Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024
raol

Gå på grund med segelbåt - vad händer?

Rekommendera Poster

Det kan vara svårt att vara sin egen bärgare om man går på grund.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag nosade lite på botten strax norr om Kalmar,  kryssade och när båten rättade opp sig i slaget sa det det dunk, ganska odramatiskt... undrar bara vad jag stötte till enligt kortet och min plotter så var det 3 meter djupt?... =) Men sånt sker, då var det värre när jag försökte å flytta på väderöarna, då fick jag både spackla å plasta... rätt så gott å veta att Lorden har en gedigen utvändig blyköl. .. =)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Det kan vara svårt att vara sin egen bärgare om man går på grund.

 

Hade en arbetskompis som alltid brukade säga; "Har man tur, så behöver man inget vett"

 

Av det kan jag ju dra slutsatsen att jag saknar vett.  :P

 

Under mitt seglarliv har jag gått på grund ett otal gånger. De flesta i ungdomen runt Gravarne och Smögen. Sjökort hade vi väl hört talas om, men inget som användes. Vill nog påstå att jag känner i stort sett alla grund inom det området. Vi hade en Bohusjulle med utvändig järnköl.

 

Efterom jag aldrig satt mig hårdare på grund än att jag klarat att ta mig loss själv (naturligtvis med hjäp av besättningen) så måste jag haft tur.

 

Den grundstötning där jag hade svårast att komma loss var i inloppet till Halmstad. Seglade en havsfidra som sticker 1,1 meter. I kröken på älven, alldeles söder om småbåtshamnen ligger det en röd boj på norra sidan av älven och strax innanför den står det en röd prick.

 

Jag kom länsandes glad i hågen och tänkte. "Bojen måste ju va för de stora båtarna, så jag går mellan bojen och pricken". Seglade rätt in i leran. Jag hade betydande svårigheter att ta mig loss.  :mellow:  :(  :huh:  :unsure:  :wacko:  :ph34r:

 

Under de närmaste dagarna vågar jag inte segla på grund. Ägaren till båten är en sån där kille med skinnkläder och motorcykel och minst lika verbal som jag själv.  ;)

 

Om det nu trots allt skulle gå så illa, så lär båten ha utvändig blyköl.  :)

Redigerad av Thallatha

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men nog borde det ha blivit svårare att gå grund nuförtiden med plotter & ekolod?

Det är tydligen tveksamt enligt försäkringsbolaget.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det bästa med sjön är att land aldrig är mer än någon kilometer bort.  I Östersjön bara några hundra meter. :-P

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Ähum, blev fel i bildtexten förra gången. Suck, dessutom fel i min kommentar angående felet.
Men nu är själva bildtexten rättad. Rätt skall vara rätt, försöka duger. HÄR finns f.ö. en bra sajt för allehanda enhets-konverteringar. På´t igen, hoppas nu bara att döljknappen funkar på det tidigare eländet till inlägg ... :P


Finns en krockkalkylator HÄR, scrolla ner för att hitta den enligt bilden.
Man kan bekvämt testa olika scenarion, fyll i nytt värde i en av de fyra intressanta rutorna och tryck "vagnretur" eller klicka utanför fälten så görs ny kalkyl bums. Använd punkt istället för kommatecken vid decimaltal.
Behöver ju inte gälla krock, i exemplet testar jag maxfart vid insegling till bryggplats.
Har själv en meters bromsträcka efter att ha fångat en av mina aktertampar, hur mycket måste farten ned för inte krascha in i bryggan?
Brukar försöka hålla mindre än 1 knop (=0,51 m/s) enligt digitala loggen men har klarat 1,4 knop vid nåt tillfälle (med bara smärre bryggkrock). Varje tiondels knop utöver det försvårar olinjärt allt värre. (Får nog äta mer spenat och bli flinkare med tamp-upphämtandet om jag skall klara mer. :-)
Till konsekvenser med grundstötning kan också läggas inombordares risk för att slita sönder sina vibrationshämmande gummitassar. Blir en jäkla kraft när en tung inombordare mer eller mindre tvärstoppas. (Testa gärna eventuell egen inbordares vikt/massa i litet olika scenarion med kalkylatorns hjälp.)
post-86835-0-59513100-1434110686_thumb.jpg

Redigerad av Thomas-1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men nog borde det ha blivit svårare att gå grund nuförtiden med plotter & ekolod?

