Relä

[Koskar 1]

Någon som har koll på ifall jag måste ha exakt dessa relän eller om det finns motsvarande produkt som är lite mer lättillgängligt?

[Rascal 872]

39 minuter sedan skrev Koskar:

Någon som har koll på ifall jag måste ha exakt dessa relän eller om det finns motsvarande produkt som är lite mer lättillgängligt?

Till vad??

[Kane 952]

41 minuter sedan skrev Koskar:

Någon som har koll på ifall jag måste ha exakt dessa relän eller om det finns motsvarande produkt som är lite mer lättillgängligt?

Varför vill du inte ha ett sådant relä?

[Koskar 1]

3 minuter sedan skrev Rascal:

Till vad??

Till motorn för powertrim, sitter två likadana.

VP DP-SM

Redigerad 17 Maj , 2023 av Koskar

[Koskar 1]

2 minuter sedan skrev Kane:

Varför vill du inte ha ett sådant relä?

Hittar inte vart jag kan köpa det, så tänkte om det finns liknande fast av annan tillverkare eller liknande

[Lintott 1 685]

1 timme sedan skrev Koskar:

Någon som har koll på ifall jag måste ha exakt dessa relän eller om det finns motsvarande produkt som är lite mer lättillgängligt?

Biltema har ett 50/80A för 75:-

https://www.biltema.se/bil---mc/elsystem/relan/enkelrela-vaxlande-5080-a-2000049771?gclid=EAIaIQobChMI4_mwp4L9_gIVvguiAx2TPAm6EAQYAyABEgLa-PD_BwE

Bilden är på ett annat lite klenare relä (20/30A) men stiftkonfigurationen är densamma.

 

 

[Kane 952]

26 minuter sedan skrev Lintott:

Biltema har ett 50/80A för 75:-

https://www.biltema.se/bil---mc/elsystem/relan/enkelrela-vaxlande-5080-a-2000049771?gclid=EAIaIQobChMI4_mwp4L9_gIVvguiAx2TPAm6EAQYAyABEgLa-PD_BwE

Bilden är på ett annat lite klenare relä (20/30A) men stiftkonfigurationen är densamma.

 

 

Men ingen diod över spolen.

[Lintott 1 685]

1 timme sedan skrev Kane:

Men ingen diod över spolen.

En diod är ju enkel sak att koppla tvärs över anslutningarna. Kostar ett par guldpengar.

[Koskar 1]

1 timme sedan skrev Kane:

Men ingen diod över spolen.

Vad menas att det inte är någon diod över spolen, går inte att använda denna modell då?

 

[Hybro 1 007]

Enkelt förklarat.

En diod leder ström i den riktning pilen pekar. D v s när det är positiv spänning på bakänden på pilen och negativ på spetsen.

 

En reläspole alstrar ett magnetfält, som drar relänkaret och således skiftar reläkontakterna.

Reläkontakterna visas alltid i vila i funktionsbeskrivningen.

 

Således drar ett relä oavsett vilken polaritet som finns på spänningen till reläspolen.

 

Men, med en diod, som leder enligt ovan, så tar strömmen för tillslag / styrning av reläet genvägen genom dioden. Och reläet blir således polaritetskänslig.

 

I slutänden så styr reläerna motorn till tilten... Om den ska gå upp eller ned.

 

Då behövs två reläer, för polaritetsväxling på motorn.

Tjolahopp.

 

[Koskar 1]

8 minuter sedan skrev Hybro:

Enkelt förklarat.

En diod leder ström i den riktning pilen pekar. D v s när det är positiv spänning på bakänden på pilen och negativ på spetsen.

 

En reläspole alstrar ett magnetfält, som drar relänkaret och således skiftar reläkontakterna.

Reläkontakterna visas alltid i vila i funktionsbeskrivningen.

 

Således drar ett relä oavsett vilken polaritet som finns på spänningen till reläspolen.

 

Men, med en diod, som leder enligt ovan, så tar strömmen för tillslag / styrning av reläet genvägen genom dioden. Och reläet blir således polaritetskänslig.

 

I slutänden så styr reläerna motorn till tilten... Om den ska gå upp eller ned.

 

Då behövs två reläer, för polaritetsväxling på motorn.

Tjolahopp.

 

Oj, tack för förklaringen! Rädd att det gick en bra bit över mitt huvud ändå..😅 om jag sätter in två relän av denna Biltema-variant, kommer tilten inte göra det jag ber den göra då?

