Jump to content
Thursday 19 September 2019
Sign in to follow this  
crabfish

Sjöfylleri och sanningen bakom nya lagen

Recommended Posts

Så bra att man har en båt som man kan bo i en vecka utan att behöva göra nämnda lagövertrampFlört. Lägg därtill att en gummijolle som gör 10 knop är väldigt bra att ha när man på natten skulle vilja förflytta sig mellan krogen till moderskeppetCool! Har för övrigt inte ens sett en KBV båt i sommar, trots att jag bor i en av de båttätaste skärgårdarna i Svea rike.

Jag har för övrigt alltid använt sunt förnuft på sjön. Detta innebär att aldrig ge mig ut varken i moderskeppet, i nämnda gummijolle eller annan fritidsbåt om jag druckit för mycket. Medger dock att jag har lite dubbelmoral då jag gärna tar en öl på väg ut från hamnen till naturhamnen. Hamnar dock aldrig i närheten av 0,2 promille med mina 100 kg.

Lagen har tillkommit precis som Harry nämner på grund av de människor som kör mellan golfkrogar och hemmahamn i 40-50 knop skitfulla klockan 0300 på natten. Hoppas KBV stoppar varenda en av dem!

Share this post


Link to post
Share on other sites

Crabfish nämner ordet brats gång på gång, vad en brat är kan man ha olika åsikter om. Men ur polisiär synvinkel är det säkert  än trevligare att kunna störa kända organiserade brottslingar på sjön likväl som på land. Tidigare har man ju inte kunnat röra dessa utan skälig misstanke så fort de befann sig ombord på en båt.

Det var knappast meningen med lagen men likväl en positiv bieffekt. Det kanske är det som retar Crabfish? Är du en gangster Harry? Skrattande

Share this post


Link to post
Share on other sites

Visst är jag en gangster, pirat och kriminell.Cool

Nja det sista (kriminell) stämmer nog lite nu när jag ibland tar båten efter ett par öl. (om vädret tillåter)

För de som inte vet vad brats är så kommer lite fakta.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Brat

Brat (vanligen med engelskt uttal: [bɹæt]) är på svenska en beteckning på ungdomar och unga vuxna personer från överklassen med en utmärkande kläd- och livsstil. Personerna sägs sakna egen inkomst och leva på sina välbärgade föräldrar. Ordet brat är förknippat med en särskild klädstil, där ett genomgående tema är att kläderna är av något dyrare karaktär men inte nödvändigtvis propra. Pikéskjortor, åtsittande slitna och lappade jeans sam bakåtkammat hår (backslick) anses utgöra viktiga tillhörighetstecken.

Kan rekommendera filmen Snabba cash som nu även finns på DVD. En riktigt bra film som visar insidan på brotslighet och verklig kriminallitet och just brats.

Filmens huvudperson JW som via brottslighet skaffar sig pengar för att kunna leva som sina brats polare. Överklassungar som tror de kan sätta sig över lagen. Stekare med backslick som lever som kungar. Där droger kryddar livet ihop med alkohol och snygga kläder.

Det är bland annat dessa som man vill nypa åt med nya lagen.

Även de svin som ska åka vattenskoter när de blivit packade. Antar att ni hängt med om olyckor som sker med vattenskotrar i onyktert tillstånd.

Även fina folket med kändisar som Mikael Persbrant som i pressen förekommit när de åkt berusade hem från någon sjökrog.

http://www.expressen.se/Nyheter/1.116035/persbrandt-nekar-men-polisen-ar-saker

(källa är bäst att lämna, annars morrar några.)

En till och läs dem nu för böveln

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article221728.ab

Det är dessa som man vill komma åt.

Är inte avundsjuk på dem. Jag har mitt liv och de har deras men hatar att behöva drabbas av deras skit bara för jag vill behålla min frihet.

Men nu handlade tråden om att jag tror mig hittat sanningen bakom lagens bakgrund.

Brats och kändisar med tillhörande ap-gäng åker INTE små långsamgående båtar. Det ska går fort i Stockholms skärgård. Häftigt. Därför är lagen formulerad så som den är.

Hur svårt kan de va?

::Harry::

 



Senast ändrad av crabfish | 29 juli 2010 | 16:44

post-10001667-1394236459,0833_thumb.jpg

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest Gobben

crabfish! ett par öl om vädret tillåter?

Är du räddd att ölen blir utspädd av regnvattnet? Hemska tanke! Skrattande

 

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Då får det väl bli grogg - Nubbe & regnvatten Skrattande, eller sjömans spritzer: Vitt vin & regnvatten (utan kolsyra)Flört

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Dricker ölen ur flaska så minskar risken för utspädd ölCool

Vad jag syftade på är att blåser det eller är mycket båtar ute mm så anser jag mig behövs ha större fokus och väljer vatten till maten om vi är ute.

En solig lugn dag på platser där jag kan ligga ett stycke från farleden, då klarar man det galant även efter ett par öl och det är det många som gör.

Däremot när det blåser och är dåligt väder borde vissa hålla sig i hamn då de inte ens helt nyktra klarar av situationen och blir om de har tur något för sjöräddningen att ta hand om.

Positivt med nya lagen är att vi numera får se betydligt mer av sjöpolis och kbv i våra hamnar. Förhoppningsvis hittar de lite busar som med saker som är betydligt allvarligare än Svennson som åker hem med båten efter två störköl.

::Harry::

Share this post


Link to post
Share on other sites

Så möttes Peter Magnus och Beatrice Ask i nyhetsmorgon i Tv4 söndagen den 15:e aug.

Peter Magnusson känd komiker som åkt dit för sjöfylla med 0,6 promille och Beatrice Ask justitieminister som försvarar nya lagen.

 

Trotts att Peter Magnusson är van vid att slänga käft och babbla hade han svårt att formulera sig och troligen på grund av upprördhet över lagen. Även Peter påpekade att det inte finns någon fakta för denna lag och att vi redan hade en lag som räcker för de fall som kan redovisas där stor båtar hamnar på grund mm.

Givetvis försvarade Beatrice Ask lagen och sa att man tyckt att den behövdes och det var för enkelheten skull så att man lagt den på samma gräns som för bilkörning, 0,2 promille. Justitiministern bekräftada också att man inte hade några riktiga fakta.

Beatrice Ask meddelade att man gripit relativt många och att kriminaliteten var mer utbredd än man trott något som Peter Magnssson omgående kritiserade och menade att det beror på att man nu låter folk blåsa.

Dock kunde hon trotts flera frågor komma fram till något problem som man skulle lösa med lagen utan var mer en förbyggande mot tänkbara olyckor.

Beatrice Ask berättade att man behövde nya lagen för att kunna kräva alkotest före det händer något. (dett kunde lösts med gamla lagen om den kopleterats med detta, min kommentar)

Men det som häpnade mest och fick Peter Magnusson att tappa hakan var att hon medgav att lite kunde man få köra onykter och att då skulle KBV eller sjöpolis inte ingripa.

När då? Jo om man ligger  för ankar och det draggar så kan man enligt Beatrice Ask få tillåtelse att lossa förtöjningarna och flytta båten så att den ligger bättre  i förhållande till vinden. Detta med alkhol i kroppen. oops

Detta bevisar att hon inte fattar vad olycksrisker är. Att på natten onykter påbörja sådant är verkligen relaterat till allvarlig olyckor. Med båtar där onyktra förare trasslar in sig i andra förtöjningslinor mm eller ramlar överbord.

::Harry::

Share this post


Link to post
Share on other sites

Men ditt sista stycke pekar väl mot att lagen är just välmotiverad - att helnykterhet är det enda rätta?

(För övrigt så har ministern rätt - det faller under nöd-paragraferna i lagen.)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Själv tror jag inte lagen kommer göra ett smack nytta.

Polis och KBV saknar resurser och när nyhetsvärdet upphör kommer allt bli som tidigare. Ungefär som på vägarna där plåtpoliser fått överta rollen som övervakare. Platser utan plåtpoliser är numera närmast laglösa och många bryter mot hastighetsreglerna då risken att åka fast är minimal. De som åker fast ser detta som en extra skatt man får räkna in i alla andra skatter bilåkandet innebär.

Samma kommer det bli till sjöss.

Och de som jag anser lagen är till för, bratsen, de kommer gladeligen betala eller deras rika farsa. Alternativt så hyr de en föråkarbåt som får ta smällen och rapportera var övervakningen finns.

Lite olagligt som det är nu blir bara mer spännande och häftigt och impar mer på bratsens polare och brudar.

Och för övrigt kommer denna lagen bara skapa mer misstro mot de som stiftar lagar och gör att politikerföraktet växer ytterligare, demokratin fick yterligaren en törn. Färre kommer gå till valurnorna då man tycker att det inte spelar någon roll vilken man röstar på. De som tröttnat röstar på missnöjespartier och i år heter de SD. Om de kommer in är chansen stor att de senare växer till precis som Miljöpartiet börjad sin karriär.

Nä som man nu gjort så skapar det bara mer elände än utan lagen. Precis som justitiministern insett så finns det inget större problem än en risk att det skulle kunna bli problem, kanske. Nu kanske man återigen har skapat mer problem än nytta, jämför zebralegen där olyckorna ökat efter den lagen.

Citerar bortgångna idolen Eddy Meduza,

Fullast kör Börje, Ta dig en klunk ur 75:an.... ...Nä börja du Börje, du heter ju så... 

::Harry::

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Resutatet av lagen som är så j-vla plumpt tillkommen och skriven är morgondagens rubriker.

Segelbåtsägare dominerar i statistiken över dödsoffer, i år igen.

Snipägare och ägare av gamla Pettersonare, seglar upp i dödsstatistiken.

Priset på små långsamtgående båtar under 10 m och 15 knop ökar...

Segelbåtmotorer förekommer på alltfler båtar

Trots den nya lagen kommer många motorbåtar fortfarande köra 40-50 knop och krocka med alkoholiserade snipägare som inte har en anning vart de kör. Att segelbåtar kapsejsar har ju med vinden att göra eller... Varför läser man mycket mer om att segelbåtar sjunker och att medseglare drunknar eller får bommen i huvudet än dito motorbåt? Har aldrig själv hört talas om att en motorbåt kapsejsat pga hård sjö, men det har säkert hänt. Kanske dax för att införa segelförbud vid vissa vindstyrkor på samma sätt?

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

den klåfingriga lagen har jag just insett en sak med, den kommer att bli alkolås på allt som flyter, tro mig. Kriminaliserar man så här många i ett slag så lär alkolås inte bli det enda eländet från Storebror.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Men ta och ge dig nångång!!!

Det finns ju andra länder att flytta till om det nu är så j--a viktigt med spr---en till sjöss.

/Peter

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jo, jag läste hela första inlägget som det önskades.
Och några till...
Undrar om du Crabfish bl a är upprörd för att lagen gäller i hela Sverige, fast det uppenbarligen är mest problem i Stockholm? Tja, vad kan man säga - det finns gott om lagar där problemen mest är/var lokala men lagen stiftades och gäller i hela landet. Men, så kan det bli ibland. Det blir förvirrande om man har olika lagar i olika delar i ett och samma land.
Eller?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hur hade det varit med en annan lag i stället? Om det nu gäller folk som mitt i natten åker hem från krogen i 40-50 knop. Oavsett om dessa är nyktra eller ej, så kan det väl knappast anses förnuftigt att braka på i sådana hastigheter i mörker, skymning eller gryning? Någon form av hastighetsgräns nattetid vore ett vettigt alterrnativ. På så sätt får de som bor vid farlederna nattro (mindre buller). Sjöpolisen kan ingripa mot fartdårarna, och i förekommande misstanke om sjöfylleri (1,0) låta dem blåsa. 2 flugor i en smäll!

Alltså: En genererell övre hastighetsgräns på låt oss säga ex 20-25 knop mellan kl 22 och klockan 6 på morgonen. Inomskärs. 

 

Läste för övrigt nyss på text-tv att det är skriande domarbrist i landet. Det finns lite drygt 1000 domare idag. Inom 5 år har 245 av dem gått i pension. Resultatet? Tja, våldtäktsmän, misshandlare etc (grova brottslingar) kommer att ha en större chans att slippa straff, eftersom det kommer att gå ännu längre tid mellan anmälan om brott och eventuell rättegång. Vittnesuppgifter förbleknar.......Något som advokater naturligtvis kommer att skjuta in sig på.

 Domstolarna kommer ju ha fullt upp med att döma sådana som druckit 2-3 folköl på sjön......Är det vettigt? 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vill bara tillägga att världen hade sett annorlunda ut om denna lag hade instiftats redan på 1400-talet.

De stora sjöfararna Columbus, Vasco da Gama, Amerigo Vespucci, Cook etc. spottade inte i glaset - de drack rom. Hamnpoliserna hade säkert haffat dem i ett tidigt skede av deras resor. Amerika hade inte upptäckts och inte heller Australien och vi hade inte kunnat navigera till Indien och Japan.

Det välstånd som vi fick på grund av denna handel hade inte heller kommit och vi hade fortfarande varit kvar i en grå medeltid här i den kalla nord.

Inte vill ni väl ha det så? Det finns rom för alla på sjön, tycker jag;-)

Skämt åtsido. Det tråkiga med den nya lagen är väl att de som är laglydiga begränsar sitt redan sedan tidigare måttliga alkoholintag på sjön och upplever en sämre livskvalitet på grund av det, medan de som alltid druckit för mycket och tagit båten ger blanka fan i lagen och trivs som fisken i vattnet.

Rättvisan verkar inte fungera rättvist - eller ens vist. Jag håller med trådskaparen om att denna lag är dåligt underbyggd och att den inte kommer att förändra någonting, utom möjligtvis att det laglydiga, gamla strävsamma paret Olle och Mona inte törs fira sin brölloppsdag till sjöss med att dela en flaska vin och lite ost och sakta sträva hemåt i solnedgången. Dem vill jag råda: Bryt mot lagen!

Share this post


Link to post
Share on other sites

Inte vill ni väl ha det så? Det finns rom för alla på sjön, tycker jag8.gif

Brodur! Det var fyndigt!

Bra skrivet, instämmer. Att bryta mot Lagen sker tyvärr med automatik.

Satt med en ansjovismacka och vatten i ett glas, en bira i annat glas, ja, hur jag än försökte så blev jag en förhärdad brottsling. Vattnet åkte ut över relingen..

Ska det vara påtvingat vatten eller mjölk så  inte ska man ha en älskad ansjovismacka med sig på sjön..Mjölk! tvi..för dom som inte har hår på bröstet.

Påminner om en historia. Alkisen (säkerligen en Professorwink) kom till Doktorn.

Doktorn: Slutkrökat!, Njurar och lever stoppar inte längre! Det blir till att dricka vatten nu!

Professorn med darrande röst: vatten doktorn....vatten...kan ju inte dricka någe som fiskarna har samlag i !

Hur var det nu, en Professor på Torken i Göteborg = att alla Professorer är alkisar?

Eller, är man över 0,2 promille så är man ett fyllo?

Köra på bakhjulet?

Ja jösses...

