Ombyggnad för långsegling

[nilsnobbing 151]

En svindlande tanke: Om jag tänker att jag vänder båda kojerna så att dom ligger tvärs över i stället för längs med båten så får jag två kojer som är längre + jag får mera stuvutrymme längs sidorna!

 

Den enda haken med det är att det blir svårt att sova i kojen under färd, när båten kränger. Vet inte riktigt vilka äventyr du planerar, men ofta vill man ha den möjligheten, till och med under kustsegling om man är fler än en.

 

mvh

 

N.N

 

[bhemac 2 859]

Vill man kunna sova bra "under drift" så vill man helst ha två långskeppskojer i salongen, lä-kojen brukar vara att föredra. Förpiken är för mycket berg-och-dal-bana under segling, att sova tvärskepps brukar inte vara bekvämt.

Överhuvudtaget vill man leva så nära centrum som möjligt.Pentry på ena sidan om nedgången och toa på andra sidan. Räcker inte längden så kan man göra hål i huvudskottet för fötterna, den lösningen finns i en del båtar. Då kan man också ha en rejäl maststötta som man får krångla sig förbi när man ska in i förpiken, samtidigt en rejält hög "tröskel", får man in vatten i salongen vill man begränsa den fria vätskeytan.

Man vill ha vikten koncentrerad till centrum dvs lätta ändskepp.

Vill man ha en bred och bekväm koj i hamn kan man mycket väl lägga i en bräda i salongen och sova tvärskepps.

De flesta båtar är byggda för att man bara ska bo i hamn och helst få plats med minst fyra sovande samtidigt, det är ju oftast så folk använder sina båtar.

[BSven 469]

Om det blir en stor, bekväm koj av att ligga tvärskepps så kan man ju bädda på durken mellan salongssofforna för att få en bra sjökoj som funkar på bägge bogarna.

[bhemac 2 859]

Om det blir en stor, bekväm koj av att ligga tvärskepps så kan man ju bädda på durken mellan salongssofforna för att få en bra sjökoj som funkar på bägge bogarna.

Det är alltid en lösning och man sover utmärkt där men det kan bli lite kallt. Ofta är det så att man får sova lite då och då när det passar så det är bra med en koj som alltid är klar att användas.

[odysseus65 26]

Tanken slog mig att det kanske inte är så skönt att ligga tvärskepps när det gungar på. Tack för att ni bekräftade det.

 

Jag fortsättet att precisera problemet:

 

Förutom att salongen känns onödigt kort så är det den dåliga tillgängligheten till utrymmena i förpiken som stör mig. När man kliver in i förpiken är det tänkt att du först har en kort hall, men där har förra ägaren ställt porta pottin å satt en träskiva över. Tack vare detta får man den enorma dubbelsängen men man måste även klättra in genom det onödigt trånga dörrhålet.

 

Jämfört med kojerna i salongen har man i förpiken höjt ytan med nästan 4 decimeter, samtidigt som taket blir lägre. Hur tänkte man där? Förpiken blir alltså onödigt trång på höjden samtidigt har jag som mest mer än en halvmeter luft neråt som jag inte kommer åt. Om jag fick undan toan så kunde jag alltså sänka golvet i förpiken med upp till 4 decimeter.

 

Alternativet är att öppna upp en mittgång ända fram till vattentanken å ta bort insidorna på kojen så att jag kommer åt utrymmena.

 

Det vattentäta skottet framför vattentanken sitter på ett avstånd av flera decimeter av dött utrymme å går inte upp på sidorna alls så när det läcker vatten så rinner det ändå på sidorna av skottet. Idiotiskt! Gör om gör rätt!

 

Dörröppningen är som sagt löjligt smal å förstärker känslan av förpiken som en mörk å trång grotta. Alternativet till att ta bort väggarna (som ju ställer stora krav på en väldigt stark å möjligen dyr valvkonstruktion) kan vara att vinkla de båda dörrstöttorna utåt sidan upptill. Den liggande stocken i taket är så lång att det utan vidare skulle gå att bredda över en decimeter på varje sida. Detta skulle ge en luftigare känsla i båten å jag skulle slippa känna att jag nästan fastnar med axlarna varje gång jag vill komma in i förpiken.

