Jump to content
Thursday 22 August 2019
Sign in to follow this  
utsegla

Skrock ombord.

Recommended Posts

Orkar ni att höra om båtäventyr på lite större båtar?

Skrock ombord.

Några landjobb följde Gummiverkstad, SKF, Hamnkranar, Götaverken, Gbg Stuveri medan barnen var små.

Tillbaka på varvet Götaverken-Arendal som gick för fullt. Jag kom med ut på veckoprovturer ca sex gånger per år. Jag jobbade då ombord som matros och däckskranförare.

Det var fest att sätta sig vid frukostbordet ombord i nybyggena och vräka i sig pyttipanna, ägg och rödbetor som premiärgäster. Kan ännu fyrtio år senare när detta skrivs, påminna mig doften av bränd halvtorkad svart rostskyddsfärg invändigt på däckshusplåt, som svetsats i. Och doften av nya Perstopsplattor. Och spänningen när arbetare och tjänstemän åt tillsammans. Så gjorde vi inte iland. Där var det skilda matsalar. Man träffade folket som satt ihop huvudmotorn med hjälp av kranarna jag körde på sena maskinskiftet. Gillberg och maskinchefen Curry m fl.

Vid avgångar jobbade jag oftast på poopen, där vi bl.a. satte ut wirar till bogserbåtarna, som drog oss ut i farleden. Minns särskilt en transportarbetare Sune, som under väntetiden värmde sig och oss med påhittade? marina och skogliga upplevelser. Han fick extra inspiration efter att ha smakat något på en medhavd dricka.

Det var lite fint att äta samman med höjdarna så man blev inte lite förvånad när någon av rustibussarna sa: ”Ursäkta jag sträcker mig” över bordet när han skulle skyffla över mera pyttipanna till sin tallrik.

Vi gick också vakt på bryggan som utkik och rorgängare. Minns på en arabnybygge när jag stod till rors och en rederi-inspektör bjöd mig på kaffe när jag stod och styrde. Han visste nog inte att matrosen var lägst ner på rangskalan ombord. De arabbåtarna lades upp vid vid Eriksberg vid leveransen. Den som beställt fartygen under ruschen före, hade hoppat av livet då efterfrågan vänt innan leveransen sades det.

På utkik i natten på bryggan skojade jag med att lägga plastchips som använts som stötsäker förpackning av känsliga instrument på en tallrik och kolla på när man diskret stoppade ”godiset” i munnen. Och blickarna runt om någon märkt vad han gjort i mörkret. Vi körde fartprov med full last med sjövatten. Och vi vände upp under Svenner fyr utanför Larvik.

Då kollade jag på radarbilden och tänkte, om vi ändå hade haft en radar på Hawila då vi sökte land i dimma där några år tidigare. Jag kände så väl igen Jomfrulands böjda kust mot Langesundsbukten på radarbilden. Vi på Hawila gick efter dofter och mistlurar när vi sökte land i dimma där.

Efter provturerna låg nybyggena ofta i Norge för att ev. brister och fel skulle bli åtgärdade innan förestående leverans. Vi transportgubbar såg till att allt varvsmaterial kom ner i pråm för vidare befordran till Arendalsvarvet. Det blev ofta godbitar över ur byssan. Minns en gång Bertil som varit inne och hämtat en hög med Frödinge ostkakor, som vi smaskade i oss ute på däck. Minst en hel tårta var.

Hemma samma dag sa Ingela till barnen. ”Nu ska vi festa när pappa kommer hem och köpa ostkaka för det gillar han” Jag ångrar att det då slank ur mig att jag precis ätit en hel tårta. Ibland kan man allt vara bra dum….

Detta hände när vi lämnat ett fartyg på Danafjorden och jag blivit avsläppt av helikopter hemma vid fotbollsplanen. Vi kände piloten som bodde på Hönö. Men pojkarna var stolta när deras pappa kom från luften och studsade ivriga att hängde sig på mig, medan vi glada och lyckliga gick hem till härliga mamma Ingela, som alltid blev än mer åtråvärd medan jag var ute till sjöss. Ibland hängde hon sig om halsen på mig och andra gånger puttes hon för jag slapp så lindrigt undan jobbet med småbarnen. Men vi tjänade bra på provturerna, så jag fick hålla på.

En annan episod utspelades på Danafjorden. Vi kollade på TV i mässen

Och i ett inslag handlade det om förändringen av fiskaresamhällen då man förbjudit fiske i  Nordsjön. Och därmed minskande antal fiskare på öarna i Gbgs skärgård. Prosten Gustavsson uttalade sig för Västnytt: ”Mycket har förändrats i skärgården på kort tid. Fd. fiskare arbetar nu på Volvo och vissa har t.o.m. köpt torp i Dalsland” o.s.v. Senare träffade jag en f.d. fiskare i vår besättning som hade ett torp i Dalsland. Vi stod på poopen om babord på 300000- tonnaren.

Jag sa att prästen pratade om dig i TV-n i går kväll. Shy tyst för Swartaste Jävulen! Sej aldrig va du sa i en båd! Jag svarade: Håller du på med sån gammal skit ännu? Det var en lag på fiskebåtarna att aldrig nämna prästen. Man skulle hellre säja svartrocken så kanske att inget ont händer ombord. Jag bredde på med: Han är kyrkoherde och så det gör la inget. Kompisen såg helt förstörd ut och sa: ”Jag vell inte prata mer om detta”.

På kvällen när vi stod på en däckad pråm som låg vid fallrepet och väntade på att taxibåten (gamla ångbåten Hamnen som nu hette Hamneskär) som skulle lägga till vid den. Hamneskär kom och styrde rakt mot pråmen Ok men den saktade inte när den kom närmare som den borde. Vi skrek åt folket på pråmen att komma upp på fallrepstrappan. Några hann väl upp. Båten som kom snett akterifrån på Sb-sidan tuchade till pråmen rejält så att folket som blev kvar ombord på pråmen, vajade som vassen vid en vindstöt. Men förtöjningarna höll och inga skador uppstod. Sedan fortsatte Båten runt fartyget ett varv och hulkade över ett grund vid Danska Liljan. Och läs och häpna. Den kommer upp mot nybygget igen. Och rakt mot oss akterifrån och körde rakt in i babordslåringen, exakt i lod under där jag stått och varit studdig för att jag inte trodde på gammalt skrock. Jag tänkte inte på detta då för då gällde det att komma ombord i taxibåten och få stopp på den herrelösa framfarten. Bruno firade ner sig 12- 15 m. på en tross som vi stack ut från poopen. Och så körde han runt båten till pråmen vid fallrepstrappan.

Där hoppade jag ombord och fann en svimmad blodig kanske full ca 25- åring nere i båten. Som knappt var kontaktbar. Sköterskan kallades ner och fann att han inte var allvarligt sjuk. Det fanns tomma spritflaskor i styrhytten, Som kastades i sjön senare när jag styrde båten till Långedrag, där ambulans väntade på kajen. Killen hade blivit ”bättre” och ville inte med i ambulansen minns jag.

Båten hade träffat nybygget och gjort ett trekantigt hål på en halv meter i 30 mm stålplåt. En fot ifrån skottet till kanske flera 100 ton bunkerolja.

Väl ombord i Nybygget möter jag den ”skrockfulle”. Ser du nu vad du ställde till med när du dommade deg mä pratet om… ”Ja ja sejjer enget mer”.

Och efter detta har ingen hört mig uttala dessa hedervärda mäns, ja nu mera även kvinnors titlar. Ombord på något flytetyg.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  








×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy