Jump to content
Wednesday 27 October 2021
Grandecapitano

Rostskydd i kylvatten

Recommended Posts

Jag har en Yanmar 4JH DTE, 77hp, turbo, med ett välkännt konstruktionsfel. Den går varm pga för klent kylsystem. Efter många år av lågvarmskörning fick jag ett bra råd av en gammal sjöbuss. "Kör glykolfritt"! Jag tappade ur glykolblandningen och fyllde på rent vatten. Voila! Problem solved. Det visade sig att rent vatten kyler c.30% bättre än 50/50 glykolblandning. Till vintern fyller jag dock igen med glykol ock byter igen på våren till rent vatten. Och nu frågan. Glykolen innehåller någonsorts rostskyddsmedel. Trots ivrigt googlande har jag inte lyckats reda ut vad det är och var man får tag på det. Jag skulle helst skydda motorn med något men utan glykol för att inte det färska vattnet varje vår fräter på metalldelarna. Eller är jag kanske överförsiktig. Har ingen aning om hur mycket syre 6l vatten innehåller ock hur mycket det fräter på motorn. Har nån ett gott råd?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag har en Yanmar 4JH DTE, 77hp, turbo, med ett välkännt konstruktionsfel. Den går varm pga för klent kylsystem. Efter många år av lågvarmskörning fick jag ett bra råd av en gammal sjöbuss. "Kör glykolfritt"! Jag tappade ur glykolblandningen och fyllde på rent vatten. Voila! Problem solved. Det visade sig att rent vatten kyler c.30% bättre än 50/50 glykolblandning. Till vintern fyller jag dock igen med glykol ock byter igen på våren till rent vatten. Och nu frågan. Glykolen innehåller någonsorts rostskyddsmedel. Trots ivrigt googlande har jag inte lyckats reda ut vad det är och var man får tag på det. Jag skulle helst skydda motorn med något men utan glykol för att inte det färska vattnet varje vår fräter på metalldelarna. Eller är jag kanske överförsiktig. Har ingen aning om hur mycket syre 6l vatten innehåller ock hur mycket det fräter på motorn. Har nån ett gott råd?

 

Vill minnas att vi använde något medel som hette Red-X eller något liknande i min ungdom i liknande situationer.

 

 

Kalle

Share this post


Link to post
Share on other sites

Destillerat vatten?

Innehåller inte det mindre syre och borde därmed vara mindre korroderande?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Water wetter från redline, finns andra produkter, gör att kontakten mellan gods och vatten förbättras vilket ger bättre kylning. Vill minnas att det också har en viss korrosionsskyddande effekt.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Destillerat vatten?

Innehåller inte det mindre syre och borde därmed vara mindre korroderande?

Jag antar att syret avser syrgas löst i vattnet inte det syre som ingår i vattenmolekylerna. Svaret är nej. Destillation av vatten syftar mest till att avskilja salter. Vattnets förmåga att lösa gaser avtar med ökande temperatur. Vid ca 60 C är den mycket låg. Om vattnet en gång värmts upp till ca 60 C och därefter förvaras i ett diffusionstät kärl, vilket nästan är sant för ett motorkylsystem och ovillkorligen skall gälla för värmesystem i hus,så tillförs ingen ny syrgas. Därför bär ett värmesystem hettas upp till minst 60 C om större mängder vatten fyllts på. I annat fall skulle den lösta syrgasen förbrukas genom att järn i systemet rostar.

 

Rent vatten bör kompletteras med ett rostskyddsmedel. 

Edited by guestsson

Share this post


Link to post
Share on other sites

I ångpannor är det viktigt med ett bra vatten. Avkalkat mm med kemikalier. Syret försvinner som nämnts ovan vid upphettning. Kolla det som skrivs om "matarvattenbehandling".

