Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
Schuka

Galvanisk korrosion aluminium båt

Rekommendera Poster

Det kan inte nog betonas materialvalet i en metallkonstruktion som utsätts för fukt. Är det så att en del av konstruktionen har bättre material är det gott och väl för den delen men desto sämre för den andra. De olika delarna i konstruktionen ska helst komma från samma metallblandning. Går inte så lätt i praktiken förstås. Man får lita på att tillverkaren vet vad han håller på med när det gäller ett så offervilligt material som aluminium.

Det sämre materialet offrar sig till det bättre materialet. Små potentialskillnader ger små materialvandringar men det sker ju hela tiden som konstruktionen utsätts för fukt. I stort sett jämt. Även på land.

Vad jag tänker på är förstås steglisterna kontra skrovplåten. Är det verkligen samma material eller offrar skrovet hela tiden till steglisterna?

För att testa:

istället för att karva plåtflisor av ena och andra materialet kan man förstås vid ett test ta nåt ledande material vilket som helst. T.ex mätpinnen på voltmetern men helst en plåtbit så man får större yta. Viktigt är då att voltmetern visar exakt samma värde i en saltvattenpöl på skrovbotten som på steglistmaterialet. 

Alltså: Blanda lite vatten och salt. Häll en matsked på skrovbotten. Tryck ena mätpinnen mot skrovbotten på sidan om pölen och håll andra mätpinnen (plåtbiten) i pölen utan att nudda skrovbotten. Läs av på mV-området.

Upprepa proceduren fast på en steglist och jämför. Resultaten ska helst vara samma. Är det omöjligt att få till en pöl på en steglist kan saltlösningen förtjockas med tapetklister, mjöl eller vad man har till hands.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Rent hypotetiskt, om så är fallet som du skriver, skulle en sådan ström kunna påverka ytspänningen kring båten? Har alltid funderat på varför ytspänningen sett så knäpp ut kring den båten.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Antar att du menar den ytspänning som gör att vissa insekter kan gå på vattnet!?

Har inte nån fysikalisk förklaring på det.

Dock kommer jag just från hobbyrummet där jag kollade med universalinstrumentets mV-område om det är skillnad på olika aluminium och det är det. Tog ett aluminiumrör som jag byggt targabågen av och en aluminiumplåt som låg på bänken.

Saltvatten, några droppar på röret och en bit förzinkad plåt på ena mätpinnen. På röret fick jag 153 mV och på aluminiumplåten 223 mV. 

Mätbart är det alltså med ett så enkelt instrument. När jag bara använde mätpinnen blev avläsningarna väldigt skiftande. Ju större yta desto bättre noggrannhet gissar jag. 

Hade jag varit ägare av båten skulle jag göra detta enkla test och gärna fota mätningen med voltmetern intill objektet inkl mätpinnar och referensplåtbiten som vi kan kalla den plåtbit man kilar fast på ena pinnen. Bra för minnet med foto och om man vill försöka reklamera dåligt jobb.

Sen är det ju viktigt att måla åtminstone det ena materialet alltså steglisterna så den eventuella strömmen minskar. Kanske epoxi passar för att elektriskt isolera stehlistytan från vattnet. 

 

  

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bild

Lite dålig blev den. Dessutom vriden 90 grader vojne vojne.

Iallafall hoppas jag att du ändå förstår principen. Skillnaden blev inte oväsentlig c:a 80mV mellan två aluminiumtyper som jag trodde var samma kvalitet. 

Fråga om mätningen verkar svår att förstå. Tycker absolut att du ska mäta på metalltyper du tror skiljer sig åt. Med lite tapetklister och saltlösning 3-4% får du en rätt fast bulle som stannar kvar på referensplåten som då går lätt att hålla mot undersidan på båten också. Då har du ett enkelt testinstrument. Lätt att flytta mellan olika ställen.

Håll ena pinnen mot skrovbotten, ta refernsplåten (som fästs i andra mätpinnen) med saltklutten och håll den mot skrovbotten. Håll inte i båten eller referensplåten med fingrarna utan bara i mätpinnarna för att inte störa mätningen med ström genom kroppen.

Kolla på samma sätt mot andra ställen. 

Vill du kolla en svetssträng kan du bocka referensplåten till ett par mm (som ett L) så du kan hålla den mot strängen endast. Gör flera mätningar och ta medianvärde. Har du fel material i svetssträngarna, måla.

post-5771-1394237716,7083_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En till.

 

Svart mätpinne på objektet röd pinne på referensplåtbiten.

post-5771-1394237716,7624_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Håller med yes

Mitt problem är närmast att båten ligger i. Får hoppas att TS gör testet som har båten på land.  Skall kontrollera skrovet noga vid nästa upptag och utföra testet, men det blir först i feb.

 

Har två frågor:

Har ni någon förklaring till varför är det mest frätt längs med vattenlijen på TS båt?

Om vi rent teoretiskt tänker oss att fel sorts alu har använts, vad säger Svensk lag kring detta?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Forgus31, tusen tack!

 

Jag ska mäta enligt dina rekommendationer, så återkommer jag med resultatet!

 

Jag har redan tagit upp frågan med importören av Masterbåtar. Han har skickat frågan vidare till varvet.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kom på att metallen snabbt bildar en oxid på ytan vilket man också kan se vid mätningar.

Provade att slipa med sandpapper och snabbt lägga på saltlösning förtjockad med vetemjöl och det blir betydligt större värden som sedan ganska snabbt minskar.

Är osäker på hur man ska se på detta.

Ska man mäta direkt på metallen utan att slipa upp ytan? Logiskt sett är det ju så det ser ut, dvs att metallerna har bildat oxid. Dock ser man väl inte metallens riktiga plats i den galvaniska spänningskedjan. 

Hoppas nån kan kommentera mina enkla prov.

Finns experter t.ex Swerea KIMAB men antar att de inte arbetar gratis. Kan ju vara värt att fråga ändå. Alltid kan det bli nån värdefull vetskap de släpper ur sig gratis om man frågar om pris för konsultation.

Vilket material ska man använda på refernsplåten? Provade med en femkrona som jag tejpat kanterna på och tyckte den gav stabila mätresultat. Fördelen med den var att tejpen isolerar elektriskt när man lägger den på objektet och det är enkelt att mäta genom att trycka ena mätpinnen mot slanten och man får samma svstånd mot underlaget. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Alubatar: Stort tack för ditt förtydligande! Skrämmande för oss båtägare om det är så att rena förfalskningar av ISO-standarden breder ut sig, att välkända metaller inte längre är vad de har varit.

Testade TS länk i videon till den ryska sajten för att försöka hitta mer uppgifter om tillverkningsmetoder mm. Kyrillska bokstäver men körd med googles översättning framkommer ändå litet detaljer HÄR. Hittar du några konkreta tekniska betänkligheter på exempelvis metoder förutom detta med plåtkvalitet?
[@alla: Att Ryssland ligger närmare Kina, och att TS råkar bo i bräckvattnets Finland vet vi redan, så förhoppningsvis kan tråden nedan besparas anektodiska minnen av usel öststatskvalitet etc. Även kommentarer om googles haltande översättarfunktion, snälla?]

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Direktlänken funkade inte som tänkt, hade denna sida i åtanke...

post-10006646-1394237717,0544_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tog mig ner till båten för att studera vid vattenlinjen om jag kunde se någon rost. Ärligt talat, jag ser inte ens början till något. Absolut inget. Nu kan ju det finnas under båten, men det borde ju synts i vattenlinjen. Man kan ju tycka att typ 3000 gångtimmar t i Västkustens vatten borde gett utslag vid detta laget.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan inte se nåt konstig i vad de skriver.

Kina alu kom för ett pår år sen så det kan var så att din båt är gjord i redig alu Crabmeat.

Det finns fler tillverkare som påstar att de använda 5083 vilket de inte gör.

Jag ser direkt på glansen om det är 5083 eller inte.

Det behöver inte var en problem med annnan alu om det inte finns några strömmer.

Men i TS fall skulle profilar var skadade och inte plåten för att de är av mindre kvalitet.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Självanvända jag sällan profil under båten och när jag har gjord det var det aldrig nån problem. TS måste har nän ström i närheten  från näns landström eller landstolpe.

Har aldrig sett nåt liknande.

Här ser ni svetsade lister ur plåt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har försökt kolla detta med Ph-värde, både rejält surt under Ph 4 och alkaliskt över Ph 9 tycks påverka det skyddande oxidationsskiktet. Men under Ph 5 börjar fiskar dö och så försurat är knappast dina farvatten?

Skulle Ph:t gå under 4,5 börjar tydligen även aluminium i jordar lakas ut enligt DENNA sajt. Kanske bildas då även sulfat - som stinker som ruttna ägg - i syrefria bottnar där gasen sen bubblar upp?

Hittade en intressant Sapa-sajt angående aluminium och korrosion och där omnämns i alla fall att en sulphourus atmosfär är skadligt, om det nu är samma sak? High cloridecontent är väl f.ö. samma sak som hög salthalt (natriumklorid) gissar jag, länge sen jag sov mig igenom kemilektionerna. ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skulle du kunna vara så snäll och ta en bild sv den tejpade femkronan och lägga upp bilden?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Såg först nu bilderna på Youtube. Det syns inte på dem att det är steglisterna eller svets som är boven. Då borde korrosionen avklinga med avståndet. Eller gör det?

 

Mitt enkla test är inte utan vidare en koll på vilken kvalitet skrovplåten har.

 

Möjligen kan ett test ge en fingervisning om du får några plåtbitar bra kvalitet av alubat att jämföra med.

 

Två såna bitar med saltlösning mellan bör ge noll volt. Likaledes en sån plåtbit med saltlösning mellan på ditt skrov bör då ge noll volt om det är samma kvalitet.

 

Därmed inte sagt att en bra skrovplåt för att det är skilt från noll. En bra plåt kan ju ha en annan legering.

post-5771-1394237718,7898_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Frippe77 skrev: Testa med en spectrometer och se vad det är för alu som är använts.

Tror att det är den typen av pickadoll som används för att kolla bottenfärger* på upplagda båtar här i Göteborg? Kanske går detta ärende så långt att alla skyller på varann, menar alltså Masterbåtar, International och elkonsulten? Ett spectrometer-test kostar nog rejält men man behöver väl knappast köpa utrustningen, vad säger förresten ditt försäkringsbolag? Forgus innovativa test kan bara ge en fingervisning som han påpekar, men för att få bevis som håller rättsligt borde nog finnas ett testprotokoll från nåt erkänt testinstitut? Nu gäller väl detta Finland men själv hade jag chansat och mejlat SP:s Adeline Flogård, med en länk till denna tråd. Kanske får du rent av svar med lite olika överkomliga testalternativ etc, kan väl inte skada att försöka i alla fall?


*) Man kollar förekomst av förbjudna tennfärger och upptäcker bums även övermålad gammal tennfärg. (Är nog f.ö. inte polisen än så länge utan nån miljömyndighet plus Chalmers som undrar varför främst tennhalterna i miljön sjunker så långsamt.)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det syns inte på dem att det är steglisterna eller svets som är boven. Då borde korrosionen avklinga med avståndet. Eller gör det?

Håller med dig. På min båt finns det rostfriaskruvar som satt innan båten köptes. Kring dessa syns det att det har ärgat. Hade listen varit problmet eller för den delen svetsen så skulle säkerligen problemet varit värst precis i svetsfogen. Nu verkar det vara värst i vattenlinjen.

Jag är inte säker på att färgen alls är oskydlig till detta. Rent hypotetiskt kan ju färgen blivit felblandad ifrån fabrik. Dock misstänker jag att detta är jordfel. Tänker mig att anledningen till att listerna har klarat sig beror på att det helt enkelt är tjockare matrial där.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Korrosionsskadorna är värst vid svetsfogarna och i skrovplåten närmast steglisterna, 2-3 mm djupa gropar. Skadorna strax under vattenlinjen är mycket ytliga. Skrovplåten är 4 mm. Steglisterna är 3 mm om jag minns rätt.

 

Jag återkommer som sagt när jag gjort Forgus mätning. Om den visar att olika kvalitet i skrovplåten jämfört med steglisterna och svetsfogarna (allt ska vara av AlMg5 enligt tillverkaren) är det uppenbart att det är orsaken till skadorna. Jag tycker dock att det låter lite långsökt att en stor tillverkare av alubåtar skulle begått ett sådant misstag...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Då kanske det ändå kan vara idé att göra prov med en voltmeter och saltlake och en plåtbit (peng).

Den spänningsskillnad du får ger en ström som ligger. Som skydd kanske du till nästa säsong ska montera lämplig metall på steglisterna. En metall som är ännu oädlare än båten.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ok, fick fel uppfatting pga av slutet av filmen.

 

Angående aluminiumen så håller jag med dig. Känns overkligt dåligt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har också funderat på eventuellt elläckage. Då bara motorn (Honda 4-taktare) är tillkopplad men inte igång (tändningsnyckeln i av-läge), visar mätaren 0,02 Ampere, vilket inte är någonting att bry sig om enligt Honda-serviceteknikern. Om motorn och allt annat som kan dra ström är bortkopplad/t och jag tar loss plus-kabeln från batteriet och sätter voltmätarens plus-pinne mot batteriets plus-pol och voltmätarens minus-pinne mot den losskopplade plus-kabeln, visar mätaren 0 volt. 

En annan fråga är om motorn söker jord i skrovet. Jag fick höra av en person att man måste ha en isolerande plastskiva mellan motorfästet och aktern för att undvika att motorn söker jord i skrovet. En annan person sa att en plastskiva inte spelar någon roll eftersom ström ändå går genom bultarna som håller fast motorn/motorfästet i båten. Han menade att det inte gör någonting om motorn söker jord i skrovet förutsatt att det inte finns något elläckage från batteriets plus-kabel. Vad är er uppfattning om detta?

