Vattenburen värme lite funderingar

[rejas 194]

Hejsan!

 

I vår båt sitter idag en gasolpanna. Den sitter på toaletten ungefär mitt i båten. Sedan har vi ett enrörssystem med konvektorer på en massa ställen i båten. Denna skall ut då vi inte kan få den att starta och inte heller gillar gas.

 

Planen är att sätta en dieselvärmare längst bak i aktern istället. Samtidigt skulle jag vilja göra om lite men ett tvårörsystem innebär för mycket jobb. Så jag kommer att ha kvar enrör.

 

Jag har dock några frågor. 

 

Följande är en skiss av hur jag tänkt.

 

 

Vi vill kunna värma vatten och båten via motorn via en värmeväxlare. Vi vill kunna göra det utan att värma båten i övrigt, därav ventiler vid A och B (röret vid B är långt på skissen, men i verkligheten är det kort).

 

Nu till frågorna.

 

Är det smart att ha Varmvattenberedaren sist i slingan? Jag satte värmeväxlaren efter värmaren, är det rätt eller är det bättre att göra tvärt om? Räcker det med den cirkulationspump som hör till värmaren, eller behöver man en till? Några andra förslag? Jag har inte en susning!

 

Båten är en 36 fots segelbåt.

 

Mycket tacksam för tips och förslag. 

 

  /Marcus

[bhemac 2 859]

Så här skulle jag vilja ha det:

Cirkulationspump

Värmeväxlare

Panna

Varmvatten

"Shuntventil" trevägsventil som styr vattnet ut på värmeslingan eller tillbaka till pumpen för enbart varmvatten.

--

Först värmer motorn, räcker inte det så värmer pannan.

Varmvattnet värms där det är varmast men fungerar också som lite ackumulator.

[rejas 194]

Tack bhemac!

 

Shuntventil, så heter det ja. Precis vad jag tänkte mig. Om ingen säger emot kommer jag att följa ditt resonemang. Jag vet som sagt inget om detta. Min tanke med varmvattnet sist var att det snabbare skulle bli varmt i båten när man vill ha värme. Men köper ditt resonemang.

 

Tack för svar!

 

  /Marcus

[bhemac 2 859]

Egentligen ska VVB sitta i ledningen från shunten till pumpen så att shunten styr värmen till värme eller varmvatten. Men i en båt är det bra att låta värmen alltid gå genom VVB eftersom man då får en buffer med värme så att värmaren inte behöver gå så ofta, men lite längre när den går. Många starter av värmaren drar mer ström och i de flesta fall är värmaren ganska överdimensionerad. Det tar ändå alltid en stund att få upp värmen med ett vattenburet system så någon större skillnad i tid blir det oftast inte. 

Det finns också en aspekt att man vill få upp värmen ordentlig i VVB för att minska risken för Legionella. Vid 50 gr kan bakterierna leva länge men vid 70 gr dör de nästan direkt.

Cirk.pumpen sitter i den kallaste punkten vilket ökar livslängden. 

[Funkis 143]

Tror inte du får in någon värme i motorn från en extern värmare genom en värmeväxlare… då behöver du en pump också… verkar onödigt komplicerat tycker jag.

 

Däremot får ju värmeslingorna värme om allt går via en värmeväxlare vid motorgång. Det är ju bra? Men å andra sidan så 

1) får värmeslingorna lite värme indirekt via VVB som blir en sorts värmeväxlare, kanske inte så effektiv men ändå… en ganska stor motor mot en värmeväxlare ger nog max 1 KW?

2) dagens värmare är väldigt bra, en webasto som jag har är som ett mjölkpaket i storlek och ska ge ca 5 KW…. det är alltså lika enkelt att dra igång värmaren. Kanske effektivare?

[bhemac 2 859]

Syftet var väl inte att värma motorn utan att motorn ska värma båten?

VVB blir ingen värmeväxlare mer än mot dricksvattnet. Värmeslinga värms ju med "pannvattnet" som i sin tur värms av panna eller motor.

Kylvattnet innehåller ungefär lika mycket användbar energi som uttagen effekt på motorn dvs ganska mycket.

Plattvärmeväxlaren klara väl 10kW minst?

