Skrapa båtbotten

[bhemac 2 858]

2 timmar sedan, raol säger:

Än en gång, det är naturligtvis inget som kommer att bli av

Säg inte det. Skulle man totalförbjuda bottenfärger som släpper ifrån sig oönskade ämnen så lär det dyka upp div uppfinningar.

Inte det minsta omöjlig att konstruera eller bygga. Kostnaden lär också vara rimlig. Dockan kan göras i plast och delvis formad efter skrovet det gör att det bli mindre vatten som behöver pumpas ut. Eftersom det knappt handlar om någon lyfthöjd så kommer pumpens effekt vara ganska liten.

En variant skulle kunna vara att ha uppblåsbara luftkuddar som dels klämmer ut en del vatten, dels fixerar båten.

[raol 2 189]

Ja, jag räknade med att det både framtill och på sidorna skulle vara insvängt en hel del, eftersom kölen för det mesta är både akterligt riktad och smal i sidled. Kanske 1/3 av volymen kunde elimineras den vägen.

Porten skulle vara konstruerad så att trycket från vattnet utanför håller den stängd (utöver en låsmekanism, så klart). Nån form av hävert skulle användas för att återfylla.

Jag räknade med en vattenpump på ca 1 kW. Såna verkar klara ungefär 500 lpm.

[dator9 2]

5 timmar sedan, Peter_K säger:

Om vi leker med att det faktiskt går, och inte är det minsta opraktiskt att använda (vilket det är; tänk dig att köra in i detta med 15 m/s i sidan och lite sjögång). 

 

Skulle du vara beredd att betala för detta?

Vad kan det kosta; en halv miljon per plats? Avskrivning på tio år ger en avgiftshöjning på c:a 60.000 kr/år för dig med räntekostnader och vinst för företaget. 

Känns det värt det?

Svenne banan lånar en halv miljon utan säkerhet på en vikande båtmarknad. Good luck! Om vi istället tar GREFAB-exemplet. 7000 x 500 kSEK = 350 MSEK bara för GREFAB. Hur många båtar i hela Sverige? Säg att det rör 40 000. Då pratar vi om investeringar på  20 miljarder. Är försvarsbudgeten ens så stor?  Dream on.

[raol 2 189]

500 000 är ju en fantasisiffra. Men om jag kan få fantisera om detta, så kan väl ni få fantisera om extrema överpriser.

 

[Thallatha 867]

http://www.greenmarine.se/

En båtlift till min båt skulle gå på styvt 200 000 kr

[Peter_K 4 075]

8 timmar sedan, raol säger:

500 000 är ju en fantasisiffra. Men om jag kan få fantisera om detta, så kan väl ni få fantisera om extrema överpriser.

 

Hur mycket anser du att utveckling, prototypbyggande, tillverkning, leverans, installation och drift skulle kosta per enhet?

Redigerad 13 Januari , 2018 av Peter_K

[Mackey 4 207]

Hur skyddar man båtliften mot beväxning?

 

Frågan är både skämtsamt och seriöst menad.

Det måste väl finnas en gräns för hur mycket havstulpaner, sjögräs, mm. liften klarar utan att sluta fungera?

 

Mackey

 

 

[bhemac 2 858]

10 timmar sedan, dator9 säger:

Då pratar vi om investeringar på  20 miljarder. Är försvarsbudgeten ens så stor?

Runt 46 miljarder får försvaret. Flyktingmottagandet kostar mer, dock inte mer än Netflix och en pizza enl andra duktiga ekonomer.

 

52 minuter sedan, Thallatha säger:

En båtlift till min båt skulle gå på styvt 200 000 kr

En "balja" i plast och en pump lär bli lite billigare. Men en avskrivning på 20år och ränta hamnar årskostnaden på runt 15tkr.

Det man vinner:

• Ingen eller mycket liten beväxning
• Ingen bottenmålning
• Ingen upptagning
• Ingen extra vinterförvaring.
• Enklare förtöjning.

[bhemac 2 858]

14 minuter sedan, Mackey säger:

Hur skyddar man båtliften mot beväxning?

På samma sätt som med flytbryggor?

[Thallatha 867]

6 minuter sedan, bhemac säger:

1 timme sedan, Thallatha säger:

En båtlift till min båt skulle gå på styvt 200 000 kr

En "balja" i plast och en pump lär bli lite billigare. Men en avskrivning på 20år och ränta hamnar årskostnaden på runt 15tkr.