[melle 7]

I min värld skulle än lågbudgetbåt kosta 5000 kr. Jag gav 16 för min fina lilla atlantkryssare å det var allt jag hade. Sedan sprängde jag hela budgeten när jag blev tvungen att byta den 40-åriga utombordaren mot en något nyare.

 

Jag förstår att det verkar galet att skaffa båt utan någon ekonomi men ibland måste man bara försöka..

Galet å galet...

 

Till saken hör väl iofs även att alla modifikationer man vill göra kostar pengar och inte minst sagt tid. Allt från skruv, plywood m.m.

 

En av de viktigaste sakerna på en långfärdsbåt är fräscha segel och rigg. Sedan behöver du EPIRB och VHF (ingen bör lämna utan dessa essentiella prylarna). Du bör ha ngn typ av självstyrning. 

 

Tiden det tar dig att göra alla modifikationer skulle du kunna lägga på att jobba ihop med pengar. 

Det är en god idé ha ha fräscha saker ombord för att till viss del slippa krångel och reparationer längs vägen

[Gäst Kalman]

Hej Odysses!

Sitter själv o planerar för  en längre resa på djupare vatten där jag har varit tidigare.

Kan säga dettta, att sova i förpiken över gunggit hav under seglats är ett skitt. Man blir störd hela tiden å slängs hit å dit. Sämsta platsen, jag vet, ett antal blåmärken bekräftar.

 

Sedan har jag sovit  i akterhytten som var för bred, så på ena bogen sov jag på tvären med huvet uppför. Tills båten slingrade i nerförsvågorna å jag rullade bort. Sedan bytte man bog å då....det höll på sådär hela det passet. Efter det lastade jag om med segelsäckar å kläder så jag fick en trång sjökoj, då gick det bättre.

 

Alttså, sova på tvärs, nä.

 

Så jag skulle behålla de två långkojerna midskepps å se till att du har slingerräcken el motsv så man kan ligga kvar oavsett vilken bog man ligger på.

 

"Dinetten" som nån har skissat, är på väg, varit på väg att göra likadant i Fingaln jag har. Men hur jag än mäter så blir inte båten större för det å jag förlorar två sjökojer. Så jag har ändrat mig å tur jag inte hunnit säta sågen i trät.

 

Smartare å mer ändamålsenligt/nyttigt att ta bort ena kojen i förpiken å fixa en rejäl stor toa som kan användas under gång på havet när det gungar. Å stuv. Då har man en reservkoj kvar som man kan belamra med lätta saker under seglats, kläder å sånt, torraste platsen oftast,  å sova där i hamn.

 

Men framförallt som flera skrev, se till för 17 til att riggen är okej. En kille jag seglade med tappade sin mast alldeles inna han kom in i sluthamnen. En lite "grunka" uppe vid masten gick av å så var den resan över. Jag kollade allt på riggen utom just den däruppe, å så hände det.

Lyssna på Thallatha, han har erfarenhet utöver det vanliga.

[odysseus65 26]

Tack Kalman!

 

Jag har nog tänkt tanken att det skulle vara trevligt att ha en orörd salong med 2 användbara kojer. Om jag lyckas göra förpiken mera lättåtkomlig så att det går att packa utrymmet effektivt så kanske jag klarar det.

 

Jag har även den stora 'stickkojen' i styrbordsaktern som ingen normal människa idag skulle lyckas krångla sig ner i pga den onödigt trånga öppningen. Det skulle vara lätt att såga upp den för att sedan kunna komma in å organisera med ett vettigt hyllsystem å nån typ av släde för att kunna hala fram det som ligger längst in.

 

Toaletten är ett litet bekymmer. När jag var inne på att offra styrbordskojen så tänke jag på att såga ur en del så att toaletten kunde rymmas där. Förpiken är för smal för att få in toan på sidan. Det alternativet som återstår är att pottin som nu står å blockerar direkt innanför dörrhålet kan flyttas några decimeter bakåt mot vattentanken. Det största jobbet där är nog att få bort lådan som omger toan å verkar noggrannt fastplastad mot skrovet.

