Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
ljunghall

Hur värdera Storebro 34 som köpare?

Rekommendera Poster

Hallå! Mitt första inlägg på forumet! :)

Vi är i stånd att köpa en Storebro 34 efter att ha beslutat oss för att ha båt i stället för sommarstuga. Vi fastnade ganska snart för Storebros RC/Storö 34, men blir inte kloka på prissättningen. Jag har läst andra trådar här om hur svårt det är att få grepp om prisbilden, men jag chansar på att få hjälp här.

Det som förvirrar oss är bland annat:

- De båtar man se ligga ute variera otroligt mycket i pris utan att man som lekman ser vad skillnaderna är.

- Många båtar är prissänkta med 20 procent, typ 150.000 kronor. Beror det på att säljaren grav underskattade efterfrågan ellerpå att brister har kommit i dagen. (Jag vet förstås att det inte finns ett generellt svar på den frågan. ;) )

- Höjer flybridge värdet på båten?

- Driver utrustningen upp priset mycket, typ plotter, radar, eltoa osv?

Kort sagt: hur vet man om en båt är värd sitt pris?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Generellt så är processen att sälja en båt ingen snabb sak. Msan får nog förbereda sig på att båt kan ligga ute ganska länge ibland kanske halvår eller hela år. Att man prissänker nu på hösten beror nog mycket på att man haft för höga ideer om sin båts värde men framförallt på att man trott att det bara var att sätta in en annons och att det sen skulle vara en massa köpare som ringde. Man vill helt enkelt bli av med sin båt snabbt.

Enligt min mening driver inte utrustning upp båtens pris så värst mycket men det ökar framförallt chansen till att få sålt sin båt snabbare. Naturligtvis är det intressantare att köpa en välutrustad båt till ett vettigt pris.

Per

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Pris kan vara förvirrande... till och med på båtar som finns massor av - och där du skulle förvänta dig ett ganska hävdvunnet marknadspris - så varierar det ganska mycket.

Tex köpte en kompis en segelbåt, liten och enkel ( en Express) och priserna varierade /- 20%. På en sådan båt är det kanske bara 15´ men om du räknar procent inser man att /- 25% inte är ovanligt?

En Storö kan nog variera ännu mer bedömer jag. Ägarens förväntan, att de köpt dyra prylar och vill få igen kostnader osv osv.

Om du inte är erfaren och bra på båtar så är det nog väl investerade pengar att  åka runt och bilda dig en egen uppfattning om vad du vill ha genom att titta på några stycken? Tex vill du själv klä om dynor eller köpa en båt där det är fixat? Eller vill du ha en båt med modern radar monterad redan eller vill du göra jobbet själv? osv osv  Varvskött är en term som kan innebära vad som helst. Begär fakturakopior!

Det dyraste på en sådan båt är nog motorn. Hyr in någon som kollar den / dem åt dig. Eller öka din budget för att få en båt där de är bytta relativt nyligen. En 20 år gammal motor är ett osäkert kort.

Hyr in en besiktningsman innan du slutför kontrakt på en sådan här dyr båt! Då får du automatiskt en bra lista på förbättringspunkter som du kan gå efter de närmaste två åren. Och berätta gärna här på forumet så vi andra kan lära oss lite också om skillnad i vad man ser och vad man faktiskt fick!

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag skulle enbart fokusera på skicket av båt/motorer i förhållande till priset och välja den som är bäst.

Givet att det är en ganska gammal båt och inte direkt billig skulle jag anlita en besikningsman innan köp. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Varierar mycket i pris --- Har funderat mycket kring detta. En nyckel för att förstå är att det är så väldigt billigt att annonsera på Blocket. Jag gissar att mer än hälften bara kanske vill sälja, om de får så bra betalt som de hoppas, så att de har råd att köpa en båt som de lite hellre vill ha. Mindre än 50% har verkligen bestämt sig för att sälja till högstbjudande. Bäst är nog att ringa och prata med varje säljare, så borde du märka vilken typ var och en är. Stryk de som kanske vill sälja.

Ibland verkar hela gänget säljare av en båtmodell vara fel ute... När det finns liknande båtmodeller som ligger klart lägre i pris... Eller man kan få en klart större båt av samma typ, ålder och märke för lika mycket pengar... Tror att man ofta kan pruta 25-30% utan att riskera att någon annan köpare bjuder mer. Men man måste ha tålamod.

Flybridge --- Mitt intryck är att det har blivit mindre populärt här i Sverige. Många ledsnar på att ha dubbelt så mycket instrument och reglage som kan strula, och att klättra upp och ned för en stege så fort man vill ha t ex något att dricka. Här i Sverige är det dessutom sällan så varmt att det är skönt att sitta i motvind där uppe... Nya båtar i denna storlek saknar ofta flybridge.

Utrustning --- Kan ju även krångla och drar ofta extra ström, så köparen ska bara betala för det man verkligen vill ha. Man kan ju alltid erbjuda säljaren att t ex plocka bort sin radar innan försäljning (de flesta kör aldrig med båten när radar skulle göra nytta). Mer än 50% av nypris ska man absolut inte betala, de flesta tillbehör har begränsad livslängd.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har själv en Storö VI från -67 med träskrov o det räknas som veteranbåt. Det som verkar spela störst roll när det gäller priset så är det motorerna o plast eller träskrov.Motorerna är väldigt viktigt beroende på om du vill åka under 10 knop eller över 10 knop. Flera av båtarna som är till salu har VP MD29-32or där har du låga priser men du kan inte åka mer än ca 8knop om du vill att motorerna ska hålla, men om du tar med motor byte i budgeten o kan göra mycket själv så är det ett bra köp. Vill du åka fortare så får du gå upp till VPs 40-41 motorer eller perkins motorerna men då är båtarna dyrare.Sen är väldigt många rädda för träskroven, vist mera jobb men med rätt skötsel är det inga problem, själv tycker jag det är lättare att laga mot plasten om man får skador men jag ser det som hobby också.Sen till det som är Storebros akilleshäl o det är däcket som gärna läcker om det inte är renoverat. Många tror att köper jag en med plastskrov slipper jag läckorna, men det är samma trä deck på plastbåtarna som på träbåtarna så läckorna blir det samma. Så titta på motorerna o om decket är renoverat så har du en stor prisskilnad. Mycket av lull-lullet som har blivit isatt gör inte så mycket på priset i det hela för det är inte så stor kostnad o all elektronik är ju ålderdomlig redan nästa år då det kommer nya modeller.Sen är det en alldeles underbar familjebåt. så lycka till med köpet om det blir en StorÖ 34a. Mille

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bra svar! (Verkar vara ett bra forum.)

Det ni skriver stämmer ganska bra med vad jag har hört av en någorlunda båtkunnig svåger. Det rimmar dessutom ganska väl med vad vi har känt på oss själva.

Bland det viktigaste är att båten är välskött och att den är sjöduglig. Vi vill inte börja med att reparera, utan i första hand vill vi underhålla den första tiden.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hur ska man tänka gällande motorstorlek? En del båtar har 2x300 hkr medan andra har ca 2x100. Är de större (och nyare) motorerna lika törstiga vid samma fart som de mindre? Det skulle kännas bra med nya motorer men vi längtar inte efter en dieselslukare...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Generelt så drar dom nya turbo motorerna mindre soppa men eftersom Storö 34orna är halvplanande så drar dom mest vid ca 10-14 knop o lite mindre där efter, så dom dricker mer eftersom du inte kan köra så fort med MD 29-32 utan att dom rasar.Vi har VPs TMD 40 i våran o med rätt propellrar fembladiga 16x18 så ligger marschfarten på ca 16-18 knop o det räcker långt för oss, på semester kör vi oftast inte fortare än 10 knop ändå.Mille

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som jag misstänkte då.

Men hur är förhållandet är mellan gammal svag motor och ny stark motor i samma fart, dvs runt 10 knop. Jämför man bilmotorer är det ju en enorm skillnad mellan en gammal och en ny till den nyares fördel även om den är mycket starkare.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som jag fattat det så är den största fördelen med hyfsat nya dieselmotorer (med common rail bränsleinsprutning = hos Volvopenta att motorn har EVC) att de förbrukar bränslet väldigt effektivt vid alla varvtal. Kör du en stor diesel på 300 hästar på tomgång (cirka 3 knop) så drar den inte mer än 1-2 liter per timme. Drar du upp gasen till 1000 varv (kanske 6 knop) så drar den 3-4 liter per timme.

Detta är en stor skillnad mot en bensinmotor eller en gammal diesel som lyckas sämre med förbränningen om varvtalet är för lågt, så att förbrukningen på tomgång blir betydligt högre.

Vid lite högre varvtal så finns ett diagram för t ex nya Volvopenta D6-310 i product bulletin som visar att vid 1600 varv (när båten börjar dra upp stort svall och om båten är 10 meter lång går 9 knop) så drar den 10 liter diesel per timme. Däremot vid maxvarv 3400 så är förbrukningen hela 68 liter per timme.

Sedan är det förstås bra om man vill hålla förbrukningen nere att komma över planingströskeln och kunna köra 17 knop. Då ligger båten högre i vattnet och förbrukningen blir lägre per distansminut.

Men vill du ha låg bränsleförbrukning -- välj en båt med modern common-rail diesel.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Såg nu att på vår lite äldre Volvopenta diesel, en KAD44, så heter den elektroniska bränsleinsprutningen inte EVC utan EDC.

EVC = Electronic Vessel Control.

EDC = Electronic Diesel Control.

Vet inte vad det är för skillnad... Men den stora nyheten, både när det gäller bilar och båtar, är att moderna dieselmotorer har datorer som styr bränsleinsprutningen och att dieseln sprutas in med väldigt högt tryck.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

2x300 låter mycket för de stora motoralternativen, och jag tror att de i flesta fall ligger runt 2x175.

Om man kör med 2x100 eller 2x175 i 8 knop så ligger bränsleförbrukningen tämligen lika. Skillnaden är att 2x100 inte är tillräckligt för planingsfart vilket 2x175 är.

En diesel mår bäst av att köras runt 70% effektutag. Om du ständigt planerar att köra i deplacement fart så kanske 2x100 är bättre men annars är nog de storre motorerna att föredra, inte minst för andrahandsvärdet.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tror jag hittade denna Storebro 34 med 2x315 hk diesel på Blocket. Står att den har Volvopenta TAMD 63P -00 och det som verkar lite märkligt är att enligt Volvopentas publikationer

http://www.volvopenta.com/volvopenta/se/sv-se/marine_leisure_engines/parts_service/publication_search/Pages/publication_search.aspx

så är TAMD63P-A en motor speciellt framtagen för att driva via vattenjet (men jag gissar att en Storebro 34 inte har vattenjet? Bilderna är suddiga under vattenlinjen, men man skymtar en propelleraxel). Därför är max varvtal bara 2800 varv/minut... De reglage man ser på bilden verkar inte vara elektroniska och man ser ingen EDC-panel.

Men spontant kan jag känna att detta kanske är ett väldigt bra val. Att köra på lågt varv är behagligt om man vill kunna prata medan man kör och dessa motorer behöver du knappast överanstränga för att plana = borde hålla väldigt länge. Och motorer från år 2000 tycker jag är värt mycket, jämfört med 25-35 år gamla motorer.

Men du ska förstås anlita en kunnig besiktningsman för att kolla hela båten. När vi skulle köpa vår nuvarande båt valde vi ut två som verkade bäst pris/kvalitet -- så skickade jag samma besiktningsman till båda.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Innan du bestämmer dej för motorval så tänk på ungefär den fart du tänkt att ni ska köra i, för det är som Mainship skriver att en diesel helst ska köras iallafal en längre stund på ca 70-75% för att må bäst så har du en motor på 300hk o kör den i 1500rpm så mår den inte så bra efter en tid o då spelar det ingen roll om den drar lite soppa för det tar den igen i reparationer. (Vet inte riktigt om det är det samma med comonrail motorer) Sen är jag lite skeptisk mot datastyrda motorer o med mycket elektronik som man inte kan göra mycket åt själv, men det beror nog mycket på att jag har träskrov o det ligger alltid lite vatten i kölen, så för mej är TMD 40orna perfekta, ingen el o när man har startat dom så ända sättet att få stopp på dom är att stoppa brännslet eller att dom skär ihop. Har man plast skrov så verkar det som att det bättre valet är VPs TAMD 40-41 eller Perkins 6orna. Personligen tycker jag att 41orna är för kraftiga men dom flesta som byter så byter dom just till sådana.Mille

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vad kul! Precis den båten tipsade jag trådstartaren om. Det är en kompis till mig som äger den så jag är grymt partisk nu, men den går oerhört fint i vattnet. Det är raka axlar och vad motorerna beträffar så har jag för mig att den förre ägaren satsade på två split nya motorer bara, det bästa som gick att klämma ned i en sån här båt. Därav VP tamd 63P... Hursomhelst så går den som en dröm och jag är grymt avundsjuk på den som köper denGlad

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Säger som en del redan sagt..SKICK och MOTORER.

Undvik gamla motorer som volvo penta md29 och 32...inga höjdare alls. Knapert om delar, och lätt för överbelastning. Satsa på en med nyare större motorer. Att byta ut 2 dieslar inom snar framtid är ICKE ekonomiskt försvarbart. Då får du ta båten med dig till graven.

Skulle själv köpt modellen med plastskrov.

Håller med om att det är en tidlös och mycket vacker skuta.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

så har du en motor på 300hk o kör den i 1500rpm så mår den inte så bra efter en tid o då spelar det ingen roll om den drar lite soppa för det tar den igen i reparationer.

Hmm... Jag tycker att detta låter som gammalt skrock. Dels har jag aldrig sett någon varning för långvarig körning på lågt varv i någon av de instruktionsböcker från Volvopenta som jag läst. Dels skulle jag i så fall vilja ha en rimlig förklaring till orsaken.

Jämför med dieselmotorer i bilar --- skulle det vara ett problem att ligga hela dagen på landsväg i 70 km/h på högsta växel = 1500 varv?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är tyvär inget gammalt skrock, om du kör en diesel på låga varv så får du inte in lika mycket luft i cylindrarna för turbon laddar inte då,du får en ofullständig förbränning, det börjar att koksa på insugsventilerna o motorn får ännu mindre luft eftersom insugskanalerna blir igensatta. Lite luft betyder högre avgastemperaturer o mera slitage på ventilsäten o ventilstyrningar. Partiklar som lossar kläms fast på spindlarnas tätningsytor med märken som följd o otäta ventiler. Även så koksar det på kolvarna ovan 1a kannringen med följd att det sliter på fodret med högre oljeförbrukning som följd.Du ser det lättast på lastbilar att när dom gasar så ryker dom svart då lossar mycket av koksen när dom får tryck i cylindrarna. Men därför har på senare tid motortillverkarna satsat på comonrail o det är en dator som styr bränslemängd kontra luftmängd. Det är naturligtvis samma med bensinmotorer men bensin är mera lättantändligt så det tar längre tid att bygga upp koksen. Skulle tippa på orsaken till att tex VP inte har med sådant i manualerna är att när dom tillverkar en motor på tex 300 hk så räknar dom inte att den som köper den bara använder 100hk då kan man ju köpa en mindre motor. Men det är bara mina egna funderingar dom har säkert andra skäl. Mille

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för en tydlig och detaljerad förklaring.

Verkar som att vi är överens om att en modern diesel har elektronisk bränsleinsprutning och därmed tål att köras länge även på låga varv. Vore intressant att veta var gränsen går mellan gammal och modern...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Den verkar ju gå vid comonrail. (Gränsen, alltså.)



Senast ändrad av ljunghall | 15 september 2010 | 20:35

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo, förlåt att jag var otydlig. Det jag menar är var gränsen går bland Volvopentas alla olika bokstavskombinationer... Alltså vilka av motorerna som finns monterade i Storebro 34 (t ex TAMD63P-A) som är har eller saknar common-rail.

Jag försökte leta lite, men det verkar som att Volvopenta bara använder common-rail som beteckning ibland, annars skriver de sina interna namn och förkortningar (t ex EDC och EVC).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag skulle nog tro att gränsen går vid KAD motorerna då dom har kompressor som laddar innan turbon kommer in så att motorn har fullt laddtryck hela registret från i stort sätt tomgång till full fart. Mille

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Inga problem, för mig verkade det bara som att du inte förstod min syftning.

Prövade Google nyss (avancerad sökning på bara Volvopenta.com domänen) och hittade en artikel med rubriken Diesel med prestanda – en huvudaffär för Volvo Penta skriven augusti 2003 som sammanfattar så här:

TMD40 hade vid introduktionen 130 hk. Med turbo och laddluftkylning kunde den höjas till 165 hk och med direktinsprutning klättrade effekten upp till 200 hk. Ett stort steg togs 1991 när KAD42 och KAMD42 på 230 hk introduceras. Här hade Volvo Penta kompletterat turboladdningen med en mekanisk kompressor. Resultatet blir stor kraft direkt från låga varvtal för snabb acceleration kombinerat med hög toppeffekt för toppfartens skull. KAD42 med Duoprop blev mycket populär och är världens mest sålda dieselmotor med drev.

1997 utökades KAD-serien med fyrcylindriga KAD32 samt KAD43 och den elektroniskt styrda KAD44 EDC på 260 hk. För två år sedan introducerades KAD300, som med sina 285 hk har mer än dubbelt så hög effekt som den ursprungliga TMD40.

Denna text ger intrycket att det antingen är TMD40 med 200 hästar (direktinsprutning) eller först KAD44 (elektroniskt styrda) som var först med common-rail. Men även kompressorn borde ju hjälpa mot problemet (för lite luft/syre) vid låga varv. Min kompressor går mellan 1500 och 2800 varv (men låter otrevligt, så jag undviker dessa varvtal).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu hittade jag ett annat pressmeddelande från 2003 med rubriken Nya nivåer för prestanda, komfort och miljöför nästa generations dieselmotorer från Volvo Penta där detta förklaras mer i detalj:

Förmågan att kontrollera bränsleflödet till varje cylinder vid varje tidpunkt är helt avgörande för motorns prestanda och miljöegenskaper. Det första steget är att ersätta den mekaniska styrningen med elektronisk, något som Volvo Penta introducerade 1995 med sitt EDC-system.

Nästa stora steg tas nu med introduktionen av elektroniskt styrd common rail direktinsprutning.

– Common rail innebär förenklat att bränslet hela tiden är trycksatt, vilket gör att det finns ett kontinuerligt insprutningstryck i systemet. Injektorerna till varje cylinder kontrolleras av elektroniken som kan släppa på rätt mängd bränsle vid precis rätt tidpunkt. Med elektroniskt styrd common rail kan vi kontrollera förbränningen på ett sätt som vi aldrig kunnat tidigare. Resultatet blir förbättrad förbränning med låga avgasemissioner som kommer att uppfylla de övergripande kraven som planeras för Europa och USA 2006, säger Rickard Stefansson och fortsätter:

– Bränslet matas in i cylindrarna vid upp till tre tillfällen under varje arbetstakt. Detta ger en mjukare förbränning och mycket lågt ljud, det karaktäristiska dieselknacket är helt borta. D4 och D6 kan dessutom köras på miljödiesel med full prestanda. De tappar inte heller effekt om bränslet är varmt utan bränslesystemet anpassar och kompenserar för detta.

D4 och D6 är dessutom utrustade med EVC, Volvo Pentas ny elektroniska CAN-bus baserade plattform där motor, reglage och instrument – men även andra funktioner på båten – kommunicerar och utbyter information.

Detta ger intrycket att det först är D-serien som har äkta common-rail.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vi var och kollade på den i fredags, men kunde konstatera att fel saker är i toppskick från min horisont. Den är säker superkul att köra med alla hästar, men fukten under stolparna vill jag inte ta hand om det första jag gör. 700 hkr är inte så kul att det väger upp lukten av gammal fukt...

Vi var och kollade på en annan båt i dag, som var superfin, men något dyrare än vi hade tänkt lägga. Skicket, utrustningen och ägarens skötsel kanske får oss att höja ribban lite. Trots att den har endast 2x230 hkr (VP tamd 42) ...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tror att du tänker rätt. Förre ägarens skötsel är nog ofta den viktigaste faktor för en båt som är ungefär 30 år gammal.

Sedan kan man förstås pyssla om en dieselmotor eller ett trädäck hur mycket som helst, de blir till slut för gamla ändå... Men TAMD 42 började tillverkas 1992 och borde väl ha ungefär halva livslängden kvar. Alla i tråden verkar överens om att det är tillräckligt med 2x230 hk i en Storebro 34.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ska man vara lite Bessewisser så heter väl motorn i fråga KAMD 42 - alltså med både kompressor och turbo. Annars heter den TAMD 41 och ger ca.200 hk.smiley

 

Roger

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej, om man får återföra tråden till varför Storebro 34 varierar så i pris. Jag har själv i år sålt min och det tog tid och belv ingen bra affär för mig. Så varför var min båt billig? Svagheter i konstruktionen är först och främst de öppningsbara fönstren. Har de Läckt under ett par år får det stora problem med inredningen som följd. De båtarna ska ha aluminiumram.

Nästa problem är däcket naturligtvis och skarven mellan plast och trä. Kolla ändarna på däcksbalkarna - de ger en fingervisning om skicket. Min båt var helt ombyggd bak - inte för det minskade läckaget helt men ändå...

Kommer det in vatten har vattnet väldigt svårt att nå lägsta punkt. Har införskaffade en våtdammsugare - en av min bästa investeringar.

Min båt hade två st TMD40 från -83. Usch och fy.

Elsystemet består at ett mycket stort antal reläer - efter 28 år i fuktig miljö är det sisådär med funktionen.

Tankarna för diesel och septik är i aluminium. Min septiktank slutade andas efter ett tag för luftningshålet hade ärgat igen - undrar hur tunn plåt det var kvar egentligen.

Sammanfattningsvis är/var det en fättefin båt med mycket utrymme, bra takhöjd och sjövärdigt skrov. Båten hade dock mått bäst av att vara inne året om.

Never more....

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...