Jump to content
Saturday 22 June 2024
Sletan

Motorbåt på Vänern, tips?

Recommended Posts

Hej!

 

Vi bor i Vänersborg och har även båten här.

för att få lite semesterkänsla med båten så behöver vi gå upp till Mellerud eller Lidköping då utbudet kring Vänersborg är mindre.

 

Men det innebär alltid en lite längre transportsträcka med skumpig Vänersjö.

 

Vi har haft snipa, det slår lite lika mycket i vågorna men det tar ju en evighet att komma någonstans.

 

Nu har vi en Flipper 700, det går fortare men skakar och slår mer i vågorna.

 

Ni som har större båtar, vad behövs för att kunna kunna hålla lite fart men utan att det skall kännas som att båt och kropp skakar sönder.

 

Jag menar inte att jag skall gå ut i 12-16 sekundmeter.

 

Jag tar tacksamt emot erfarenheter ifrån er med  motorbåt på 25+ fot.

 

mvh

stefan

Share this post


Link to post
Share on other sites

Förra hösten korsade jag Vänern i en 8,5m ribbåt med ett rätt ”vasst” skrov. Det var inte helt lugnt och inte superstökigt heller enligt min första visuella bedömning. Färden blev allt annat än bekväm. Under färden spekulerades friskt om vad som skulle öka komforten bland passagerarna. När vi väl kom fram fanns ett mindre varv på platsen med lite gubbar utanför. Jag tänkte passa på att fråga den lokala expertisen, och lade fram de olika teorier som vuxit fram under en mycket skumpig resa.

Några av gubbarna tittade på varann och skrattade, ”det finns inget skrov för denna sjö”.

Vet inte om detta tillförde något i fråga om valet, men jag kände mig inte heller mycket klokare av deras svar.. 🤷‍♂️😊

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
17 minuter sedan skrev Jacques:

Förra hösten korsade jag Vänern i en 8,5m ribbåt med ett rätt ”vasst” skrov. Det var inte helt lugnt och inte superstökigt heller enligt min första visuella bedömning. Färden blev allt annat än bekväm. Under färden spekulerades friskt om vad som skulle öka komforten bland passagerarna. När vi väl kom fram fanns ett mindre varv på platsen med lite gubbar utanför. Jag tänkte passa på att fråga den lokala expertisen, och lade fram de olika teorier som vuxit fram under en mycket skumpig resa.

Några av gubbarna tittade på varann och skrattade, ”det finns inget skrov för denna sjö”.

Vet inte om detta tillförde något i fråga om valet, men jag kände mig inte heller mycket klokare av deras svar.. 🤷‍♂️😊

Hej!

 

jo men det är kanske ett ganska bra svar tyvärr.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Flippern du har nu har väl ett ganska lättdrivet skrov med flack bottenvinkel vilket gör att båten får stötig gång.

Någonstans kring 17-18° och mer vinkel är att föredra. Vår förra 24 fotare hade 24° och ca 2,5 ton, gick riktigt bra i skön för sin storlek.

Nuvarande på 30 fot och 4,3 ton har 18° bottenvinkel och går ok, men ett par grader till hade inget gjort.

Nackdelen är att det krävs högre fart och mer bränsle om vi inte pratar moderna konstruktioner men då är vi nog över 400kkr i budget också.

Gubbarna på kajen har säkert rätt men en Segmo 28 eller 30 kanske? 🙂
Vi åker på västkusten där det ofta är en del sjö, tyvärr har jag ingen erfarenhet av Vänern än, men det kommer.

Edited by Makro
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Min erfarenhet av Vänern och Vättern är begränsade, men med inslag av sjösjuka.

Med förra båten, en 27 fots Nimbus trotsade vi vågorna, det blåste ju ”bara” 10 m/s något som på Bohuskusten inte var några problem om man då undvek de värsta blåshålen. Men här var den en väldigt krabb sjö, relativt höga vågor med hög frekvens. Det bästa var ju då som annars att gå rakt emot vågorna, det var hårda bud, i Mellerud. Men det var inte dit vi skulle.

 

Sedan var det hej och hå på Vättern, nu ingick inte den sjön i frågeställningen, men en för oss ovanlig sjögång och vågbildning. Oregelbundna våglängder, där det var en minst en annan våg tvärs uppepå den första… vågar man säga att detta är en ”förkastlig” sjö?

 

Det finns ett gammalt talessätt som förtäljer att varje vatten har sin speciella båttyp. Och det är lätt att förstå det talesättet då man tittar på allmogebåtar från olika håll i landet och annorstädes. Varken flipprar eller nimbusar är designade för att vara universella för att ta alla typer av vågor optimalt, och det gäller ju i princip alla massproducerade båttyper.

Kolla hur en Rhea ser ut, föredömligt, designade med ett vasst och högt förskepp att ta sjön i Biscayabukten på ett bra sätt!

 

Men med en motorbåt med vasst förskepp och vass bottenvinkel från fören och till ungefär midskepps och ett bärigt akterskepp och med ett relativt dräktigt skrov så tror jag man klarar de vresigaste vågorna, visst kan det rulla en del, men lär inte stampa så förtvivlat som min dåvarande Nimbus då gjorde. Rullningarna kan ju undvikas om man får litet fart genom vattnet, och då gäller det ju att förskeppet klyver vågorna och skickar rykvattnet ut åt sidorna. Det gjorde inte nimbusen, allt stänk och rykvatten hamnade på vindrutorna.

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

Att vi har hemmahamn i Vättern är en av anledningarna till förra båtbytet. Till något större och möjlighet att snabbt ta sig någonstans om man behövde...

 

Som @Georg_Ohm skriver har Vättern - och Vänern - mycket kortare och brantare vågor än på t ex västkusten. Vättern är dessutom väldigt djup och har en hel del undervattensströmmar som kan växla och göra sjön extremt ombytlig. På bara en timme kan det gå från spegelblankt till vita gäss och tillbaka igen. Dessutom är vågriktningen ibland oförutsägbar. Som min son sade när han var liten - "det här är nog enda sjön som det kan komma vågor från alla fyra håll samtidigt". Jo, och i skärningspunkten för dem vill man inte vara...

 

Fritt fall ner i vågdal med 5 ton båt så man lättar från holken om man sitter på toa har jag råkat ut för. Då var det ändå inte mer än 10 m/s. Även om Vänern är lite snällare på dessa punkter så skall det inte ignoreras.

 

Vi har kommit fram till att en "halvplanare" är en bra kompromiss: Ganska vass i förskeppet, lite köl som håller styrsel och möjlighet att köra "plöjningsfart" (12-14 knop) utan att nosen sticker upp i skyn när sjön är riktigt grisig (låt vara att det går fruktansvärt oekonomiskt i den farten). Medsjön kan vara lurig i och med att vågorna är så branta (hela akterskeppet lyfter och pekar fören rakt ner/in i nästa våg), men läser man vågorna hela tiden så brukar det gå bra. Vi fick en vindrutetorkararm tillknycklad i en sådan situation av den mötande vågen. Var då väldigt glad att jag kunde fortsätta köra de andra två, då alla satt på separata knappar.

I grov medsjö använder jag faktiskt ofta autopiloten och anpassad fart (8-14 knop), uppställd på max respons. Då rattar och kompenserar den snabbare för "vågstyrningen" än vad jag hinner göra med ratten.

Många "halvplanare" (båt med roder/rak axel och lite köl men med kraftig motor) planar ut, trots namnet. Den nuvarande går som på räls och snålt som en snipa i 6-7 knop men toppar ändå strax under 30 (!). Men då får sjön allt vara bra snäll...

 

Förra båten var c:a 8m i vattenlinjen. Det var precis för kort för att överbrygga mellan vågorna. Nuvarande är 10m i vl och den lilla skillnaden är enorm i gången vid grövre sjö - stridsvagn istället för guppande anka. Ok, den väger ju en halv gång till, förstås.

 

Så vad innebär då detta ?  Ja, en inte alltför liten båt. Och gärna "halvplanare" utan tydlig planingströskel då du kan behöva "plöjköra" med båten i vissa väderlägen. Problemet blir väl möjligen budgeten, men det finns många äldre också förstås. Alternativet är ju att kolla sjörapporten och undvika stökigt väder.

 

Men även stora båtar kan ha det tufft. Här är en video på en av Visingsöfärjorna en novemberdag när den är på väg mellan Visingsö och Gränna hamn. Har hört många historier om hur de måste måtta och sikta vid sidan om och sedan ge fullgas för att lyckas pricka emellan pirarmarna på Visingsö vid nordlig sjö. Just denna (Ebba Brahe) missade piröppningen vid ett tillfälle in mot Gränna och agerade stenkross. Färjan höll faktiskt rätt bra men det gjorde inte piren 🙂. Fast den gången var det faktiskt maskinellt fel (gick inte att få ur framdrivningen och bromsa/ge back).

 

Åter till videon. Här ser man ganska tydligt det @Georg_Ohm beskriver som minst en våg på en annan. Och där de som var på andra vågor inte är längre, blir det....ett "hål" att ramla ner i. Man förstår varför de har 4-punktsbälten på bryggan. Och bilarna ombord behövde inte köra till biltvätten sedan. Ställa in färjan p.g.a. dåligt väder ?  Nääääe:

 

 

Edited by IngemarE
  • Like 3

Share this post


Link to post
Share on other sites
22 minuter sedan skrev IngemarE:

Att vi har hemmahamn i Vättern är en av anledningarna till förra båtbytet. Till något större och möjlighet att snabbt ta sig någonstans om man behövde...

