Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
CaptainKongo

Hallberg Rassy 352

Rekommendera Poster

Kul :-) Vi kanske ska hänga på då. Några år, vad innebär det? 2, 5 eller 10år?

post-15276-1394237744,0776_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Välkomna hit!

Kul med ett långsiktigt projekt. De flesta verkar annars vara av karaktären Kom igen så drar vi, nu! :-) 

Trevlig liten hemsida även om jag saknade en avdelning för planerade förbättringar. Ni planerar ju ändå att ha henne i sju år innan ni sticker - vad skall ni fixa under den tiden?

Vi har ungefär samma tidsplan, men tänker oss att vara ute i två år och ta stora varvet (dvs jorden runt).

En liten fråga: när byttes motorn, och har ni kollat så att inte er D2-55 går för kallt?

Det är ett känt problem på den modellen och jag har för mig att VP åtgärdade det gratis för några år sedan. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det innebär 6 år. Barnen ska bli lite större först, så de kommer ihåg att vi gjort resan :)

2020 har vi planerat.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det som vi kommer att fixa är bl.a:

- Maststeg

- Nya dynor

- Nytt kylaggregat

- Ny pedistalkompass

- Ny sprayhood

- Måla om de blå banden på båten

- Vindroder

- Kortvågsradio alt. satellittelefon typ iridium

- Watermaker

- Byta stag och vant. Ev. isolera akterstaget.

- Sjökort, både digitala och paper

Sen är det ju 6 år kvar, så det hinner säkert hända en hel del med tekniken tills dess att vi ska segla iväg. Så vi väntar t.ex. med inköp av kortvågsradio/sat.telefon tills dess att vi närmar oss avresan.

Motorn byttes 2002. Förre ägaren fick detta problemet fixat.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kortvåg eller satellittelefon? Varför inte både och? Vill man enkelt kunna ringa hem är satellittelefonen suverän. Priserna är bra och samtalskostnaden anständig, runt en dollar per minut. SMSen är ett  bra  och framförallt, billigt sätt att hålla kontakt. Men kortvågen lever ännu och har sina fördelar. Framförallt att man kan prata hur mycket som helst med tex andra båtar eller radioamatörer. Amatörradion är ju inte så exotisk som det var innan internet. Men det finns fortfarande många och att hålla kontakt med en seglare ute på havet brukar många tycka är kul. Skaffar man sig lite kontakter så kan man få daglig information om vad som händer hemma. Många båtar som är ute på långsegling har kortvåg och man kan få värdefull information om både väder och hjälp att lösa problem. De flesta kustradiostationer lyssnar åtminstone på gränsvåg, man kan få kontakt även på långa avstånd. På köpet får man en bra radiomottagare för nyheter, väder mm. Man kan även överföra data med ett Pactor modem. Funkar men lite krångligt, passar den som intresserad. Har man tid på sig kan man leta begagnat, det ska inte behöva kosta mer än 5 tkr för radio + antenntuner. Se tex dx-radio.se Satellittelefonen köper man när man ger sig av, priserna har fallit och framförallt kan man troligen göra klipp på telefon+kontantkort. Iridium eller Inmarsat är en öppen fråga, just nu är väl Inmarsat/Isatphone Pro väldigt bra och prisvärt.

Avisolerat akterstag är inte en bra kortvågsantenn, rostfritt stål är dåligt i HF-sammanhang. Enklare/bättre/billigare är en isolerad kopparwire från masttopp till pushpit eller ev en stolpe, oavsett om man ska sända eller bara ta emot. Många anser sig få bättre resultat med ett 23 fot spröt, dessa antenner är mycket vanliga i tex USA men ofta lite dyra här.

PS EPIRB är väl självklart?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för tipsen!

Det kan nog bli både och. Vi ska först segla iväg 2020, så då har förhoppningsvist priserna sjunkit ännu mer eller så kanske det finns helt nya kommunikationmöjligheter. Därför väntar vi med dessa inköp ett tag till.