Det är tydligen tveksamt enligt försäkringsbolaget.

Som jag skrev tidigare... man kan luras och tro att man vet exakt var grunden är med en plotter - med papperskort kom en inbygd säkerhetsmanual. Finns numer massor med människor som zoomar in jättemycket för att kunna smita bredvid ett grund som sedan visar sig ligga 50 meter ifrån där det är ritat och sedan smäller rakt på.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

 

Men nog borde det ha blivit svårare att gå grund nuförtiden med plotter & ekolod?

Det är tydligen tveksamt enligt försäkringsbolaget.

Som jag skrev tidigare... man kan luras och tro att man vet exakt var grunden är med en plotter - med papperskort kom en inbygd säkerhetsmanual. Finns numer massor med människor som zoomar in jättemycket för att kunna smita bredvid ett grund som sedan visar sig ligga 50 meter ifrån där det är ritat och sedan smäller rakt på.

 

 

Jo så är det. Oftast ligger grunden på samma ställen de alltid gjort och sjökorten visar lika fel position som alltid.

Det visste man förr och hade marginaler, idag kan folk gladeligt lägga en kurs 10 m från ett grund, tacka fan för att det smäller.

Detta gäller inte bara nybörjare, tyvärr.

Om jag måste gå nära ett grund så har jag stenkoll på ekolodet, börjar det grunda upp ändrar man kurs och minskar gärna farten.

 

En del grundstötningar skylls numera på Facebook = dålig uppmärksamhet.

Redigerad av bhemac

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Den grundstötning där jag hade svårast att komma loss var i inloppet till Halmstad. Seglade en havsfidra som sticker 1,1 meter. I kröken på älven, alldeles söder om småbåtshamnen ligger det en röd boj på norra sidan av älven och strax innanför den står det en röd prick.

 

 

 

Jag kom länsandes glad i hågen och tänkte. "Bojen måste ju va för de stora båtarna, så jag går mellan bojen och pricken". Seglade rätt in i leran. Jag hade betydande svårigheter att ta mig loss.  :mellow:  :(  :huh:  :unsure:  :wacko:  :ph34r:

 

 

 

 

Du är inte ensam om att sätta båten där. I tisdags (?) satte sig ett stort fartyg i banken där. Det är lurigt, för det går från djupt till "inte-djupt-alls" på bara några få meter. Som tur är så är botten mjuk. 

http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.4057266-fartyg-pa-grund-i-halmstads-hamn?

 

Han sattes sig mitt under HSS´s klubbsegling, som har sin start i småbåtshamnens bassäng och sedan en bansträckning förbi grundstötningen. Var nog lite rörigt... 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Konstig nog är det bara de med lång (o god) båtvana som inte skäms för sitt båttennapp.

 

Och, konsten är att hitta grund med en fart som inte skadar nå´t ;-)

 

Tveksamt farvatten är som tveksam vind. Reva i tid!

 

Att skylla gamla sjömätningar, Navionics och dess likar är tyvärr en usel ursäkt.

 

Fram med papperskorten! Hinner inte skepparen med att navigera på "gammelmåten"; då framförs båten med för hög hastighet.

 

OK, då. Digital navigering kan (!) vara ett bra extra stöd; men bara extra.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kanske Sjöfartsverket är rädda för att sjökorten ska bli för bra med lasermätning, så att de får skulden för vad som egentligen är navigationsfel orsakade av GPS-fel (som tillfälligt kan uppgå till tiotals meter i horisontalplanet om signalvägarna är suboptimala)?

 

Samtidigt är positionsfel additiva. Om vi antar (högt räknat) att GPS-felet är 10 meter, och att bottentopografins representation har ett maximalt horisontellt fel på 50 meter, så blir undvikanderadien kanske 60 meter. Om man får ner "bottenfelet" till, säg, 5 meter, så blir plötsligt riskradien vid GPS-navigering 15 meter.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bäst är att segla bohusjölle,  dom sticker inte så djupt, å inte väger en dylik mer än att man själv orkar lyfta av den ifrån grund... å med det ringa djupgåendet så klarar man sig oftast ifrån å rigga av sig overallsen, , räcker med att kavla opp benen. . =)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Förstår inte varför man ska förlita sig till papperskort mer än i nödfall om elektroniken lagt av? De digitala sjökorten grundar sig väl på samma mätningar som papperskorten och har samma noggrannhet. Skillnaden är väl att GPS'en är mycket bättre på att räkna ut var man befinner sig. Tror inte det finns någon som kan räkna ut det med 4-8m noggrannhet en bit från land.

Använder själv endast papperskorten för att planera resan då de ger en bättre översikt.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Förstår inte varför man ska förlita sig till papperskort mer än i nödfall om elektroniken lagt av? De digitala sjökorten grundar sig väl på samma mätningar som papperskorten och har samma noggrannhet. Skillnaden är väl att GPS'en är mycket bättre på att räkna ut var man befinner sig. Tror inte det finns någon som kan räkna ut det med 4-8m noggrannhet en bit från land.

Använder själv endast papperskorten för att planera resan då de ger en bättre översikt.

Du sätter fingret på problemet; GPS:en visar med sådan noggrannhet, men kartorna till plottern är inte gjorda med sådan noggrannhet. De flesta är från papperskort som ofta är handmätta - vissa är så mycket fel på som 100 meter! Om man då tror att det är 4-8 meters noggrannhet, ja då får man ibland problem om man har otur.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

1 mm i ett vanligt skärgårsdkort är 50 m i vekligheten. När folk zoomar in på plottern så är det som att läsa papperskortet med mikroskop. 

Plottrarna kanske inte är helt pedagogiska när det gäller detta men det handlar bara om lite sunt förnuft, som alltid med kartor.

Papperskort tillför inget i sig, det är en kvarleva från förra årtusendet. Den största bristen med papperskort är att de aldrig visar var man är!

 

Bästa tipset: Släng papperskorten och satsa på att lära sig använda plottern istället!

Redigerad av bhemac

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

1 mm i ett vanligt skärgårsdkort är 50 m i vekligheten. När folk zoomar in på plottern så är det som att läsa papperskortet med mikroskop. 

Plottrarna kanske inte är helt pedagogiska när det gäller detta men det handlar bara om lite sunt förnuft, som alltid med kartor.

Papperskort tillför inget i sig, det är en kvarleva från förra årtusendet. Den största bristen med papperskort är att de aldrig visar var man är!

 

Bästa tipset: Släng papperskorten och satsa på att lära sig använda plottern istället!

Exakt!

Plottern är ett otroligt bra navigeringsverktyg, men som med allt annat så måste man lära sig att använda det rätt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Förstår inte varför man ska förlita sig till papperskort mer än i nödfall om elektroniken lagt av? De digitala sjökorten grundar sig väl på samma mätningar som papperskorten och har samma noggrannhet. Skillnaden är väl att GPS'en är mycket bättre på att räkna ut var man befinner sig. Tror inte det finns någon som kan räkna ut det med 4-8m noggrannhet en bit från land.

Använder själv endast papperskorten för att planera resan då de ger en bättre översikt.

Du sätter fingret på problemet; GPS:en visar med sådan noggrannhet, men kartorna till plottern är inte gjorda med sådan noggrannhet. De flesta är från papperskort som ofta är handmätta - vissa är så mycket fel på som 100 meter! Om man då tror att det är 4-8 meters noggrannhet, ja då får man ibland problem om man har otur.