[Hybro 1 007]

Men två relän med samma konfiguration (funktion och stiftkoppling ) samt två dioder inkopplade och rättvända som originalreläna borde funka.

 

Alltså, detta är likströmsrelän. Sådan styrs med en likspänning på reläspolen oberoende av polaritet.

Men med en diod inkopplad på detta viset gör att reläet blir polaritetsberoende vad gäller styrspänningen. Med vald polaritet på styrspänningen kommer ingen ström att gå genom reläspolen utan genom dioden, reläet drar inte.

Bytt man polaritet så spärrar dioden och ström går genom reläspolen.

 

Med två relän försedda med dioder går det således att styra rotationsriktningen på en motor med en lämplig strömbrytare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

[Peter_K 4 075]

Ett annat alternativ till Biltemas relä och modifiera eller köra med dubbla är att köpa ett som redan har diod, dvs lika det du har. 
https://www.ebay.co.uk/itm/322466999942

[Hybro 1 007]

11 timmar sedan skrev Koskar:

Till motorn för powertrim, sitter två likadana.

VP DP-SM

 

Två!

 

Två separata enlig TS! Annars blir det att bygga om😉

Redigerad 18 Maj , 2023 av Hybro

[IngemarE 3 273]

10 timmar sedan skrev Hybro:

Men, med en diod, som leder enligt ovan, så tar strömmen för tillslag / styrning av reläet genvägen genom dioden. Och reläet blir således polaritetskänslig

@Hybro förklarar visserligen hur en diod fungerar men inte alls varför den sitter där. Varför t ex sätta dit något som begränsar reläets möjligheter, dvs gör inkopplingen av spolen polaritetsberoende när det inte behövs ? 

Att strömmen med reläet inkopplat i fel riktning tar vägen genom dioden så att detta inte drar som nämns, är i och för sig riktigt. Men viktigare är att man orsakar en kortslutning med antingen bränd relädrivning eller diod som följd vid fel polaritet. Och sedan drar givetvis inte reläet.... 🙄

 

Så här är det:

En reläspole är en induktans. Till skillnad från kapacitanser (kondensatorer) som vill bibehålla spänningsnivån, vill induktanser istället bibehålla strömflödet.

När spolen slås ifrån, bryts strömflödet. Spolen/induktansens lagrade energi kommer då försöka trycka igenom ström i alla fall, men eftersom det är avbrott (resistansen i kretsen är närmast oändlig) kommer då spänningen att sticka iväg - allt enligt Ohms lag. Teoretiskt sticker spänningen till oändligheten, i praktiken kan det i vart fall bli en spik som man inte vill ha på elsystemet.

 

En del fick kanske bekanta sig med en s.k. "induktionsapparat" i skolans fysikundervisning. Clas Ohlson sålde en gång i tiden även sådana som byggsatser. Det var en kul pryl som kunde generera en stöt när man bröt spänningen.

Vi kopplade en gång en sådan till kopparörssystemet för gasol i vår fysiksal, då vi upptäckte att hela systemet - alla elevplatser och lärarens - hängde elektriskt ihop men var anslutna med gummislang någonstans Vår lärare hade en ovana att stödja sig med ena handen på katederns gasolanslutning, och andra någon annanstans, ofta mot diskbänken/vasken.

Med ena elektrroden på gasolröret och andra på vasken (jordad) vid vår elevplats så gav vi läraren en riktig borre, så illa att han ryckte baklänges och ramlade av stolen 🙂. Tror aldrig han fattade vad som hände, men han stod aldrig mer lutad på det sättet....

 

Principen används praktiskt i motorns tändsystem. Det är nämligen just så den höga spänningen skapas till tändstiften - en induktans (tändspolen) bryts bort och spänningen sticker ohejdat, tills det blir överslag i tändstiftet. Brytningen skedde förr av mekaniska brytarspetsarna (därav namnet), på moderna motorer med elektronisk tändning numera oftast av en MOSFET-transistor.

 

Vad dioden på reläet gör är att ta hand om denna (omvända) spänningsspik. Så snart det blir mer än 0,7V börjar den leda och laddar ur energin ur spolen.

I ett fordon har man ofta så mycket annat som genererar spikar och skräp samt förbrukare och laster så det är sällan det blir så mycket spikar vid reläfrånslag av t ex ett extraljusrelä (där spolen ju sitter över en helljuslampa, vars glödtråd snabbt laddar ur energin.