 

Jag ska även undersöka om jag kan dra vattentanken längre mot fören. Tror att jag kan tjäna nån decimeter genom att lyfta tanken lite. Det känns ändå inte helt bra som den ligger nu helt löst å skaver mot skrovet..

[odysseus65 26]

Apropå riggen..

 

I nuläget har jag bott betydligt mer i båten än jag har seglat den, därför har jag kommit längre i mina funderingar på invändiga jobb.

 

Rigg å segel kommer att få bekänna färg under nästa sommar. Jag kommer att kolla möjligheten att byta till djonkrigg för att den kanske är billigare å lättare att få lagad i avlägsna hörn av världen. Jag kommer aldrig ha råd att gå till en svensk segelmakare å köpa nya segel i moderna material.

[odysseus65 26]

Ska handla lite grejor på Biltema inför rivning av förpiken å är lite osäker på vad jag ska satsa på vad gäller lim å färg. Lådan runt pottin ska spättas loss å sen flyttas förut så långt det går eller ersättas av ett tvärgående skott. Lådan består av båtplywood å är vitmålad samt att nedre delen har ett vitt skikt som verkat fungera som vattenspärr vid ev läckage från vattentanken. Vad är det för färg? Kan det vara samma som täcker glasfibern invändigt. Gelcoat?

 

Lådan är nog plastad mot skrovet å samma sak med träreglarna som utgör kojbotten. Skulle gärna slippa kladda med epoxy nu utan ta de övriga nödvändiga plastjobben i vår. Tänkte limma stödlister istället som reglarna kan fästas i. Vad för lim kan jag ha som även går att måla över med den vattenskyddande färgen?

[Lintott 1 688]

..........

Jag ska även undersöka om jag kan dra vattentanken längre mot fören. Tror att jag kan tjäna nån decimeter genom att lyfta tanken lite. Det känns ändå inte helt bra som den ligger nu helt löst å skaver mot skrovet..

 

Om du ska ut på de stora haven så kan du inte ha en löst liggande vattentank. I grov sjö så kan du "trilla över kanten" på en stor våg. Stora tunga grejor måste sitta fast så de tål en nedslagning/rundslagning av båten. Om vattentanken ställer sig på kant i förpiken så har du ju ingen möjlighet att vända den rätt igen utan att tömma den på vatten och det är ju inget du vill göra mitt ute på havet.

 

[odysseus65 26]

Nu har jag med stämjärn knackat loss de hemska plastningar som höll fast kojreglarna i förpiken mot skrovet.

 

Nu när jag ska montera reglarna längre ner hoppas jag slippa kladda med epoxy utan tänker mig en stödplatta av plywood som limmas direkt mot skrovsidan. Däri fäster jag en list som regeln kan skruvas fast i.

 

Vilket lim bör jag använda mellan skrov å träskiva? Måste jag slipa ner till ren glasfiber eller finns det bra lim som fäster på den målade ytan? Högre upp på skrovsidan sitter det gammal båtvinyl å den är limmad direkt på glasfibern.

[Thallatha 867]

Vill man att det skall hålla bör man slipa rent ner till glasfibern.

 

Ett bra lim för det ändamålet är lamineringsepoxy, blandat med limpulver.

 

Annars kan man laminera fast en bit divinycell (som distans) och göra laminatet så tjockt så att det går att skruva i. Alternativt att man laminerar fast plyfabiten. 

 

Kör man med polyester kan man blanda i talk - efter att man  blandat i härdaren - till ett spackel att sätta plyfa/divycellbiten i. Epoxy blandar man i microbalonger för att göra spackel av.

 

Nackdelen med polyester om man plastar "inomhus" är att det luktar så förbaskat, och lösningsmedlet är definitivt inte nyttigt. Bra andningsmask anbefalles - helst friskluftsmask.

 

Epoxyn har den fördelen att det inte luktar, men den har andra risker som kan va minst lika farliga. 

