Galvanisk korrosion...jordning av -12v till köl?

[stebano 6]

Hej !

 

Jag har i jakten på att minimera korrosion i min segelbåt en fråga till någon kunnig här på forumet.

 

I nuvarande installation är motorblocket förbundet med en kabel till en av kölbultarna. 12 volt minus är förbundet till motorblocket. Båten har blyköl. Kölbultarna är i rostfritt. Min fråga är: Finns det någon anledning till att låta motorblocket vara förbundet med kölbulten? Kan det tänkas minska korrosionen mellan kölbulten och blykölen om motorn och bulten är förbundna med varandra (genom att zinanoder som sitter på motorn korriderar innan någon reaktion sker mellan kölbult och blyköl)?

 

Anledningen till min fråga är att jag tycker att mina zinkanoder på propeller och drev äts upp ganska snabbt och att det kanske kunde vara så att eftersom motorblocket är förbundet med kölbulten måste zinkanod på propeller och drev även ta hand om hela blykölen (motorblocket är ju förbundet med drev och propeller?

 

Jag använder aldrig landström.

Efter att ha läst en del om korrosion på nätet vill jag försäkra mig om att ingen felaktig koppling finns i båten.

Häls

Stefan

 

 

[Funkis 143]

Tja, ett seriöst inlägg som förtjänar ett svar av någon kunnig ( inte i första hand jag alltså ) Men du hittar mycket om detta bara på detta forum, har du sedan sökt på nätet så har du snart all kunskap.... Problemet med din fråga anser jag vara att du INTE ansluter dig till land. Det är mer då man måste tänka till lite mer... Hmm. Ligger du på en brygga där kompisar har landsström kopplat? På min brygga så mätte jag åt en kompis, av ren nyfikenhet och vi såg en ganska stor läckström via vattnet. Genom att dra ut sladdar vartefter så kunde vi konstatera att det faktiskt inte var en båt! Troligen var det en bredvidliggande ( privat ) brygga med massor med lampor som kanske läckte. Detta kan ge dig en del korrosionsproblem... MEN annars verkar du ju ha skydd, anoderna gör sitt jobb. Förutom kostnaden så är det väl ok? Huvudfrågan, om du ska ha kvar kontakten eller ej tänker jag inte ge mig in på då det lite handlar om olika strategier... koppla ihop allt eller inget så att säga. Det är nog för- och nackdelar med bägge sätten. Möjligen skulle jag om jag vore du - och aldrig ligger för landsström ( ? lyckliga du ) överväga om fördelar med att inte koppla ihop, det ger i alla fall en kedja mindre för strömmen att gå? Någon mer insatt som vill kommentera? Lycka till!

[stebano 6]

Hej ”Funkis”! Tack för ditt svar!

Jag ligger periodvis där båtgrannen har landström; sker tex när vi ligger i diverse gästhamnar samt när vi ligger i hemmahamnen.

 

 

Anoderna gör sitt jobb och zinken är ju ändå så pass billig så det är egentligen inte mitt problem utan det jag är rädd för är om båten kommande år ligger i böljan den blå en längre period än idag (idag ligger hon i ca 3,5 månader) t.ex , om båten skulle ligga i 5 månader, kanske zinken tar slut och drevet istället börjar att korrodera; vilket ju blir mycket kostsamt.

Min tanke var precis det som du antyder vilket skulle vara att inte koppla ihop motorblock med kölbult och kanske som en eventuell motåtgärd istället sätta en zinkanod direkt på kölen. Kommentar någon? Som sagt det som jag vill minimera är risken att zinken på drevet tar slut och därmed utsätter drevet för korrosionsskador samt eventuell korrosionsrisk mellan kölbult och köl (RF & bly).

Har någon annan här på forumet någon åsikt i frågan?

En ytterliggare orsak till att jag vill säkerställa korrekta anslutningar i båten är att jag på sikt vill vid enstaka tillfällen nyttja landström och då genom en laddare där landjorden i den är avskiljd från 12 minus. Men eftersom landström (som jag tyder det) alltid innebär ökad risk för korrosion vill jag försäkra mig om att min nuvarande installation är så bra som möjligt, dvs inga onödiga galvaniska strömmar som kan utsätta drevet för korrosion.

 

Hur någon annan därute valt att förbinda kölbulten med motorn?

