Gå till innehåll
torsdag 18 april 2024
s-1027706

El frågor!

Rekommendera Poster

Nu när jag ska göra om elen till min båt så är det lite man undrar över. Det första är viken kabel! jag har hört att man ska ha dubbel isolerad för att det inte ska bildas statisk eletricitet stämmer det? Och använder man 1,5 mm till all belysning och plotter tex? Spelar det någon roll hur långt bort batteriet finns från motorn (ca2m). Det är ju bra att få bort lite vikt i akten på båten. Och man ska väl inte heller ha batteriet vid tanken antar jag. Sen kommer jag nog att ha säkringar under och i konsollen vid ratten för den kan jag göra sköljtät. Men då är frågan drar man då fram grövre kabel typ 6mm i både plus och minus pol till konsollen och där efter en kopplings plint till vardera och sen en säkring till respektive elsak eller slinga? Är det något annat man bör tänka på? Man bör väl också ha en strömbrytare direkt efter batteriet och en större säkring ifall man får kortslutning på vägen till konsollen eller ska jag tänka om och flytta alla säkringarna till eller brevid batteriet. Men då blir det ett mer utsatt sälle för fukt,  jag vet inte vilket som är bäst?

Mvh 495 ht

post-10006586-1394235743,2756_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Många frågor blev det!

De flesta finns faktiskt besvarade redan här på forumet, sök så ska du se, om du vill kan du också kolla på Skyllermarks hemsida som jag tycker ger en hel del bra tips runt installationer.

http://www.skyllermarks.se/bil-och-bat/

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är lite mer komplicerat än så. Kabelarean beror på två saker. Först hur mycket ström som kommer att flyta genom kabeln, sedan hur lång kabeln kommer att vara. Du kan ha batteriet hur långt från motorn du vill, men då måste du också dimensionera kablarna därefter. Några formler: P = U x I där P = effekt i Watt, U = spänning i Volt och I = ström i Ampere. U = R x I där R = resistans i ohm. Du bör i ett 12-volts system absolut inte överskrida ett spänningsfall på 0.3 volt. Formeln för att räkna ut spänningsfallet är U = I x (0.017 x kabellängd i meter / kabelarea i mm^2) Tänk på att du måste dubbla kabellängden eftersom du har både och - kabel, t.e.x. om du har batteriet 2 meter från förbrukaren så får du räkna på 4 meter kabel. Nu vet jag inte vilka förbrukare du har, men ett litet räkneexempel: Plotter 24W, kylskåp 48W, ekolod 12W, belysning 72W, lanternor 72W = 228W enligt P = U x I får vi: I = 228 / 12

I = 19 ampere vi stoppar in det i våran spänningsfallsformel och räknar med att vi max vill ha 0.3 volt spänningsfall och vi har elpanelen 3 meter från batteriet, d.v.s. 6 meter kabel:

0.3 = 19 x (0.017 x 6 / X) ger X = 19 x (0.017 x 6 / 0.3) X = 6.46 mm^2 Du behöver altså kabel på 8 mm^2

Har du startbatteriet 2 meter från motorn och motorn drar 50 ampere vid start så ger samma formel en kabelarea på: 0.3 = 50 x (0.017 x 4 / X) ger X = 50 x (0.017 x 4 / 0.3) X = 11.3

Själv har jag startbatteriet 1.5 meter från motorn och kabel på 35 mm^2 samma kabel till elpanelen som är 3 meter bort. På samma sätt får du räkna på alla förbrukare för sig, startmotor och elpanel med alla förbrukare sammanlagda. Eller också så låter du bli att räkna och tar i så att du är på säkra sidan. Jag har inga huvudbrytare, men batterierna är avsäkrade med  80 respektive 300 ampere. 300 till startbatteriet.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Statisk elektricitet är inget problem i en fuktig båt.

Vanlig kabel på Biltema duger för båten. Kabeln ska ha så många trådar som möjligt. MEN vanlig elkabel som man drar i hus med bara en kopparledare är INTE bra utan skakar sönder i skarvarna i en båt, låt bli den.

Vill man ha extra problemfritt och har pengar kan man köpa förtennad marinkabel. Dyr men mer problemfri eftersom den i princip inte ärgar. Vanlig kabel bör skarvas så att inte luften kommer åt, t ex med kabelskarvar som innehåller smältplast som man värmer upp med varmluftspistol efter att ha klämt fast skarven. På batteriets poler smetar man på lagom med vaselin. Såpass att det täcker mot luften, men inte så man blir kladdig bara man kommer i närheten.

Skyllermarks har bra grejor att bygga el med. Kostar en liten slant men fungerar. Gå och titta i en marinbutik. men man kan bygga billigare med grejor från Biltema. Man kan ibland få klämma fast kabelskor på kablar i butik så man får dem i precis rätt längd.

En grov kabel från batteriet till en kopplingsplint, sedan en säkring per elgrunka är bra. Ju grövre kabel desto bättre, så grov man kan få in i skruvplintar etc på ett bra sätt. Ju kortare kabel desto bättre. 2 m från motorn borde fungera bra.

Hur tjocka kablar måste man ha? En säkerhetsregel är max 6 ampere per kvadratmillimeter. Dvs en kabel på 1.5 kvadratmillimeter får max ha i sig 1,5 * 6 = 9 Ampere. Men det är för att kabeln inte ska bli varm och orsaka brand. Man bör ligga mycket mycket under det värdet annars tappar man spänning fram till den burken som ska ha ström. När man sätter dit säkringar är det säkerhetsregeln som gäller; Alltså 9 A säkring till en 1.5 kvadrat kabel, eller OK; 10A är oftast enklare att få tag på. Då kan det inte börja brinna om det blir kortslutning.

Hur mycket ström en plotter drar står i bruksanvisningen. Med lampor räknar man ut strömmen om man vet effekten:
En lampa på 10 W drar 10 Watt / 12 Volt = 0,8 Ampere.
En handstrålkastare på 55W drar 55W / 12 V = 4,6 A.

En stor säkring på batteriet är bra. Jag har en äldre installation utan och har funderat på att sätta dit en. Om man t ex har 35 kvadrat ledning så är väl en 35 * 6 = 210 Ampere säkring bra, eller en 400 Ampere.
(Så mycket?? Jo startmotorn är oftast på typ en hästkraft = 736 W, dvs drar 736 / 12 = 60 A eller mer ändå precis när den står still första sekunden. Det blir stora strömmar precis när man vrider på nyckeln.)

Om man har en kabel men inte vet hur många kvadratmillimeter den är i tvärsnitt? Tja det är den gamla formeln Arean = radien*radien*pi.
T ex en kabel som är 7 mm mätt över metallen har radien 7 / 2 = 3,5 mm.
Dvs Arean är 3.5 * 3.5 * pi = 38 kvadratmillimeter. Dvs den tål max 38 * 6 = 228 Ampere. Dvs tjock nog till att starta en normal utombordare men lite klen till en inombordare.

Förvirrade? Fråga mer! Eller köp boken El ombord:
http://www.bokia.se/el-ombord-anders-jango-9127356663/bok/9789127356665/



Senast ändrad av Anders_St | 12 januari 2009 | 21:02

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det där räkneexemplet Cerberos presenterade var ju lite drastiskt i överkant. Förbrukningen är ju mest intressant när inte motorn går, då har du troligen inte plotter och ekolod igång heller. Spänningfallet är ju också ganska ointressant när motorn är igång eftersom spänningen då bör ligga närmare 14 Volt. Vidare är ju spänningsfallet till belysning något som man inte upplever i praktiken innan det blir runt 2 Volt.

Slutsats: Satsa på grövre kablar till den utrustning som är igång när inte motorn är det, t.ex. kylskåp



Senast ändrad av Gantika | 12 januari 2009 | 20:58

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Visst blev det många frågor!

Men det gäller att veta vad man gör och göra det med största säkerhet! Är jag ute på vätten med båt och familj så vill jag inte vara skälet till att vi får simma in till land för att jag har gjort fel... Jag fick fina svar och det är mycket att lära när det gäller detta med el. Nu ska jag inte ha något kylskåp för det är en liten båt, men en kylväska (kylbox) kan vara bra att ha på längre turer. Men drar de mycket el, jag vet att det finns batteri vakt till dessa fungerar de bra, kan man lita på dessa? Jag sitter också med Julas katalog framför mig och funderar om man behöver en starthjälpare eller ska man satsa på ett litet elverk som nöd och uderhålls batteri. Men går det att starta med ett elverk på tex 1000W. Om jag har en laddare om bord som laddar en stund för att sen starta med det ordinarie batteriet. Och hur fungerar ett bärbart startbatteri, blir de dåliga med tiden kan man ladda upp de hur många gånger som hälst? De verkar praktiska med 12v ut tag och allt men det har ju även små elverk också. Vilket är bäst!!!

Mvh 495 ht

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En viktig sak!  Var försiktig när du jobbar med 12V blybatterier!!

Spänningen 12 V är i sig ofarlig, man kan ta med fingrarna överallt, t o m slicka på den (fast det känns lite.)

MEN! blybatterier kan ge massor med farlig ström när man kortsluter. Det är därför man har dem för att starta motorer med. Fråga folk som t ex råkat lägga en skiftnyckel tvärs över polerna. Den börjar glöda inom några sekunder och bör slås bort fort innan den fastnar i blypolerna som smälter ihop.

Alltså, några regler när man mekar el i båt:

1. KOPPLA UR BATTERIET innan du börjar ändra kopplingar. (Fast jag slarvar själv ibland :-)

2. OM du kopplar med spänning på; lägg inte mot och skruva fast direkt; nudda kabeln först. Är det kortslutning så märks det på smällen och gnistan som blir!

3. När du kopplat färdigt; vrid på huvudbrytaren och kolla FORT att det inte blir varmt och börjar ryka någonstans i dina nya kopplingar! Har det inte hänt nåt inom 30-60 sekunder är det OK.

4. Ha inga ringar, klockor, metallkedjor på dig när du mekar. Lyckas du kortsluta batteriet med t ex en ring som börjar glöda runt fingret inom 10-15 sekunder så lär du komma ihåg händelsen ett långt tag.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bäst är att ha tillräckligt med batterikapacitet, då uppstår aldrig behovet av att behöva *nödladda* överhuvudtaget.
En billig kylväska/kylbox (med peltierelement) drar många-många gånger mer ström än en kompressorkyl och suger lätt ur en mindre/för klen batteribank om man inte har järnkoll.

Batterivakt funkar bra (se http://www.maringuiden.se/forum/;thread=264588 för mitt råd om fungerande/prisvärd modell) men ska egentligen inte behövas.

Vad man behöver är en adekvat batteribank dimensionerad efter behovet, med vettiga förbrukare, exempelvis kompressorkyl i stället för peltierelement, kanske LED istället för glödlampor..

Elverk och andra *extra* grejer behöver man inte om man är *normalbrukare* och har gjort ovan...



Senast ändrad av Gunnar_ | 12 januari 2009 | 21:53

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kyla är ett kapitel för sig:

Kompressorkyl, finns som inbyggnad eller väska: tämligen dyr men håller länge och drar måttligt med ström. Bra för flerdagsutflykter när man ligger stilla länge.

Kylväska med s k Peltier-element, dvs en metalllåda som blir kall på ena sidan och varm på den andra. Billiga men drar MYCKET ström. Typ 4 Ampere hela tiden. Fungerar när man åker på utflykt med motorbåt och har motorn igång. Typ dagsutflykter. Glöm inte att dra ur sladden när du ligger stilla mer än...säg en timme.

En vanlig kylväska med kylklampar eller frysta 1.5 l PET-plastflaskor är en billig lösning, fast inte så länge...

Batterier håller ett antal säsonger, säg upp till 8-10 säsonger om man sköter dem exemplariskt. Slarvar man och djupurladdar ett par gånger så kan man åka på nytt batteri efter en halv säsong! Jag skulle hellre köpa billiga batterier och oftare. Risken är att man ändå förstör sitt dyra batteri p g a klantighet, och åker man inte över Atlanten utan i skärgårn behöver man inte max kapacitet.
Batterier går inte plötsligt sönder, utan efter ett tag håller de laddningen kortare och kortare tid. När man blir tillräckligt irriterad köper man ett nytt.

Elverk. Mja; mycket dyra, låter illa och är bökiga med sitt olje och bensinslaskande.
Bättre är att ha två batterier i båten. Ett som man BARA startar med och ett som kan bli tomt. Båda bör ju laddas av motorn så det är lite tricks att koppla in.

Komplettera med en solcellspanel, helst en som kan hålla jämna steg med t ex kylen så man slipper starta motorn om man ligger 1-2-3 dygn. Lite svårt att få in på en 5-meters båt förstås.

Hur man ska koppla in två batterier finns det olika religioner om:

1. Skyllermarks reläkoppling: När man vrider på nyckeln så drar reläet och båda batterierna kopplas in för motorstart och för laddning. När man stänger av motorn så släpper reläet och startbatteriet kopplas bort och kan inte laddas ur.
Helautomatiskt och kan inte glömmas i fel läge.

2. Laddningsdiod. En burk som ger laddningsström till båda batterierna men inte låter strömmen smita ur startbatteriet. Ger tyvärr sämre laddning än ett relä.
Helautomatiskt och kan inte glömmas i fel läge.

3. Manuell strömbrytare med lägena:
  a) 0 - allt avstängt
  B) 1 - endast batteri 1 inkopplat
  c) 2 - endast batteri 2 inkopplat
  d) 1 2 - både batteri 1 och 2 inkopplat
När man startar o kör motorn så är det läge d) 1 2.
När man ligger still så kör man enbart ett batteri antingen läge B) 1 eller c) 2. Då har man garanterat ett batteri kvar att starta på.
NACKDEL; lätt att glömma brytaren så man antingen inte laddar ett batteri eller råkar dra ur båda samtidigt.

Själv har jag religion 2 i båten, när jag ska bygga nytt eller reparear så blir det nog religion 1. :-)


Ett tips till; sätt in en voltmeter! Åtminstone en enkel från biltema som visar ungefär spänning. Då ser man om laddningen fungerar (spänningen går upp till 13 V direkt efter motorstart och stiger sedan sakta till 14.4V).

Lyxvarianten är en digital voltmeter med två decimaler som ger bra koll på hur mycket laddning batterierna har.



Senast ändrad av Anders_St | 12 januari 2009 | 22:09

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för att du svarade på mina frågor?

Som vanligt så finns det många sett att lösa saker och ting. Kan man ha ett vanligt startbatteri till start och ett mc-batteri till plotter och belyning som laddas till sammans med start batteriet (från motor). Trotts att S- har ca75ah och MC- har ca 19 ah. Eller ska man då ha en separat slinga för MC och ta med det hem och ladda. Eller krånglar jag till det i onödan. Jag vill ju inte göra ett system som jag kommer att ångra vid ett senare tillfälle. De bärbara starthjälpen ger också ca 19 ah det kanske är bättre att ha en sådan som är lätt att bära med sig. Hur fungerar de?  Är det ett MC batteri som är inbyggt i ett plast hölje med 12v utag och en liten laddare tro?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Använd ett 75Ah startbatteri och ett 75Ah förbrukningsbatteri och ge sjutton i starthjälpen. 19Ah är meningslöst, då kan du lika gärna strunta i det och köra allt från startbatteriet.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Blev det verkligen rätt nu? Jag tänker på slutsatsen att en 38 kvadratmillimeter grov kabel skulle vara för klen till en inombordare? Hur många är det som har så grova batterikablar originalmonterat?

228 Ampere (38 kvmm) motsvarar enligt räkneexemplet en effekttålighet på 2,7kW...skulle det vara för klent för en startmotorn till en inombordare (736W)?

I både min bil o båt tycker jag kablarna mer liknar ca 16 kvmm, originalmonterat.

 jag frågar inte för att vara näsvis utan för att jag inte hänger med...

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mja, min tanke är att 228 A är max ur säkerhetssynpunkt. Om man ska ha vettiga spänningsfall och verkligen få fart på motorn så ska man ligga långt under.

Men OK. 38 kvadrat räcker nog till det mesta, ja. :-)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Dvs den tål max 38 * 6 = 228 Ampere. Dvs tjock nog till att starta en normal utombordare men lite klen till en inombordare.

Du menar kontiuerligt antar jag ?

Momentant (typ motorstart) tål/klarar den väl många gånger mer.

6 meter 16m2 kabel med 100A ger ett spänningsfall på 0,64 Volt (5%) 10,6 Watt/meter och klarar att starta en diesel-6:a lätt-som-en-plätt utan att brinna upp eller ens bli märkbart uppvärmd.

Men klart, ska man dra runt startmotorn i timmar så blir nog kabeln (för att inte tala om startmotorn Förvånad)  lite *ljummen* efter ett tag Flört

Sen har du ju helt rätt i övrigt Cool

 



Senast ändrad av Gunnar_ | 15 januari 2009 | 20:37

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bara delvis rätt. Man kan inte säga att en kabel med arean 38 mm^2 klarar 228A punkt. Det beror lika mycket på längden (total plus och minus) på kabeln som på arean. Utan att kontrollräkna; Du kan mycket väl köra 228 A genom en meter kabel med arean 38 mm^2 men du kan däremot inte köra 228 A genom samma kabel om den var 100 meter långa utan stora spänningsfall. Det är kabelns totala resistans som är viktig och den beror på en mängd parametrar som temperatur, material, kabelarea och längd. Det är därför man ofta ser klenare kablar i bland annat bilar och båtar även om installationen är utförd av tillverkaren. Det är nämligen helt riktigt dimensionerat, även med klena kablar, just för att det är så korta sträckor. läser du (ni) mitt första inlägg så finns där formel som tar med kabellängden i beräkningarna och använder en konstant för resistiviteten i en kopparkabel.

 

EDIT: Glöm vad jag skrev. Jag läste igen nu, pigg och glad och ser att vi pratar om två olika saker.



Senast ändrad av cerber0s | 16 januari 2009 | 07:41

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...