MEN, om reläet styrs av en transistor eller elektronik är det snarast ett designkrav att det måste sitta en diod, för att inte transistorn skall fara illa och t.o.m. gå sönder. Sitter reläet externt via en styrutgång (som i detta fallet ?) brukar man dock alltid ha en diod inbyggd i burken som styr, över utgången, då man som konstruktör aldrig kan lita på vad som ansluts externt.

 

Eftersom detta relä sitter i en "krets" med en funktion och det inte är alldeles uppenbart hur det styrs, skulle jag vara lite försiktig med att sätta dit ett relä utan diod.

 

Edit: Det finns helt ekvivalenta reläer att köpa närmare än brittiska ebay (som numera tyvärr är lite stökigt p.g.a. Brexit, moms och annat). T ex:

https://www.olssonparts.com/se/sv/utrustning/tillbehor/elektriska-produkter/rela/skiftrela/41417/41417

Men om du Googlar hittar du säkert fler.

 

 

Redigerad 18 Maj , 2023 av IngemarE

[Peter_K 4 075]

1 timme sedan skrev Hybro:

 

Två!

 

Två separata enlig TS! Annars blir det att bygga om😉

Ja, om det är fel på båda behöver man två. 

[Koskar 1]

1 timme sedan skrev IngemarE:

@Hybro förklarar visserligen hur en diod fungerar men inte alls varför den sitter där. Varför t ex sätta dit något som begränsar reläets möjligheter, dvs gör inkopplingen av spolen polaritetsberoende när det inte behövs ?

 

Så här är det:

En reläspole är en induktans. Till skillnad från kapacitanser (kondensatorer) som vill bibehålla spänningsnivån, vill induktanser istället bibehålla strömflödet.

När spolen slås ifrån, bryts strömflödet. Spolen/induktansens lagrade energi kommer då försöka trycka igenom ström i alla fall, men eftersom det är avbrott (resistansen i kretsen är närmast oändlig) kommer då spänningen att sticka iväg - allt enligt Ohms lag. Teoretiskt sticker spänningen till oändligheten, i praktiken kan det i vart fall bli en spik som man inte vill ha på elsystemet.

 

En del fick kanske bekanta sig med en s.k. "induktionsapparat" i skolans fysikundervisning. Clas Ohlson sålde en gång i tiden även sådana som byggsatser. Det var en kul pryl som kunde generera en stöt när man bröt spänningen.

Vi kopplade en gång en sådan till kopparörssystemet för gasol i vår fysiksal, då vi upptäckte att hela systemet - alla elevplatser och lärarens - hängde elektriskt ihop men var anslutna med gummislang någonstans Vår lärare hade en ovana att stödja sig med ena handen på katederns gasolanslutning, och andra någon annanstans, ofta mot diskbänken/vasken.

Med ena elektrroden på gasolröret och andra på vasken (jordad) vid vår elevplats så gav vi läraren en riktig borre, så illa att han ryckte baklänges och ramlade av stolen 🙂. Tror aldrig han fattade vad som hände, men han stod aldrig mer lutad på det sättet....

 

Principen används praktiskt i motorns tändsystem. Det är nämligen just så den höga spänningen skapas till tändstiften - en induktans (tändspolen) bryts bort och spänningen sticker ohejdat, tills det blir överslag i tändstiftet. Brytningen skedde förr av mekaniska brytarspetsarna (därav namnet), på moderna motorer med elektronisk tändning numera oftast av en MOSFET-transistor.

 

Vad dioden på reläet gör är att ta hand om denna (omvända) spänningsspik. Så snart det blir mer än 0,7V börjar den leda och laddar ur energin ur spolen.

I ett fordon har man ofta så mycket annat som genererar spikar och skräp samt förbrukare och laster så det är sällan det blir så mycket spikar vid reläfrånslag av t ex ett extraljusrelä (där spolen ju sitter över en helljuslampa, vars glödtråd snabbt laddar ur energin.

MEN, om reläet styrs av en transistor eller elektronik är det snarast ett designkrav att det måste sitta en diod, för att inte transistorn skall fara illa och t.o.m. gå sönder. Sitter reläet externt via en styrutgång (som i detta fallet ?) brukar man dock alltid ha en diod inbyggd i burken som styr, över utgången, då man som konstruktör aldrig kan lita på vad som ansluts externt.

 

Eftersom detta relä sitter i en "krets" med en funktion och det inte är alldeles uppenbart hur det styrs, skulle jag vara lite försiktig med att sätta dit ett relä utan diod.