Jag tog LRC-certifikatet nu i höstas, så fick en inblick i korvågsradiolivet :)

EPIRB, livflotte, Dan buoy, m.m. har vi redan :)

Tanken är att vi ska delta i ARC, så vi har utgått från deras säkerhetsutrustninglista. Vi har utrustat med båten med det mesta utom just då kortvågsradio och sat.telefon.

Vi är medlemmar i Oceanseglarklubben, där finns också mkt att läsa och de har många bra seminarier!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Å vilken härlig tid ni har framför er. Planeringstiden, med alla förväntningar och förhoppningar och drömmar. Längtar nästan tillbaka dit  :)

Vi korsade Atlanten nu i december, efter att ha seglat i Medelhavet i några år, och beslutet att sticka ut och segla är nog det bäste beslut vi har tagit. Ett underbart liv.

Lite funderingar:

- maststeg, tänk på att infästningen av dem försvagar masten och att maststegen i sig orsakar extra vinande från masten. Om du inte välje de infällbara förståss. Oljud från masten har man ändå, så varför sätta dit något som ökar oljudet?

- Håller med föregående talare, fixa både kortvågsradio och satellit. Det kompletterar varandra. Men du bör ta en Amatörradiolicens. I vissa länder anses inte LRC-certifikatet vara tillräckligt. Amatörradiolicensen tar lite tid, är ganska omfattande iallafall om man är novis på el-lära så planera in den i god tid.

- Såg ingen alternativ laddning av batterierna. Det mest optimala är att kombinera solceller med en vindgenerator. Vi startade med bara en dieselgenerator för laddning. Körde den ca 6 tim/dygn. Köpte till solceller minskade laddningstiden med ca 2 tim/dygn och nu när vi kompletterade med en vindgenerator är vi nere i ca 2 timmars körning per dag. Så det är en investering som iallafall vi kan räkna hem.

- Om ni är borta längre än 45 dagar så gäller inte reseförsäkringen i hemförsäkringen. Vissa försäkringsbolag kan förlänga giltighetstiden. Ni behöver någon typ av sjuk-och olycksfalls försäkring i Karibien. Kan vara lite joxigt att hitta. Pantaenius erbjuder en tillsammans med båtförsäkringen, men den kostar en rejäl slant. Drygt 1800 Euro/vuxen och år. Vi har inte hittat någon annan, Men den kan vara läge att titta på det hela speciellt om man har barn med sig.

- Såg att ni har dusch i sittbrunnen. Är slangen så lång att ni kan dra ut den på däck? Lite trist att blöta ner hela sittbrunnen när man badat. Man badar ofta och bör duscha efteråt för att slippa få ner salt i kajutan (och sittbrunnen). Saltet gör att dynorna inte torkar och att de åldras fortare.

Titta gärna in på vår blog, www.sailinglife.se

 

 

 

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vi bor i villa idag och vill inte sälja huset. Alltså så har vi tänkt att hyra ut det den tid vi är bortresta. Hur har ni andra gjort med landboendet under tiden ni har varit på långsegling? Tips? Hur hyr man ut? Vilka priser är det som gäller?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

angående uthyrning av villa. Min mamma flyttade till grekland för ett par år sedan och har hyrt ut sin villa på olika sätt, dels veckouthyrning på sommaren då hon tagit ca 7tkr i veckan och dels månadsuthyrning då hon tagit ca 10 tkr i kallhyra, men då har hon sjöglimt i nybbygt hus 20 min från Sthlm. Men det beror så klart på vart ni bor och vad ni har för hus, men tänk att ni ska ha in räntekostnader och en slant för löpande underhåll/slitage. Är huset uthyrt med diskmaskin och den går sönder så vill nog era framtida hyresgäster ha en ny/få den lagad. Kolla upp besittningsrätt och vad det innebär, har för mig att om man bor på en plats i 9 månader så har man besitningsrätt om det inte avtalats bort. Kan vara värt att ta hjälp av en jurist ett par timmar för att ordna ett hållbart kontrakt.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Just för att komma runt besittningsrätten, försök att hyra ut till företag som behöver till sina anställda. Det finns mäklare som specialiserat sig på detta.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En liten uppdatering:

 

Nu under vinter/våren har vi fixat:

 

- Maststeg

- Nya dynor

- Nytt kylaggregat

- Ny pedistalkompass

- Ny sprayhood

- Måla om de blå banden på båten

- Nya fönster och däcksluckor

- Monterat Dan buoy

- Monterat TV

- Rengjort vattentanken

- Installerat gasolvarnare

- Ny ugn

- Nya gardiner

- Nya instrument

- Sjövattenpump i pentry

- Lämnat in EPIRBen på omprogrammering (dyrt)

- Monterat solcellspanel på Scanstrut radarstolpe

 

 

Finns bilder på hemsidan, www.sailingladyann.se, under Projekt.