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det finns ju fortfarande inget som hindrar dig att dricka bira till ansjovismackan. Du behöver bara lägga till först...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Sedan till Peter_K med likasinnande, vänligen visa tt Ni är nyktra Professsorer nu och gå i clinch med en Professor i sjörätt:

Ny sjöfyllerilagstiftning
Av professor HUGO TIBERG1
Den 1 juni trädde nya bestämmelserna om sjöfylleri ikraft. En 0,2-
promillegräns infördes för sjötrafik med fartyg om minst tio meters längd eller
minst femton knops fartkapacitet. Dessutom gavs polis och kustbevakning
rätt att ta stickprov för kontroll av efterlevnaden. Är bestämmelserna
lämpligt utformade? Vad får de för effekter på sjösäkerheten, för domstolarna,
semesterfirande svenskar och under vilka förutsättningar är de tillämpbara
på utländska fartyg?
Inledning
Riksdagen fattade den 28 april 2010 ett av många påhejat beslut om
skärpta regler för sjöfylleri. Den tidigare regeln innebar att den som
under framförande av en båt eller utförande av en säkerhetsmässigt
väsentlig uppgift ombord har en alkoholpåverkan av minst en promille
presumeras ha varit grovt sjöberusad, vilket i princip ger fängelsestraff.
För lägre påverkansgrader har gällt att det måste från fall till
fall bedömas om vederbörandes alkoholpåverkan gjort honom olämplig
att föra båten eller utföra den angivna uppgiften. Man ville inte
slaviskt överföra rattfylleriregeln som innebär automatisk straffbarhet
vid 0,2 ‰. En skillnad tedde sig motiverad inte bara av att olycksriskerna
vid båtförande i lägre påverkansgrader visat sig obetydliga, utan
även för att förhållandena i båtlivet är för varierande och rollerna
ombord kan vara för uppdelade för att motivera en enhetlig promillesats.
Man ville också ta hänsyn till att båtar kan tjäna som bostad under
färd eller vila. Sjörättsinstitutet vid Stockholms universitet (sjörättsinstitutet)
förordade2 att praxis gott kunde tillämpa rattfylleriregeln
i förhållanden som ter sig ”billiknande” men inte generellt. 3
Nu har man alltså ändå genomfört en ”generellt billiknande båtlagstiftning”
— dock inskränkt till båtar om tio meter och sådana som
kan gå i minst 15 knop för motor, dvs. samma gräns som är föreslagen
för förande av fritidsbåt. Regeln kompletteras med en möjlighet för
1 Professor emeritus i sjörätt från Göteborgs universitet och professor i Maritime
and Transportation Law vid Stockholms universitet och dess Institut för sjörätt och
annan transporträtt (sjörättsinstitutet).
2 Institutets remissvar 20 juni 2006 (webbsida www.juridicum.su.se/transport under
forskning). Här påvisades bl.a. att olyckor nästan enbart berott på grovt sjöfylleri
och att en viktigare åtgärd bort vara att stävja de ständiga påståendena om ”eftersupning”.
3 Våra domstolar har visat sig allt öppnare för sådana synpunkter. Medan de tidigare
visat tveksamhet mot att döma för sjöfylleri under en promille (jfr Svea HovR
mål B 1045-94, Nacka mål B 2583-01 m.fl.) har de på senare tid gått ner i promillekrav
för snabba båtar i trafikerade områden (Stockholm mål B 3235-08 (0,28
mg/l, ej pt.), Nacka mål B 2668-08 (0,23 mg/l ej pt),Värmland mål 3391-08 (0,25
mg/l, Attunda mål B 5973-07 (0,22 mg/l, graverande vid dödsolycka),
www.juridicum.su.se/transport).
2 Hugo Tiberg SvJT 2010
polis och kustbevakare att ta rutinmässiga utandningsprov (sållningsprov)
på liknande sätt som i vägtrafiken. Den nya regeln berör liksom
den förra personer som ”framför” fartyg liksom sådana som fyller en
sjösäkerhetsmässigt väsentlig funktion ombord. Reglerna infördes i
sjölagen (1994:1009) 20:4 och 20:5 och i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov.
De trädde i kraft den 1 juni 2010.
Lagregelns uppläggning
Den materiella regleringen finns huvudsakligen i sjölagen 20:4. Den
nya promilleregeln har tydligen känts så angelägen att den fått sin
plats i paragrafens första stycke. På ett större/snabbare fartyg straffas
de berörda om de har mer än 0,2 promille i blodet. Andra stycket
straffbelägger den som ”på ett fartyg” är för berusad för att säkert klara
sin uppgift. Ordningsföljden mellan styckena tillsäger att det första
stycket inte kan vara ett specialfall av det andra, trots det senares generella
syftning. Det tycks då återstå att se de båda bestämmelserna
som separata, vilket skulle innebära att båda är uttömmande för de
respektive båtslagen. En läsare vill inte uppfatta andra styckets till synes
allmänna nykterhetsregel som tillämplig på promillebåtarna” enligt
det första.
Propositionen4 anger emellertid att läsarens uppfattning inte
stämmer med avsikten. Första stycket anges som ”huvudregel”,5 medan
ansvar enligt det andra ”kan komma i fråga t.ex. när huvudregeln
i första stycket inte gäller på grund av att fartyget inte är av sådant slag
som avses i det stycket.”6 Man har alltså betraktat regeln om speciellt
kvalificerade fartyg som huvudregel medan den om fartyg i allmänhet
skulle vara en specialregel.7 För tillämpligheten av denna specialregel
anförs från utredningen Rattfylleri och sjöfylleri (SOU 2006:12) att
den blir tillämplig dels i avsaknad av promillebevisning, dels vid annan
berusning än med alkohol, och dessutom för de fartyg som ”undantagits”
från promilleregeln. 8
Trots det bakvända i denna ordning, får man nog praktiskt räkna
med att den inledande regeln, som ser ut att uttömmande reglera
promillebåtarna, kan i de angivna fallen komma att kompletteras av
den ”särskilda” nykterhetsregeln, så att berörda personer även på de
större/snabbare båtarna kan komma att prövas för sin uppfyllelse av
kravet på erforderlig nykterhet för respektive uppgift. Men det kan
inte godtas att denna komplettering utsträcks längre än som har stöd i
förarbetena, vilket i synnerhet medför att kretsen av dem som anses
4 Proposition 2009/10:76 En nedre promillegräns för sjöfylleri efter lagrådsbehandling,
fortsättningsvis Prop.
5 Se prop. s. 25 (9.2. författningskommentar sjölagen 20:4).
6 Prop. s. 26.
7 Det kan anmärkas att ”specialregeln” i praktiken blir gällande för den långt större
delen av fritidsbåtflottan.
8 Prop. s. 27.
SvJT 2010 Ny sjöfyllerilagstiftning 3
ha nykterhetskrävande uppgifter på en promillebåt får anses enhetligt
fastställd i första stycket.9
Den lägre promillegränsen
För de större och snabbare båtarna gäller den nya alkoholregeln automatiskt,
dvs. föraren och de som fyller de avsedda säkerhetsfunktionerna
ådrar sig utan vidare straff om de befinns ha minst 0.2 ‰
blodalkohol (sjölagen 20:4 st.1). Straffsatsen är böter eller fängelse i
högst sex månader. Det behöver inte påvisas att vederbörande är på
något sätt olämplig för sin uppgift, och det hjälper inte en åtalad att
han kan påvisa att han utfört sin uppgift utan anmärkning eller t.o.m.
befinns helt opåverkad av sitt alkoholintag.
Rörande gränsernas innebörd kan till en början påpekas att 15
knop för en motorbåt svarar mot under 30 km/tim med landmått,
medan 10-metersbåtarna i stor utsträckning avser segelbåtar, vilka sällan
når upp till en hastighet av över 10 knop dvs. ca 19 km/h, alltså
vanlig cykelfart, och dessutom en del äldre motorbåtar ägnade för
långfärd. För alla dessa långsamtgående större båtar är det typiskt att
de är särskilt lämpade att användas som fritidsbostad.
Vad sedan 0,2-gränsen innebär för en människa tycks variera betydligt
från person till person. Enligt en uppgift10 kan man få denna påverkan
redan av en folköl, enligt andra kan en stor man dricka en
halv flaska vin utan sådan påverkan.11 Dessutom kan både effekten och
tiden för dess inträde variera från person till person och även från tillfälle
till tillfälle.12 I korthet kan det nog sägas att för att vara säker kan