 

Edit: Det finns helt ekvivalenta reläer att köpa närmare än brittiska ebay (som numera tyvärr är lite stökigt p.g.a. Brexit, moms och annat). T ex:

https://www.olssonparts.com/se/sv/utrustning/tillbehor/elektriska-produkter/rela/skiftrela/41417/41417

Men om du Googlar hittar du säkert fler.

 

 

Tusen tack för lärdomen och länken! 

[Georg_Ohm 4 662]

Jag har numera Biltemas relä utan dioder, funkar fint.

Risken för induktans finns ju förstås, men det finna andra saker ombord som orsakar sådan ändå.

Jag bytte förra våren då  kontaktsiften var så fulla med oxid, hade ju räckt att putsa…

 

MEN… Biltema säljer några olika sådana häringa snarlika relän, köp dom som klarar 40A dom har sannolikt kraftigare kontakter.  Ock kolla undersidan på relät, Biltema har en modell med en annan konfiguration på kontaktskiften, så se till att 85, 86, 30, 87 och 87a sitter på samma ställe! Och det skall vara 87 och 87a, det finns även varianter med två anslutningar som bara heter 87, dom funkar inte i drevlyften!

 

[NW355 157]

Slå in VP:s nr 1324492 på Autodoc så kan du välja kvalitet och rätt belastning .

[guestsson 471]

4 timmar sedan skrev NW355:

Slå in VP:s nr 1324492 på Autodoc så kan du välja kvalitet och rätt belastning .

Bra att ha Autodoc som informationskälla, men undvik att handla där.

 

DN har skrivit om att ägandet av Autodoc är kopplat till  Ryska och Ukrainska högerextremister med kriminella kopplingar. En av männen, Max Wegner, var tidigare känd under namnet Maksim Samov.

Autodoc annonserade regelmässigt på extremisiter och gav dem på så sätt inkomster.

https://www.dn.se/arkiv/nyheter/mannen-bakom-extremsajternas-annonspengar/

 

Autodoc förekommer under flera olika namn t.ex. bildelaronline24.se.

 

Ett alternativ som ofta ligger lika bra till i pris är trodo.se. När jag för några år sedan kollade på NGK-tändstift var Trodo ca 50 % billigare än Autodoc.

 

Trodo är lettiskt med huvudkontor i Riga. Autodoc är tyskt med säte i Berlin.

[IngemarE 3 273]

1 timme sedan skrev guestsson:

Bra att ha Autodoc som informationskälla, men undvik att handla där.

 

DN har skrivit om att ägandet av Autodoc är kopplat till  Ryska och Ukrainska högerextremister med kriminella kopplingar. En av männen, Max Wegner, var tidigare känd under namnet Maksim Samov.

Autodoc annonserade regelmässigt på extremisiter och gav dem på så sätt inkomster.

https://www.dn.se/arkiv/nyheter/mannen-bakom-extremsajternas-annonspengar/

 

Autodoc förekommer under flera olika namn t.ex. bildelaronline24.se.

 

Ett alternativ som ofta ligger lika bra till i pris är trodo.se. När jag för några år sedan kollade på NGK-tändstift var Trodo ca 50 % billigare än Autodoc.

 

Trodo är lettiskt med huvudkontor i Riga. Autodoc är tyskt med säte i Berlin.

Håller med om Autodoc. Handlar ändå därifrån ibland, men försöker numera undvika (länken ovan kräver tyvärr prenumeration för att kunna läsas).

De har dessutom så många olika fasader/domännamn att kanske uppåt fem av alla förstasidesträffar när man söker på en bildel leder till Autodoc.

 

Min erfarenhet - förutom det @guestsson redan nämnt, är att leveranstiderna kan vara långa även på lagervaror, inte sällan två veckor. Det som skickas är inte heller alltid rätt, trots att det står det skall passa bilen. Bättre att  t ex vända sig till företag som skruvat.se m.fl. Eller nämnda Trodo.

[NW355 157]

Bra att ni informerade om detta.

Det kände jag inte till.

Har köpt åtskilliga delar till bl a Volvo Cars ,VP och VW där.

Funkat bra, leveranser av märkes reservdelar och i utsatt tid för min enkla verkstad . (Någon drivaxel blev fel för några år sen, men bytades ut).

Borde inte EU-reglera detta trots att dom har fiktivt säte i Berlin?

[Koskar 1]

2023-05-18 vid 09:00 skrev IngemarE:

@Hybro förklarar visserligen hur en diod fungerar men inte alls varför den sitter där. Varför t ex sätta dit något som begränsar reläets möjligheter, dvs gör inkopplingen av spolen polaritetsberoende när det inte behövs ? 