 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skall själv långsegla med start tidigast 2021 och letar just nu båt för detta. Hallberg Rassy 352 är en av de båtarna jag gärna skulle vilja ha men det säljs ju inga?!? Har bara hittat annonser utomlands och med alldeles för högt satt pris.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Såg 3 st till salu i Sverige förra året och en av dem köpte vi. Har man en HR352:a håller man hårt i den :) De andra två såldes (var borta på Blocket) på ca 2 veckor.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Såg 3 st till salu i Sverige förra året och en av dem köpte vi. Har man en HR352:a håller man hårt i den :) De andra två såldes (var borta på Blocket) på ca 2 veckor.

 

Vad var det för prissättning?  Inte meningen att kapa tråden men den HETER ju faktiskt Hallberg Rassy 352 ;-)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

De låg mellan 650000-750000 om jag minns rätt. Året innan tittade vi på 2 st. En för 550000(dåligt skick) och 750000 (inte heller toppskick), så det blev ingen affär då.

De har gått ned mkt i pris senaste åren. De låg över 1 miljon för 4-5 år sedan.

 

Vår låg ute för 720 000, men vi fick den för 580000 på senhösten. Då var motorn bytt och den hade mkt fin utrustning samt var i väldigt fint skick inuti och utanpå.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Med den här farten har ni båten klar för långsegling långt innan 2020.

Vi seglar förmodligen iväg något eller några år efter er. Går i pension kring 2020 men maken är tyvärr lite yngre (i pensionsåldern spelar faktiskt åren lika stor roll som i skolåldern). Han får gå i förtid med andra ord.

Vi gör en kortare långsegling i år men till den stora tänker vi gå kursen hos OSK  (oceanseglarklubben) som vi är medlemmar i. Det är nog det bästa tipset jag kan ge. På västkusten har JRSK (jordenruntseglarklubben) nog motsvarande kurser. Har ingen koll på dom. Medlemskapet ger möjlighet till många föredrag och tips av folk som vet vad dom pratar om - många har gjort varvet runt jorden.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vi är medlemmar i Osk och jag har gått kursen. Mkt bra! Utsjöskepparexamen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Såg i senaste Oceanseglaren att det kommer att finnas en kurs i spanska för långseglare. Den hade jag tänkt att jag och sambon ska gå innan avfärd.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Nu är det bara 3 år kvar till avresa. När tråden skapades var det 6 år kvar. De första tre gick snabbt, hoppas de sista tre går lika snabbt :)

 

Båten uppdateras kontinuerligt och vi siktar på att komma iväg juni 2020 (efter skolavslutning).

 

Sen senaste inlägget har vi bl.a. fixat:

 

Vindkraftverk

Fler solceller

Inverter

Rodkick

AIS

Batterövervakning

Fler hyllor och förvaringsmöjligheter

Mastreflex

Säkerhetsbåge

Tätningsmatta

Bimini

Datorskärm

Nya spridare till motorn

Rengjort dieseltankar

 

Till nästa år blir det antingen nya segel eller ett Hydrovane vindroder. Om någon har ett begagnat Hydrovane till salu får ni gärna höra av er!

Redigerad av CaptainKongo

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Härligt att ni kommer framåt!

 

Hur gjorde du med biminin? Jag skall försöka ordna en till min Najad 343 som har liknande upplägg som 352:an men bommen är ju i vägen. Min tanke är att skära lite i akterliket på storseglet så bommen lutar uppåt i aktern men det blir ju ändå problem med skotet, som sitter precis bakom sittbrunnen.

 

Vad blev det för datorskärm? En för utomhusbruk eller är det inne i båten?