en normal person inte riskera att dricka en starköl till maten.
Regelns utsträckning till ”den som fullgör en uppgift av väsentlig
betydelse för säkerheten till sjöss saknar motsvarighet i ett föreliggande
förslag om tvingande behörighetsbevis för fritidsbåtar (Ds
2008:32). Den där föreslagna regeln utgår från insikten att den som
”för” ett fartyg (skepparen ombord) inte alltid styr, och att andra
uppgifter kan vara viktigare och mer krävande.13 Det markeras att
både navigation och annat kan vara viktigare för skepparen än att
ständigt sitta till rors och att skepparen kan behöva både äta och sova
under gång, liksom andra ombord. Det är i promemorian denne
skeppare som anges ”föra” fartyget och som åläggs det kompetenskrav
som förslaget vill införa i svensk rätt.14
9 Jfr. första st. om den som fullgör en väsentlig sjösäkerhetsuppgift ”på ett sådant
fartyg” med andra st. om den som fullgör motsvarande uppgift ”på ett fartyg”.
10 Beroendekliniken i Linköping (Ingela Pettersson).
11 Förf. har med anledning av denna artikel fått låna en alkoholmätare och finner
sig såsom normalviktig man kunna dricka en starköl utan att uppnå gränsen men
inte två. Enligt www.promillehalt.se, som anger normal påverkansgrad av starköl
för män och kvinnor av olika vikt, kan däremot redan en starköl bli kritiskt för en
lättare kvinna.
12 Härom www.alkoholprofilen.se (IQ Stockholm).
13 Se klargörande nyssnämnda departementspromemoria särskilt ss. 49–53.
14 Se den nämnda departementspromemorian, särskilt s. 52, och jfr härtill Tiberg,
Befälhavare på nöjesbåtar SvJT 1989 ss. 337–389 och SvJT 1992 ss. 409 –413.
4 Hugo Tiberg SvJT 2010
De insikter som näringsdepartementet uppvisar i behörighetsförslaget
har knappast haft någon motsvarighet i sjöfylleripropositionen
eller den därpå följande riksdagsbehandling genom vilken propositionen
antogs. För att försvåra jämförelsen har man till en början använt
en annan terminologi, där man med ”förande” av en båt närmast
tycks avse styrningen. Den diskussion om ”förhållanden … som kan
någorlunda jämställas med vägtrafiken”15 på vilket man grundat det
antagna behovet av en generell nedre gräns har uppenbarligen ingen
motsvarighet i de överväganden genom vilka man motiverat behovet
av behörighetsregler utan syftar helt och hållet på det slags förande
som förekommer i vägtrafiken och som saknar motsvarighet till sjöfartens
uppdelning i skilda uppgifter.
Genom anknytningen till den gällande regleringens uppdelning av
”framförande” respektive ”fullgörande av uppgift av väsentlig betydelse
för sjösäkerheten” har man visserligen formellt upptagit den dualism
som ligger i uppdelningen i skilda funktioner ombord, men någon
analys av nykterhetsbehov anknutna till dessa skilda uppgifter
finns det ingen antydan till. Ja, sådant kravet på en ”väsentlig betydelse
för sjösäkerheten” uttrycks får det anses tillämpligt även på funktioner
som fullgörs när en båt ligger förtöjd eller uppankrad. Enda
begränsning i den nya lagen är att uppgiften ska fullgöras ombord,
”på ett fartyg”. Att planera fortsatt segling eller att lägga ut waypoints i
färddatorn är onekligen ”uppgifter av väsentlig betydelse för sjösäkerheten”,
och kontroll av båtens sjöklarhet inför avgång är ett säkerhetskrav
som uttryckligen föreskrivs i lag.16 Det kan svårligen bestridas
att sådana förberedelser måste falla under regeln — så länge de utförts
ombord! Att vara ankarvakt på en plats som kan bli väderutsatt
är otvivelaktigt en funktion av påtaglig betydelse för sjösäkerheten.
Motsvarande borde rimligen kunna sägas om uppgiften att se till att
folk inte faller i sjön och drunknar. Man kunde tänka sig att vid fest
ombord kunde någon vara avdelad att se till att berusade festdeltagare
inte drullar i sjön. En sådan uppgift måste rimligen också vara ”av
väsentlig betydelse för sjösäkerheten” ombord. Och det kan hävdas att
en besättningsman på en skärgårdsbåt avdelad att hjälpa passagerare
ombord eller iland också fyller en väsentlig sjösäkerhetsuppgift. Om
det berörda fartyget har den föreskrivna längden eller fartresurserna,
skulle även sådana personer drabbas av 0,2 ‰-regeln där inte frågas
om de är nyktra nog för sin uppgift utan endast huruvida de har uppnått
den magiska alkoholgränsen!
Det låter sig sägas att sådana funktioner inte är avsedda med den
nya regeln, eftersom propositionen upprepat beskriver denna som
trafiksäkerhetsinriktad. Men de nämnda fallen täcks alla av ordalagen,
och lagtexten är uttryckligen inriktad på säkerheten till sjöss och upptar
över huvud taget inte ordet trafiksäkerhet. Flera uttalanden i riks-
15 Prop. ss. 15, 16 och 17 f.
16 Se fartygssäkerhetslagen (2003:364) 1:6.
SvJT 2010 Ny sjöfyllerilagstiftning 5
dagen har också tytt på att man även tänkt på annat än rena trafikfrågor.
Men framför allt är de påtalade risker som föranlett utsträckningen
till annat än styrningen väsentligen av andra slag än det trafikmässiga.
Så kan exempelvis den som navigerar ett fartyg under
gång inte gärna utmönstras ur gruppen personer som ”fullgör väsentliga
sjösäkerhets uppgifter”, särskilt om vederbörande till råga på allt
är skepparen själv, såsom vanligt är i praktiken. Varför skulle det vara
annorlunda om navigeringen företas i hamn?
Så länge man krävt den nykterhet som erfordras för en viss roll
ombord var det inte nödvändigt med någon uppdelning på dem som
berörs av nykterhetskravet och dem som inte gör det. För var och en
gällde ett nykterhetskrav avpassat efter vad just hans eller hennes
uppgift kräver. Men när man nu bestämt en viss gräns, som här 0,2
promille för dem med väsentliga säkerhetsfunktioner, blir det nödvändigt
att precisera vilka dessa ska vara.
Låt oss nu anta att en domstol bestämmer sig för att exempelvis
uppgiften som ankarvakt inte är sådan att den rimligen faller under
”förbudet att ta sig en öl”. Reellt kräver just denna syssla att vederbörande
är uppmärksam på båtens läge för den händelse den börjar
dragga, en uppmärksamhet som kan tendera att slappna vid berusning.
Den gamla regeln bestraffade formellt sådan berusning som
äventyrade utförandet av uppgiften. Har emellertid domstolen bestämt
sig för att ankarvaktandet inte passar in på de uppgifter för vilka
lagen förbjuder mer än 0,2 promille, finns i brottsbeskrivningen i sjölagen
20:4 första st. ingen grund enligt vilken vederbörande kan fällas,
och frågan uppstår om man kan enligt lagregelns kvarstående
andra st. komplettera med kravet på att vederbörande måste vara tillräckligt
nykter för att betryggande utföra uppgiften. Som tidigare antytts17
är det svårt att uppbåda erforderligt lagstöd för en sådan komplettering
av den s.k. huvudregeln i första stycket enbart för att domstolen
sett sig föranledd att utesluta sådant som ankarvaktande från
det styckets tillämpningsområde, och det förefaller därför som om
uppgiften måste falla utanför även stadgandet om generellt nykterhetskrav.
För en mindre eller långsamtgående båt följer däremot ansvar
enligt det otvivelaktigt tillämpliga andra st. med krav på sådan
nykterhet som erfordras för vederbörande syssla. Att motsättningen
ter sig anomalistisk är ingen godtagbar grund för att åsidosätta legalitetskravet
för straffbeläggning av motsvarande funktionär på promillebåten.
Detta förhållande kan också tänkas få konsekvenser för bedömningen
av sammanhängande brott. Om exempelvis ankarvakten på
den större båten på grund av berusning har undgått att märka att båten
börjat dragga, och om detta lett till kollision med en annan ankarliggande
eller rentav till den egna båtens förlisning, kanske med personskador
till följd, så är ankarvakten otvivelaktigt ansvarig för vårds-
17 Se ovan i texten vid fotnot 9.
6 Hugo Tiberg SvJT 2010