[Seawolf 366]

Om det gamla Aga-pannesystemet har 16mm-rör i radiatorerna och motsvarande slangar, blir det troligen för stort strömningsmotstånd och för liten vätskevolym för att dieselvärmaren skall trivas. Är dessutom radiatorrören av koppar och värmaren av aluminium, så ökar risken för att det blir uppsvälld aluminiumoxid inne i dieselvärmare som hindrar både värmeöverföringen och cirkulationen. (Been there, done that :-( )

 

Med RÖD glykol minskar nog risken för denna korrosion i dieselvärmaren, den är ju avsedd för motorer med aluminiumdelar.

 

Men begrunda om du kan få till att koppla om radiatorkretsen så att du får två parallella kretsar, en för BB och en för SB, då blir det halva flödet i vardera, så då kan 16mm räcka.

 

Jag bytte alltså från Aga gasolpanna till dieselvärmare, men fick aldrig ordning på det hela förrän jag bytte alla slangar och radiatorer från 16mm till 22 mm, där det dessutom är AL-rör i radiatorerna.

[rejas 194]

Syftet var väl inte att värma motorn utan att motorn ska värma båten?

VVB blir ingen värmeväxlare mer än mot dricksvattnet. Värmeslinga värms ju med "pannvattnet" som i sin tur värms av panna eller motor.

Kylvattnet innehåller ungefär lika mycket användbar energi som uttagen effekt på motorn dvs ganska mycket.

Plattvärmeväxlaren klara väl 10kW minst?

 

Precis som bhemac skriver är tanken.

[rejas 194]

Om det gamla Aga-pannesystemet har 16mm-rör i radiatorerna och motsvarande slangar, blir det troligen för stort strömningsmotstånd och för liten vätskevolym för att dieselvärmaren skall trivas. Är dessutom radiatorrören av koppar och värmaren av aluminium, så ökar risken för att det blir uppsvälld aluminiumoxid inne i dieselvärmare som hindrar både värmeöverföringen och cirkulationen. (Been there, done that :-( )

 

Med RÖD glykol minskar nog risken för denna korrosion i dieselvärmaren, den är ju avsedd för motorer med aluminiumdelar.

 

Men begrunda om du kan få till att koppla om radiatorkretsen så att du får två parallella kretsar, en för BB och en för SB, då blir det halva flödet i vardera, så då kan 16mm räcka.

 

Jag bytte alltså från Aga gasolpanna till dieselvärmare, men fick aldrig ordning på det hela förrän jag bytte alla slangar och radiatorer från 16mm till 22 mm, där det dessutom är AL-rör i radiatorerna.

 

Ojdå. Tack för informationen! Jag måste åka ner till båten och titta vilken dimension och material det är. Är ganska säker på att det är koppar i radiatorerna. Att göra två slingor skulle kunna vara ett alternativ om man gör retur under golvet.

 

Som sagt, tack för informationen.

 

  /Marcus

 

[bhemac 2 859]

Om anläggningen har fungerat tidigare med bef. pump så finns det en viss sannolikhet att den nya anläggningen kommer att fungera. Annars finns möjligheten till en kraftigare pump. Att dr om så man får två slingor lär ju bli en del jobb och mer rör ger mer motstånd vilket kan medföra en ny pump. 

En bra början är nog att bygga om och prova.

Värmen som ackumuleras i VVB är också till hjälp. En 20 liters VVB kan magasinera ca 1kWh om temperaturen tillåts mellan 40 - 85 gr. 

[rejas 194]

Jag har inte hunnit kolla. Men börjar nog med att köra på befintlig slinga. En kraftigare pump är ett relativt litet ingrepp. Jag har fått flera bra saker att tänka på vilket är värdefullt. Framför allt om det inte fungerar som jag tänkt.

 

Värmen har varit bra med nuvarande panna.

[petter_b 49]

Jag funderar själv på att göra något liknade som TS men det blir nog inte i år eller tidigast till hösten.

 

Här finns bra information från en som redan har ett fungerande system med vattenburen värme: http://sywhitestar.se/projektproject/inredninginterior/varmesystemheating/

[rejas 194]

Jag funderar själv på att göra något liknade som TS men det blir nog inte i år eller tidigast till hösten.