   

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Motorn är väl normalt fastskruvad i akterspegeln och därmed jordad. Den har då även riggen jordad dvs allt på noll volt. Så bör det vara och så länge skrovet har nollpotential i förhållande till vattnet går ingen ström som kan förstöra.

 

Om motorn var isolerad från skrovet och batteriminus förbunden med skrovet skulle de 20mApererna kunna försvinna ner i vattnet t.ex genom salta plusledningar.

 

Motorn kan förstås ha annat material än skrovet och bilda en galvanisk strömkrets men den är väl också av aluminium. Skadorn på skrovet borde också ligga nära motorn och avklinga med avståndet.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu har specialister kollat strömläckage på din båt så det är väl OK.

 

Hur är det med din motor.

 

Har du stålpropeller? Är den isolerad från riggen (gummivulk i propellernav).

 

Är motorns rigg elektriskt förbunden med motor och skrov?

 

Då elektriska strömmar kan få såna materialvandringar din båts skrov uppvisar skulle en mätning i båtens omgivning vid bryggan vara nyttig.

 

Med voltmetern på mV-området och två långa ledare kan man mäta små spänningar och strömmar.

 

Ena sladden sätts i skrovet. Den andra sätts på motorns rigg, propeller och på t.ex en båtshake av aluminium som sticks ner i vattnet på olika ställen runt båten.

 

Har du el till bryggan kan du mäta på jord i uttaget också. Har du kedja till bryggan? Träbrygga inga problem men betong, kolla förtöjningsöglan elektriskt. Med båten förtöjd med linor är det noll mV mellan båt och ögla.

 

Så här kan du fortsätta. Misstanken är här att en spänning i båtens omgivning kan ge en ström som urholkar din båt.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skillnaden i elektropotential mellan Trilux bottenfärgen och en bortsågad bit av skrovet (steglist) är 398 mV (= 0,398 volt)!

 

Galvanisk korrosion uppstår om skillnaden är minst 0,05 volt.

 

International Färg AB (AkzoNobel) ville att jag skulle skicka aluminiumbiten och färgrester så att man själv kunde undersöka skillnaden i elektropotential. Jag gjorde så. International Färg AB vägrar dock att avslöja vad man kommit fram till. Istället erbjuder man mig ersättning för mina kostnader att blästra bort färgen och svetsa de värsta groparna i skrovet.  

 

Jag kan endast tolka detta som att International Färg AB medger att skillnaden i elektropotential mellan Trilux och skrovet är orsaken till korrosionsskadorna.

 

post-103964-0-51841000-1403652895_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skillnaden i elektropotential mellan Trilux bottenfärgen och en bortsågad bit av skrovet (steglist) är 398 mV (= 0,398 volt)!

 

Galvanisk korrosion uppstår om skillnaden är minst 0,05 volt.

 

International Färg AB (AkzoNobel) ville att jag skulle skicka aluminiumbiten och färgrester så att man själv kunde undersöka skillnaden i elektropotential. Jag gjorde så. International Färg AB vägrar dock att avslöja vad man kommit fram till. Istället erbjuder man mig ersättning för mina kostnader att blästra bort färgen och svetsa de värsta groparna i skrovet.  

 

Jag kan endast tolka detta som att International Färg AB medger att skillnaden i elektropotential mellan Trilux och skrovet är orsaken till korrosionsskadorna.

 

post-103964-0-01959800-1403676366_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har använt Biltemas spärrfärg, två lager, på en liten Buster, följt av två lager International Trilux 33. Plats i Stockholms någorlunda yttre skärgård.  Exakt som International rekommenderar, även om jag valde Biltemas spärrfärg i stället för deras.

 

Det blev ingen som helst beväxning, och heller inga som helst tecken på korrosion, inte ens på små ställen där botten hade skrapats metallrent mot stränder. 

Detta med galvanisk korrosion är ett ämnesområde som inte är så svårt om man har förstått exakt hur den uppträder och varför.
 

Det är alltså inte ordet koppar som orsakar galvanisk korrosion mot aluminium, utan grundämnet metallisk koppar.  Kopparföreningen koppartiocyanat innehåller inte grundämnet metallisk koppar, endast ordet koppar, och kan inte medföra galvanisk korrosion.

 

Man kan på samma sätt särskilja mellan grundämnet klor och föreningen natriumklorid (vanligt salt). Att salta maten innebär inget problem (tvärtom, man MÅSTE intaga en viss mängd salt för att överleva), medan intag av klor är definitivt livsfarligt.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...