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kör med silikatfri kylarvätske eftersom silikatbaserat kylarvätske kyler dårligare. Använd t.ex Glycoshell SF i 15% blandning så har du korrotionsskydd, men bättre kylning.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Har använt batterivatten vilket är enklare att komma över än destillerat (fastän vissa tester visar att bensinmackarnas batterivatten kan vara = kranvatten). Har också sett på det där Red-nånting men spexen säger ingenting om rostskydd. Även 15% specialkylvätska är i mitt fall för mycket. Med 50/50 normalglykol kan jag köra max 2500rpm, med rent vatten 3200. Motorns max är 3600. I matarvattenlänken nämns något tillsatsämne som kallas syrereducerare men utan närmare förklaring. Det är något sådant jag är ute efter. Uppgiften att syret minimeras vid c. 60grader är tröstande. Kommer troligen att använda destillerat apoteksvatten för att minska risken med andra föroreningar ock låta värmen ta hand om syret.

Tack för alla svar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Surt vatten äter duktigt på järn, se till att vattnet inte är för surt, ett PH på 7.5-9 är

rimligt. och det är PH på vattnet i din motor vi pratar om inte det du heller i om

du förstår hur jag menar?

Om vattnet surar ned sig allt efter som, kan det betyda att avgaser läcker ut i vattnet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag tycker inte att man skall göra detta mer komplicerat än det förtjänar.

 

Sjövattenkylda inombordare överlever åtskilliga år under vilka 1000-tals liter syrerikt saltvatten passerar genom motorn. Här talar vi om ett slutet system där vätskan  byts två gånger om året. Vanligt kommunalt kranvatten regleras i vattenverket till ett pH mellan 7,5 - 9 och innehåller mycket lite salter. Kvaliteten är kontrollerad och skyhögt bättre än det som cirkulerar igenom den sjövattenkylda motorn och det duger därför alldeles utmärkt för detta ändamål. Om vattnet hettas upp antingen innan påfyllning eller genom att motorn varmkörs och man tillsätter lite rostskyddsmedel så bör detta funka helt problemfritt.

 

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Är inne på Guestssons linje; alltså att vanligt kranvatten duger tillräckligt bra praktiskt ur rosthänseende.

Snöade in litet på påståendet att "rent vatten kyler ca 30% bättre än 50/50-blandning" i trådhuvudet, och försökte googla detaljer kring detta. Tänkte mig att procentvärdet månne är överdrivet. (Haha, skulle jag inte ha gjort för nu vet jag varken ut eller in längre. :-)

TS erfarenhet i följdinlägg... "Med 50/50 normalglykol kan jag köra max 2500rpm, med rent vatten 3200"... talar ju sitt tydliga språk!
Fullt plausibel förbättring tänkte jag i.a.f. innan min olycksaligt förvirrande googling i termodynamikens underbara värld, rent vatten har ju väldigt bra SPECIFIK VÄRMEKAPACITET (åtgår alltså mycket energi för värma en given mängd/massa en grad, läs: bra förmåga att bära med sig många Joule eller BTU:s energi i ett cirkulerande kylsystem utan stora temperaturändringar).

Men i DENNA SAJT som inledningsvis förklarar grundbegreppen på ett bra sätt ur praktisk motorkylnings-synpunkt så finns i slutet ett experiment med olika kylvätskor.
[Det görs upprepat på en termostatreglerad spisplatta i en skål med volymen "1 pint", temperaturökningen noteras och bokförs till kurvor. Blir som också påpekas fel absolutvärden men de relativa skillnaderna mellan de olika vätskornas beteende kylförmåga "systematic" borde ändå gälla?]
Att etylenglykol har högre densitet och kokpunkt än vatten påpekas också.
Detta med "water wetter" som gör vatten våtare och minskar ytspänning verkar intressant, vanlig tvål eller diskmedel har ju också den uppgiften och är med i testet. Konstigt ifall inte motorglykoler med sina rostskyddstillsatser innehåller även ytspänningsminskande ämnen kan jag tycka.
Vete katten, men rent vatten utan vätningsmedel är kanske inte det optimala i Grandecapitanos fall ens kylmässigt som Firefish påpekade??