 

Det kanske inte är något problem i det jag beskriver men önskar gärna fler båtägares kommentarer. //Häs Stefan

[stebano 6]

 Är det ingen därute som har några ideer?

 

//S

[Ballad_kopian 6]

Hej.

 

jag jobbar på najad.  och  på dessa båtar  så jordar  dom med inte kölen utan på  nån slags  platta  som sitter  utsidan skrovet  och så sticker det in 2 bultar.  plattan ser lte speciell ut.  liksom hålighter i den .  där jordas  tankar  och viss elktriska  grejer samt vissa  instrument. vet ej om motorn blocket är jordat i den oxå men det kan jag återkomma om.  men denna jordningen är iaf  utöver  vanliga batteri  jordningen. allstå  verkar det vara  skilt. 

 

när dom bygger  åsk  skydd i båtarna  så förbinder  vi alla beslag längs relingen  och vant fästnimgar mast m.m  och lleder  det  till en köl bult.  detta är kraftiga  jord kablar. och kabeln har ej direkt kontakt med  kölbulten    utan man ställer in  ett av stånd  på  ca 2-3mm   mellan  två   bultar  så strömmen  från blixten  hoppar  över  bara  vid nedslag  ..    ej annars finns  kontakt  med köl

 

jag hade inte vågat koppla  nån jord  kabel  på min köl iaf.

jag tänker  göra  som najad  gör på sina båtar  det  verkar  genomtänkt m.m.

 

mvh Johannes

[jussi_h 17]

Tycker att du kan lämna kölen ifred: om du kopplar motor-jorden till kölen - och motoren är ju galvaniskt kopplad till propellern också - så har du en bra chans att ha galv korrosion mellan kölen och propeller-axeln.

Gör en gnist-gap som Ballad ovan sade, så har du åskskydd som är viktigt, och använd anoder vid kölen så är den korrosionskyddad som en separat enhet.

Om du senare vill installera en ssb radio eller dyligt, kan du studera detta här med jordning lite mera grundligt. Där använder man porösa plattor för jordning i vattnet etc.

[stebano 6]

Tack alla för era svar!

 

Mvh

[winga750 0]

Hej!

Man skall absolut inte koppla motorgods till kölen. Särskilt inte om man har segelbåtsdrev av lättmetall. Bly och aluminium ligger långt ifrån varann i den elektrolytiska spänningskedjan (Al -1,33 Pb -0,12) och aluminium som är den oädlare metallen korroderar kraftigt. Jag själv höll på att gå på den minan när jag åskskyddade min förra båt genom att koppla mast,vant och pulpits till en kölbult och fick med motorjord via skärmen till en kabel till en antenn som satt på akterpulpiten (minus till radion har oftast kontakt med antennjord) Vill man ha med motor och drev i åskskyddet skall man ha ett gnistgap på några millimeter. S30-klubbens hemsida har en bra beskrivning på hur man fixar åskskydd.

Länk till elektrolytiska spänningskedjan.

http://www.bodycote.se/Ytbehandlingsguide/Tabell_elektrolytiska_spanninskedjan.asp

 

/Karl-Magnus

 

Senast ändrad av winga750 | 27 augusti 2007 | 22:30

[conqubin 0]

Hej! Jag har en Conqubin 38 som jag har byggt. Jag har jordat relingslister och hela riggen, pulpitar samt kölen som åskledare. allt är kopplat till batteri -. Det är för övrigt mycket praktiskt eftersom man bara behöver enkelledare till all el ombord. Några zinkanoder finns inte i båten. Motorn är sötvattenkyld och där zinkanoden satt i kylsystemet sitter i stället temperaturgivaren. Båten sjösattes 1986 och har hittills inte visat tecken på skador. Propeller och axel är helt opåverkade.

Hälsn. Alf

[forgus31 139]

Man kan göra så men det är inte rätt!
 
Att förbinda olika metaller med varandra anses vara fel. Man har då ett kortslutet batteri där metallerna förbrukas efter läget i spänningskedjan. Minst ädla metallen försvinner först osv.
 
Ha man båten i sötvatten minskar risken.
 
Ett rätt att få till en åskledare är att ha ett spänningsgap t.ex från  mast till kölbult. Så litet gap som möjligt, t.ex ett par mm.  