 

Vad blev det för AIS?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Vi har köpt en rodkick som ska få upp bommen lite. Annars är biminin inte mkt högre än vad sparyhooden är, så bommen slår inte in i biminin. Storskotet slår inte heller i biminin. Ej heller under segling. Dock så begränsar storskotet hur långt akterut biminin kan gå.

 

Datorskärmen sitter vid navplatsen inne i båten, men den sitter på en svängbar arm, så man kan svänga ut skärmen så att man ser den från sittbrunnen. Vi har kartprogram på pc:n som back up. Annars använder vi främst plottern. Även Ipad med sjökort (och vattentätt skydd) som vi kan fästa vi ratten.

 

Det blev en Amec Camino-108W AIS. W står för WiFi, så vi får in AIS info i mobiler och Ipads. Dock så måste man använda AMECS egen app för att se infon. AISinfon går (ännu) inte att få in i t.ex. Navionics sjökort på Ipaden. På plottern får vi in AIS info via NMEA.

 

Hur går det själv med dina långseglingsplaner?

 

Redigerad av CaptainKongo

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Amec Camino-108W verkar smart. Jag, som inte ska segla långt, valde en Matsutec HP33A som har display och egen GPS och som därför kan jobba stand-alone.

Eftersom jag också har en iMux som skickar NMEA via WiFi till paddan så får jag upp AIS i tex iSailor.

ett annat sätt att angripa problemet....

Redigerad av bhemac

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Amec Camino-108W verkar smart. Jag, som inte ska segla långt, valde en Matsutec HP33A som har display och egen GPS och som därför kan jobba stand-alone.

Eftersom jag också har en iMux som skickar NMEA via WiFi till paddan så får jag upp AIS i tex iSailor.

ett annat sätt att angripa problemet....

 

Dock vet jag inte heller om Navionics sjökorten (appen) har stöd för AIS info i Ipaden...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Såvitt jag vet är det bara iSailor och iBoating som har stöd för NMEA data.

Det är ganska coolt att få upp AIS, fart, kurs, djup mm i paddan.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

- maststeg, tänk på att infästningen av dem försvagar masten och att maststegen i sig orsakar extra vinande från masten. Om du inte välje de infällbara förståss. Oljud från masten har man ändå, så varför sätta dit något som ökar oljudet?

 

Att maststeg skulle försvaga masten i en omfattning så att man skulle behöva bekymra sig över det har jag väldigt svårt att se. Då borde man också avhålla sig från att montera extra skena för trysail eller skena/skenor för spir/spinnakerbommar. Störst belastning borde dessutom vara på mastens för och akterkant och där monterar man knappast några steg.

 

Vi har steg i komposit av den infällbara typen. Ljudet från dom drunknar i vinandet och har man en fast monterad 3-bladig vindgenerator drunknar nog vinandet i masten i dess (0)ljud. Alltså, vi har aldrig ens funderat över om maststegen låter. Vi har en Airogen 4 som vi hissar och den låter ingenting den heller. Det är snarare grannarnas vindgeneratorer på ankringsplatsen  som irriterar oss.

 

Att ha steg i masten inbjuder till att inspektera masten mer frekvent. Det är ju bara att kila upp och gå över vant och stag, infästningar, spridare, lenterna, radarreflektor och radar. Det ökar säkerheten på så sätt men uppstigandet blir också säkrare när frugan följer med med båtsmanstolen.

 

Har man arbeten som skall göras i riggen är det så lätt att gå upp och ner att man drar sig inte för det. I Las Palmas bytte vi stående rigg. Det hade varit mycket jobbigt utan steg. Man kan ju knappast ha med sig alla vant och stag upp på en gång. Dessutom kan det vara skönt att få en paus i klängandet där uppe.

 

Jag skulle inte vilja vara utan mina massteg och rekommenderar er som skall långsegla att montera sådana

 

Gör det när masten ligger på backen och inte försöka göra det med masten stående. Goda vänner till oss försökte sig på det men gav upp och mastade av för utföra arbetet på backen.

