Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024
Logad

En landkrabbas bekännelser

Rekommendera Poster

En gång på 80-talet var jag med ett gäng från dåvarande jobbet på en utflykt i Stockholms skärgård i ett par segelbåtar. Det får inleda denna berättelse. Många av er anar nog vad jag drabbades av då.

 

Tiden har gått och jag har bott och verkat i Linköping hela tiden. Många tycker staden är ett landkrabbornas paradis och kallas i elaka munnar för Nobeach. Det stämmer väl till viss del då staden är rätt tom på sommaren. Nu är det ju så att staden faktiskt ligger vid två av landets mest kända vattenvägar och det faktum att det bara i den centrala delen finns tre båtklubbar.

 

Planen har varit att flytta till någon av kusterna vid pensionen om tiotalet år och letande efter sjötomt har pågått en tid. Ända tills förra året då jag tog en titt på pillerburkarna i skåpet och insåg att det är nu man lever. Jag bestämde mig för att de bästa sjötomterna inte ligger på land utan finns helt gratis lite utanför strandlinjen samtidigt som uplevelsen från 80-talet hela tiden legat och gnagt i bakhuvudet. Nu har jag skaffat min första båt. Då jag inte visste vilken sort jag var fick det bli en liten motorseglare.

Innan jag började leta kollade jag med två av klubbarna huruvida det fanns plats för mig. Snälla människor. Det fixar sig. Har ni möjligen plats?. Det fixar sig. Vad jag än frågade var svaret Det fixar sig. Glad Vilken av klubbarna det fick bli hängde på vad jag skulle komma över. Jag var inställd på motorbåt då så det lutade åt motorbåtklubben.

 

Sensommar och höst gick åt till att flänga runt och klämma på båtar. Mest motorbåtar av den långsamma sorten. Tur man har en dieseldriven bil, det blev långa färder till objekten. Det kändes inte helt rätt med motorbåt så på slutet blev det mer riggade snipor jag tittade på med tanken att få båda i en båt. Så fick det bli. Därefter kontakt med den andra klubben för att kolla om det fanns plats på varvet för båten. Det är nämligen så att klubbarna ligger på varsin sida av motorvägen med en bro däremellan. Lite drygt 3 meter vid normalvattenstånd. Det fixar sig och blev anvisad plats på slipspåret där. På fel sida bron men själva hamnen är på andra sidan.

 

Lite spännande var det hela vägen. Det fanns ingen vagga till båten så en sådan skulle fixas. Standardvaggor verkar inte passa snipor och bockar når inte upp med stöttorna. Det blev att bygga en vagga. Jag hittade en ritning av skrovet på nätet och mätte på i förhoppning om att den var skalenlig. Lite tryckimpregnerat virke och en omgång stödplattor från Press&Son. Gubbarna gick och tittade förundrat medan jag sågade och skruvade. Eftersom de visste att jag var landkrabba kom en ström av tips och tricks. Snälla människor. Så en novemberdag upp till Mörkö där båten låg i vattnet. Lastbilen skulle först hämta en annan båt på Nynässidan. Det blev lite förvecklingar då den båten inte kunde hämtas helt enkelt utan fick lastas på bilen för att sedan flyttas till släpet eftersom det skulle bli svårt att komma åt min med släpet på. Han blev 4 timmar försenad innan han kom fram till oss. Han lyckades lirka ner lastbilen till kajen trots att någon parkerat en bil lite olämpligt.

Vi kom i alla fall iväg söderut när det började mörkna. Jag körde i förväg och bara någon mil söder om Trosa började det regna. Ett sådant där findroppigt tätt regn. Rejält blött. Hela vägen ner. Vi hade kommit överrens om att han skulle ringa lite innan framkomst så jag kunde leda honom rätt genom staden. Du, det regnar vad det första han sa. Jag funderade lite på hur det skulle se ut på varvet, det var ganska gropigt i det som med lite fantasi skulle kunna kallas väg bort till slipspåret som förstås ligger längst in. Det var ju praktiskt att min båt var på bilen och den andra på släpet. Jag passade på att varna honom för den lilla halvmeter höga backen ner till spåret. Kolmörkt. Ingen belysning och ingen hjälp av stadens ljus. Blött. Snorblött till och med. Lägg till att varvet ligger på mark som Hackefors porslinsfabrik skulle vilja ha till råvara. Lyckligtvis ligger ett lager grus ovanpå. Ner för den lilla backen, på med belysning från bilen, ut med stöttan, ut med båten och ner i vaggan. Den passade som handsken. Puh. Aktre stöttornas fasta del är lite för långa men det det fixar sig. Den lilla halvmetersbacken visade sig vara för mycket för lastbilen i blötan men med ilagd diffspärr lyckades han backa upp. Samt backa ytterligare 100 meter på den smala vägen i kolmörkret med en slänt ner till Stångån på ena sidan. Det gick bra.

 

Jag har alltså i nuläget ännu inte framfört egen båt under eget befäl bortsett från provturen innan affären. Därmed är jag ännu landkrabba tills motsatsen bevisats. Under denna hemska vinter har tankarna gnagt vidare och mognat och eftersom jag skriver detta i Seglarsnack kan man ju ana vartåt tankarna glidit. Det är bettet från 80-talet som härjar och innan jag ens sjösatt min första båt vandrar tankarna runt och tänker på nästa båt som får bli en mer renodlad segeldito. Fast det gör inget, med en båt i ägo kan jag vänta på att rätt båt dyker upp.

 

Det är nu jag vänder mig till expertisen för att hitta rätt. Det enda egentliga kraven jag har är att det ska gå att bo i den relativt bekvämt och ska kunna framföras enhändigt. Inte för stor och inte för liten. 27-30 fot kanske. Jag får för mig att långkölad är enklare att manövrera. Tips?

 

/Janne

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det verkar som seglarna har gått i vinteride, så du får nöja dig med svar från en motorbåtsägare. Det är inte så illa som det låter. Jag seglade i 20 år innan jag konverterade.

Det fattas en viktig uppgift i ditt inlägg, nämligen vad du är beredd att betala. Det finns så många båtar att välja på att det är svårt att komma med några vettiga tips. I din situation skulle jag köpa Curt Gelins; 500 segelbåtar i test. Sedan skulle jag segla en säsong med den nuvarande båten för att kommma underfund med mina krav på nästa båt. Med hjälp av boken skulle jag identifiera några båtar som motsvarar mina önskemål och sedan gå vidare. 

Vad beträffar långkölade båtar är de oftast mer kursstabila, men i alla övriga avseenden är de svårare att manövrera. Fr.a. brukar det vara svårt att backa för motor.

Mvh/Sea Maniac

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kanske skulle angett det. Någonstans runt 200k i färdigt skick, alltså som inte behöver särskilt mycket renoveringar. Kan vara billigare vid behov av motorbyte/renovering och nya segel.

Det här är ett projekt som får ta sin tid så det blir nog ändå rätt mycket kört med nuvarande båt.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vi har nog inte gått i ide men inlägget var, liksom, lite långt innan det kom till saken. Sen är rubriken lite missvisande!
En långkölad båt är definitivt inte mer lättmanövrerad än en fenkölad. Den är generellt lite segare i svängarna men ofta något kursstabilare.

En långkölad båt är inte svårare att backa med.
Den är snarare omöjlig att backa med!!!
Vattenströmmen från propellern kommer att dra dig åt det ena hållet! Roderverkan är i stort sett obefintlig.
Nä! Det går faktiskt att få till en viss teknik och backa hjälpligt. Å andra sidan så backar man inte en segelbåt så ofta utan använder backen mest för att bromsa. Fendra av ordentligt när du ska ut från Y- bommarna så tar du dig ut ändå.