löshet i sjötrafik jämte i förekommande fall vållande till kroppsskada,
men berusningen kan inte anföras som grund för kvalificering av
brottet som grovt.
Just ankring i naturhamn hade lagstiftaren annars tänkt sig som ett
lufthål för långfärdsseglaren. Här skulle han kunna ligga och ta sin öl
eller sitt vin till maten. Ville han sedan flytta för att platsen blivit utsatt
på grund av vindkantring skulle det gå för sig enligt brottsbalkens
nödregler.18 Men den lösningen är inte så oproblematisk som lagstiftaren
tänkt sig. Flyttning på grund av väderomslag sker mestadels för
att platsen blir obehaglig att ligga på. Nöd enligt brottsbalken förutsätter
fara som hotar liv, hälsa, egendom eller något annat av rättsordningen
skyddat intresse. Den nya regeln har uttryckligen avstått
från att ange obehag på ankarplats som ett sådant skyddat intresse.19
För att nöd ska uppstå måste båtfolket alltså vänta tills läget blir prekärt
och risken för haveri på den blåsiga fjärden därmed än större för
de förmodat berusade ombord!
Alla dessa märkliga konsekvenser är en följd av att den nya regeln
beslutats utan någon avvägning av vilken nykterhet som kan krävas för
de många anslutande uppgifter som kan finnas ombord. I propositionen
sägs som allmän utgångspunkt att ”alkohol och trafik hör inte
ihop” vare sig till lands eller till sjöss20, och tesen ”alkohol hör inte
hemma till sjöss” har upprepat refererats från riksdagsdebatten. Inget
sådant reflekterar någon värdering av vilken påverkan som kan vara
beaktansvärd för andra uppgifter än dem som liknar förarens vid biltrafik.
De fria båtarna
På fartyg under tio meters längd och som inte går så mycket som femton
knop för motor gäller alltså fortfarande den tidigare fria bedömningen
huruvida den ifrågasatta personen haft en uppgift ombord
som hans alkoholpåverkan inte tillåtit honom att säkert utföra (sjölagen
20:4 2 st.). Om tidigare praxis för enkelt sjöfylleri fortsätter att
tillämpas i dessa fall kommer det att uppstå en markant och plötslig
gräns mellan reglerna för mindre och långsammare båtar — där
straffbar påverkan liksom hittills kommer att bedömas efter vad som
visas vara säkerhetsmässigt motiverat — och de större och snabbare —
där tillämpningen blir helt mekanisk, som i vägtrafiken.
Förmodligen får man finna sig i denna gräns. Det är inte de gamla
reglerna som gett en konstig och inkonsekvent straffbeläggning, utan
de nya, och att gränsen mellan det logiska och det konstiga måste
upplevas som störande varken kan eller bör föranleda rättstillämpningen
till att försöka överbrygga motsättningen genom någon förmedlande
praxis. Men visst kan det bli märkliga resultat; förf. känner
18 Brottsbalken 24:4, se prop. s. 19.
19 Prop. s. 19.
20 Prop. s. 14, jfr ss. 16 och 17.
SvJT 2010 Ny sjöfyllerilagstiftning 7
t.ex. väl till en segelbåt ritad som exakt 10 meter, vars förstäv lätt kan
slipas av någon centimeter. Genom en obetydlig filning på den spetsiga
stäven kan denna ”promillebåt” lätt omvandlas till en ”fribåt”, vars
ägare kan räkna med att bli bedömd efter sans och måtta istället för
efter den fasta promillemåttstocken! Därmed kommer han att, liksom
hittills varje långseglare, ankrad i den skyddade naturhamnen kunna
inta sin öl eller vin till middagen, utan oro för att i händelse av ett väderomslag
bli den brottslige sjöbusen som seglar med 0,2 promille i
blodet.
Gränsen för otillåten påverkan sätts för de ”fria båtarna”, liksom tidigare,
efter om det ”kan antas” att den åtalade inte kan säkert utföra
sin uppgift. Det exakta uttrycket är väsentligt för bedömning av straffbarheten.
I Nacka 22 december 2009 B 1375-09 hade utländske medborgaren D
fört motorbåt från Vaxholm mot Gröndal i Stockholm. Stoppad vid
Nyckelviken på vägen mot Stockholm visade han sig ha en utandningskoncentration
svarande mot 1,46 ‰ blodalkohol. Han åtalades
för att inte ha kunnat utföra sina åligganden på ett betryggande sätt
men frikändes, eftersom han varken visats eller ens påståtts ha fört båten
med dåligt sjömanskap. I Svea hovrätt kompletterade åklagaren
sin talan till att D fört båten utanför Nyckelviken så påverkad av alkohol
att det kunde antas att han inte kunnat betryggande utföra sina
uppgifter. Hovrätten framhöll nu att D fört båten i allmän farled och
avsett att fortsätta färden en längre sträcka (vilken enligt påpekande i
tingsrätten skulle innefatta slussning som vore ett särskilt riskmoment).
Han dömdes den 27 april 2010, mål B 704-10 till en månads
fängelse för grovt sjöfylleri.
Grovt sjöfylleri
Grovt sjöfylleri (sjölagen 20:5) anges i första hand utdömas då påverkansgraden
är 1 ‰ blodalkohol eller mer. Brottet förskyller enligt
lagtexten automatiskt fängelse upp till två år, men i praktiken är
normalstraffet böter jämte femtio timmars samhällstjänst.
För bedömning av denna högre påverkansgrad har inte fart- och
längdgränsen samma betydelse som för vanligt sjöfylleri, och propositionen
tycks mena att här ska göras en enhetlig bedömning för mindre
som för större fartyg, för långsammare som för snabbare.21 Om detta
är avsikten kan det inte vara en korrekt anvisning såsom stadgandet
är skrivet.
Gränsen 1 promille gäller visserligen för båda kategorierna av båtar,
på så sätt att ”brott som avses i 4 §” under vissa omständigheter
blir att anse som grovt. Men ”brott som avses i 4 §” är två olika brott,
dels promillebrottet för större/snabbare fartyg och dels bedömningsbrottet
närmast för de mindre/långsammare. De som faller under
den förra kategorin är redan ansvarsbestämda för den lägre promille-
21 Jfr prop. ss. 19 f, 21 och 26 samt angivelse s. 27 från betänkandet SOU 2006:12.
8 Hugo Tiberg SvJT 2010
halten, och passerar de gränsen för det grövre brottet följer straffskärpning
såtillvida automatiskt. För den senare kategorin — ”småbåtarnas”
— innebär det brott som ska skärpas att de åtalade antas
oförmögna att betryggande utföra sina uppgifter. Den utgångspunkten
gäller fortfarande, och det är bara vid sådan antagen oförmåga
som straffskärpning för grovt brott kan komma i fråga.
När det sedan gäller bestämningen av straffskärpningen anger
propositionen att ansvaret skulle vara utvidgat gentemot tidigare så att
det skulle följa direkt vid minst en promille; man skulle nu inte längre
behöva ställa frågan som enligt nuvarande regel ”huruvida den åtalade
varit så alkoholpåverkad att han eller hon inte kunnat utföra sin
uppgift betryggande”.22
Detta är missvisande i två avseenden. För det första har vi redan sett
att den straffbarhet som ska skärpas för långsamma småbåtar alltid
förutsätter oförmåga att sköta åtagna uppgifter. Men dessutom är bedömningen
av vad som är grovt brott inte automatisk ens för de större
och snabbare båtarna. Den beror nämligen liksom tidigare enligt 5 §
av fyra olika kriterier som alla ska ”särskilt beaktas”, nämligen huruvida
gärningsmannen
• haft den angivna alkoholkoncentrationen,
• annars varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel, såsom
iakttas av hans beteende,
• haft en uppgift som varit krävande med hänsyn till fartygets egenskaper
eller andra omständigheter, alltså ett hänsynstagande bl.a. till
hans roll ombord, samt
• huruvida framförandet av fartyget inneburit påtaglig fara för sjösäkerheten.
Någon sakligt ändrad formulering som kan ge grund för ett automatisk
avgörande finns alltså inte alls, utan grovt sjöfylleri ska fortfarande
bestämmas genom ”särskilt beaktande” av om gärningsmannen haft
minst 1 ‰ blodalkohol samt de tre ytterligare omständigheterna. Det
innebär att domstolarna även för ”promillebåtarna” har att tillämpa
ett graderat synsätt alltefter fartygsslag och den åtalades uppgift ombord.
Det kan alltså inte vara alldeles givet att en båtförare med mer än
1 ‰ blodalkohol ovillkorligen måste dömas för grovt sjöfylleri.
Frågan diskuteras ingående i Stockholm den 8 september 2008 mål
B 5502-208, Svea hovrätt 8 oktober 2009 mål 7702-08, vägrat pt i HD
16 december 2009 mål B 5078-09, där T hade fört en motorstark båt
från Vaxholm till Hammarbyslussen, där han alkoholtestades och befanns
ha 1,44 ‰, endast 150 m från hemmabryggan, till vilken de
kontrollerande kustbevakarna sedan bogserade honom. Tingsrätten
dömde rutinmässigt för grovt sjöfylleri till dagsböter och samhällstjänst.
T överklagade till hovrätten med argumentet att det inte kun-
22 Se prop. aa. st.
SvJT 2010 Ny sjöfyllerilagstiftning 9
nat anföras några synpunkter på hans sätt att föra båten och att han
borde dömas för vanligt sjöfylleri. Hovrätten visade förståelse för en
nyanserad bedömning men fann ändå, med hänsyn till alkoholforskningens
senare erfarenheter, att den höga alkoholhalten i Ts blod
måste medföra fara, särskilt vid en så ”riskabel passage” som den genom
en sluss.
Betydelsen av att klara av uppgiften illustreras i Uddevalla den 24 december
mål B 498-09, där båtägaren B och hans kompis K efter avvisande
från krogen på Gullholmen hade återvänt hem i Bs båt. B körde
först i den knepiga passagen närmast Gullholmen, varefter K tog över
men förde båten på grund utanför hemmahamnen Ellös. Vid kontroll
befanns B ha 1,3 ‰ och K 1,5 ‰. Tingsrätten som noterade att B
kunnat föra båten oskadd genom den svårare passagen vid Gullholmen
medan K gått på grund utanför hemmahamnen frikände B helt
från ansvar men dömde K till villkorlig dom och samhällstjänst.
Propositionen nämner också i detta sammanhang möjligheten av
att någon grovt berusad kan behöva flytta sin båt till följd av ändrade
vindförhållanden och anför att man i sådana fall utöver nöd liksom
vid enkelt sjöfylleri skulle kunna åberopa ”att situationen varit sådan
att nöd inte kan åberopas men förhållandena ändå varit nödliknande”.
23 Det verkar som ett exempel bland många på den slarviga analys
som kännetecknar den här lagstiftningsprodukten. Antingen är det
nöd, som motiverar att båten flyttas för att undvika skada, eller är det
inte nöd, och då får de ombordvarande finna sig i obehaget att gunga
och kanske gå ankarvakt. Att nöd kan åberopas för att undgå 0,2-
promillesansvaret i händelse av nödvändig flyttning anförs till försvar
för denna gräns, medan ”nästan nöd” anförs även ifråga om osäkerhetsflyttning
som en förmildrande omständighet för det redan tidigare
gällande ansvaret vid verklig sjöfylla!
Sållningsprov
I 2 § lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov anges idag att förare
av framför allt motordrivet fordon får alkoholtestas utan särskild
misstanke om vägtrafikbrott, s.k. sållningsprov. I samband med den
nya sjölagsändringen införs motsvarande möjlighet för ”den som
framför fartyg eller i övrigt på fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse
för säkerheten till sjöss, om fartyget kan antas vara sådant” att
det faller under den nya lågpromillereglen.24 Proven ska tas med instrument
som kan användas utan dröjsmål och som bara anger om alkoholkoncentrationen
överstiger den fastställda gränsen. Hittills har
det närmast varit vid hastighetsöverskridande, tillbud eller misstänkt
körning som prov har kunnat tas. Nu ska rutinmässiga kontroller
kunna införas bl.a. på platser där man erfarenhetsmässigt vet att alkoholpåverkad
körning förekommer.
23 Prop. s. 26.
24 Lagens 2 § 1 st. 3.
10 Hugo Tiberg SvJT 2010
Eftersom kontrollmöjligheten är inskränkt till fartyg som faller under
den nya sjölagsregeln, ska personer på mindre aktersnurror, jolleseglare
eller seglare i mindre segelbåtar gå fria. Fastän lagen som förutsättning
för kontroll anger fartyg som ”kan antas vara sådant som avses
i 20 kap. 4 § första st. sjölagen”, kan det inte vara legitimt att kontroll
sker på måfå av båtar som ska gå fria för att en kontrollant kan
vara okunnig om olika båtars egenskaper.
Ett sätt att vid kontroll få fast 15-knopsbåtar är förstås att anordna
en hastighetskontroll, inte vid fartbegränsat område utan tvärtom där
båtförare har berättad anledning att köra i normalfart. Femton knop
är planingsfart för de flesta motorbåtar, och för en planande båt är
körning med lägre fart i regel oekonomisk. En fartkontroll på en sådan
plats kan därför väntas påvisa den efterfrågade fartresursen. En
kontrollant med god kännedom om båtars fartresurser bör därutöver
ha möjlighet att efter fri bedömning kontrollera även fartkapabla båtar
vilka vid tillfället inte håller den angivna hastigheten.
En del båtar, särskilt gummibåtar, har mycket olika fartmöjligheter
beroende på antal personer eller annan belastning ombord; det gäller
i synnerhet sådana som inte kan plana upp med större belastning. Ur
legalitetssynpunkt bör i sådana fall fartresurserna bedömas efter den
aktuella belastningen vid kontrolltillfället.25 Frågan har diskuterats beträffande
7-knopsbåtar som får ha förenklad lanternföring enligt sjövägsregel
23 d 2), där det framhålls att straff inte gärna kan utmätas
efter en teoretisk fartmöjlighet som inte kan uppnås med den aktuella
belastningen.26
Längdmåttet tio meter är aktuellt närmast för segelbåtar. Det angivna
måttkravet avser liksom sjölagens distinktion mellan skepp och
båtar skrovlängden, mätt utan hänsyn till förlängande föremål som
peke och roder. Det är inte helt lätt att mäta längden på en båt på fältet,
därför att linjen mellan för och akter kan vara bruten av en ruff
eller annat föremål som omöjliggör exakt mätning. Ännu svårare är
förstås att bedöma längden på en båt som passerar på avstånd.
De flesta segelbåtar tillhör emellertid en och annan klass, vars
längd brukar finnas angiven i olika handböcker. Under segling utmärker
de ofta sin klass genom synlig segelmärkning, men eftersom
kontroll under sådana förhållanden i regel förutsätter att seglen tas
ner och beslås skulle rutinmässiga kontroller av seglande båtar bli rätt
störande.
När det väl bedömts att en båt tillhör den kritiska kategorin uppkommer
frågan vilka personer ombord som ska antas ha de ”väsentliga
uppgifter” som riksdagsmännen ansett böra kräva den föreskrivna
helnykterheten. För motorbåtar kan det antas att kontrollanterna lik-
25 Propositionen s. 18 nämner som hastighetskriterium för sjölagsregeln den fart
som kan uppnås oberoende av strömmar och vind men inte något om olika belastning.
26 Sjötrafikföreskrifter m.m., Jure 2010 s. 42; att utrustning bör vara anpassad till
fartmöjligheterna är en annan sak.
SvJT 2010 Ny sjöfyllerilagstiftning 11
som hittills kommer att hålla sig till den som befunnits sitta vid ratten
vid kontrolltillfället, och det kan nog förväntas att en båtbesättning
ogärna kommer att ange någon ytterligare ansvarig såsom skeppare
eller navigatör, även om sådan skulle finnas ombord.
För segelbåtar är det som tidigare sagt vanligt att man byter av vid
rodret, men även där ligger det knappast i de ombordvarandes intresse
att ange någon ytterligare person, eftersom den som styr säkerligen
åker fast under alla omständigheter.
Promilleregelns avsaknad av anpassning till de olika rollerna ombord
kan alltså väntas bidra till att någon annan än den som verkligen
bort svara för båten och säkerheten blir fälld på grund av ett kanske
obetydligt promilleöverskott. Vid införande av behörighetskrav kan
just detta väntas påverkas, såtillvida att den som måste ha behörighet
ombord inte kan undgå ansvar för förhöjd promillemätning.
Bilkörning contra båtliv
Distinktionen att en båt till skillnad från en bil inte förs eller behöver
föras av en enda person har ständigt framhållits från båtlivets sida liksom
av sjörättsinstitutet och andra kritiker av fasta promillegränser i
