Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
Thallatha

Snäckedjupet

Rekommendera Poster

Det är ju inte ofta man går på insidan Orust och Tjörn.

 

Veckan som gick gjorde jag det - för husfridens skull.

 

På väg in gick vi från Gullmarn, förbi Bassholmen och ut i Koljöfjorden. En sträcka som jag brukar benämna Nordströmmarna. 

 

På väg hem gick vi Björnsundskanalen och Malö strömmar. Koljöfjorden till Ellös, som jag brukar kalla Malö strömmar. Konstaterade att den sträckan har jag aldrig gått med egen båt. 2,5 knop medström i Björnsundskanalen.

 

Sen tog vi det jag brukar kalla "Snäckedjupet" Dvs från Ellös till Gullmarn. Det är ju en väg som man gått några gånger när man har velat undvika att gå förbi Islandsberg eller som en alternativ väg för samma sträcka.

 

Började fundera på - vad är Snäcedjupet egentligen. Försökte googla på det, men hittade inget riktigt svar.

 

Delvis muddrad ränna?

Exakta sträckningen? del av helheten?

 

Vad har ni för uppfattning!? 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fråga, har du koll på hur hög bron är vid Källviken? Enligt Eniros sjökort är den 15,4 men har sett högre siffra nånstans. Min nya båt mast är 16 över havet.. vågar man chansa? :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fråga, har du koll på hur hög bron är vid Källviken? Enligt Eniros sjökort är den 15,4 men har sett högre siffra nånstans. Min nya båt mast är 16 över havet.. vågar man chansa? :)

 

Jag har 16,2 m höjd och går under.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Tror det stod 15,4 meter på bron, (fast helt säker är jag inte - det är ju två dygn sen jag gick där senast :blink: ) men det är väl en viss marginal.

 

Annars finns det ju metoder att komma under för låga broar..

 

 

 

 

Redigerad av Thallatha

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Angående Snäckedjupet...
Har heller ingen aning men hittade en trevlig naturguide för Orust (cachad pdf, klicka för nedladdning). Även om den kanske inte avslöjar särskilt mycket så är väl sådana gratis-guider aldrig fel. :-)
 
Enligt bilden nedan (norpad på sid 24, pdf:ens sida 14/72) verkar Snäckedjupet vara "seriekopplat" mellan dels Gullmarn & Vägeröds ränna och dels strömmarna. Ligger tydligen söder om Vägeröds ränna men norr om strömmarna alltså?
Vad är Vägeröds ränna förresten, nån som vet (har inte försökt googla det begreppet)?

Hänvisningen i bilden till sidan 62 är rimligen till pdf:ens sida 33/72 men vare sig Vägeröds ränna eller Snäckedjupet omnämns där?

post-86835-0-70487000-1438259625.jpg

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ett tips på naturhamn på Orust är Hjältön där man kan lägga till alldeles vid en strand med segelbåt!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ett tips på naturhamn på Orust är Hjältön där man kan lägga till alldeles vid en strand med segelbåt!

 

Har för mig att stället kallas "Paradis bay". Lite speciellt. Har aldrig legat där själv, men där ligger nästan alltid båtar. Låg några när jag passerade härom dan.

 

Brukar alltid lägga mig på Bårholmen. Var där på scoutläger ett antal år med skutan Elida som bas. Har legat både i den sydvästra viken och den sydöstra - där Elida brukade ligga. Låg där i början på förra veckan.

 

Konstaterade att den bergögla jag och en kompis borrade i för hand med slägga och stenborr fanns kvar och var kompletterad med ett antal ytterligare bregöglor. Att vi borrade ner för en bergögla längre österut än de befintliga förtöjningsringarna, var att det behövdes en akterände som satt mycket längre akterut. 

 

Sen har jag legat i en naturhamn strax väster om Nötesun/Vindövarvet och vid Inloppet till Knarreviks kile - norr om Hjältö.

 

Det finns många fina ställen. Låg några båtar på östra sidan av naturreservatet Kalvön.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Fick ett mail från en monsunseglande kompis. Mångårig medlem på MarinGuiden utan ett enda inlägg.  :)  :(

 

"Vägeröds ränna

Ränna från Gullmarn till Ellösefjorden mellan Skaftön i väster och Bokenäset, Bassholmen, Flatön och Malön i öster.
Namnet Vägeröds ränna gäller egentligen enbart sträckan mellan Skaftö och Bassholmen.
Mellan Skaftö och Bokenäset på fastlandet är namnet Getevikssundet och mellan Skaftö och Flatön är namnet Snäckedjupet.