Edited by Thomas-1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Är inne på Guestssons linje; alltså att vanligt kranvatten duger tillräckligt bra praktiskt ur rosthänseende.

 

Snöade in litet på påståendet att "rent vatten kyler ca 30% bättre än 50/50-blandning" i trådhuvudet, och försökte googla detaljer kring detta. Tänkte mig att procentvärdet månne är överdrivet. (Haha, skulle jag inte ha gjort för nu vet jag varken ut eller in längre. :-)

 

TS erfarenhet i följdinlägg... "Med 50/50 normalglykol kan jag köra max 2500rpm, med rent vatten 3200"... talar ju sitt tydliga språk!

Fullt plausibel förbättring tänkte jag i.a.f. innan min olycksaligt förvirrande googling i termodynamikens underbara värld, rent vatten har ju väldigt bra SPECIFIK VÄRMEKAPACITET (åtgår alltså mycket energi för värma en given mängd/massa en grad, läs: bra förmåga att bära med sig många Joule eller BTU:s energi i ett cirkulerande kylsystem utan stora temperaturändringar).

 

Men i DENNA SAJT som inledningsvis förklarar grundbegreppen på ett bra sätt ur praktisk motorkylnings-synpunkt så finns i slutet ett experiment med olika kylvätskor.

[Det görs upprepat på en termostatreglerad spisplatta i en skål med volymen "1 pint", temperaturökningen noteras och bokförs till kurvor. Blir som också påpekas fel absolutvärden men de relativa skillnaderna mellan de olika vätskornas beteende kylförmåga "systematic" borde ändå gälla?]

Att etylenglykol har högre densitet och kokpunkt än vatten påpekas också.

Detta med "water wetter" som gör vatten våtare och minskar ytspänning verkar intressant, vanlig tvål eller diskmedel har ju också den uppgiften och är med i testet. Konstigt ifall inte motorglykoler med sina rostskyddstillsatser innehåller även ytspänningsminskande ämnen kan jag tycka.

Vete katten, men rent vatten utan vätningsmedel är kanske inte det optimala i Grandecapitanos fall ens kylmässigt som Firefish påpekade??

Förrän jag gick över till glykolfritt frågade jag också Yanmars lokala servicechef och han bekräftade att problemet med den motortypen var välkänt och att han hade get många ägare rådet att utelämna glykolen vilket de hade gjort med gott resultat. Så tydligen funkar det trots att länken du gav säger annat.

En bra länk iofs som på ett enkelt och förståeligt sätt utreder en komplicerad fråga.

Den var trots mina egna motstridiga resultat så övertygande att jag nästa vår skall testa kranvatten + Water wetter, kanske jag rentav kan köra med fulla varm med den kombinationen.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kan detta vara nåt för båtägare?

http://evanscooling.se/home

Jag läste igenom deras specs. Verkar en aning "snake oil" tycker jag. Det talas endast vagt om glykol med tillsats av ospecifierade tillsatsämnen (korrosionsskydd och Detox och eventuellt något annat ännu).

Den bättre kyleffekten uppnås genom att vätskan tål högre temperature än vatten utan att koka.  Undrar vad t.ex. motoroljan tycker om att motortempen stiger med 15-20grader? Och var får jag tag på en termostat som öppnar vid 115grader. En av de påstådda fördelarna är nämligen att motorn är effektivare om den kan hålla en constant temp på 115-120grader istället för de 95-100 som vattenkylvätskan nu begränsar den till.

Om man byter till Evans måste vattnet I kylaren avlägsnas och kylsystemet sköljas mycket nogrannt med en annan (dyr) specialprodukt. Om den nya kylvätskan innehåller mer (rest)vatten än 3% fungerar den inte men ingen förklaring ges varför inte.

Om den här produkten är "evig" som tillverkaren påstår frågar man sig varför inte alla eller ens flere vattenkylda motorer levereras med den som standard?

Nej tack, jag passer och håller mig till vatten + Water wetter.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Blir ju störtnyfiken så återkom gärna i sommar med resultatet om du testar!
Fast det känns som det ligger en hund begraven nånstans för motorn kommer ju alltid att producera samma mängd värmeenergi vid given belastning/varvtal.
Den energin kan ta två vägar och kyls naturligtvis till största delen bort med vattensystemet men en liten del strålar också bort (det bastu-varma motorutrymmet "ångar" ut värme, kanske hjälpt av nån fläkt). Om nu WaterWetter ökar värmeöverföringen till vattnet så sjunker rimligen därför tempen i "bastun", eftersom en ännu större andel av den givna energin tillförs kylvattnet.
Bra på sitt sätt men det höjer väl vattnets temp - ifall kylvattenflöde och inneboende värmekapacitet antas vara konstant och då räknat vid maxvarv med fullt öppen och "maktlös" termostat? Och ditt problem är ju egentligen att kylvattnet blir för varmt, några andra temperaturer mäter eller termostatreglerar man ju inte.
Nå, WW höjer kanske också värmeväxlarens effektivitet i motsvarande grad så nettoeffekten blir  gynnsam i så måtto att mer värmeenergi transporteras bort av det cirkulerande kylvattnet och att "bastun" och de heta motordelarna svalnar något?
Haha, ungefär här anar jag den avlidna hunden för vad säger egentligen att ökad värmeöverföring via kylvattnet skulle sänka vattentempen och lösa problemet?


Hittade en läsvärd tvåsidig tråd om WW:s praktiska påverkan, och till min oförställda glädje är det fler än jag som tvekar&famlar. Termodynamik borde fanimej förbjudas. :-)              
Ps slänger med en länk till en bra sajt för måttkonverting, finns ju många för oss litet obekanta mått i trådlänkarna ovan.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Blir ju störtnyfiken så återkom gärna i sommar med resultatet om du testar!

Fast det känns som det ligger en hund begraven nånstans för motorn kommer ju alltid att producera samma mängd värmeenergi vid given belastning/varvtal.

Den energin kan ta två vägar och kyls naturligtvis till största delen bort med vattensystemet men en liten del strålar också bort (det bastu-varma motorutrymmet "ångar" ut värme, kanske hjälpt av nån fläkt). Om nu WaterWetter ökar värmeöverföringen till vattnet så sjunker rimligen därför tempen i "bastun", eftersom en ännu större andel av den givna energin tillförs kylvattnet.

Bra på sitt sätt men det höjer väl vattnets temp - ifall kylvattenflöde och inneboende värmekapacitet antas vara konstant och då räknat vid maxvarv med fullt öppen och "maktlös" termostat? Och ditt problem är ju egentligen att kylvattnet blir för varmt, några andra temperaturer mäter eller termostatreglerar man ju inte.

Nå, WW höjer kanske också värmeväxlarens effektivitet i motsvarande grad så nettoeffekten blir  gynnsam i så måtto att mer värmeenergi transporteras bort av det cirkulerande kylvattnet och att "bastun" och de heta motordelarna svalnar något?

Haha, ungefär här anar jag den avlidna hunden för vad säger egentligen att ökad värmeöverföring via kylvattnet skulle sänka vattentempen och lösa problemet?

 

Hittade en läsvärd tvåsidig tråd om WW:s praktiska påverkan, och till min oförställda glädje är det fler än jag som tvekar&famlar. Termodynamik borde fanimej förbjudas. :-)              

Ps slänger med en länk till en bra sajt för måttkonverting, finns ju många för oss litet obekanta mått i trådlänkarna ovan.