Det man vinner:

• Ingen eller mycket liten beväxning
• Ingen bottenmålning
• Ingen upptagning
• Ingen extra vinterförvaring.
• Enklare förtöjning.

 Jo i och för sig.

bygga "baljan" kan jag göra själv.

Dränkbar länspump har jag redan. 

Man behöver ju ändå ha upp båten på land emellanåt. De senaste åren har det väl blivit vart annat år för min del.

Vinterförvarar gör jag på ordinarie båtplats - dvs min båt ligger i stort sett alltid i sjön.   

Enklare förtöjning - de vette katten. Det är väl inte speciellt komplicerat att förtöja båten och definitivt inte vid hemmabryggan. Jag har 3 till 5 linor - beroende på väder och vind. Några med färdiga öglor - bara att lägga på knapen och de andra att belägga runt knapen på traditionellt sett. Enklare kan det inte bli.

 

Har man problem med att förtöja en båt vid den ordinarie båtplatsen - då vill jag inte ens tänka på vilka problem man har med resten av livet.

 

I en slussliknande balja får man ju ha nån form av avbärarlister längs sidorna som man kör in emellan och trycker fast båten.

Sen innehåller ju en sån balja mer vatten än vad båten väger.

Skulle man specialbygga en dylik, så är det kanske inte så dumt att forma den lite efter båtens form - både horisontellt och vertikalt. 

Sen har ju baljan en stor yta somdet kommer att växa saftigt på och som behöver skyddas med giftfärg för att inte tyngas ner av all beväxtlighet - alternativ anlita en dykfirma varje år som grovrengör den från allt som växer på den.

Då tror jag mer på en båtlift, som lyfter upp båten ur vattnet.

Nu har jag inte kolla så noga på min grannes båtlift, men har för mig att den har fyra stolpar som står på botten och även har nån förankring i en landfast bryggkonstruktion.

Kollade igenom mina bilder och för några år sen tog jag dessa. 

 

 

 

Kraftig konstruktion - men det behövs nog pga platsens mycket utsatta läge.

 
 

[Peter_K 4 075]

Den dränkbara baljan; skall den sänkas så djupt att man kan köra in i den (i mitt fall minst 1,60) och hur får man upp den igen? Eller skall den ha öppningsbara, vattentäta slussar?

Hur får man baljan att ligga stilla och samtidigt klara olika havsnivåer?

[bhemac 2 858]

2 timmar sedan, Thallatha säger:

Har man problem med att förtöja en båt vid den ordinarie båtplatsen - då vill jag inte ens tänka på vilka problem man har med resten av livet.

I en slussliknande balja får man ju ha nån form av avbärarlister längs sidorna som man kör in emellan och trycker fast båten.
Sen innehåller ju en sån balja mer vatten än vad båten väger.

 

Tänk att baljan mer eller mindre följer båtens form och har ett par slussportar. Att lägga till i den kan  inte vara värre än att gå in mellan Y-bommar.

Avbärarlister i baljan gör ju att man inte behöver knyta fast.

Tankar i botten/sidor med en volym motsvarande båt+baljans vikt. Båtens vattenlinje kommer alltså att höjas kanske en halvmeter.

Ett annat alternativ är ju bygga som en vanlig torrdocka. Nackdelen är ju att båten kommer upp ganska högt.  Fördelen är att man kommer åt botten.

Tittar man i hamnarna verkar det vara där som båtarna befinner sig 80-90% av säsongen därför kanske det kan räcka att lyfta vart 5:e år. Med torrdockan - aldrig.

Liften är nog dyrare men verkar vara najs. Priset är överkomligt för en båt som kanske kosta en mille.

Priset för baljan kan man nog pressa ganska rejält om man ska leverera 7000 till GREFAB. Lägg på en tusenlapp för varje balja så har man 7 mille till utvecklingskostnader.

 

Tänk att man till de mindre båtarna har en landbaserad förvaring a la USA. Kanske flytande och centralt placerad. Det borde intressera en del, i synnerhet de som bor centralt.

 

Visst finns det möjligheter!

[Thallatha 867]

1 timme sedan, bhemac säger:

 

Tänk att baljan mer eller mindre följer båtens form och har ett par slussportar. Att lägga till i den kan  inte vara värre än att gå in mellan Y-bommar.