Kort historia:
Denna ränna som man kan ta om man vill undvika den hårda sjön utanför Islandsberg, är drygt 2 kilometer lång och håller idag ett minsta djup på 4,2 meter.
Den muddrades under åren 1899 till 1901 till ett djup av 3,5 meter." 

 

http://kanaler.arnholm.nu/vagerods.shtml

 

post-106994-0-35956900-1438341803.jpg

 

Så var det alltså.

 

Gulmarkerat - Getvikssundet

Rödmarkerat - Vägeröds ränns

Blåmarkerat - Snäckedjupet.

 

Ser man riktigt noga på ett vanligt sjökort, står det faktiskt så.

 

 

 

Malö Strömmar och Björnsundskanalen

 

http://kanaler.arnholm.nu/malos.shtml

Redigerad av Thallatha

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Thallatha: Suveränt tips från din Monsunseglande kompis och bra slutledning o intressanta länkar. :)
Detta med att tidvattnet i Malö-strömmar och Björnsundskanalen kan vara besvärande har jag själv märkt vid mina enstaka passager.
Kan alltså vara klokt att konsultera kryssarklubbens gamla tabell om man vill slippa   eller tvärtom utnyttja strömnings-maxima, alltså utnyttja månfasernas påverkan (läs tidvattnet)*. [Månfaserna hittar man nog f.ö. enklast numera i gps:ens meny "astronomi" snarare än en almanacka, bara att jämföra tabellen. (Dumt att stånga sig igenom i motström om man sex timmar senare enligt tabellen har medström, typ så?)]

Angående paradise bay så ligger väl den vid 1 i min skiss nedan. Vill tipsa om en annan närliggande "naturhamn" enligt 2 nedan.
Naturreservat, ganska grunt och egentligen ingen god natthamn om det blåser hårt, men ändå ganska skyddat av höga vindbrytande skogsklädda klippor.

[Hehe, ibland kan väl bohusläns kala klippor rent av kännas litet tjatigt om man är ute på längre kustsegling och miljöombyte förnöjer? Och vad är då bättre miljöombyte än en "trollskog", med sina höga ännu delvis lavbeklätt skäggiga träd, många omärkta stigar, som får en att undra ifall man vandrat vilse för gott i spenaten. (Vetskapen om öns litenhet och ljudet av surrande utombordare stärker självförtroendet att nånsin kunna hitta tillbaks till båten utan att slukas av fantasi-troll, överdrivet men litet grann så. Kort sagt en annorlunda bohus-naturhamn.)]
post-86835-0-75179600-1438354120_thumb.jpg

*) Edit tillägg: tabellen som ofta omnämnts/länkats förr i forumet är nog en självklarhet för Toaen/Thallatta men kanske inte för oss vanliga söndagsseglare utombys ifrån?

 

Redigerad av Thomas-1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

*) Edit tillägg: tabellen som ofta omnämnts/länkats förr i forumet är nog en självklarhet för Toaen/Thallatta men kanske inte för oss vanliga söndagsseglare utombys ifrån?

 

 

Den tabellen har jag varken sett eller hört talas om. (Söndags- och bryggseglare som man är ;) )

 

Malö strömmar har jag aldrig gått förrän här om dan och att det var så strömt där hade jag ingen aning om.

 

Det är ju ytterst sällan jag går in i "Uddevallafjordarna". Senast jag var åt det hållet med båt var på 1980-talet och det är alltid "nordströmmarna" jag går. De ligger ju mer i riktning hemåt. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Thallatha: Va, ingen koll på den tabellen? :huh:
Litet av husbibel sen länge för min del, och då menar jag inte med- eller motström runt Malö utan allmänt tidvattnet i hamnar längs bohuskusten.

[Tidvattenståndet påverkan är ju visserligen inte särskilt markant, bara typ 0-3 decimeter, men ifall man lagt till i nån särskilt grund naturhamn vid ett visst klockslag kan ju frågan ifall man riskerar att dunka mot botten under natten, liksom den viktigare frågan ifall man kommer att kunna lämna hamnen på morgonen som planerat bli intressant. Mina mångåriga men primitiva efterforskningar antyder att klockslagen i tabellen för relativa vattenstånd stämmer bra. (Hehe, brukar ta sikte på vattenståndet runt nån lämpligt uppstickande sten när jag välförtöjd o sysslolös gonar mig i sittbrunnen, tyvärr glömmer jag sen ofta vilken sten för det ser strax förvirrande annorlunda ut. Motvapnet numera mot denna "mättekniska svårighet" är att fota stenjäkeln ifråga med digitalkamera där klockslaget anges.)]

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

På över 50 år har jag haft problem med det Bohuslänska tidvattnet en gång. Det var alldeles i början av min "seglarkarriär". Seglade min scoutkårs lilla gaffelriggade bohusjulle.

 

 

post-106994-0-26237100-1438447099_thumb.jpg

 

Gick iland på de ihopväxta öarna Långön och Saxen. Inga problem att komma intill och förtöja på land.

 

Tog en lång promenad runt öarna och när jag flera timmar senare kom tillbaka till båten såstod den på den leriga botten. Ganska fast.

 

Som tur är kom en jämnårig bekant som hade en liten racerbåt. Han drog "min" båt baklänges genom leran,ut på fritt vatten.

 

Det är den enda gången som jag har haft ont av det bohuslänska tidvattnet. Bland mina bekanta är det aldrig någon som talar på det minimala tidvattnet som vi ju vet finns och det är aldrig nånting som jag över huvud tagit tagit hänsyn till.

 

Visst har det hänt nån gång emellanåt att båten börjat dunka mot botten. Dåfinns det två möjligheter. Antingen gör man nåt åt det eller så skiter man i det. Tror nästan att det senare är det vanligaste. 

 

Då finns det rörelser i jordskorpan som är betydligt otrevligare. Hel plötsligt kommer denbohuskänska graniten farande och klipper till den förliga delen på kölen. 

 

Senast det hände var för knappt 14 dagar sen på tisdag. Hade varit inne vid Keö och kollat om kryssarklubbsbojen var ledig. Det var den naturligtvis inte - bra dumt att få sådana tankar. På väg ut ur Sotenäs kommuns östligaste Kungshamn - vi har två, kom grundet farandes och klippte till kölen. 

 

Förstår inte att urberget kan göra på det sättet mot en av lokalbefolkningen. Hade det varit en badgästebåd så hade det väl vari ok - men mot en urinnevånare. :wacko:

 

Nu var det inte så farligt - jag har ju alltid haft båtar som tålt gå på grund med.  ;)

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Påminnet om den där förklaringen till en bilolycka som en försäkringstagare skrev i anmälan

 

"Trädet närmade sig bilen fort".

 

;-)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är man inte Bohuslänning (eller norsk) så bör man veta att en snäcka INTE är nå't annat en en snipa (sniba) i denna betydning ;-)

 

Med en snäcka kunde man gå här; en liten lugn omväg; när västan blåste "huandemej" (enl. Evert Taube) vid Islandsberg.

Med seilsnekker var det möjligt att kryssa västan i rännan väster om Bassholmen; even med lösfotad spri och fock.........men knäpigt.

Feta kostrar låg oftast på Gullholmen eller i Ellös i väntan på väder o vind.........

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Påminnet om den där förklaringen till en bilolycka som en försäkringstagare skrev i anmälan

 

"Trädet närmade sig bilen fort".

 

;-)

Eller ett citat ur en avvikelserapport jag läst:

"Det angivna djupet verifierades med hjälp av plötsligt kontakt med drivlinan".

Rapporten kompletterades senare med varvsräkningen.  :rolleyes:

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är man inte Bohuslänning (eller norsk) så bör man veta att en snäcka INTE är nå't annat en en snipa (sniba) i denna betydning ;-)

 

Med en snäcka kunde man gå här; en liten lugn omväg; när västan blåste "huandemej" (enl. Evert Taube) vid Islandsberg.

Med seilsnekker var det möjligt att kryssa västan i rännan väster om Bassholmen; even med lösfotad spri och fock.........men knäpigt.

Feta kostrar låg oftast på Gullholmen eller i Ellös i väntan på väder o vind.........

 

Det gäller bara att inte ta ut slagen för långt på kryss, som jag gjorde på 1960-talet i Sotekanalen med en gaffelriggad bohusjulle.

 

När jag slog kom helt plötsligt lerbotten, på sidan av den muddrade kanalen, upp och höll fast kölen. :o

 

Jo - man fick faktiskt segla i kanalen på den tiden. :)

 

post-106994-0-24115500-1438501012_thumb.jpg

 

 

Det var den första och enda dokumenterade grundstötningen på utsidan de direkta hemmafarvattnen.

 

Tack Bernt att du var så påpasslig och tog bilden, även om det dröjde 40 år innan jag fick mig den till del. :wub:

 

Den har följts av fler. Innerst inne hoppas jag att grundstötningen för knappt ett par veckor sen, inte var min sista, även om möjligheterna därtill minskar drastiskt år från år.  :blink:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...