Att strömmen med reläet inkopplat i fel riktning tar vägen genom dioden så att detta inte drar som nämns, är i och för sig riktigt. Men viktigare är att man orsakar en kortslutning med antingen bränd relädrivning eller diod som följd vid fel polaritet. Och sedan drar givetvis inte reläet.... 🙄

 

Så här är det:

En reläspole är en induktans. Till skillnad från kapacitanser (kondensatorer) som vill bibehålla spänningsnivån, vill induktanser istället bibehålla strömflödet.

När spolen slås ifrån, bryts strömflödet. Spolen/induktansens lagrade energi kommer då försöka trycka igenom ström i alla fall, men eftersom det är avbrott (resistansen i kretsen är närmast oändlig) kommer då spänningen att sticka iväg - allt enligt Ohms lag. Teoretiskt sticker spänningen till oändligheten, i praktiken kan det i vart fall bli en spik som man inte vill ha på elsystemet.

 

En del fick kanske bekanta sig med en s.k. "induktionsapparat" i skolans fysikundervisning. Clas Ohlson sålde en gång i tiden även sådana som byggsatser. Det var en kul pryl som kunde generera en stöt när man bröt spänningen.

Vi kopplade en gång en sådan till kopparörssystemet för gasol i vår fysiksal, då vi upptäckte att hela systemet - alla elevplatser och lärarens - hängde elektriskt ihop men var anslutna med gummislang någonstans Vår lärare hade en ovana att stödja sig med ena handen på katederns gasolanslutning, och andra någon annanstans, ofta mot diskbänken/vasken.

Med ena elektrroden på gasolröret och andra på vasken (jordad) vid vår elevplats så gav vi läraren en riktig borre, så illa att han ryckte baklänges och ramlade av stolen 🙂. Tror aldrig han fattade vad som hände, men han stod aldrig mer lutad på det sättet....

 

Principen används praktiskt i motorns tändsystem. Det är nämligen just så den höga spänningen skapas till tändstiften - en induktans (tändspolen) bryts bort och spänningen sticker ohejdat, tills det blir överslag i tändstiftet. Brytningen skedde förr av mekaniska brytarspetsarna (därav namnet), på moderna motorer med elektronisk tändning numera oftast av en MOSFET-transistor.

 

Vad dioden på reläet gör är att ta hand om denna (omvända) spänningsspik. Så snart det blir mer än 0,7V börjar den leda och laddar ur energin ur spolen.

I ett fordon har man ofta så mycket annat som genererar spikar och skräp samt förbrukare och laster så det är sällan det blir så mycket spikar vid reläfrånslag av t ex ett extraljusrelä (där spolen ju sitter över en helljuslampa, vars glödtråd snabbt laddar ur energin.

MEN, om reläet styrs av en transistor eller elektronik är det snarast ett designkrav att det måste sitta en diod, för att inte transistorn skall fara illa och t.o.m. gå sönder. Sitter reläet externt via en styrutgång (som i detta fallet ?) brukar man dock alltid ha en diod inbyggd i burken som styr, över utgången, då man som konstruktör aldrig kan lita på vad som ansluts externt.

 

Eftersom detta relä sitter i en "krets" med en funktion och det inte är alldeles uppenbart hur det styrs, skulle jag vara lite försiktig med att sätta dit ett relä utan diod.

 

Edit: Det finns helt ekvivalenta reläer att köpa närmare än brittiska ebay (som numera tyvärr är lite stökigt p.g.a. Brexit, moms och annat). T ex:

https://www.olssonparts.com/se/sv/utrustning/tillbehor/elektriska-produkter/rela/skiftrela/41417/41417

Men om du Googlar hittar du säkert fler.

 

 

@Hybro köpte två sådana relän som du länkade. Visade sig att det var glapp på annat ställe så de gamla reläna fungerade, dock inte de nya. Hur kan det komma sig? Samma schema skrivet på och exakt samma stift i placering och storlek?

[Georg_Ohm 4 662]

 

58 minuter sedan skrev Koskar:

@Hybro köpte två sådana relän som du länkade. Visade sig att det var glapp på annat ställe så de gamla reläna fungerade, dock inte de nya. Hur kan det komma sig? Samma schema skrivet på och exakt samma stift i placering och storlek?

Volvo-Penta reläerna var väl av bättre kvalitet… men man får många relän från Biltema för samma pris…