 

Som @Georg_Ohm skriver har Vättern - och Vänern - mycket kortare och brantare vågor än på t ex västkusten. Vättern är dessutom väldigt djup och har en hel del undervattensströmmar som kan växla och göra sjön extremt ombytlig. På bara en timme kan det gå från spegelblankt till vita gäss och tillbaka igen. Dessutom är vågriktningen ibland oförutsägbar. Som min son sade när han var liten - "det här är nog enda sjön som det kan komma vågor från alla fyra håll samtidigt". Jo, och i skärningspunkten för dem vill man inte vara...

 

Fritt fall ner i vågdal med 5 ton båt så man lättar från holken om man sitter på toa har jag råkat ut för. Då var det ändå inte mer än 10 m/s. Även om Vänern är lite snällare på dessa punkter så skall det inte ignoreras.

 

Vi har kommit fram till att en "halvplanare" är en bra kompromiss: Ganska vass i förskeppet, lite köl som håller styrsel och möjlighet att köra "plöjningsfart" (12-14 knop) utan att nosen sticker upp i skyn när sjön är riktigt grisig (låt vara att det går fruktansvärt oekonomiskt i den farten). Medsjön kan vara lurig i och med att vågorna är så branta (hela akterskeppet lyfter och pekar fören rakt ner/in i nästa våg), men läser man vågorna hela tiden så brukar det gå bra. Vi fick en vindrutetorkararm tillknycklad i en sådan situation. Var då väldigt glad att jag kunde fortsätta köra de andra två, då alla satt på separata knappar.

I grov medsjö använder jag faktiskt ofta autopiloten och anpassad fart (8-14 knop), uppställd på max respons. Då rattar och kompenserar den snabbare för "vågstyrningen" än vad jag hinner göra med ratten.

Många "halvplanare" (båt med roder/rak axel och lite köl men med kraftig motor) planar ut, trots namnet. Den nuvarande går som på räls och snålt som en snipa i 6-7 knop men toppar ändå strax under 30 (!). Men då får sjön allt vara bra snäll...

 

Förra båten var c:a 8m i vattenlinjen. Det var precis för kort för att överbrygga mellan vågorna. Nuvarande är 10m i vl och den lilla skillnaden är enorm i gången vid grövre sjö - stridsvagn istället för guppande anka. Ok, den väger ju en halv gång till, förstås.

 

Så vad innebär då detta ?  Ja, en inte alltför liten båt. Och gärna "halvplanare" utan tydlig planingströskel då du kan behöva "plöjköra" med båten i vissa väderlägen. Problemet blir väl möjligen budgeten, men det finns många äldre också förstås. Alternativet är ju att kolla sjörapporten och undvika stökigt väder.

 

Men även stora båtar kan ha det tufft. Här är en video på en av Visingsöfärjorna en novemberdag när den är på väg mellan Visingsö och Gränna hamn. Har hört många historier om hur de måste måtta och sikta vid sidan om och sedan ge fullgas för att lyckas pricka emellan pirarmarna på Visingsö vid nordlig sjö. Just denna (Ebba Brahe) missade piröppningen vid ett tillfälle in mot Gränna och agerade stenkross. Färjan höll faktiskt rätt bra men det gjorde inte piren 🙂. Fast den gången var det faktiskt maskinellt fel (gick inte att få ur framdrivningen och bromsa/ge back).

 

Åter till videon. Man förstår varför de har 4-punktsbälten på bryggan. Och bilarna ombord behövde inte köra till biltvätten sedan. Ställa in färjan p.g.a. dåligt väder ?  Nääääe:

 

 

Fy fasiken!

Lätt att bli sjösjuk bara att se det klippet.

Jag har åkt med den mindre passagerarbåten, kan den ha hetat ”Tycho Brahe”? På den leden för  många år sedan, mellan Gränna och Visningsö, däcksgasten (för det heter väl inte ”konduktör” ens på båtar i lokaltrafik?) delade ut spypåsar, och det var inte tillnärmelsevis sådan sjöhävning som i klippet.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Här är en annan video, tagen inifrån en bil ombord på en av färjorna på samma färjesträckning, dock en helt annan tur. Tacksamt i sammanhanget är väl att bilen sköljs med rena dricksvattnet och ingen saltlake. Observera att solen skiner och att vädret egentligen är rätt fint - bortsett från vågorna:

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ja trimplansautomatik funkar bra om man vill ”ploga” i 10-15 knop med en planande båt, det händer att jag gör det när det är för stökig sjö för att gå upp i planing och rullar för mycket för att köra i 7 knop men som @IngemarE också nämner, det är väldigt oekonomiskt och inget körsätt som man vill ha ofta.

Tyvärr är det väl ganska ont om halvplanare/ planande ”axelbåtar” som gör över 20 knop bland de äldre, billigare båtarna och som samtidigt har ett bra skrov?

 Jag skulle själv vilja ha en båt på ca 10m med marschfart på 10-15 knop men som gärna toppar 25-30 och som fortfarande är hyfsat ekonomisk i marschfart.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

×
×
  • Create New...