Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024
per_62

Okynnesåkning med motoriserade gummibåtar

Rekommendera Poster

Det händer ganska ofta att när man ligger i en naturhamn med flera båtar att en ungdom plötsligt drar igång en motoriserad gummibåt och börjar köra i cirklar runt naturhamnen samtidigt som föräldrarna troligen får en lugn stund.
I huvudsak är det förbränningsmotorer på dessa gummibåtar vilka genererar ett irriterande oljud längs med irrfärden som kan pågå en längre stund. Inte ovanligt att ytterligare gummibåtar sjösätts och brummar runt runt och den lugna naturhamnen är inte lugn längre.
Jag har ibland påpekat detta med oftast helt oförstående föräldrar som tycker att deras telningar ska ju ha något skoj efter färden till naturhamnen.
Men det händer även att vissa ror eller använder elmotor vilket i princip är helt ljudlöst och inte stör omgivningen.
Har ni egna erfarenheter kring dessa "ljudliga okynnesåkningar"?

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har samma erfarenhet. Försöker se det som att barnen får lära sig båtlivet och att köra båt genom åkandet. Inte alltid så lätt att se det så dock. 

Tycket antalet jollar ökar också. "Förr" var det bara någon enstaka större båt som hade jolle. Nu verkar de flesta ha det. (Måste erkänna att jag själv funderat på en, mest för att kunna köra sopor till Skärgårdsstiftelsens oftast överfulla sopmajor.)

Vad jag mer reagerar mot är där det körs med jollar långt över hastighetsbegränsningarna. Många gånger körs även segelbåtar långt snabbare än vad som är tillåtet. Exempel på det är såväl Östermarsfladen och Rassa vikar i Stockholms skärgård. Segelbåtarna gör dock mindre svall men det spelar faktiskt ingen roll. En gräns är en gräns. 

Då tycker jag lärandet missar hela syftet. 

Och ibland känner jag mig som en riktig gnällspik!

  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Enligt min erfarenhet är det feltänk från föräldrarnas sida. Barnen skulle ha precis lika roligt med åror eller segel på jollen.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
6 minuter sedan, Eld- säger:

Enligt min erfarenhet är det feltänk från föräldrarnas sida. Barnen skulle ha precis lika roligt med åror eller segel på jollen.

Klokt sagt, men det kanske var förr i världen? På stenåldern när vi var små?

Kommer ihåg hur jag lärde mig. 

Innan du får var ute i båten själv måste du kunna ro, sa mina föräldrar. Och det handlade om att kunna ro en gammal tung trä-eka ungefär en distans. 

Innan du får segla ensam måste du behärska att vända jollen rätt på egen hand, sa de också. 

Innan du får köra motorbåt ensam måste du kunna dra igång den själv och också klara av att ro tillbaka hem från dit du kört med motorn, sa de också. 

Kloka råd på den tiden, tyckte jag redan då. 

Kanske är saker annorlunda nuförtiden när de flesta motorer startar lätt och ganska många har elstart?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, per_62 säger:

samtidigt som föräldrarna troligen får en lugn stund.

Förr funkade det med Kinapuffar....

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

:)

Let it rain

Hur orkar man reta upp sig på sånt som händer, kommer att hända igen och inte går att göra nåt åt.

Förut när det skrevs om dethär kunde jag inte påminna mej att jag sett i stort sett någon jolle luståka..

Nu har jag kanske haft "dom ögonen" på mej.

Visst finns det ganska många jollar som både barn, vuxna och unga vuxna använder.

Där det finns många båtar finns det ofta fler jollar... i Trosa såg jag nog 3st samtidigt.

Dom gånger jag velat ha lign och ro.. har jag kollat naturhamnar på ...wiki och valt ett ställe som inte finns med där.. en gång har det kommit en båt till... ingen gång har jag sett jolle, människa eller djur som stör.

Ps. De gånger jag sett jollar har jag uppfattat det som att de som åker gör det för sin skull inte för att tillfredsställa eller reta upp någon annan Ds

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lekkörning med jolle är väl ungefär samma sak som att köra elverk eller spela musik på hög volym. 

Är man ute i naturen på platser där flera båtar samlas är det gott omdöme att hålla en lite låg (ljud)profil.

 

Mackey

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Håller med t 100. Upplever att de flesta gör det. Har iaf aldrig upplevt att någon "stör" för störandets skull. Däremot fler fall av motsatsen.

 

Såg ett par gå och lägga sig.. strax efter det var släckt i båten kom en gubbe från båten mittemot, dom å knackade på. Påpekade något fall eller nåt som slog lite. Det blåste såpass att det slog i master lite här å var så hans åtgärd gjorde ingen skillnad alls... vi va i båten bredvid "gubben"... vet inte vad han fick ut av det.. tror t.o.m. att det fanns en och annan tåt i hans egen rigg som gick att höra... om man ansträngde sig. Han kan omöjligt ha hört just båten mittemot, han måste ha sett tidigare att det kan ha funnits potential och retat upp sig i förskott.. så verkar ganska många leva?

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är nåt hemskt med fall som slår mot masten - det tycker tom jag . som i det närmaste är döv, och därtill mycket duktig att slå dövörat till.:P

Jag håller på att bli tokig när fallen på min egen båt slår mot masten. Hur nån - fullt hörande - står ut med ljudet i sin egen båt har jag svårt att förstå.

Hur många gånger har man inte stått upp mitt i natten och gått ut på däcket i snålblåst och regn, för att spänna ut ett fall. Sen går det ett par timma och sen vrider vinden sig ................................:angry:

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Själv fäster jag alltid storfallet i en mantågsögla på akterpulpiten, halvannan meter från masten, när seglingen är över. Förstår inte heller hur folk orkar med slamrande fall.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 minuter sedan, raol säger:

Själv fäster jag alltid storfallet i en mantågsögla på akterpulpiten, halvannan meter från masten, när seglingen är över. Förstår inte heller hur folk orkar med slamrande fall.

Jag kör samma princip; fäster storfallet i bomnocken och fock- samt spinnfall läggs över varsin spridare innan de kopplas mot masten.

Garanterat klonk-fritt. 

Håller med i undran hur de står ut som är inne i båtarna, det låter ju av h-e. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
På 2017-08-03 på 21:07, Eld- säger:

Enligt min erfarenhet är det feltänk från föräldrarnas sida. Barnen skulle ha precis lika roligt med åror eller segel på jollen.

 

Jag har ju berättat den här historien förr. Jag tror det var sommaren 2002 eller möjligen 2003.

Vi hade en L32 på Svinninge Marina en eftermiddag kom vi till August Strindbergs "Hemsö" -Kymmendö och ankrade i viken på nordvästra delen av ön.Den gula pricken på sjökortsklippet.

 

5985fc05c3155_Kymmend.JPG.8c07a03c1ac2e0d1b41b9117793fcaed.JPG

 

När jag tittade på L32;an fanns det en gummibåt ombord, men den ingick inte i köpet och säljaren tog med sig den hem, när vi gjorde upp affären. Men han glömde att det fanns en snurra. De första åren testkörde jag snurran varje år och bar ner den till båten - men det är länge sen sist.

Vi rodde iland med vår gummibåt och tog en lång promenad runt ön. Det fanns en kiosk nånstans och jag har för mig att vi köpte glass.

När vi kom ner till gummibåten kom det en gummibåt med snurra och en grabb som körde - rätt fort. Han hade kursen västerut - det hållet man måste köra för att komma till kiosken.

Jag sa till frugan;"Han skall nog till kiosken för att köpa glass"

Hade inte uttalat orden förrän han vände och körde tillbaka. Sen körde han runt runt hela kvällen.

Det var första gången jag såg nåt dyligt. Det hade kommit en båt och landförtöjt (vid den röda strecken) och det var där grabben hörde hemma.

Under kvällen kom det in en betydligt större segelbåt och gick längre in i viken och svajankrade (lila streck)

Det blev kväll - jag tog av mig hörapparaterna och gick och la mig. Ett par timmar senare väckte min fru mig. Det var nån som ropade "nödrop". 

Steg upp och gick upp på däcket. Det var familjen i den landförtöjda båten som alla tre stod i sittbrunnen och ropade allt vad de kunde. På sidan av båten låg gummibåten med snurra förtöjd.

Den stora båten, som ankrat för om oss hade draggat och var på väg att driva upp på ett grundflak mitt i viken. Att ropa var ju ingen ide, så jag klev ner i min gummibåt och rodde bort till den draggande båten. Jag bakade länge och kraftfullt innan en lättklädd och sömndrucken kvinna kom upp på däcket och efter en stund hennes man.

De startade upp motorn, drog upp ankaret och gick tillbaka till sin plats och ankrade om. Jag rodde tillbaka till min båt och gick och la mig.
 
 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
31 minuter sedan, Thallatha säger:

 

Jag har ju berättat den här historien förr. Jag tror det var sommaren 2002 eller möjligen 2003.

Vi hade en L32 på Svinninge Marina en eftermiddag kom vi till August Strindbergs "Hemsö" -Kymmendö och ankrade i viken på nordvästra delen av ön.Den gula pricken på sjökortsklippet.

 

5985fc05c3155_Kymmend.JPG.8c07a03c1ac2e0d1b41b9117793fcaed.JPG

 

När jag tittade på L32;an fanns det en gummibåt ombord, men den ingick inte i köpet och säljaren tog med sig den hem, när vi gjorde upp affären. Men han glömde att det fanns en snurra. De första åren testkörde jag snurran varje år och bar ner den till båten - men det är länge sen sist.

Vi rodde iland med vår gummibåt och tog en lång promenad runt ön. Det fanns en kiosk nånstans och jag har för mig att vi köpte glass.

När vi kom ner till gummibåten kom det en gummibåt med snurra och en grabb som körde - rätt fort. Han hade kursen västerut - det hållet man måste köra för att komma till kiosken.

Jag sa till frugan;"Han skall nog till kiosken för att köpa glass"

Hade inte uttalat orden förrän han vände och körde tillbaka. Sen körde han runt runt hela kvällen.

Det var första gången jag såg nåt dyligt. Det hade kommit en båt och landförtöjt (vid den röda strecken) och det var där grabben hörde hemma.

Under kvällen kom det in en betydligt större segelbåt och gick längre in i viken och svajankrade (lila streck)

Det blev kväll - jag tog av mig hörapparaterna och gick och la mig. Ett par timmar senare väckte min fru mig. Det var nån som ropade "nödrop". 

Steg upp och gick upp på däcket. Det var familjen i den landförtöjda båten som alla tre stod i sittbrunnen och ropade allt vad de kunde. På sidan av båten låg gummibåten med snurra förtöjd.

Den stora båten, som ankrat för om oss hade draggat och var på väg att driva upp på ett grundflak mitt i viken. Att ropa var ju ingen ide, så jag klev ner i min gummibåt och rodde bort till den draggande båten. Jag bakade länge och kraftfullt innan en lättklädd och sömndrucken kvinna kom upp på däcket och efter en stund hennes man.

De startade upp motorn, drog upp ankaret och gick tillbaka till sin plats och ankrade om. Jag rodde tillbaka till min båt och gick och la mig.
 
 

 

54 minuter sedan, Peter_K säger:

Jag kör samma princip; fäster storfallet i bomnocken och fock- samt spinnfall läggs över varsin spridare innan de kopplas mot masten.

Garanterat klonk-fritt. 

Håller med i undran hur de står ut som är inne i båtarna, det låter ju av h-e. 

Aa precis det inte bara låter... det känns åxå. ,Iaf om man som jag, sover precis under masten.. tror ingen blir lika störd som dom i den/ de båtar... som slamrar.

Det jag tyckte va lite udda här var att det slamrade mer om båtarna både på andra sidan om honom och fler båtar längre bort, såna som glömt.. eller inte räknat med att det skulle blåsa upp.

Har svårt att tänka mej han hörde just den båten. Jag satt på en kulle med lite annat folk och såg det från håll. Vi hörde ingen skillnad.

Kanske var båten mittemot en släkting han måste ha koll på?

Kanske hade han mentalt känt på sig att dom just i den båten kommer att somna och kunna sova vidare... men inte dom andra.. det var inte så sent, solen var påväg ner och de flesta var inte i sina båtar..

Vad vet jag om händelsen.

Undrar om alla jollar i en grupp jollar är lika irriterande eller finns det förmildrande omständigheter?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är inte barnen eller ungdomarna i de "motoriserade gummibåtarna" som är problemet.

Det är deras föräldrar. Fäder som inte lärt telningarna att man skall visa hänsyn till andra människor och till miljön. Kanske för att dessa föräldrar själva aldrig lärt sig detta.

Dagens föräldrar till grundskolebarn är väl själva födda på tidigt 1980-tal med den slapphänta uppfostran som då gällde. Med avsaknad av kollektivt tänkade, satsa på dig själv och skit i andra-mentaliteten... 

Det är vansligt att generalisera, visst finns det barn och föräldrar ur dessa årsklasser som inte stämmer in i denna arketypiska beskrivning, och det är med fog dessa som man för det mesta möter till sjöss! Men det finns ju sorgliga och socialt missampassade undantag, även om dessa dessbättre är få. 

 

Sedan har då dessa problemföräldrar aldrig givit barnen spö.

Barn till sjöss skall ha mycket spö!

-Fiskespön!

 

Skicka ut ungdjä... de små rara barnen i gummibåten till sjöss med fiskegrejer och säg åt dem att inte återvända fören midagen är fixad, fiskad. Ja även ett Visakort så de kan handla på Larssons fisk om fiskelyckan skulle utebli.

 

Jag har sett många störande momnent i form av små eller något större barn i gummibåtar, men måste ändå tillstå att dessa blivit färre. Kanske i samma takt som internetuppkopplingarna i hamnarna och att privata wi-fi när och roamingpunkter blivit bättre och tillförlitligare. 

 

De som stör mest och retar mig mest, är griniga och inte alltid helt nyktra pensionärer, med eller utan dragspel...

 

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej,ska berätta en sedelärande historia ang. okynneskörande med småbåtar,för bra många år sedan låg vi vid Brandskären,norr Lysekil.Detta var när dom små röda Pioneerjollarna var mycket populära.

 

En sån där fin sommarkväll med i stortsett slätt vatten o solen på väg ner så börjar en liten grabb att köra fram o tillbaka o det blev många gånger,vid den lilla ön mittemot låg det två segelbåtar där besättningarna satt på land o myste men så när grabben närmade sig den femtielfte gången så höjdes deras stoj en aning när han kom nästa gång så applåderade dom vid nästa passage så visste jublet inga gränser o då reagerade pappan i familjen o kallade in grabben o då återställdes lungnet kring Brandskären.

 

Man kanske inte behöver skälla alltid om nån inte alltid gör vad som är lämpligt vid varje tillfälle,jag tycker att segelbåtsbesättningarnas sätt att påtala vad dom tyckte var fel,var helt suveränt,vi log både inombords och "utombords".

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...