Avbärarlister i baljan gör ju att man inte behöver knyta fast.

 

 

Nej det blir ju som Y-bommar - får man bara in fören så är det bara att trycka in båten med motorn tills det tar stopp. Avbärarlisterna på sidan bör ju va avpassade till båten. Det bör väl rimligen ligga ett par klossar/reglar tup 200x200 mm i botten som båten kan stå på. och kanske nån stöttning under fören, så båten inte tippar frammåt.

1 timme sedan, bhemac säger:

 

Tankar i botten/sidor med en volym motsvarande båt+baljans vikt. Båtens vattenlinje kommer alltså att höjas kanske en halvmeter.

 

 

Vattnet i baljan väger ju mer än båten, Men man kanske måste barlasta dockan så att den kommer tillräckligt djup. Man måste nog ha åtminstone 20 cm fritt när man går in i dockan. Sen kommer båten att lyftas en aning - hur mycket beror på hur man kan anpassa volymen efter storleken på båten.

Jag tänkter mig att dockan förtöjs i de befintliga Y-bommarna.

1 timme sedan, bhemac säger:

 

Tänk att man till de mindre båtarna har en landbaserad förvaring a la USA. Kanske flytande och centralt placerad. Det borde intressera en del, i synnerhet de som bor centralt.

 

Visst finns det möjligheter!

 

Smögens Marin gjorde ju ett försök här i Kungshamn. Man byggde upp stora stålställningar för att förvara båtarna på höjd. Båtägaren skulle ringa en viss tid före så skulle båten va sjösatt och klar när det var dags att ge sig ut.

Tror aldrig det blev nåt över huvud taget. Detta var för flera år sen, men man var väl tankemässigt före sin tid.

Smögens Marin har ju nåt koncept där man i princip leasar båten och har fullservice. Dock får nog båtinnehavaren ha egen båtplats.

För mindre båtar skulle det absolut va en bra lösning om det bara går att få lönsamhet i en sån verksamhet.

Det finns många möjligheter.

Redigerad 13 Januari , 2018 av Thallatha

[Mackey 4 207]

Om man bygger en väldigt mjuk och sladdrig balja utan stagning kommer "baljan" att smita åt som en skrovduk kring båten när man pumpar ur vattnet.

 

Skrovdukar är förresten inte helt lätta att hantera när de ät fulla med havstulpaner på undersidan. Är det någon här på MG som använder skrovduk eller har erfarenhet av sådana.Plus och minus?

 

Mackey

[Salty 26]

1 timme sedan, Mackey säger:

Om man bygger en väldigt mjuk och sladdrig balja utan stagning kommer "baljan" att smita åt som en skrovduk kring båten när man pumpar ur vattnet.

 

Skrovdukar är förresten inte helt lätta att hantera när de ät fulla med havstulpaner på undersidan. Är det någon här på MG som använder skrovduk eller har erfarenhet av sådana.Plus och minus?

 

Mackey

En bekant till mig köpte en duk för ca 11-12 000 kr (Orust) med en kalkykerad livslängd om ca 10 år.

Den höll i 3 år. . . (Sjösättning maj-okt)

Fick avrådan ifrån honom när jag själv var intresserad. 

 

Stort minus för livslängd

Priset vs bottenfärg blev mkt högre pga kort livslängd

 

Där jag håller till (Orust) har jag inte sett till mer än en handfull plats med duk ...

 

Fråga:

 

Vid båtlyft, påverkas anoderna något när de ligger ovan vattnet den största delen av tiden? Blir ju fråga om timmar då båten ligger i vattnet....Anoder används ju beroende på salt/bräckt vatten tänker jag...?

 

[Thallatha 867]

32 minuter sedan, Salty säger:

 

Vid båtlyft, påverkas anoderna något när de ligger ovan vattnet den största delen av tiden? Blir ju fråga om timmar då båten ligger i vattnet....Anoder används ju beroende på salt/bräckt vatten tänker jag...?

 

Om båten inte ligger i vatten mer än ytterst korta tider, så finns det ju ingen elektrolyt - dvs saltvatten, och då behövs väl knapast några anoder - åtminstone för dem som bara gör dagsturer.

Hur är det för båtar som ligger i sötvatten - tex Stockholms skärgård och Vänern. Tar det nåt på ev anoder?

Redigerad 13 Januari , 2018 av Thallatha

[raol 2 189]

Min tanke var att baljorna skulle vara i plastarmerad betong, och de skulle vara helt och hållet bottenstående, inte flytande och förtöjda.

Trist att höra att de där flytmattorna inte funkar bättre.

 

[vega1959 106]

12 minuter sedan, raol säger:

Min tanke var att baljorna skulle vara i plastarmerad betong, och de skulle vara helt och hållet bottenstående, inte flytande och förtöjda.

Trist att höra att de där flytmattorna inte funkar bättre.

 

Jag ha ca. 4m djupt där jag ligger, hur skulle baljan kunna stå på botten då? Det är ju väldigt olika djup i olika hamnar, det blir många modeller. Djupet varierar ju också under året med upp till 1m.

[bhemac 2 858]

18 timmar sedan, Thallatha säger:

Det finns många möjligheter.

Just det. Bottenstående, flytande, balja av duk, lift mm mm.

Olika konstruktioner beroende på omgivningen.

Att tillverka plastbaljor kanske skulle vara något för vacklande småbåtsvarv?

Största hindret är nog konservatism. "Det går aldri" som Hjalmar säger.

Men det gör det, framförallt den dagen då giftfärger helt förbjuds.

[bhemac 2 858]

1 timme sedan, Peter_xyz säger:

runt bryggplatsen sänka ner plexiglasskivor eller motsvarande som är målade med ett ogiftigt men lockande ämne för vattendjuren att bosätta sig på

Eller ett band som går upp ur vattnet, igenom en kross och tillbaka ned i vattnet. 

[raol 2 189]

Militära ådrorna? Tänker du på band som i militärorkester?

 

[dator9 2]

5 timmar sedan, Peter_xyz säger:

Mycket snack om förbud här. Mycket innovativa lösningar också. Här kommer en till:
 

Beväxningen på våra båtar och annat som vi förvarar i sjön beror på att det är bostadsbrist i våra vatten. Runt fasta föremål i närheten av din förtöjningsplats sitter det lager på lager av olika typer av beväxtlighet som moss- och nässeldjur, havstulpaner och alger mm. Det är trångbott helt enkelt. När din båt så lägger sig vid bryggan blir det högtryck på bostadsmarknaden. Många kvadratmeter fri bostad har dykt upp (ner). Resten vet vi.
 

Tänk om man nu kunde ha en milt bortstötande ämne för vattendjuren i bottenfärgen som inte är giftigt för miljön (typ cayennepeppar) och samtidigt runt bryggplatsen sänka ner plexiglasskivor eller motsvarande som är målade med ett ogiftigt men lockande ämne för vattendjuren att bosätta sig på. Då skulle kvadratmeterpriset för bosättning på våra båtbottnar bli högre än på de skivor som finns i närheten. Blir det fullt på skivorna kan de tas upp och rengöras vid behov. Enklare än att tvätta botten.

Vad tror ni om det?

 

Så farligt som koppar är borde det ju inte finnas några havstulpaner kvar. I alla fall när det sitter på en båtbotten. Annat är det med våra vattenledningar i koppar som vuxit fram naturligt under årtusendena.

Redigerad 14 Januari , 2018 av dator9

[Mackey 4 207]

På Sunday, January 14, 2018 på 17:56, dator9 säger:

...

 Annat är det med våra vattenledningar i koppar som vuxit fram naturligt under årtusendena.

Oj, oj, oj. Nu måste vi reda ut begreppen lite tror jag.

• Vattenledningar i koppar växer inte fram naturligt, man bygger dem.
• Vi har inte haft vattenledningar särskilt länge. Stockholm var första stad i Sverige att bygga vattenledningar och det var i slutet på 1850-talet.
• Det är endast vattenledningar i själva husen som ibland är i koppar. Rören i mark är inte i koppar utan i gjutjärn, stål, betong, asbestbetong eller plast samt lite andra material som är mer eller mindre okända!
• Fram till mitten/slutet av 50-talet byggdes kallvattenledninga i galvaniserade stålrör, därefter ofta i koppar. Nu börjar plast ta över.
• Varmvattenledningar började byggas i koppar tidigare än kallvattenledningar, vet inte när.
• Insidan av kopparledningar får oftast en beläggning av kalk som gör att koppar inte fälls ut så lätt i vattnet.
• Det har förekommit att man på vissa platser med surt vatten blivit grönhårig av vattnet från kopparledningar.
• Rommarna byggde vattenledningar i bly, det var inte så bra! Kanske var det därför mänskligheten lät bli att bygga vattenledningar under tusentals år???

Mackey

[Thallatha 867]

5 timmar sedan, Mackey säger:

På 2018-01-14 på 17:56, dator9 säger:

...

 Annat är det med våra vattenledningar i koppar som vuxit fram naturligt under årtusendena.

Oj, oj, oj. Nu måste vi reda ut begreppen lite tror jag.

• Vattenledningar i koppar växer inte fram naturligt, man bygger dem.
• Vi har inte haft vattenledningar särskilt länge. Stockholm var första stad i Sverige att bygga vattenledningar och det var i slutet på 1850-talet.
• Det är endast vattenledningar i själva husen som ibland är i koppar. Rören i mark är inte i koppar utan i gjutjärn, stål, betong, asbestbetong eller plast samt lite andra material som är mer eller mindre okända!
• Fram till mitten/slutet av 50-talet byggdes kallvattenledninga i galvaniserade stålrör, därefter ofta i koppar. Nu börjar plast ta över.
• Varmvattenledningar började byggas i koppar tidigare än kallvattenledningar, vet inte när.
• Insidan av kopparledningar får oftast en beläggning av kalk som gör att koppar inte fälls ut så lätt i vattnet.
• Det har förekommit att man på vissa platser med surt vatten blivit grönhårig av vattnet från kopparledningar.
• Rommarna byggde vattenledningar i bly, det var inte så bra! Kanske var det därför mänskligheten lät bli att bygga vattenledningar under tusentals år???

Mackey

 

Tack för sammanställningen. 

 

Nu får du inte ta "dator9" allt för allvarligt. Nån form av "trollvarning" tycker jag mig se.

[dator9 2]

9 timmar sedan, Thallatha säger:

 

Tack för sammanställningen. 

 

Nu får du inte ta "dator9" allt för allvarligt. Nån form av "trollvarning" tycker jag mig se.

Svårt att förstå ironi tydligen. Menar du på riktigt att du inte förstår det? Herregud man tar sig för pannan. Jag kan bara inte tro det.

 

Snyggt att kalla meningsmotståndare för troll och andra trevliga saker tidigare i tråden. Snacka om unken härskarteknik. Tråkigt att inte kunna ha en diskussion utan personangrepp av det slaget.

 

 

Redigerad 16 Januari , 2018 av dator9

[stavhammar 301]

Håll en trevlig ton i forumet så är ni snälla.

Vi vet att det är tråkigt när det inte är säsong ännu men snart blir det båtmässor, sol, längre dagar och allt blir roligare.

 

//stavhammar

[vega1959 106]

Alldeles riktigt tänkt Stavhammar, det är ju inte så jäkla viktiga saker det här. Vi bollar ju bara ideer.

Redigerad 16 Januari , 2018 av vega1959

[Hybro 1 007]

På min skuta duger inget finlir. 

 

Till kommande eller nästa höst blir det hyra av

Gelcoatpeeler. 

 

Tar bort Gelcoaten ned till laminatet, på tidig höst. 

Tvättar flera gånger med vatten. Sjösätter ev en vecka. 

Får därefter torka tills Juni... 

 

Gel Shield. Sen flera lager Epoxi. 

[MaxiSailing 0]

Ska ha en västkustbåt i en insjö. Båten har gått sen 2008 i havet och är bottenmålad därefter.

 

Båten (Yamarin) går >40k knop enligt spec och jag hade gärna fått bort färgen och haft en fin och blank gelcoat.

 

Går det att återställa? 

[Peter_K 4 075]

4 minuter sedan skrev MaxiSailing:

Ska ha en västkustbåt i en insjö. Båten har gått sen 2008 i havet och är bottenmålad därefter.

 

Båten (Yamarin) går >40k knop enligt spec och jag hade gärna fått bort färgen och haft en fin och blank gelcoat.

 

Går det att återställa? 

Nja… det är nog ett jäkla jobb. 
Ta bort all färg, epoxybehandla eventuellt, på med T-Coat.