Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024
Heldefolksingers

Distansmaterial i sticksvärd?

Rekommendera Poster

Jag skrev att det går utmärkt med handsåg och menade naturligtvis en elektrisk handsåg. 

 

Jag byggde en jolle, den var egentligen avsedd att byggas i plywood med WEST-metoden men jag valde divinycell (köpte billigt från ett avstannat bygg). Men den blev tung, plywoodvarianten hade vägt mindre. Senare såg jag andra som byggt med stripplanking, det blev också betydligt lättare.

 

 

En bra rorkult bygger man av lamellimmat trä, divinycellbyggen tror jag är ovanliga.

 

När jag säger handsåga - då menar jag handsåga och inte såga med en elektrisk handhållen såg.

 

Var inne på att bygga en kanadensare med den metoden. Har ett par kubikmeter snickeritorr  fura. När jag studerade metoden förstod jag att furan skulle ge onödigt mycket vikt och projektet gick i stå. Annars är det ingen dum ide och lägger man lite möda på ytterskicktet blir det väldigt snyggt.

 

En rorkult bygger man väl aldrig i divinycell och plast. Har funderingar på att bygga en krökt lamellimmad rorkult till min bohusjulle. Då kan man sitta på den när man seglar och dörjer. 

 

Fast mina projekt har ofta lång startsträcka från första tanken till färdigt. Det kommer alltid andras projekt emellan.  :huh: Vådan av att va för snäll     :mellow:

 

Just nu håller jag på med ett jobb hemma i huset som jag borde gjort för 15 år sen.  :wacko:

Redigerad av Thallatha

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Trådens rubrik är ju "distansmaterial i sticksvärd".
Alltså vattentätande inre material avsedd för utfyllnad med låg egenvikt men näranog utan egen strukturell styrka, kan jag tänka?

Hmm, är novis vad gäller kompositmaterial praktiskt men har ändå två små funderingar. Eller snarare liknelser...
1. Just distansmaterial bör ha slutna celler, alltså små små luftfyllda blåsor för att därmed både kunna lätta konstruktionens vikt och ge vattentäthet.

[Jämför exempelvis skillnaden i vattenuppsugning mellan riktig tvättsvamp och schottsbrite, tvättsvampen har av naturen fått långa vattenuppsugande hålrum medans konstgjort skumgummi har myriader av slutna små celler. Madrasserna i en båt torkar t.ex. fort för att de inte har långa hålrum, inte heller avlånga fibrer där vatten kan leta sig in. (Varje läckande cell kan visserligen suga upp vatten men vattnet kan åtminstone inte leta sig vidare via avlånga kanaler.)]

2. Armerad betong sägs ge mångdubblad styrka, varken stålet eller cementen ger tillnärmelsevis samma hållfastighet tagna var för sig.
[Enbart cement spricker lätt vid böjning, och enbart stål sviktar, men tillsammans som kompositmaterial kan de ge förvånansvärt starka och smäckra kostruktioner. (Typ att 1+1 är inte lika med 2 utan kanske 4 eller 5?)]

Nå, naturligt trä har avlånga fibrer (av lignin?) som därmed kan suga in vatten och börja ruttna.
De tillhör alltså knappast kategori 1 ovan (slutna celler), ett levande träd behöver ju sin näring o vatten ifrån rotsystemet. (Trädet självt struntar nog dessvärre i oss båtägares önskemål om perfekt byggnadsmaterial under sin uppväxttid, vatten-exponerat ändträ ruttnar ju fort. ;-)
Å andra sidan, vill man tillföra strukturell styrka kombinerat med seg böjlighet så är avlånga  drag-starka  glasfibrer/armeringsjärn i utvalda riktningar ofta det bästa.
(För vem har t.ex. nånsin hört talas om stålkule-armerad betong som cell-distansmaterial för att man inte vill riskera vattenuppsug, långa järn gäller?)

Redigerad av Thomas-1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Thomas-1:

För att trä ska ruttna krävs förutom trä, rätt temperatur, fukt och syre. Epoxi stänger effektivt ute fukt/syre. Får man en skada så kommer fukt in och i sämsta fall även syre. Men skador i gelcoat eller färg på järn skapar också problem. Alla skador måste åtgärdas. Trä/epoxi brukar klara sig bra väldigt bra, skadorna blir begränsade. Till skillnad från plywood där fukten drar sig lång in, det är därför det inte finns några gamla pywoodbåtar.

Trä/epoxi används fö för att reparera gamla träbåtar.

Det finns mycket skrivet om stripplanking mm. Metoden är egentligen väldigt gammal, kanadensare som kallbakades av mahognyfanér mm. Hade de haft epoxi så hade kanoterna varit outslitliga. 

Limträbalkar ersätter mer och mer stålkonstruktioner. Kommunen byggde en gång/cykelbro med limträ. Livslängden är beräknad till 40år. Med underhåll inräknat är limträ betydligt billigare.

 

Tommy:

På tal om projekt så har jag en förfrågan om dävertar i limträ. Jag föreslog att man skulle göra det i klassiska svenska träslag som päron, körsbär mm. Förhoppningsvis tar det några år innan kunden fått ihop trä ....

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

 

Tommy:

På tal om projekt så har jag en förfrågan om dävertar i limträ. Jag föreslog att man skulle göra det i klassiska svenska träslag som päron, körsbär mm. Förhoppningsvis tar det några år innan kunden fått ihop trä ....

 

Min morfar hade ett persikoträd. Det blev så stor och lika högt som gaveln på huset. 1,5 plans med källare ovan på marken (som traditionen är här ute) Det blev faktiskt frukter på det, men de blev aldrig större än ett körsbär, men fruktansvärt goda.

 

När min moster övertog huset, beskar de trädet kraftigt. Det dog. Jag tog vara på stammen och har den nog nån stans. Fast till min böjda rorkult - om det blir nån -  kör jag nog med furu.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är det inte ett svärd som fäller upp sig, format som ett uppochnervänt L

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Viktig detalj detta med att sticksvärdet bör gå sönder före båten. Detska vara starkt i sidled men svagt i längstled.hmmm.?

 

Är det ett rakt vanligt sticksvärd`.

 

Bygger du i Divinycell och gasfiberlaminat, får du väl göra en brottanvisning på den främre tredjedelen.  :o

 

Hur du gör i trävarianten är ju frågan - borrar en rad hål i önskad brottlinje på främre halvan.

 

Eller så får du anamma tänkesättet; "det farligaste på havet är land" och alltid segla plattläns i landnära lägen - med svärden uppdragna.  :)

 

Måste man kryssa är man ju ändå på väg åt fel håll.  :wacko:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du har ju en katamaran, alltså två skrov, två sticksvärd. Hur ser det ut det du fortfarande har kvar? Aluminium skriver du. Lägg upp en bild så vi får se hur det ska se ut.

Om det du har är profilerat i aluminium borde ju en mekanisk verkstad kunna skapa ett likvärdigt. Vill du ha ett i divinycell så hade jag gjort som jag skrev tidigare för det du har i aluminium är ju säkert starkare än det förslag jag gav dig tidigare med en aluminiumplåt i centrum och med divinycell på sidorna och väv med epoxy ytterst.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man tackar för alla tips. Svärdet eller centerborden är sådana att de åker upp om man går på när det grundar upp lite lagom snällt,men seglar man på en flytande stock så funkar det inte. Kanske räcker det med att göra bladets akterkant lite skörare så det inte blir som en konservöppnare.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...