 

Här finns bra information från en som redan har ett fungerande system med vattenburen värme: http://sywhitestar.se/projektproject/inredninginterior/varmesystemheating/

 

Tack, det är liknande som vi kommer att ha, men med lite med avancerad distribution. Vi är lite låsta till enrör med alla radiatorer i serie. Men i övrigt bekräftar det tipsen från bhemac.

 

Tackar! :-)

 

  /Marcus

[Thomas-1 310]

Hur tänker du koppla in plattvärmeväxlaren till motorn litet mer i detalj?
Är det månne en glykolkyld 28 hästars Yanmar 3YM30?

[rejas 194]

Hejsan!

 

Ja, det är en Yanmar 3YM30. Bra gissat. Kylslingan från den går idag genom en varmvattenbrerade vilket har fungerat bra. Men den började läcka (dricksvattnet, inte kylvattnet) i sommras så jag tänkte göra som jag skissat nu.

[Thomas-1 310]

Okej, ett ickeproblem för du har redan fungerande värmeavtappning från motorn sen tidigare.

Länkar med tvekan en gammal 6-sidig tråd där smått otroliga problem uppstod vid byte av värmare.
Inte för att jag tror du får problem, men kanske upptäcker du ändå nåt matnyttigt tips eller så?
[byggdes om till tvårörs p.g.a. pump-problem och importören programmerade till slut också om termostatintervallerna. Hujeda mej vicken besvärlig historia det var.]

[rejas 194]

Tack Thomas-1. Den tråden hade jag missat. Skulle jag göra helt nytt skulle jag nog gå på luft. Hade det i förra båten och det var helt okej. Men i nuvarande båt sitter radiatorerna redan där och dessutom väldigt snyggt tycker jag. Men det är väldigt synd att det är ett enrör tycker jag. Dessutom kommer jag flytta värmaren från mitten av båten till aktern vilket kommer att göra att distributionen av värmen blir mer skev. Eventuellt får jag justera till nästa säsong.

 

Vet inte riktigt var på slingan jag skall sätta värmaren. Det är två akterruffer. Det mest naturliga vore att sätta den enda först och den andra sist men då blir troligen temperaturskillnaden stor mellan dem. Alternativet är att börja med båda akterrufferna eller att sätta dem båda sist. Finns för- och nackdelar med alla scenariorna.

 

  /Marcus

[Funkis 143]

till bhemac; jag tror säkert att en plattvärmeväxlare kan ta sig an upp till 10kW. Men motorn kommer inte att leverera det… av två skäl. Dels brukar man av olika skäl inte köra allt vatten genom värmeväxlaren, det blir en delmängd av kylvattnet som passerar. Jag gissar max 1 kW utan att direkt sätta mig och räkna på det hele?

Sedan blir det förluster när den värmen ska slussas ut i värmesystemet.

De flesta båtar kopplar istället motorslingan direkt genom VVB och en ev gångvärmare. Vill man ut i värmesystemet så är en värmeväxlare perfekt men den ger faktiskt inte så mycket som man tror… been there, done that…  jag startar värmaren istället mot VVB.

 

till Seawolf; helt rätt att rekommendera en glykol som passar för motorn, man har väl antingen en motor helt i gjutjärn eller med lättmetalltopp?
Det är dock enligt min mening inte tillräckligt att säga att det ska vara RÖD färg eftersom alla tillverkare har egna färger och dessutom byter ibland. Just nu stämmer RÖD färg om man köper genom Autoexperten men man bör nog kolla upp det själv för säkerhets skull.

[rejas 194]

till bhemac; jag tror säkert att en plattvärmeväxlare kan ta sig an upp till 10kW. Men motorn kommer inte att leverera det… av två skäl. Dels brukar man av olika skäl inte köra allt vatten genom värmeväxlaren, det blir en delmängd av kylvattnet som passerar. Jag gissar max 1 kW utan att direkt sätta mig och räkna på det hele?

Sedan blir det förluster när den värmen ska slussas ut i värmesystemet.

De flesta båtar kopplar istället motorslingan direkt genom VVB och en ev gångvärmare. Vill man ut i värmesystemet så är en värmeväxlare perfekt men den ger faktiskt inte så mycket som man tror… been there, done that…  jag startar värmaren istället mot VVB.

 

Nu är det intressant. Anledning till att jag tittat på värmeväxlare är att jag vill kunna använda både motor och värmare till att värma varmvatten. Kanske tänker jag fel. Idag går motorn mot varmvattenberedaren. Vi har varmt vatten efter att motorn gått vilket ät trevligt. Det vore också trevligt med varmt vatten när värmaren går om man till exempel ligger still. Men jag vill inte göra allt för avancerade saker kring kylsystemet i motorn. Därav värmeväxlaren. Vet inte om jag tänker fel, det har ju hänt förr :-)

[Funkis 143]

En reflektion från verkligheten… Jag låg bredvid en motorbåt i ca 30 fots storlek.

Vi kom dit vid lunch ungefär och hans motor gick på tomgång. När vi skulle äta efter att ha förtöjt så stängde han av motorn. Laddade batterier trodde jag...

 

Nästa dag samma sak, innan lunch startar han motorn. Den gick en dryg timme. ( tror inte en diesel mår bra av det förresten… ) I alla fall så snackade vi på kvällen. Han sa att det var för att få varmvatten som han körde motorn. Vart lite syrak när jag visade min lilla värmare som på ca 25 minuter värmer upp min beredare på 20 liter till rejäl värme.

Han hade en 40 liters som blev - förlåt citatet " Pissjummen "

 

Därav att jag tycker man kan använda en värmare mot VVB. Den går ändå inte så många timmar på en sommar? Alternativt så har många VV-beredare dubbla kretsar och där går motorkretsen in. Men jag tror det är stor skillnad på att köra tomgång eller köra i 15 knop?

[toaen 510]

Jag har båten i hela året.

 

Brukar varmköra motorn åtminstone var 14;e dag. De gånger det inte passar att ta en tur, får jag koppla till propellern och köra på höga varv. Skulle jag köra på tomgång blev motorn bara "fesjummen" på vintern när sjövattnet är kallt.

 

På sommaren blir det ju ofta så mycket motorgång att motorn kommer upp i arbetstemperatur. Hur temperaturen skulle bli på sommaren om jag körde en timme på tomgång - har jag ingen aning om.

 

Har en liten luftvärmare ombord och tar också ut gångvärme från motorn, via en extra värmeväxlare, till defroster på rutorna vid inre styrplatsen. Har planer på att sätta in en vattenburen Reflexkamin och koppla ihop med Defrostersystemet och nån slinga för element runt i båten. I ett sånt system är det ju inte fel att också sätta in en varmvattensberedare.

 

 

Redigerad 23 Mars , 2015 av toaen

[rejas 194]

Har nu kollat och radiatorerna har så klart kopparrör. Då blir man lite nojjig eftersom det då kan orsaka korrosion på delar av aluminium. Om man tar en värmare, säg Eberspächer d5w. Vad är den gjord av? Funderar lite på vilka konsekvenser det kan få?

 

Det är jag är mest orolig för är så klart motorn. Den har bara 100 timmar på sig så den är jag lite rädd om. Det är också en anledning till att jag planerar en plattvärmeväxlare för att påverka motorslingan så lite som möjligt. Men, är inte plattvärmeväxlare normalt av just koppar? Om man sätter en defroster också på motorslingan var är den gjord av?

 

Som sagt, här kan man ju bli helt nojjig. Ju mer man läser det värre blir det. Snart vågar man inte göra någonting...

 

[Seawolf 366]

Om anläggningen har fungerat tidigare med bef. pump så finns det en viss sannolikhet att den nya anläggningen kommer att fungera. Annars finns möjligheten till en kraftigare pump. Att dr om så man får två slingor lär ju bli en del jobb och mer rör ger mer motstånd vilket kan medföra en ny pump. 

En bra början är nog att bygga om och prova.

Värmen som ackumuleras i VVB är också till hjälp. En 20 liters VVB kan magasinera ca 1kWh om temperaturen tillåts mellan 40 - 85 gr. 

 

Delar man en lång radiatorslinga till två parallella genom att tillföra extra slang för två "returer" så kommer vardera slingan att ha halva flödet mot tidigare. Dessutom ökar volymen, vilket värmaren gillar.

 

När man minskar ett flöde till halva, minskar tryckfallet (per meter) till en fjärdedel, så även om man dubblar rörlängden kommer tryckfallet att bli mindre än tidigare. 

Man klarar sig alltså med en pump med lägre tryckupptagning med två slingor.