 

Plastbåtsjobbandet är som att välja mellan pest eller kolera. 

 

Dessutom är själva båtjobbandet beroendeframkallande och kan ge upphov till livslångt och obotligt  beroende. 

[odysseus65 26]

Ha ha.. Jag är rädd att det kan bli livslångt. Det är därför jag som är allmänt klen å överkänslig är rädd att få en epoxyallergi såhär precis i början av mitt båtliv.

 

Reglarna hamnar rätt långt ner på skrovsidan där det är stor vinkel så det blir framförallt skjuvkrafter uppåt när jag trycker in å fäster regeln mellan träskivorna. Fogen behöver därmed knappast ta hand om rena dragkrafter. Däremot tror jag att det är bra om det fyller ut till viss del så att det inte kan bli fickor med kondens mellan ytorna.

 

Osäker på vad du menar med att laminera fast. Lägga väv över hela skivan å dränka i epoxy? Skivorna jag tänker använda är ju fin båtplywood så dom får gärna vara synliga mellan skrovisoleringen av liggunderlag.

[Thallatha 867]

Osäker på vad du menar med att laminera fast. Lägga väv över hela skivan å dränka i epoxy? Skivorna jag tänker använda är ju fin båtplywood så dom får gärna vara synliga mellan skrovisoleringen av liggunderlag.

 

Jo - du har mycket att lära. 

 

Att laminera är att bygga upp ett laminat med glasfibermatta och polyester eller galsfiberväv och epoxy.

 

Dvs det man i dagligt tal benämner "plasta".

 

Man lägger en matta/väv och rullar in polyester/epoxy i glasfibern sen lägger man på ett antal mattor/vävbitar och gör lika dant till man får önskad tjocklek och styrka.

 

Aluminiumrollern är det viktigaste redskapet.

 

Sen är ju frågan varför man skall göra nåt ordentligt som håller - om man kan smäcka ihop nått av tvivelaktig kvalitet. 

 

Om man isolerar runt omkring, så behåller man ju en köldbrygga. Visserligen har ju trä lite bättre K-värde än glasfiberlaminat, men jag skulle nog se till att jag får fullgod isolering över allt.Men det är ju jag det!!!!

Redigerad 11 November , 2015 av Thallatha

[odysseus65 26]

Jotack då har jag fattat det rätt.

 

På det viset var ett två meter långt pvc-rör för eldragning fastplastat mitt på ena skrovsidan. Du anar inte hur mycket jag svor under den halvtimmen det tog mig att spätta bort all laminering som var ful å knölig å stack ut en halv decimeter från väggen. Allt det materialet hade säkerligen kunnat lyfta en liten bil. Pvc-röret väger max ett hekto, inklusive sladdar!?

 

Men visst har du rätt. Jag har mycket att lära..

[Thallatha 867]

Det kanske inte bara var för eldragning.

 

På plastbåtar brukade man plasta fast såna rör för uppstagning av båten, motsvarande slag och balkvägare, på plyfabåtar.

 

Jag att ett par sådan 50 mm på var sida på min motorseglare. Alldeles utmärkta att dra elledningar och slangar i

[odysseus65 26]

Den sortens tunna pvc-rör används bara för eldragning. Däremot hoppas jag att lite större skivor av marinplywood som av reglarna pressas mot skrovsidorna kommer hjälpa stabiliteten en del.

[Thallatha 867]

Den sortens tunna pvc-rör används bara för eldragning. Däremot hoppas jag att lite större skivor av marinplywood som av reglarna pressas mot skrovsidorna kommer hjälpa stabiliteten en del.

 

Hur kan du va 100% säker på att man bara använder VP-rör till att dra elledningar i!?

 

Tommy

Elmontör och amatörbåtbyggare

 

Hoppas kan man ju alltid

 

Det var väl Fredrik den Store som gav upphovet till uttrycket "Var och en blir salig på sin tro"

[odysseus65 26]

 

Den sortens tunna pvc-rör används bara för eldragning. Däremot hoppas jag att lite större skivor av marinplywood som av reglarna pressas mot skrovsidorna kommer hjälpa stabiliteten en del.

Hur kan du va 100% säker på att man bara använder VP-rör till att dra elledningar i!?

 

Tommy

Elmontör och amatörbåtbyggare

 

Hoppas kan man ju alltid

 

Det var väl Fredrik den Store som gav upphovet till uttrycket "Var och en blir salig på sin tro"

[odysseus65 26]

Mitt långa å kärnfulla svar på Thallathas sätt att betrakta mig som en idiot som inte kan skilja på ett plaströr för sladdragning å en stabiliserande konstruktion försvann.

 

Igår så köpte jag plastic padding som ska ge en snabbtorkande fog med bra utfyllnad. Sedan råkade jag läsa om Pl 400 som har liknande egenskaper men troligen är ett bättre lim. Får väl se om jag har råd med det nu..

[Thallatha 867]

Mitt långa å kärnfulla svar på Thallathas sätt att betrakta mig som en idiot som inte kan skilja på ett plaströr för sladdragning å en stabiliserande konstruktion försvann.

 

Igår så köpte jag plastic padding som ska ge en snabbtorkande fog med bra utfyllnad. Sedan råkade jag läsa om Pl 400 som har liknande egenskaper men troligen är ett bättre lim. Får väl se om jag har råd med det nu..

 

Jag betraktar dig inte som en idiot, men jag är Bohusläning och jag uttrycker mig som mitt hemlands vilda tungomål bjuder. Dvs rakt ut och hårt och hjärtlöst - men ändå kärleksfullt. 

[odysseus65 26]

Okej då.. Jag lovar att jag ska anstränga mig för att finna det kärleksfulla i dina inlägg.

 

Pl 400 är nog ett bra lim men känns inte lika anpassat för att spackla ut på en större täckande yta, så jag kör plastic padding. Hoppas få till det såpass att jag vågar lägga ut lite bilder på arbetet framöver..

[leleif 10]

John Holden Foley  ( som tyvärr  dog i hjärtinfarkt för några år sedan)   var en dansk seglare som byggde om en Junker 22 och seglade till Tahiti.  En fin liten långkölad båt som jag tidigare ägt, otroligt styv och tålig i hårda förhållanden. Bl.a red han ut en rejäl storm på Biscaya.

Han byggde om inredningen (och en massa rejält  annat förstås)  innan avfärd. Bl.a kan man se på dessa bilder hur han gjorde. F.ö är hans dagbok klart läsvärd.

http://ritaolesen.dk/trojka/sider/side5.htm

Fair winds,
leif, gbg
_____________________
http://pavitra.strikingly.com


 

[leleif 10]

John Holden Foley  ( som tyvärr  dog i hjärtinfarkt för några år sedan)   var en dansk seglare som byggde om en Junker 22 och seglade till Tahiti.  En fin liten långkölad båt som jag tidigare ägt, otroligt styv och tålig i hårda förhållanden. Bl.a red han ut en rejäl storm på Biscaya.

Han byggde om inredningen (och en massa rejält  annat förstås)  innan avfärd. Bl.a kan man se på dessa bilder hur han gjorde. F.ö är hans dagbok klart läsvärd.

http://ritaolesen.dk/trojka/sider/side5.htm

Fair winds,
leif, gbg
_____________________
http://pavitra.strikingly.com


 

[lindius 65]

Jag tänker ju att de veka plaströren inte var till för att stärka båten...men plasten runt dem var det...rören använder man ju bara som distans. Som du själv skrev, det var starkt nog för att lyfta en bil...ingen roar sig med att plasta i onödan Men förhoppningsvis är det ingen fara

[Mackey 4 208]

Om jag rustar en båt för jordenruntsegling skulle jag inte tänka

"förhoppningsvis är det ingen fara"

om jag hackat bort något som kanske är en del av skrovets konstruktion.

 

Försök hitta någon som känner till båttypen väl och ta reda på om du ska plasta tillbaks VP- rören eller inte. Hittar du ingen som vet något så rekommenderar jag att du plasta tillbaks rören så att skrovet blir lika starkt som det var innan VP-rören togs bort.

 

Mackey