sjörätten. Man har kunnat peka på mängder av fall där domstolarna i
förlitan på frasen att ansvarig för en båt ”som kan föras av en enda
person” är rorsmannen har fällt den som mer eller mindre tillfälligtvis
befunnits hålla i ratt eller rorkult.27 Men det behöver ingalunda vara
den som styr som har avgörande bestämmande över framförandet av
en båt, och inte för inte beskriver man i handelssjöfarten styraren
med det något nedlåtande uttrycket ”rorgängare”. I besvärliga och
grunduppfyllda områden är det navigationen som är den krävande
uppgiften, och skepparen sätter gärna någon annan till rors för att ta
hand om den.
Båtfolkets och insiktsfulla juristers kritik mot att blint lägga ansvaret
på den som styr har inte tagit sikte på att tillämpa någon promillegräns
utan fastmer att understryka att skilda roller kräver skilda bedömningar.
28 Uppgifterna ombord kan kräva olika koncentration och
medvetenhet, och ofta skiftar dessutom rollerna, som då man under
en långsegling lämnar över rodret från den ene till den andre. I vägtrafiken
är det en som kör, och dessutom i farter långt över de vanliga
i båttrafiken och med smala marginaler som regelmässigt saknar motsvarighet
till sjöss. Det är uppenbart — och ganska häpnadsväckande
med kännedom om hur stor del av vår befolkning som faktisk ägnar
sig åt båtliv — att överförandet av den fasta promillegränsen från väg
till vatten har beslutats av en regering och riksdag som inte tycks ha
en aning om båtlivets realiteter.
27 Illustrativ är Svea Hovrätts dom i mål B 2738/90 refererad i förf:s Båtmål och
rätt, SvJT 1995 s. 733 f, med ytterligare domar från s. 731.
28 Så särskilt förf:s Befälhavarskap på nöjesbåtar, SvJT 1989 ss. 377 –389 med senare
uppdatering redovisad vid seminiarium hösten 2009 om Delegerat befälhavaransvar,
sjörättsinstitutets webbsida.
12 Hugo Tiberg SvJT 2010
Det kan vara så att tillskyndarna av de nya reglerna har menat att
man inte offrar något. Den slitna frasen ”alkohol hör inte hemma på
sjön” har varit ett ständigt tillhygge i debatten, och några överväganden
i det avseendet har heller inte skett. Alla ska vara inte bara nyktra
utan totalt avhållsamma!
Regeringen har visserligen varit medveten om att båtar i stor utsträckning
används ”som bostäder under kortare eller längre tider”,
och att mången då kan vilja dricka alkohol, ”t.ex. i samband med måltider”.
29 Men detta, menar man, ”kan vara möjligt när fartyget inte
samtidigt eller snart därefter ska eller behöver framföras”, och i övrigt
pekas det på att det ”redan nu gäller ett straffansvar för sjöfylleri och
dessutom ett allmänt krav på gott sjömanskap”. Flyttningar föranledda
av väderomslag har som vi sett legitimerats av en ofta sakligt tveksam
hänvisning till nödregler.
Allt detta är tal av personer som intet vet och intet förstår om vad
saken gäller. Ingen på motsidan har seriöst förespråkat sjöfylleri.
Termen båtliv lanserades på sin tid medvetet i en utredning (SOU
1974:95) för att betona att man kan leva till sjöss, äta och dricka som
folk gör mest. Det gäller inte bara i hamn, utan långfärdsseglaren som
vill komma någon vart intar sin mat och dryck under färd. Att då, för
skeppare, rorsmän och navigatörer och alla som tillfälligt kan inträda
i sådana roller, uppställa en norm på 0,2 ‰ som lägsta tillåtna alkoholpåverkan
— en siffra som tydligen kan uppnås genom intag en
vanlig starköl — innebär varken någon trafiksäkerhetsreglering eller
allmän säkerhetsnorm utan ett godtyckligt moralbud påtvingat folk
som valt att tillbringa sitt semesterliv på båt.
Tillämpning på utländska fartyg
Den nya låga promillehalten har föga motsvarighet i andra länder;
endast i Norge har våra lagmotiv hittat en sådan gräns, nämligen för
fartyg över 15 meter. Därmed kommer de nya reglerna att drabba de
många utländska besökare som i stort antal besöker våra attraktiva
kuster och skärgårdar. Trafikregler och ordningsföreskrifter är de väl
beredda att finna sig i när de gästar ett främmande land, men att
värdlandet ska reglera besökarens livsstil så att han inte ens får ta sin
vanliga öl eller glas vin till maten måste komma som en chock för våra
gäster, när polis och kustbevakning börjar ta sållningsprover enligt de
nya reglerna.
Den nya regleringen avvisar ett tidigare förslag om att inskränka
reglernas tillämpning till vissa vatten. Reglerna kommer därmed att
gälla för alla svenska vatten, dvs. inre likaväl som yttre territorialvatten.
Yttre territorialvatten är vattnen utanför skärgårdarna, men i viss
mån också vattnen i sund längs våra kuster. Enligt havsrättskonventionen
art. 17 gäller i yttre territorialvatten en rätt till oskadlig genomfart,
innebärande att alla staters fartyg har rätt att ostörda passera ge-
29 Prop. s. 16.
SvJT 2010 Ny sjöfyllerilagstiftning 13
nom dessa vatten så länge de inte själva stör ”lugnet, ordningen och
säkerheten” i riket. Propositionen är klar över att så länge ett fartyg
passerar normalt, får svensk kustbevakning inte ingripa exempelvis
genom att ta sållningsprov för alkoholpåverkan hos de ombordvarande,
fastän en sådan begränsning inte uttrycks i den nya lagstiftningen.
30 Om fartyget emellertid blir inblandat i en kollision eller någon
annan händelse som föranleder undersökning, kan en alkoholkontroll
ingå i denna, och det kan uppdagas att den passerande föraren,
eller alla ombord, haft mer än 0,2 ‰ blodalkohol under passagen.
Det finns stöd för att vederbörande inte av sådan anledning får dömas
till ansvar enligt de nya sjölagsbestämmelserna, såvida promillehalten
inte var sådan att genomfarten måste bedömas som farlig och därmed
inte ”oskadlig”.
I tidigare lotterilag (1982:1011) fanns ett, även på fartyg, gällande
förbud mot att anordna hasardspel med insatser över visst belopp. I
rättsfall, framför allt NJA 1970 s. 269, hade reglerna ansetts tillämpliga
på spel ordnat under fartygs passage av svenskt territorialhav (i det
angivna fallet Öresund). År 1999 uppstod frågan om sådant spel ombord
på det polska färjan Rogalin som på sin reguljära rutt passerade
svenskt territorialhav invid Gotland. Lotteriinspektionen avgjorde
(beslut 197/99), i enlighet med ett utlåtande av sjörättsinstitutet, att
spelet var tillåtet under passage av svenskt vatten, eftersom det inte
kunde beröra förhållandena på Gotland eller i Sverige.
Försäkringskonsekvenser
I båtförsäkringsvillkor finns alltid säkerhetsföreskrifter, varav en del
kan föreskriva skyldighet att iaktta lagar och förordningar som gäller i
försäkringsområdet.31 Åsidosättande av en sådan bestämmelse kan enligt
villkoren och försäkringsavtalslagen 4:6 medföra nedsättning av
ersättning, om åsidosättandet visas ha medfört försäkringsskada.
Vanligen finns dock därutöver uttryckliga bestämmelser, som bl.a.
kan uppta skyldighet att undvika berusning vid utövande av den verksamhet
som försäkringen berör, ibland så uttryckt att den försäkrade
måste se till att den försäkrade båten inte framförs av någon i alkoholpåverkat
tillstånd. Regler som sålunda specifikt avser alkoholintag
får då företräde före dem som allmänt hänvisar till lagbestämmelser.
Åsidosättande av säkerhetsföreskrifter medför enligt förekommande
båtvillkor genomgående nedsättning av ersättning, från
25 till 100 % beroende på omständigheterna. Några försäkringar anger
specifikt att vid skada orsakad av alkohol eller annan berusning
nedsätts ersättning till noll.32
30 Prop. s. 21.
31 Förf. har kort sett på båtförsäkringsvillkor hos bolagen Alandia, Atlantica, Folksam,
If och Trygg-Hansa. Generella föreskrifter om iakttagande av lagar och förordningar
har påträffats i gällande villkor hos Atlantica och Trygg-Hansa.
32 Sådana bestämmelser har påträffats hos Atlantica och If.
14 Hugo Tiberg SvJT 2010
En förutsättning för varje

Share this post


Link to post
Share on other sites

Forts:

för varje nedsättning är dock att skadan verkligen
visats ha berott på åsidosättande av säkerhetsföreskriften.33
I en dispasch avseende segelbåten Lambada (SML 1996) hade ett
företags VD och anställda varit med VDns segelbåt till Gotland. På
hemseglingen hade de efter en dags segling kommit in vid Landsort
vid lunchtid och framemot midnatt anlänt i läns för enbart storsegel
till ön Trehörningen strax söder om Nynäshamn, där fyrleden viker åt
öster för att passera ön. De ombordvarande hade inte sett den fyr på
Bedarön som markerade kröken utan hade fortsatt framåt mot Trehörningen.
När de upptäckte att det började bryta i vattnet hade de,
enligt egen uppgift, tagit ner storseglet och sedan försökt starta motorn,
som visat sig död, varpå båten gått på grund och sjunkit, medan
de ombordvarande räddats av kustbevakningen. Ägaren, som styrt och
haft kommandot vid förlisningen, befanns vid ankomst till Nynäshamn
ha haft en blodalkoholhalt av cirka 2 promille, vilken han tillskrev
intag av någon öl medan båten högg mot grundet. Dispaschören,
som fann det uteslutet att någon kunnat få så hög blodalkohol
genom att dricka någon öl, motiverade sin vägran av ersättning inte
bara med alkoholintaget utan att seglarna med den betydande erfarenhet
de uppgett sig ha inte i nyktert tillstånd skulle ha tagit ner seglet
innan de försökte starta motorn.
Rent formellt skulle säkerhetsföreskrifter som hänvisar till lag kunna
medföra att den nya promilleregeln fråntar försäkringstagaren
hans ersättning om båten förts eller hanterats av någon som visas ha
0,2 promille i blodet. Det måste genomgående förutsättas att skadan
faktiskt berott på den nämnda påverkan.
Även med denna sistnämnda reservation verkar det dock knappast
rimligt att den konstiga nya lagstiftningen ska få sådana försäkringsrättsliga
konsekvenser. Det skulle t.ex. medföra att en påverkan av 0.2
promille skulle kunna eliminera ersättning ifråga om en 10-metersbåt
men inte för en 9-meters; för en femtonknops men inte för en fjortonknops.
För en större eller snabbare båt kunde en vederbörligen
utformad klausul eliminera ersättningen också vid annan hantering
än båtens förande. Det är också tveksamt om sådana principer skulle
kunna tillämpas på en utländsk försäkringstagare som passerar territorialhavet
under oskadlig genomfart. Man måste nog allmänt visa
största försiktighet med att låta de nya reglerna få direkta verkningar
på tolkningen av båtägarens försäkringsavtal.
Däremot består naturligtvis den fulla verkan av uttryckliga klausuler
om nedsättning eller bortfall av ersättning vid alkoholpåverkan. Men
tolkningen av sådana klausuler kan inte rimligen styras av den nya
lagstiftning som bestämmer hur mycket eller lite vi får dricka!
33 I flera fall finns detta inte angivet, och ibland anges nedsättning vid omständigheter
som den försäkrade inte råder över, exempelvis hos Atlantica beträffande
hantering och transport vid uppläggning. Att tillämpa sådana bestämmelser ordagrant
måste ses som stridande både mot försäkringsavtalslagen och den avtalslagens
skälighetsregel och kan inte komma i fråga.
SvJT 2010 Ny sjöfyllerilagstiftning 15
Avslutande värdering
Att en ogenomtänkt reglering kan komma att utlösa häpna reaktioner
hos besökande utlänningar och så kan påverka turistströmmen må
vara ett memento men är inte en avgörande kritik. Att vi måste göra
en del undantag för passerande utlänningar understryker ändå det
omotiverade och udda i den nya regleringen. Men principiellt mer
avgörande för svensk lagstiftning är denna nya reglerings verkan att
utan redovisad grund drabba, inte säkerheten ombord på fartyg utan
livsstil och normala vanor även hos de svenskar som lever ombord på
sina båtar under längre eller kortare turer och semesterperioder. Detta
är en förmynderskapsreglering för båtfolket, och den kan väl tänkas
möta sådana reaktioner att den inte blir långlivad. Den minnesgode
kanske erinrar sig vad som hände med fritidsbåtregistret.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag tycker nya lagen är kanonbra! Fritidsflottan har förändrats till större och snabbare båtar. Det är uppenbart att många saknar tillräcklig erfarenhet att framföra dessa båtar. Gäller lika för segel och motor. Eftersom jag tror denna utveckling fortgår är det nog bra att sätta gränser på ett ganska tidigt stadium. Samtidigt är det humor att lagen riktas på ett sätt att en tydlig grupp hängs ut. Jag är även för ett ordentligt båtkörkort.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Finns ingen anledning att supa och köra båt. Super gör man när den är förtöjd.

Det finns betydligt viktigare saker att kämpa för om ni har en massa tid över.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Instämmer med FredrikB. Jag kan inte förstå hur detta kan vara en viktig fråga. Självklart är att när man framför båt/bil mm så måste man behärska det fullt ut vilket = nykter. Alkohol passar bara när båten är förtöjd eller bilen parkerad.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ni fattar tydligen ännu inte?

Vi snackar inte om att supa.

Vad får Ni supa ifrån?

definisera supa och läs Hugo Tiberg.

Man är inte berusad på ett par öl eller vin, inte i så motto att man inte kan köra båt.

Han med trasig motor, ovanligt blåsig sommar på v-kusten, varför skulle han inte kunna åberopa nödvärnsrätt?

Ta ch läs vad Professorn i sjörätt säger, sedan kan ni FÖRSÖKA  säga emot Professorn, för Ni är väl oxå Professorer i sjörätt?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Klart som fn att folk tröttnar på att höra ditt ältande om att du inte kan ta en ansjovismacka och dricka tillr m öl för att komma över fyllegränsen. Du har skrivit 206 inlägg på MG, vara 5(!!) inte handlar om dom elaka politikerna som bara vill jävlas.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  








×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy