Bavaria dålig motor

[nirilli 0]

En bekant till mig har tittat på en 5 år gammal Bavaria i Krotatien. Båten har varit en hyr båt.

Motorn har gått 3000 timmar och är i renoverings behov. En renovering skall på plats kosta ca 20 000 kronor. Min fråga är hur kan en motor som bara är 5 år gammal och bara har gått

3000 timmar vara i ett så dåligt skick. Använder sig inte Bavaria av Volvo motorer. Många av 70 tals båtarna har motorer som är 20-30 år gamla och som gått betydligt mer än 3000

timmar och dom går fortfarande.

[forgus31 139]

Det räcker med att den gått för hårt och blåst topplockspackningar, blivit överhettad eller likn.
 
Hyrbåtar lever ett hårt liv med skeppare som inte har något intresset för båtens värde vid återlämnandet annat än att man slipper betala en självrisk.
 
Således skippar man det vanliga beteendet med att vara lyhörd för båtens väl och ve och kör tills det rasar. Då ringer man och får bogsering och en ny båt.
 
3000 timmar i en sån miljö skulle jag beteckna som lysande. 

[Peter_K 4 081]

Sköter man inte om grejorna pajar de. Sedan spelar det inget roll om det står Volvo eller Yanamar på motorn - eller Bavaria eller Hallberg Rassy på skrovet.

 

De gamla 70-talsmotorerna var sjukt överdimensionerade, kolla bara på vikten på dem! Därför håller de än idag.

[Roddarn 1]

Ett annat faktum som också sliter extra mycket på motorerna är de yttre förhållandena. I Kroatien gissar jag att t.ex. salthalten troligen är högre än i svenska vatten.

 

 

 

 

Hälsningar:

Roddarn

[nirilli 0]

Om jag förstår saken rätt så är nya motorer sämre än äldre. Dessutom så har salthalten i vattnet betydelse även om man har sötvatten kylning. Är detta rätt uppfattat.

[Roddarn 1]

Ju högre salthalt vattnet har desto högre blir salthalten även i luften.

 

 

 

 

Hälsningar:

Roddarn

[Peter_K 4 081]

Nej, de är inte sämre rent generellt. De har mer kraft i förhållande till vikten, de är tystare och vibrerar mindre. Det är som att jämföra en ny Volvo med en gammal Amazon. Amazonen är inte bättre, det är bara färre saker som kan gå sönder (på ett järnspett...)

[Eilean 3]

 

Där tror jag du har fel.

 

Min Perkins 4,236 har snart gått 5000 tim under 30 år. Moderna smådieslar brukar vara mogna för renovering eller utbyte vid den drifttiden. På min är inte ens toppen lyft eller ventilerna rörda. Inte heller insprutare eller inprutningspump.

Talar man med servicegubbar som fixar dessa motorer talar de om över 10.000 timmar som normalt innan kompression och/eller oljeförbrukning gör sig påmind och man måste göra något.

 

Den här motorn har inte nämnvärt färre delar än den moderna motsvarigheten. Men de är större och rör sig långsammare. Det ger livslängd.

 

Däremot har du rätt angående vibrationer och tyngd. En Perkins 4.236 har en slagvolym på nästan 4 liter och ger 74 hk vid 2.200 rpm och jag marschar på 1.400-1.500.  Och vikten med backlag är blydsamma 490 kg!

 

Salthalten i omgivningsvattnet har nog ringa eller ingen betydelse. Av motorns 30 år har den levt 7 år i Östersjön. Resterande 23 år i England eller Medelhavet.

 

Senast ändrad av Eilean | 25 oktober 2007 | 09:23

[Peter_K 4 081]

Eh, va?

Menar vi inte exakt samma sak?

Vad har jag fel i?

 

Det jag kan se är att vi har olika syn på antalet delar, men är det inte så att man har fler elektronikboxar och styrningar, kanske t o m en turbo på moderna dieslar? Tycker mig se mer kablage på motorerna på mässan än de gamla 70-talsdieslar jag sett i båtar hur som helst.

[Eilean 3]

Här ovan skrev du att ...Nej, de är inte sämre rent generellt.... .

Nog tycker jag att en en motor som är mogen för renovering eller byte efter 3-5.000 tim är sämre än en som är det först efter 10.000.

 

Men du kanske inte bara kikade på driftstimmar utan vägde in vikt och storlek i formeln också.

Om om man blandar in storheter som kilogram-år blir naturligtvis resultatet ett annat.

 

Visst har du fler sladdar och boxar på nya motorer. Och turboaggregat är vanligare även om sådana också fanns på 70-talet.

Men sladdar och plastlådor påverkar inte den rent mekaniska livslängden - att t.ex en ventilstyrning är slut efter 3.000 eller 10.000 timmar.

 

Skitsamma, du har rätt. Vi menar nog samma sak på ett ungefär.

[forgus31 139]

På nyare dieselar är det väl en kamrem som ska bytas också. Kan vara bra att bestämma sig för om man vill ha det extrajobbet var 5:e år när man köper ny motor. Om det nu går att undvika.
 
Kläm säljaren på uppgift om det är kamrem eller inte på nya motorn du funderar på. Vad som händer om en kamrem går av när man är ute och puttrar kan vara väldigt olika. Vid fel väder kan det vara med livet som insats.
 
Båtmotorer ska i första hand bara stånka på. Vi vet vad problem Volvos felaktiga impellrar ställt till det. I fjol lossnade en vinge och åkte in i kylsystemet.
 
Det plus kamrem som risk så är måttet rågat. Skulle helst vara utan den tråkiga impellerpumpen. Enkel men kass konstruktion.

[Eilean 3]

En annan sak som är bekymmersamt med en kamrem är att den troligen slits snabare på en båtmotor än i en bil/grävmaskin eller den industriapplikation där motorn annars finner sin plats.

Sannolikheten att det bildas rost på transmissionshjulen under ett 6 månaders vinteruppehåll är rätt stor, se bara hur slitytorna på generatorkilremmens transmissionshjul brukar se ut. Hur den rosten påverkar livslängden på remmen är svårt att avgöra och de flesta kamremmar brukar vara rätt dolda bakom kåpor så at det är svårt att se hur mycket rost som bildats.

En brusten kamrem på en diesel brukar betyda ventiler som slår i kolven - förödande!

[Roddarn 1]

Att salthalten har ringa eller ingen betydelse håller jag absolut inte med om! Det är ett mycket välkänt faktum att luften påverkar metaller på olika sätt. Luftfuktighet och salthalt är mycket viktiga faktorer för hur många saker påverkas. Ett rätt bra exempel är att titta på bilar som har rullat mycket på saltfria bilvägar vid kusten respektive längre in mot land. Det är ingen tillfällighet att bilar i t.ex. Kiruna rostar mycket mindre än bilar i t.ex. Lulå.  Det har alltså inte enbart med luftfuktigheten att göra utan även salthalt. I större städer spelar även avfall och luftföroreningar in en helt del, men salthalten i luften är ett inte alltför litet problem och är en av faktorerna som marina produkter måste ta hänsyn till när man  utvecklar och tillverkar dessa. Det här är någonting som allmänt känt hos både forskare och allmänhet och självklart så är det så att salthalten i vattnet påverkar en båtmotors livslängd. Det tillhör ju bara de fysiska lagarna. Ju mer salthalt det är i vattnet desto mer salthalt är det i luften = en tuffare miljö för både motor, elektronik och allting annat. Fullständigt logiskt dessutom.

 

 

 

 

Hälsningar:

Roddarn

[Eilean 3]

Du har säkert rätt i teorin. Hur det förhåller sig med bilar är nog inte direkt jämförbart med båtar. Där finns ju faktorer som vägsalt att ta med i beräkningen också.

 

Men i praktiken vågar jag påstå att salthalten i vattnet båten seglas i har mycket liten, eller ingen betydelse för en motors livslängd. Under förutsättning att den är sötvattenskyld.

 

Den enda praktiska skillnaden, från exempelvis en Östersjöbåt, är att på en riktigt gammal motor blir värmeväxlarna igensatt av avkalkningar eller liknande hårda avlagringar om de körts i i exempelvis atlantvatten. Vilket är ganska lätt att åtgärda.

Jag påstår detta för att jag varit ombord på, eller varit spekulant på ett otal båtar som sgelats både 20 och 30 år i riktigt salt saltvatten och som sagts tidigare hade min nuvarande båt seglats i England och Medelhavet i 22 år när jag köpte henne.

Det fins inget som tyder att en motor skulle uppnå färre drifttimmar i låt säga England jämfört med Stockholm om den fått samma omvårdnad.

 

Däremot tar i någon mån båten yttre delar mer stryk av miljön i i riktigt salt vatten, som aluminium, rostfritt och även gelcoat. Men det är ju en annan sak.

[Peter_K 4 081]

Nä, jag vägde in andra aspekter än drifttid.

Att säga att en motor är sämre generellt ska den vara tyngre, färre antal HK, svårare att serva, bullrigare, törstigare och mindre pålitlig också.

;-)