[winga750 0]

Att använda diverse metalldelar som är hopkopplade till motorjord och köl som återledare i elsystemet är att inbjuda till trubbel. Ett åsknedslag i masten kommer att helt slå ut elsystemet. Det kan räcka med ett nedslag i närheten. Dessutom är det olämpligt med enkelledare med tanke på att det magnetfält som uppstår kring en strömgenomfluten ledare kan störa kompassen. Har man tvåledare tar magnetfälten ut varandra. 

/Karl-Magnus. 

[conqubin 0]

Att elektriskt förbinda olika material med varandra kanske är teoretiskt fel. Men det har under över tjugo år inte visat några skador. Att använda enkelsystem för el-dragning kan naturligtvis förorsaka problem om plus-kablar med stor ström passerar nära kompassen. Magnetfälten är dock mycket svaga så kablarna får nog ligga ganska nära om man skall kunna mäta upp någon deviation. Att ansluta olika material till batteri- har man alltid gjort i bilar utan att för den skull se någon materialförlust. Problem kan uppstå om kontakten mellan metaller är dålig, med korrosion som följd. Att skydda en båt från åsknedslag beskrivs i PM från högspänningslaboratoriet i Uppsala där man rekommenderar att alla metallföremål med en utsträckning över en halv meter skall anslutas till exempelvis en oinplastad köl samt batteri-. 

[forgus31 139]

Intressant att se att båten har klarat sig så bra trots att du gjort som man inte ska göra.

 

Var har du din båt? Ligger den i salt eller sött vatten eller mittimellan?

 

Många upptäcker ju att zinkanoden fräts bort ganska fort. Har du inget segelbåtsdrev så har du inte så stora spänningsskillnader. T.ex gjujärnsköl, rostfri propelleraxel och propeller. Här kommer kölen att vara offret och lämnar till rostfria propellern eller till bronsdito.

 

Kölen får målas lite oftare men resten klarar sig bra.

 

Det är nog aluminiumklumpen i segelbåtsdrevet som är den stora boven. Aluminium ligger långt ifrån övriga metaller och borde inte användas i kombination med andra metaller.

Oädla metaller (anoder, aktiva)
Magnesium Offeranoder av speciell aluminiumlegering
Zink
Galvaniserat järn
Aluminium och aluminiumlegeringar
Kadmium
Popnit av aluminium
Olegerat järn
Smitt stål
Gjutjärn
Rostfritt stål SIS 2302 (aktivt)
Tennlod 50/50
Rostfritt stål SIS 2333 (aktivt)
Rostfritt stål SIS 2343 (aktivt)
Bly
Tenn
Manganbrons
Mässing SIS 5150
Aluminiumbrons
Tombak (en sort mässing) SIS 5112
Koppar
Diverse koppar/nickellegeringar
Rödmetall (en sorts brons)
Nickel (passiverat)
Monelmetall
Rostfritt stål SIS 2343 (passiverat)
Silver
Guld
Platina
Ädla metaller (katoder, passiva).

 

 

Senast ändrad av forgus31 | 25 september 2007 | 09:46

[winga750 0]

 

Att inkludera motorjord(batteriminus) som Högspänningslaboratoriet föreslår är naturligtvis riktigt av åskskyddsskäl, men är rena döden för ett segelbåtsdrev. Ett gnistgap emellan är nödvändigt. Nu lär en del nyare segelbåtsdrev vara elektriskt isolerade från motorn, och då kan man jorda direkt. Att ha enkelledare i en bil är väl ok, men i en båt? Då måste man ju leta reda på närmaste ställe där man kan hitta minus. Dessutom blir det ju våldsamma spänningsskillnader mellan olika minustag vid ett eventuellt åsknedslag.

/Karl-Magnus

 

 

 

Senast ändrad av winga750 | 25 september 2007 | 20:48

[conqubin 0]

Varför ska man ha segelbåtsdrev??

Skämt åsidor, min båt ligger på Ljusterö i Stockholms skärgård så vattnet får väl betraktas som bräckt. Propellern är i brons, axeln i rf. och kölen i bly. Allt är förbundet med 20mm2 kopparledare. Det enda som inte följer reglerna är hjärtstocken som jag funnit svår att jorda, båten har rorkult.

/ Alf