Redigerad av hasse_A

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vi har köpt en rodkick som ska få upp bommen lite. Annars är biminin inte mkt högre än vad sparyhooden är, så bommen slår inte in i biminin. Storskotet slår inte heller i biminin. Ej heller under segling. Dock så begränsar storskotet hur långt akterut biminin kan gå.

 

Datorskärmen sitter vid navplatsen inne i båten, men den sitter på en svängbar arm, så man kan svänga ut skärmen så att man ser den från sittbrunnen. Vi har kartprogram på pc:n som back up. Annars använder vi främst plottern. Även Ipad med sjökort (och vattentätt skydd) som vi kan fästa vi ratten.

 

Det blev en Amec Camino-108W AIS. W står för WiFi, så vi får in AIS info i mobiler och Ipads. Dock så måste man använda AMECS egen app för att se infon. AISinfon går (ännu) inte att få in i t.ex. Navionics sjökort på Ipaden. På plottern får vi in AIS info via NMEA.

 

Hur går det själv med dina långseglingsplaner?

 

Det går framåt! Jag köpte som sagt en Najad 343 som ju är en liknande båt som HR 352. På plats fanns redan radar, maststeg, vindgenerator och en del annat men mycket återstår. Tanken är att jag skall ta en provtur till Skottland 2019.

Till dess skall jag ha lite prylar påplats, livbåt, ny autopilot (Raymarine EV-200 med linjär drivenhet), ny VHF (Garmin blackbox) samt lite säkerhetdetaljer och ny navigering byggd på en Raspberry Pie (Det var därför jag var lite nyfiken på din bildskärm)

 

Senare tillkommer watermaker och vindroder för den lite längre seglingen någon gång efter 2021.

 

Har lite funderingar på att dra ner fall och rev till sittbrunnen men har inte riktigt bestämt mig ännu.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

"Har lite funderingar på att dra ner fall och rev till sittbrunnen men har inte riktigt bestämt mig ännu."

Långseglare brukar undvika detta eftersom tamparna slits mera. Gå runt och titta i en hamn där det ligger många långseglare!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

"Har lite funderingar på att dra ner fall och rev till sittbrunnen men har inte riktigt bestämt mig ännu."

Långseglare brukar undvika detta eftersom tamparna slits mera. Gå runt och titta i en hamn där det ligger många långseglare!

 

Vi har neddragna fall till sittbrunnen. Jag kan inte nog prisa detta arrangemang. Vi är liten besättning och när squallen kommer skulle man utan sådana behöva ge sig upp på däck i beckmörker när det brallar i. Då måste man väcka frivakten och få ut den i sittbrunnen först. Jag går i alla fall inte upp på däck i den situationen utan att ha någon som övervakar mig. Det tar en liten stund och en squall kommer ganska snabbt. Det om något betyder slitage på segel och rigg när det blåser kanske 15 m/s och man har alldeles för mycket tyg uppe.

 

Med våra neddragna fall tar det mindre än 1 minut att ta ett eller 2 rev. Dessutom slipper man bli dyngsur eftersom vi kan reva storen innanför vår tygvägg.

 

Vi har seglat med neddragna fall under 2 år nu och kan inte se att de är slitna vid blocken. Det handlar om 2 extra punkter för rev och fall. Det om slits är fockskoten som går genom nocken på spirbommen. Jag har därför monterat ett öppningsbart block i änden på spirbommen som skotet går igenom så att man kan rulla in och ut genuan på ett enkelt sätt. Dessutom minskar slitaget på skotet när det inte hela tiden gnager i öppningen i bomänden. Får man överfallsväder är det bara att rulla in förseglet och låta bommen sitta kvar..

 

Här är en bild från datorn som visar sann vidriktning/hastighet från en squall vi fick på vår atlantöverfart. Vindhastigheten ökar från 4 till 10 m/s (kortvarigt upp till 15 m/s) på ca 2 minuter. Man ser också vindkantringen. Det hela är över på ca. 10 minuter.

http://www.trud.se/loggbok/wp-content/uploads/2017/03/20170323_232531.jpg

 

Jag gissar att med liten besättning så är squallen över innan man hunnit reva om man har "vanligt" rev.

Redigerad av hasse_A

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...