz, Norge och länderna österut och varje höst invaderas Nordafrika, från Marocko till Egypten, samt Israel av horder med övervintrande sinensis.

Istället för en vetenskaplig analys av bakgrunden till de allt större skador det ständigt växande antaletsinensis orsakar den europeiska naturen finansierar Kommissionen desinformationsprojekt med syfte att göra en naturvetenskaplig fråga till ”en konflikt mellan skarvar och fiskare/fiske”. REDCAFE 2003 och INTERCAFE 2004/8-12 samt det senaste ”the CORMAN project” (Sustainable Management of Cormorant Populations) 2011- på DG Environments hemsida är alla exempel på Kommissionens förnekelse av frågans allvar och brist på omdöme.

Projekten har med osviklig precision lyckats undvika sinensis kärnfrågor och ständigt avfärdat berättigad oro. Påstår att de inte går att påvisa några större skador och antalet kommer minska, vilket en okritisk mediekår rapporterat ända sedan 1979.

Men nu är det tack och lov så att detta miljöpolitiska haveri inte behöver fortsätta och förvärras. Sent omsider har även Kommission vaknat inför de skador främmande arter förorsakar den europeiska naturen och åtminstone formellt skapat förutsättningarna för kraftfulla åtgärder.

EU-förordningen 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (IAS) ger en juridisk grund för att förebygga, minimera och mildra de negativa effekterna av IAS samt gemensamt bekämpa vissa arter som bedöms kunna orsaka stora skador på biologisk mångfald i den Europeiska unionen. På den lista över IAS av unionsbetydelse som Kommissionen presenterade 2016 finns redan tre fåglar, den indiska huskråkan Corvus splendens, den amerikanska kopparanden Oxyura jamaicensis samt den afrikanska heliga ibisen Threskiornis aethiopicus. Det åligger medlemsstaternas naturvårdsmyndigheter att komma med förslag på ytterligare arter och enligt uppgift kan nilgåsen Alopochen aegyptiaca komma att föras upp på listan under 2017. Det är därför en självklarhet att också P.c.sinensis omedelbart får en oberoende, transparent vetenskaplig prövning enligt samma kriterier av Scientific Forum on Invasive Alien Species (E03276), då sinensis skador på Europas natur redan är avsevärt mycket större än de fyra ovan nämnda fåglarna sammanlagt. Att Kommissionen tar initiativ till en sådan prövning förefaller inte troligt. Men det är givetvis fritt fram för alla medborgare att kräva att frågan prövas av den ansvariga myndigheten i respektive nation, i Sverige Naturvårdsverket. Sverige har ett särskilt ansvar med det största antalet häckande sinensis i hela Europa, och troligen hela världen.

Att den kinesiska skarven Phalacrocorax carbo sinensis har en gigantisk negativ påverkan på Europas biologiska mångfald och ekonomi samt med råge uppfyller kriterierna för att omedelbart skall föras upp på listan över IAS av unionsbetydelse står utom allt tvivel.

Och det är bråttom. Skadorna på Europas natur och kostnaderna för de drabbade näringarna fortsätter att öka med oförminskad takt för varje dag som går. Kostnaderna för Kommissionens försumlighet skall förr eller senare betalas, och räkningarna kommer givetvis som vanligt hamna hos unionens medborgare.

Stavsudda den 31 mars 2017

Christer Olburs

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
33 minuter sedan skrev Crabmeat:

Det är nog inte det enda som du har missat, för om jag inte mins fel, så har du sagt att Christer inte valt att kommentera den galne professorns artikel. I nästa inlägg så har jag kört en copy paste på Christers svar till alla fågelpsykopater.

Det har jag nog också missat eller glömt. Rätt svårt att komma ihåg allt i en mer än 700 inlägg lång tråd där mycket tuggas om och om igen.

 

Mackey 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
11 minuter sedan skrev Mackey:

Det har jag nog också missat eller glömt. Rätt svårt att komma ihåg allt i en mer än 700 inlägg lång tråd där mycket tuggas om och om igen.

 

Mackey 

Hmm du verkar ha ett selektivt minne, för vissa saker kommer du ihåg ganska bra.

 

Så, jag utgår ifrån att du fortfarande tycker att:

https://www.oa.fi/Site/Data/747/Files/OANatur2017_s28-54_300ppi.pdf

är vetenskaplig och rätt?

 

Och att Christers alster är fel och ovetenskapligt, men om det är så har jag en följdfråga.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev Crabmeat:

Hmm du verkar ha ett selektivt minne, för vissa saker kommer du ihåg ganska bra.

 

Så, jag utgår ifrån att du fortfarande tycker att:

https://www.oa.fi/Site/Data/747/Files/OANatur2017_s28-54_300ppi.pdf

är vetenskaplig och rätt?

 

Och att Christers alster är fel och ovetenskapligt, men om det är så har jag en följdfråga.

 

Innan jag svarar vill jag att du länkar till det inlägg där jag skriver det du säger att du tror dig minnas att jag skrivit.

 

2 timmar sedan skrev Crabmeat:

...för om jag inte mins fel, så har du sagt att Christer inte valt att kommentera den galne professorns artikel.

...

 

Mackey 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Citat

 

"Notera också att din kompis Christer - som du tror mer på - blev kontaktad av artikelförfattaren och avböjde att bemöta detta. "


 

Halvrätt, det var din parhäst PeterK som sa det. 

 

Men din logik och ditt omdöme är helt på svaj, i alla fall om du anser att finnens artikel är baserad på vetenskap. Den är rena skiten om jag får uttrycka mig milt. Rena lögner finns det i den, och jag kan med Sveriges mest kända, inom ämnet, vetenskapsmans observartioner, bevisa att den suger.

 

Det var rapporten det. Men frågan är vad man skall göra med människor som dig. Som dissar en människa som gjort en bra rapport och en 100% korrekt analys av frågan och istället hyllar felaktig rapport, som innebär att att invasivt djur kan härja helt fritt i länder som Finland. Dessutom är du en extrem hycklare med dubbla måttstockar.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu börjar vi åter närma oss något intressant. 

 

Vem är det som avgör, och hur avgör man, vad som är ”en bra rapport och en 100% korrekt analys” och vad som är en ”felaktig rapport” enligt dig, crabmeat?

 

Är det hur väl den stämmer med dina egna åsikter, eller är det något annat så som t ex att den har granskats kritiskt innan publicering, har källhänvisningar till påståenden osv?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
6 timmar sedan skrev Peter_K:

 

 

Vem är det som avgör, och hur avgör man, vad som är ”en bra rapport och en 100% korrekt analys” och vad som är en ”felaktig rapport” enligt dig, crabmeat?

 

 

Det är väl redaktörerna på Samtiden som avgör vad som är korrekt eller ej?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
12 timmar sedan skrev Crabmeat:

Det är nog inte det enda som du har missat, för om jag inte mins fel, så har du sagt att Christer inte valt att kommentera den galne professorns artikel.

 

11 timmar sedan skrev Crabmeat:

Hmm du verkar ha ett selektivt minne, för vissa saker kommer du ihåg ganska bra.

 

7 timmar sedan skrev Crabmeat:

Halvrätt, det var din parhäst PeterK som sa det. 

 

Först beskyller du mig för att jag missat information, sedan att jag har ett selektivt minne och till sist anser du att du hade delvis rätt i dina anklagelser.

 

Din starka sida är nog inte att skilja på dikt och verklighet.

 

Det blir inget svar på din fråga och jag gör paus i den här tråden ett tag.

 

Mackey

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
21 timmar sedan skrev Peter_K:

Nu börjar vi åter närma oss något intressant. 

 

Vem är det som avgör, och hur avgör man, vad som är ”en bra rapport och en 100% korrekt analys” och vad som är en ”felaktig rapport” enligt dig, crabmeat?

 

Är det hur väl den stämmer med dina egna åsikter, eller är det något annat så som t ex att den har granskats kritiskt innan publicering, har källhänvisningar till påståenden osv?

 

PeterK, en sak kan jag avgöra redan nu, och det är att du har skrivit mycket konstigt i tråden. Bland annat så hävdade att Finnen hade kontaktat Christer och Christer avböjt att svara. Jag tror att diskussionsinlägget från Christer avgör hur otroligt fel du har. Och värre blir det. 

 

Tidigare i tråden så anger du en länk till den Finska rapporten. Fast du skiter i att läsa den. När jag sedan läser den och ser att det ALDRIG funnits mellanskarv i Finland, så begär du en källa från mig😂 Alltså din egen länk. Du har liksom inte vett på att skämmas. Och som lök på laxen så hävdar du att din egen källa inte var en rapport, utan att det var en essä, men du vet inte var den finns eller vad som stod i den. Men en essä vad det.🐵

 

Sedan verkar du lida av en släng av dåliga vanor och du lär dig inte. När jag hävdade att skarven var Sveriges vanligaste kustfågel så skulle du ju käfta emot såklart. Första gången tog du upp lövsångare och nästa gång gräsand. Att lära sig från misstaget fanns inte på kartan.

 

Peter du håller inte måttet. 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
14 timmar sedan skrev Mackey:

 

 

 

Först beskyller du mig för att jag missat information, sedan att jag har ett selektivt minne och till sist anser du att du hade delvis rätt i dina anklagelser.

 

Din starka sida är nog inte att skilja på dikt och verklighet.

 

Det blir inget svar på din fråga och jag gör paus i den här tråden ett tag.

 

Mackey

 

 

Jag kan erkänna att jag mindes fel, det blir inte så lätt att hålla reda på skocken. För er är det mycket lättare, ni är typ 10 mot en. Det är ju inte så att du skulle gå in och tillrättavisa PeterK när han kallar lövsångare för kustfågel. 

 

Jag behöver inget svar från dig i någon fråga. Du har ju redan svarat det du behöver och visat med all tydlighet vad du anser om mig tidigare. 

 

 

Dock skall jag ta upp en ganska klar faktamiss som Finnen gör. Vår största vetenskapsman inom området, Carl Von Linne' beskriver förekomsten av storskarv i insjöar. Ganska olikt en marin art. Fast det var ju en vetenskaplig artikel ansåg ju du. Lite dråpligt blir ju det dock när finnen använder namnet "atlantskarv" och det går bra, men säger jag kinesisk skarv(vilket namnet säger) så kommer någons dubbelmoral fram. Vetenskapligt? Nix inte ett dugg, partiskt så in i bänken.

 

För den som vill, så kan man goggla atlantskarv och se hur många träffar man får.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...