Fördelen, som jag ser, med långköl är ett blygsammare djupgående och en något bättre kursstabilitet plus att jag, personligen föredrar egenskaperna i sjögång. Dessutom kan man vara lite modigare när man ska in i naturhamnar och vikar. Jag har bonkat i några gånger och skadorna begränsar sig till lite rostflåckar där färgen har skadats.

Nu är det ju skillnad på långköl och långköl också!

Kosterkölen som bara fortsätter stävens rundning som fortsätter i en långköl.
Tungmanövrerad båt!

Den underskurna kölen som IF, Amigo och min egna lilla Julle har som har ett modernare förskepp men viker ner i en långköl. Ger en något bättre manöverförmåga men ett skarpt förskepp.

Den korta långköl som sitter under exempelvis Marieholm 32 Vindöbåtarna Karlskronaviggen m fl har jag ingen erfarenhet av men torde ge långkölens något lugnare rörelser men med en något bättre manöverförmåga.

För 200 laxar torde du få en Vindöbåt runt 30 fot eller strax över, i kanonskick.

Amigo 27 är helt okej men ingen raket

Marieholm 32 är en hyfsad klump som dock behöver en del vind för att förflytta sig.
Samma gäller Laurinkostrarna.
Jag blev inbjuden i en L32:a i somras. Fin båt. Gediget byggd men skippern sa att den knappt har styrfart förän det blåser runt 8 m/s. I gengäld tål den hur mycket vind som helst.

Personligen tänker jag, med tiden, införskaffa en IF. Men det förefaller vara lite för litet för dig! Storasystern Marieholm 26 är dock lite mer bobåt

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för idéerna.

Jag har under vintern tittat närmare på just L28, L32 och Amigo 27 men även Allegro 27 som väl är ungefär en laurinare även den. Marieholm 32 hade jag ingen tanke på men tittade nu och ser ut som en kompromiss mellan fen- och långköl. Marieholm 28 sägs ha lång fenköl men jag hittar inget om den modellen.

Jag ska skaffa boken nämnd ovan och läsa på lite. Som jag sa så är det inte bråttom utan jag väntar på att rätt båt dyker upp från och med i höst någonting.

Men finns det fenkölade som är lika stadiga som de ovan?

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kölens längd påverkar inte stabiliteten i sig!
Det kan tvärtom vara så att en fenkölad båt är stadigare i den bemärkelsen att den gungar mindre, kränger mindre eftersom en långkölad båt, i allmänhet har lägre djupgående och då blir, följdaktligen hävstångseffekten mindre i motvikten. Det finns ju ett skäl till varför kappseglare har djupa, smala kölar med mycket vikt längst ner. (Se dominant och 707 t ex) Den trygghet man upplever med lånkölen är framför allt båtens sätt att röra sig, svara på roder och kursstabiliteten. Ofta är en långkölad båt tyngre i förhållande till sin segelyta. En långkölad båt tenderar också att vika sig ner över vågorna på ett lugnare sätt eftersom vikten är fördelad över en längre yta. Tyngdpunkten på en fenkölad båt ligger ju i mitten av båten.  Det kan vara ett skäl till att många, sk, långseglare väljer Laurinkostern, Allegro m fl.
Min lilla julle är hur behaglig som helst i rejäl sjögång. Den rullar fint över våorna. Dock förlorar man en hel del i ren fart.
Enligt mig finns det bara en riktigt sofistikerad seglare bland de långkölade. Det är IF (Jag har hört att Lord Helmsman är en fröjd att segla men har aldrig haft förmånen att prova) Men If:en är sannolikt någon storlek för liten för dig!
Det finns extremt stadiga fenkölade båtar. Titta på Compis28, Scampi, Ballad, Forgus och den typen av båt. Rejält stadiga saker med stora innerutrymmen. Förr 200' får du mycket båt för pengarna om du tittar på den typen av båt. Dom anses, bland somliga, som hopplöst omoderna. Mastheadriggade, breda med smala akterskepp. Men stadiga är dom så det förslår! Och roligare blir dom, ju mer det blåser!



Senast ändrad av Janken | 26 mars 2010 | 09:20

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Då är jag kanske på rätt spår ändå då jag även tittat på vissa fenkölade som just Compis, Scampi och Ballad men inte Forgus så den får jag väl ta en närmare titt på. Om de dessutom tål att man bonkar i lite lätt när man lirkar sig in i naturhamnar så vore det en fördel men där vet jag inte hur de är. Att fenkölade kan få större rätande moment inser jag.

IF är nog lite i minsta laget ja.

Jag pratade idag med en kollega som har en Amigo 27 men tyvärr sa han att han inte har någon erfarenhet av skillnaden till fenkölade. Han har genom decennierna haft två båtar, Amigo 23 och 27 Glad

Boken om 500 segelbåtar kommer tydligen ut i ny upplaga med 700 båtar så jag väntar på den.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag får väl säga nåt om Forgusen då.

Man sa att Compis, Scampi os.v var smal därbak. I forgusfallet håller jag inte med, har just kommit hem från båten där jag borrat genom aktern för en skorsten. Det är rätt brett där bak då man ligger i bb-stuvfacket och skruvar fast skorstenen med 4 skitsmala skruvar som skickades med Eberns skorsten för felsluttande akter. Tur man har mobiltelefon ifall man skulle fastna i stuvfacket hemska tanke. Men det gick bra.

Två kojer i aktern och däremellan sitter motorn med egen uppfällbar kåpa. Som på en gammal motorbåt. Man fäller upp motorhuven och har hela härligheten framför sig. Här kan man sitta på styrbordskojen och byta Martecens anod och när det är färdigt byter man sida och sätter sig på babordskojen och sätter dit impellern. Ett härligt brett akterskepp.

En bra grej med Forgusen är att vi, som kan vara lite medetativa i vår segling och plötsligt kan få helstopp mot nån granitknöl, har en blyköl som stoppar lite mjukt och utan skador i skrovet hittills. Slägga fixar till kölen innan sjösättning.

Kolla in en Forgus! Vi blev heltända på den båten när vi skulle köpa en Comfort 33:a och säljaren kommit lite sent. På andra sidan bryggan låg en Forgus med en inneboende som gärna visade sin ögonsten. Vi blev mäkta imponerade av rymden och finishen på träarbetet.

Hittar du en sådan för 200 så slå till.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Forgus 31 ser ju fin ut bland de bilder jag hittar. För 200 kanske jag kan få en utan mast och motor Glad prisnivån ser ut att ligga lite i överkant.

Nu har jag även lärt mig fördelen med utanpåliggande blyköl Glad

 

 



Senast ändrad av Logad | 27 mars 2010 | 07:53

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Linjett 30 blir mitt förslag. Styv och stryktålig seglare.

Avseende styvheten (stadigheten här kallad) på lång respektive fenkölad tycker jag att långkölade båtar överlag är begynnelseveka medans fenkölingar är det motsatta, alltså begynnelsestyva. På öppna havet spelar lite begynnelsevekhet ingen större roll, där är oftast vindarna jämnare och man har tid att anpassa segelytan efter vinden. På inre vatten däremot, typiskt i åskväder, blir en begynnelsevek båt lättare omkullslagen på ett obehagligt sätt i plötsliga vinbyar. Den av långkölsseglare så omhuldade myten avsende kursstabileten har en baksida i form av svårigheter att stagvända i vissa situationer. Dessutom är ju en långkölad båt betydligt svårare att manövrera i hamn.

Nej, utvecklingen går framåt. Om vikingarna kunnat hade de också byggt fenkölsbåtar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tror att vikingarna skulle ha satt fenköl på sina långbåtar om de hade gått fortare av det. De var vana att båtarna gick snabbt. Jag läste att Shetland - Norge på under ett dygn c:a 10 knop. För oss med fenkölad båt tog det drygt det dubbla. Inga kryssbåtar förstås men vid fel vind rodde man. Ungefär som vi sätter motorn när det går för långsamt.

De var ena baddare på att bygga båtar vilket ju inte var så konstigt då de hade nästan samma möjligheter som vi har nu. Dessutom var båten det i särklass suveränaste färdmedlet och intressant att göra snabba och sjösäkra. Man kunde redan på vikingatiden lasta som en långtradare i de största båtarna.


En dansk långbåt från 1000-talet hittades på botten och en replik har byggts. Den är 30 m lång och knappt 4 m bred. Det har kalkylerats farter upp mot 20 knop.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ni börjar övertyga mig om att titta på fenkölade båtar trots allt.

Idag pratade jag med en jag känner på klubben och han tyckte jag skulle titta på Omega 28 och Maxi 87. Han berättade dessutom att han fått dispens för autopilot för att kunna sätta spinnaker på klubbtävlingar när han kört ensam.

Lite skoj är det att titta på de båda områdena på klubbens varv. På slipspåren står nästan bara långkölade medan det andra där vi lyfter med kran är tvärtom.

Vidare idag när jag sitter och tittar på båtar på nätet ser jag att båtar med balsasandwich i skrovet verkar ligga lägre i pris rent allmänt. Kan det vara problem med detta på äldre plastbåtar?

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Balsa-sandwich är ett utmärkt matrial om det inte kommit in fukt då det kan ruttna. Fuktmätning och test efter delaminering är viktigt. Är balsan tillräckligt dränkt i plast brukar det inte kunna hända något.

En båt med sanwich är absolut att föredra framför en enkelskrovsbåt som jag ser det. De har ju enkelskrov nedanför vattenlinjen ändå så krockstyrkan är nog god i alla fall.

Sandwich ger en torrare och varmare båt när det är kallt och en svalare båt i värmen. Vi har/har  haft divinycell (ett material som använts i kylskåp och krigsbunkrar) både i vår förra båt och i den nya och det är verkligen en bra isolering.

Vet inte om din pris-upptäckt är rättvisande. Är de billigare är det ju utmärkt bara man är noga i sin kontroll av båten

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag satt och tittade på Seniorita Helmsman och enligt sailguide.com ska den ha balsasandwich i skrovet och inte bara däcket. Just den båten verkar ligga på en lägre prisnivå i förhållande till sin storlek. Fast det kanske är ruffhöjden som håller nere det?

Den här dök upp när jag letade info om Linjetten.

http://www.nordenlaser.se/usedboats.htm

Den ser onekligen trevlig ut.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja linjett 30:an är en trevlig och kanske lite bortglömd båt. Som de flesta andra sjuttiotalare finns det självbyggen med varierande kvalitet på inredningen. Finns med hög och låg rigg. Finns även något enstaka ex, med utombordare. Seglar tämligen enkelt upp till sitt lystal.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej!

Blev det något köp i somras? Jag vill gärna berätta lite om mina erfarenheter av Marieholm 32E. När jag köpte den för 16 år sedan hade den ett vindroder med eget roderblad i aktern. Det eliminerar mycket av nackdelarna med trögstyrdheten hos långkölade båtar. Den svänger framåt på en femöring och det går hjälpligt att styra även när jag backar. Metoden är att styra med både det lilla extrarodret och det vanliga samtidigt. Det går snabbt att lära tekniken.

Båten är annars kanske den mest prisvärda i förhållande till sin storlek. Vill du veta mer om hur min Thalassa är utrustad, kolla på http://www.marieholm32.se

/Kenneth

post-785-1394236592,5533_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

seekey:

Marieholm 32 är väl en av de få båtar med inombordare som har propellern bakom rodret... om jag inte missminner mig! Den som ligger i vår hamn har det i alla fall. Det torde väl kräva en viss fart för att styra..... framåt! Precis som utombordsalternativet på båtar med invändigt roder, Eller???  Jag har inte dryftat frågan med skippern på den som ligger hos oss. Men visst ser det ut som en kompromiss i konstruktionen!?!?
Men å andra sidan är ju båten, i första hand, till för att segla med.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...