 

Jag förstår också problemet, men att använda papperskort istället ökar ju felmarginalen till minst det dubbla. Att använda GPS innebär ju inte att man kan sluta se sig omkring, även om många tror det. GPS är en bra navigeringshjälp, det är användarna som falerar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Var och en är väl salig på sin egen övertygelse. Själv släpper jag aldrig papperskorten. I marschfarter på 26-28 knop behövs de för att ha överblick och kunna planera framåt. Men när man seglar eller kör långsamt dyker inte verkligheten upp lika snabbt, då har man ju all tid i världen att vara kaxig med att dödförklara papperskort :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

1 mm i ett vanligt skärgårsdkort är 50 m i vekligheten. När folk zoomar in på plottern så är det som att läsa papperskortet med mikroskop. 

Plottrarna kanske inte är helt pedagogiska när det gäller detta men det handlar bara om lite sunt förnuft, som alltid med kartor.

Papperskort tillför inget i sig, det är en kvarleva från förra årtusendet. Den största bristen med papperskort är att de aldrig visar var man är!

 

Bästa tipset: Släng papperskorten och satsa på att lära sig använda plottern istället!

 

Bra skrivet. Många zoomar in för mycket. Zoomar man bara tillräckligt mycket blir alla sund breda nog. Här är faktiskt rasterkort bra. När man zoomar förblir streck och så lika lika grova medan det på vektoriserade kort blir finare och finare ju mer man zoomar. Det gör att sundet blir bredare och bredare.

 

Om ett streck på sjökortet är säg 10m brett i verkligheten så är det inte bättre för att man zoomar. Men att zooma är så klart bra, framför allt om man som jag ser lite dåligt, och det är lättare med plottern än med papperskort.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Var och en är väl salig på sin egen övertygelse. Själv släpper jag aldrig papperskorten. I marschfarter på 26-28 knop behövs de för att ha överblick och kunna planera framåt. Men när man seglar eller kör långsamt dyker inte verkligheten upp lika snabbt, då har man ju all tid i världen att vara kaxig med att dödförklara papperskort :)

 

Det gäller att ha backup. Det gäller inte minst papperskort. Många är noga med att ha både ett, två och till och med tre olika digitala varianter. Medan de som seglar med bara papperskort (om de finns fortfarande) inte sällan bara har en kopia. Om man seglar med sjökortet i sittbrunnen är det betydligt större risk att det blåser överbord än att elektroniken slutar att fungera.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Back up är alltid bra. Min invändning är mot den kategoriska dödförklaringen av papperskorten. Det betyder inte att jag dödförklarar plottern, jag tycker den är jättebra och vill ha båda. Vi är säkert olika, men jag tycker det är otroligt mycket snabbare och säkrare att växla blicken mellan kort och plotter i hög fart än att zooma sig till och från överblicken. När jag seglar hinner jag navigera med bara plotter.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

1 mm i ett vanligt skärgårsdkort är 50 m i vekligheten. När folk zoomar in på plottern så är det som att läsa papperskortet med mikroskop. 

Plottrarna kanske inte är helt pedagogiska när det gäller detta men det handlar bara om lite sunt förnuft, som alltid med kartor.

Papperskort tillför inget i sig, det är en kvarleva från förra årtusendet. Den största bristen med papperskort är att de aldrig visar var man är!

 

Bästa tipset: Släng papperskorten och satsa på att lära sig använda plottern istället!

 

Bra skrivet. Många zoomar in för mycket. Zoomar man bara tillräckligt mycket blir alla sund breda nog. Här är faktiskt rasterkort bra. När man zoomar förblir streck och så lika lika grova medan det på vektoriserade kort blir finare och finare ju mer man zoomar. Det gör att sundet blir bredare och bredare.

 

Om ett streck på sjökortet är säg 10m brett i verkligheten så är det inte bättre för att man zoomar. Men att zooma är så klart bra, framför allt om man som jag ser lite dåligt, och det är lättare med plottern än med papperskort.

 

Open CPN, som jag kommer att använda som ett komplement i min båt, har två bra funktioner ang zoom. Om man använder vektorkort så kan man välja om "strecken" ska bli tjockare vid zoom eller inte samt att om man zoomar in för mycket står det "Överzoom" med stor text i högra hörnet.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Open CPN, som jag kommer att använda som ett komplement i min båt, har två bra funktioner ang zoom. Om man använder vektorkort så kan man välja om "strecken" ska bli tjockare vid zoom eller inte samt att om man zoomar in för mycket står det "Överzoom" med stor text i högra hörnet.

 

OpenCPN är riktigt bra. I motorbåten hade vi det som primär navigationsutrustning. Nu i segelbåten är det det vi använder vi navigationsbordet och en liten plotter i sittbrunnen. All navigation sker i OpenCPN och vi skickar rutterna till plottern.

 

Papperskort? Jodå vi har sådana också. Det finns inget som slår dem när man sitter på klippan i solen med kompisbåten och tar en pilsner och funderar på var man skall åka nästa dag.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Nu är vi - som vanligt - väldigt OT.

 

OpenCPN är riktigt bra och man kan "få" all världens sjökort utan kostnad.

 

En lösning vi såg på vår Stillahavssegling är att montera en externa skärm i sittbrunnen och ansluta den till OpenCPN-datorn istället för att ha en extra plotter. Datorn styrs med någon form av bluetoth-pekare från sittbrunnen. En riktigt elegant lösning till låg kostnad.

 

Ett förtydligande: Skärmen i sittbrunnen måste inte vara vattentät. Den kan sitta någorlunda stänksyddat eller inbyggd i stänkskydd. Då får man en skärm för en tusenlapp eller två och man kan byta den när den pajar. Det är en billigare lösning än att köpa vattentäta skärmar.

 

Mackey

Redigerad av Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nackdelen med OpenCPN är väl att det krävs en dator som, åtminstone om det är en PC, inte direkt är något under av driftsäkerhet. Dessutom drar de riktigt mycket ström.

Lösningen med en en liten plotter ("styrinformation") och dator nere är riktigt bra. Dubbla system och strömsnålt.

En tillräckligt ljusstark skärm i sittbrunnen kostar mer än en plotter och drar mer ström.

Jag kör 5" plotter och iPad, skillnaden är att jag kan ligga bekvämt i soffan med den. Fungerar bra på berget också ...

--

Att åka i 25 knop och planera på ett papperskort är långt ifrån "gott sjömanskap".

Det är som att läsa kartan på motorvägen. 

I 25 kn färdas man 13 m på en sekund.
I farter >20 knop ska man inte ägna sig åt planering mm. Man ska följa en bestämd rutt om det inte är öppet vatten.
I farter >40 kn ska inte föraren titta på något annat än framför sig. Navigeringen sköts av navigatören som ger föraren uppgifter hur denne ska styra. 
 
Det är sådant man får lära sig på kursen “Handhavande av Snabba Fartyg” men man ägnar en del tid åt det i “Manöverintyg för högfartsbåt”, en intyg som 0,8% av båtförarna har.
 
Det är kanske inte så konstigt att så många snabba båtar går på grund, i synenhet om också betänker att det bara är var femte som har ett förarintyg!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo, man planerar rutten när det är öppet vatten i hög fart. Finns inte förutsättningarna drar man av. Allt annat lika är det hursomhelst svårare att få en överblick med bara plottern.

 

Jag tror många av de som går på grund med snabba båtar hamnar där för att de bara använder plotter. Det funkar ju hyfsat när man håller sig till streckade leder, men det är snabbt gjort att tappa bort sig utanför farlederna.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nackdelen med OpenCPN är väl att det krävs en dator som, åtminstone om det är en PC, inte direkt är något under av driftsäkerhet. Dessutom drar de riktigt mycket ström.

Vi hade inga problem med datorn under två månader på Stilla havet, men det stämmer säkert att den drar en del ström. Nya PC är trots allt rätt strömsnåla om man tonar ner skärmen, det är ofta den som drar mest kräm. Den PC jag har går i sex timmar utan laddning. Batteriet är på ca. 6 Ah och kanske 12 volt så en amper. Jag vet inte om det är mycket eller lite jämfört med en plotter. Känns rätt lika...

 

Lösningen med en en liten plotter ("styrinformation") och dator nere är riktigt bra. Dubbla system och strömsnålt.

Hur kan det bli mera strömsnålt med en dator + en plotter jämfört med en dator + extra skärm?

 

Det är bra med dubbel säkerhet så en plotter eller surfplatta är aldrig fel att ha med + papperssjökort.

 

På Stilla havet hade vi en PC som användes enbart för navigation, en PC som var förbered för navigation men som användes som PC, en PC som var inpackad i folie för att klara ett blixtnedslag och en plotter samt massor med mobiltelefoner med gps. Rör man sig nära kända kustavsnitt är det här lite överkurs, men då har man ju papperssjökort.

 

En tillräckligt ljusstark skärm i sittbrunnen kostar mer än en plotter och drar mer ström.

Vi hade en 12" skärm på Stilla havet. Den kostade lite drygt 1000:- kr och det gick utmärkt att se på den, men den satt inte i direkt solljus förstås. Troligen är det svårare att få en skärm att funka bra i Sverige där solen inte lyser rakt uppifrån. ;-)

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En plotter behöver bara ström för att fungera, en extra skärm kräver en dator. Och som sagt, två av varandra oberoende system är alltid bra, oavsett var man är. 

Plottern är vattentät och har en ljusstark skärm. Datorn är inte byggd för den miljön, för eller senare får man problem.

Datorn kan man ha avstängd eller i vila, då har man bara plottern som drar ström. En extra skärm vill ofta ha 1 A bara den.

En liten plotter kostar ett par tusen och drar runt 0,5A. Kan fås med ekolod också.

Sjökorten till OpenCPN är tveksamma. "Hittar" man sjökort så kan de vara manipulerade.

(Rasterkorten är oerhört lätta att rita om).

 

Det bästa idag att komplettera en plotter med är en iPad eller liknande. Sjökorten är billiga, man kan ha flera leverantörer. Minimal strömförbrukning om man låter skärmen slockna. Det finns vattentäta fodral. Har man en TV kan man lägga ut bilden där om man vill ha en extra stor skärm.

En del tycker inte skärmen syns utomhus, men man kan ju alltid vända den så man slipper solen. Vid kartbordet fungerar den perfekt.

Papperskorten har nackdelen att de inte visar position så utan GPS blir de ganska värdelösa.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sjökorten till OpenCPN är tveksamma. "Hittar" man sjökort så kan de vara manipulerade.

(Rasterkorten är oerhört lätta att rita om).

 

Om du syftar på Mackeys uttalande ovan om sjökort så tror jag inte han avser "hittade" sjökort utan att det i flera länder är gratis med officiella sjökort. Dessa kan användas i OpenCPN, men kanske inte i alla plottrar.

 

Misstänker man att sjökorten är manipulerade är man ute på hal is oavsett vilket sjökort man har. Det är inte svårare att rita om ett vektoriserat kort. Nästan lättare eftersom dessa består av siffror, text och algoritmer.

 

Det viktiga är att vara säker på att det man har inte är manipulerat. Man kan då verifiera med utgivaren oavsett format på kortet. Detta förutsätter jag sker i alla led innan sjökortet hamnar i min plotter och kan även göras innan det visas i min OpenCPN. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En plotter är ju en dator med skärm. Hittar man en lagom strömsnål dator (Raspberry pi 2) till en strömsnål skärm likt den som sitter i plottrar så borde det inte vara ett problem.

 

Var hittar man en sådan? =)

 

Dessutom är Raspberryn så billig att man enkelt kan ha med sig en påse med några extra...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...