Har nu funderat fram och tillbaka några dagar och inser att jag har tänkt fel från början. Som du helt rätt påpekar är problemet inte värmeöverföringen från motor till kylvatten. Den fungerar ju utmärkt, motorn kokar: Problemet ligger i att värmen i sötvattnet inte tillräckligt effektivt förs over till saltvattnet i värmeväxlaren. Och här är nog WW till ingen nytta för det finns Inga "hot spots" där.

För att förbätttra värmeväxlarens arbete finns inte så många möjligheter. Om jag minns rätt från termodinamiklektionerna  är de inverkande faktorerna värmeöverföringskoefficient, överföringsyta, temperaturdifferens och tid(=strömningshastighet).

Kylsystemet och strömningshastigheten är ju ursprungligen designade för vatten eller 50/50 så man borde inte kunna använda vätskor med mindre specific värmekapacitet. Då har man en max intemp till värmeväxlaren på max. 100grader och en uttemp som bestäms av sjövattnet.

Men å andra sida kan värmeinnehållet och värmeöverföringen ökas med en annan kylvätska om dess övre tempgräns kan ökas även om specific värmekapaciten är mindre.  

Och det är ju just vad Evanscooling påstår sig kunna göra!

Kanske jag trots allt får göra ett (dyrt) experiment med Evans i vår.

Efter de här funderingarna kommer jag i varje fall att skippa WW. Som jag säger ovan torde WW verka endast i motorblocket och där ligger ju problemet inte.

Är jag inne på rätt spår?

Vad tycker bryggparlamentet?

 

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Är värmeväxlaren tillräcklig? Kolla in resp ut temp på färskvattnet. Ett större flöde (större pump) borde lösa problemet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tycker detta låter konstigt !! att felet är inbyggt från början

har du kollat att sjövatten delen funkar som det ska ( demonterat värmeväxlare mm.

rengjort   kollat inpeller  packningar är rätt . sjövattenintag  osv.

 

sen skulle jag prata med Yanmar direkt om problemet

 

Yanmar Sverige AB
Hörnåkersvägen 12
183 65 Täby
08-4445280

Edited by Vegabjorn

Share this post


Link to post
Share on other sites

Grandec: det va just dessa problem som gjorde at man i asian för många år sedan fick problem med sina bilar då det kom "blå" kylarvätska med silikat. Dessa kylarsystem var dimensionerat för vatten som har bästa energiupptagningsförmåga i sig - utan silikat.

 

Därför utväxlade man der silikatfria kylarvätskor. Slikatet skyddar metaller från vattnet - och därigenom har sämre kontakt - värme spridning.

 

Så jag ville hellre gjort den rett enkla testen med typ "röd" - silikatfri kylarvätska som billig. Innan man tar till med dyra konstigheter. Detta med silikat är känt problem och lösning.

 

Läs gärna: http://www.machinerylubrication.com/Read/841/coolant-fundamentals

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kylarglykol för Yanmarmotorer

Till samtliga Yanmar marinmotorer – utom till de nya BY-motorerna där särskilda föreskrifter

gäller – skall en silikatfri kylarglykol användas.

Kylarglykoler som innehåller silikat kan skada motorerna svårt och på sikt orsaka haverier

genom att beläggningar bildas inne i kylsystemet och detta därigenom förhindrar en god

värmeväxling.

Använd därför alltid silikatfria kylarglykoler – utom till BY – till Yanmar motorer

denna text kommer från Yanmar

 

 

Det kan vara dax att köra i genom med

 

Bio gen active Scale 130 eller liknade medel 

 

jag pröva detta på en sjövattenkyld MD6  det funka tempraturen gick ner

koppla på en 6meter slang via en hink  slangen  låg i vattnet för kylning  å körde i 5 timmar

 

du har ju större motor så du behöver nog längre/grövre  slang

Share this post


Link to post
Share on other sites

oops blev fel   det är ju på sötvattensidan som du ska använda
Bio gen active Scale 130 eller liknade medel

 

då behöver du ej extra kylning  med slang

men önskvärt med större behållare en expantionkärlet  

Share this post


Link to post
Share on other sites

Min grundinställning i trådämnet är att TS skall kunna ha fullt frysskydd och ändå kunna köra fullgas i timmar utan problem. (Slippa allt slabbande med säsongsmässiga kylvätskebyten likt oss andra med värmeväxlade glykolsystem, byte vart 5:e år eller så borde räcka eftersom dieseln knappast har extra rost/oxid-benägen alu-topp?)

För mig är det nu (i.a.f. hyfsat) uppenbart att värmeväxlaren storleksmässigt är underdimensionerad, dess kylyta helt enkelt för liten för att göra jobbet ordentligt.
[Man kan som ett tankeexperiment principiellt tänka sig "gammaldags direkt sjövattenkylning" som en idealt oändligt stor värmeväxlare eftersom stigartempen (motorns invatten) typ alltid får sjöns svala 20 grader oavsett flödeshastighet. I en verklig värmeväxlare kan man däremot aldrig praktiskt få en så sval inmotortemp, detta eftersom en viss tempskillnad ju krävs för att "driva på" värmeenergi-överföringen genom väggen mellan glykol- och saltvatten. (Bortsett alltså en tänkt oändligt dyr med oändligt stor kylyta.)]

Nå, stora värmeväxlare kostar skjortan men även besvär med årliga vätskebyten bör vägas in? Nöjesbåtar skall ju definitionsmässigt vara just ett nöje, allt onödigt årligt slabbande liksom oro över tempmätarens stigning vid fullgas därför oönskat.
Skulle med andra ord funderat på byte till större värmeväxlare snarare än experiment med olika (glykol)vatten-tillsatser som inte heller är gratis.
[Men också på alternativet att komplettera den befintliga värmeväxlaren med en liten extra, all sammanlagd kylyta/växlarstorlek räknas väl och här behövs tydligen bara ett mindre tillskott vid fullgas? (Ekonomiskt och praktiskt sett är det nog ofördelaktigare att först sälja en stor begagnad och sen inköpa en något större?) Hur är det förresten med motorutrymmets interna omgivningstemp, kanske skulle en bra utsugsfläkt kunna hjälpa till att kyla just vid fullgaslägen (jo, jag vet att motorn i sig slukar massor av luft och effektivt bidrar till luftcirkulationen men dess värmeinnehåll återförs väl i någon mening till motorn? Försämrar om inte annat motorns maxprestanda, det är väl inte för inte som man kyler laddluft med intercoolers för att öka syreinnehållet i motorers insugsluft??]

Ps. @AlfaAlfa: Bra länk! Men i TS fall borde kanske i.s.f. snarare mer "silikat rost-inhibitorer" med dess tillhörande bieffekt som värmeisolerande "inre yllevante" rekommenderas?
[Vete katten, läser länken som att rostskyddande/ värmeisolerande silikater snarare vore positivt i TS fall? För en sorts isolerande yllevante inuti motorn minskar väl kok-benägenheten... fast höjer samtidigt metall/motorutrymmets temp. (Ändrar månne också tjockleken på värmeväxlarens inre "lovikavante" men knappast lika mycket?)]  
Känns kort sagt lurigt och onödigt att labba med kemikalier i kylkretsen!  (Finns förvisso ingen bensinförgasares trivseltemp att ta hänsyn till vad gäller motorutrymmets lufttemp, men även en välsmord diesel kan skära ihop ifall man överdriver dess "inre yllevantes" isolationsförmåga och låter metall/motorutrymmets temp stiga mer än tillverkaren avsett? Vegabjörns citat ovan från tillverkaren Yanmar att "Kylarglykoler som innehåller silikat kan skada motorerna svårt och på sikt orsaka haverier genom att beläggningar bildas inne i kylsystemet och detta därigenom förhindrar en god värmeväxling." stärker bara min ovilja mot kemiskt labbande.
Skulle som sagt på nåt sätt försökt fixa en tillräcklig värmeväxlar-yta för vettig penning, och kanske därtill ökad fläktventilation!?

Edited by Thomas-1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hur mycket värme en värmeväxlare kan överföra från ett media till ett annat beror på dels på hur stor yta växlaren har, dels på hur stort flödet är. I första läget är det enklast att försöka öka flödet. 

Men det finns motorer som är för trånga i kylkanalerna, då hjälper inte en större värmeväxlare men väl ett större flöde.

Det finns ju även en chans att flödet är för dåligt på sjövattensidan men det är ett problem som uppstår pga igensatt filter eller skit i vämeväxlaren.

--

Att man vill ha silikatfritt vatten är därför att silikater kan bilda pannsten. Pannsten är en riktig skit som leder värme 37 ggr sämre än vatten, har man svårt att hålla ner temperaturen i en motor bör man kolla om det finns pannsten eller bara behandla.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Blir ju störtnyfiken så återkom gärna i sommar med resultatet om du testar!

Fast det känns som det ligger en hund begraven nånstans för motorn kommer ju alltid att producera samma mängd värmeenergi vid given belastning/varvtal.

Den energin kan ta två vägar och kyls naturligtvis till största delen bort med vattensystemet men en liten del strålar också bort (det bastu-varma motorutrymmet "ångar" ut värme, kanske hjälpt av nån fläkt). Om nu WaterWetter ökar värmeöverföringen till vattnet så sjunker rimligen därför tempen i "bastun", eftersom en ännu större andel av den givna energin tillförs kylvattnet.

Bra på sitt sätt men det höjer väl vattnets temp - ifall kylvattenflöde och inneboende värmekapacitet antas vara konstant och då räknat vid maxvarv med fullt öppen och "maktlös" termostat? Och ditt problem är ju egentligen att kylvattnet blir för varmt, några andra temperaturer mäter eller termostatreglerar man ju inte.

Nå, WW höjer kanske också värmeväxlarens effektivitet i motsvarande grad så nettoeffekten blir  gynnsam i så måtto att mer värmeenergi transporteras bort av det cirkulerande kylvattnet och att "bastun" och de heta motordelarna svalnar något?

Haha, ungefär här anar jag den avlidna hunden för vad säger egentligen att ökad värmeöverföring via kylvattnet skulle sänka vattentempen och lösa problemet?

 

Hittade en läsvärd tvåsidig tråd om WW:s praktiska påverkan, och till min oförställda glädje är det fler än jag som tvekar&famlar. Termodynamik borde fanimej förbjudas. :-)              

Ps slänger med en länk till en bra sajt för måttkonverting, finns ju många för oss litet obekanta mått i trådlänkarna ovan.

Har nu funderat fram och tillbaka några dagar och inser att jag har tänkt fel från början. Som du helt rätt påpekar är problemet inte värmeöverföringen från motor till kylvatten. Den fungerar ju utmärkt, motorn kokar: Problemet ligger i att värmen i sötvattnet inte tillräckligt effektivt förs over till saltvattnet i värmeväxlaren. Och här är nog WW till ingen nytta för det finns Inga "hot spots" där.

 

 

Water wetter eller motsvarande hjälper ju också med avledningen i värmeväxlaren. Dessa produkter kan användas för att avhjälpa tre fel – att man har lokal överhettning i det söta systemet, att avledningen från motorn till sötvattnet är för dålig samt att avledningen FRÅN sötvattnet till antingen sjövatten eller luft beroende på motor. Har testat det med framgång i motorcyklar (racehojar) med kylproblem och det har fungerat mycket bra.

 

Jag hörde någon som påstod, vet inte vad han fått det ifrån, att water wetter från redline, i test, visat sig motsvara en 50 procent större kylare. Obekräftat och med all sannolikhet glädjesiffror, men ingen rök utan eld.

 

Sedan apropå hotspots. Att den kokar kan mycket väl bero på en lokal överhettning. Jag antar att locket i kylsystemet sitter på värmeväxlaren? Att det bubblar där betyder inte per automatik att problemet ligger i vv, det kan mycket väl koka någon annanstans.

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Utmärkta svar som givit mig mer att tänka på.
Jag har gått igenom hela systemet, checkat pumpar ock genomföringar, demonterat och rensat värmeväxlaren samt bytt impeller. Sjövattensidan verkar helt OK, det kommer ut massor med vatten med avgaserna och det vattnet är ljumt, inte hett. Det är helt klart att värmeväxlaren är underdimensionerad. Min första tanke var att montera en värmeväxlare till på motorn. Yamaha kan leverera en sån för problemet med denna motortyp är välkänt. Där finns bara ett litet men, tilläggspriset är c. 30.000! Hellre kör jag då de 12-13kn motorn nu tål än betalar en sån summa för 4 extra kn.
Om det eventuellt skulle hjälpa att öka kylvattenströmningen är jag inte så säker på, i vart fall är det svårt att ersätta motorns egen pump med någonting större.
Det här med silikat låter intressant. Jag har bytt kylvätskan varje höst före upptagningen men aldrig tänkt på att det kan vara nån större skillnad på dem. Har bara köpt det som funnits tillhands på macken.
Så silikat kan mycket väl vara åtminstone en del av mitt problem.
Så nu star jag inför frågan hur få bort eventuell silikat.
Jag googlade på Bio Gen Active Scale. Inte mycket matnyttigt på deras sior. Tycks vara en fermenterad meijeriprodukt. Jag kommer närmast att tänka på surmjölk. Om dess verkan på silikater star det ingenting.
Det finns också en uppsjö av medel for rensning av kylsystem men jag har inte lyckats hitta ett enda som nämner silikater.
Det tycks finnas två huvudtyper av reningsmedel, det ena är surt och löser salter t.ex calcium, det andra är alkaliskt och löser fett och olja.
Vilkendera typen löser silikat?
Jag försökte också googla på upplösning av silikat men hittade inget matnyttigt.
Så nu har jag kommit så långt att jag jag skall köra systemet silikatfritt om jag bara hittar det rätta medlet. Om detta plus rent vatten I kylaren inte fungerar skall jag ännu försöka lägga till WW.
Och dessutom skall jag köpa mig en infratempmätare så jag kan mäta de olika in- och uttemperaturerna.

 

Återkommer med resultat senast nästa sommar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lyfter upp en gammal tråd. Jag lovade återkomma 2015 men bättre sent än aldrig. Jag har nu kört med rent vatten plus Water Wetter och nöjt mig med lägre varv. Senaste sommar när jag hade tid öppnade jag hela kylsystemet på saltsidan. Inga förstoppningar. En underlighet i denna motor är kylsekvensen. Kylvattnet går vattenpump-intercooler-oljekylare-backslagskylare-motorns värmeväxlare-avgasrör. Man tycker motorkylningen borde ligga tidigare i sekvensen.  Dessutom körde jag en par olika sköljmedel på sötvattensidan. Mätte också saltvattenflödet genom motorn, altt helt OK i enlighet med verkstadsmanualen.  Motorn är altså helt OK förutom att den går varm vid höga varv.

I vår beslöt jag pröva ett sista trick förrän ett eventuellt kylarbyte. Jag bytte ut propellern, en fyrbladig 17x16" , till en trebladig 17x15".  

Vilken förändring!

Motorn tar nu 3600 varv utan tendens att gå het och tack vare det högre varvtalet är båtens hastigheten densamma som tidigare. Ökningen i varvtal ökar tydligen kylvattenflödet tillräckligt för att sköta kylningen effektivt.

Vad propellerbytet gör åt bränsleförbrukningen återstår ännu att se.

I övrigt verkar det som PROBLEM SOLVED.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Turordningen på vad sjövattnet strömmar igenom känns rimlig.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy