Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024
Terri

Sjösjuka

Rekommendera Poster

Hur hanteras sjösjuka? Vänjer man sig?

 

Jag blir väldigt fort sjösjuk om jag går in i båten och inte längre har ögonen på havet. Det sägs att det hjälper å blunda. Samtidigt vill man ju kunna arbeta i båten, laga mat, planera navigering, o.s.v.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ett plåster bakom örat verkar hjälpa har jag hört flera säga. Jag har inte testat själv. Jag håller mig i sittbrunnen så mycket som möjligt.

Om jag går ner så försöker jag använda balansen så lite som möjligt. Jag lutar mig mot något eller ligger ner. Annars blir jag sjösjuk väldigt snabbt. Uppe i sittbrunnen väldigt sällan sjösjuk.

De allra flesta vänjer sig ju, sägs det, men jag har inte varit ute på så långa turer att det har fungerat. Jag har hört att efter tre dagar så går det över, men det är nog individuellt. Det sägs också att har det väl gått över på det sättet så är man aldrig besvärad av det igen. Men det har jag hört fiskare som sagt att det inte stämmer. De låg ute varje vecka söndag till torsdag, och det gick bra. Men hade det ett lite längre uppehåll t.ex. över julveckorna så kom sjösjukan tillbaka de första dagarna på sjön igen. Kanske inte så kraftigt, men ändå...

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tror dina förväntningar kanske är lite högt ställda. Jag anser mig inte lida av sjösjuka speciellt mycket. Men har varit sjösjuk några gånger. Jag kan dock inte vara nere i båten längre stunder om det gungar ordentligt och killgissar att det är ganska få som utan problem kan det.

 

Jag skulle säga att lösningen på ditt problem är planering. Gör mat och navigation innan ni ger er av om det ser ut att bli någon del av resan som blir gungig. Skall ni vara till havs flera dagar så gäller samma sak. Gör det så enkelt för er som det går. Att bli illamående när man är nere i båten får man nog se som normalt.

 

Våra barn (eller, jo de är stora nu) vill gärna vara inne i båten eftersom de blir uttråkade i sittbrunnen, har vi vid överfarter då vi vet att det kommer att bli gungigt gett åksjuketabletter. Jag har även tagit själv någon gång. Det fungerar men man blir lite dåsig av dem och jag vet inte hur nyttigt det är.

Redigerad av rejas
Meningsbyggnadsfel
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Min fruga blir ganska lätt sjösjuk, kan inte ens åka färja över sundet utan att må illa. Hon har köpt några armband med en plastkula i som hon tycker hjälper. De var rätt dyra minns jag och det finns inga vetenskapliga belägg för att det fungerar.. kanske bara är placebo men det känns bra att det inte är något som går in i blodet.

 

Jag tror nog att man vänjer sig annars men det är ju en klen tröst om man är illamående de första 5 dagarna på sin båtsemester varje år..

 

Min pappa som är uppväxt på en ö i ytterskärgården och hävdar att han aldrig blir sjösjuk blev plötsligt illamående en dag när vi skulle segla över till Gilleleje och han tyckte det var kallt och blåsigt och gick ner under däck för att läsa en bok. Han kom upp lite blek och sa att detta måste vara den beryktade sjösjukan. Själv tycker jag att det går bra så länge det finns gott om syre, men några gånger när man försökt värma vatten under styvkuling på stormköket i en trång ruff har även jag blivit sjösjuk.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sjösjuka, åksjuka, rörelsesjuka, kärt barn hart ju många namn...

Sjösjukan uppstår när hjärnan inte kan tolka signaler, eller snarare får dubbla budskap från de "lägesindikatorer" som återrapporterar hur våra kroppsdelar förhåller sig till omgivningen, i detta fall till horisonten... ja väldigt enkelt förklarat.

 

Jag har hört sådana som aldrig vänjer sig, sådana som har vant sig, sådana personer som aldrig drabbats av detta tillkortakommande, sådana som blir sjösjuka i början av säsongen men inte framåt höstkanten. Det sägs också att personer med god balans drabbas värre än andra... 

 

Själv blir jag sällan sjösjuk, men jag är inte immun på något vis. 

Jag blir illamående om jag sysslar med "någonting annat" ombord än exempelvis aktiv navigering. Det gäller att hålla blicken mot horisonten och parera med kroppen då det gungar som mest.

 

Likadant i bilen, om jag som passagerare exempelvis fördjupar mig i en karta och/eller vägbeskrivning i några minuter så känner jag att illamåendet är på gång. Bättre då att hålla blicken mot horisonten och vägen.

 

Jag och fler med mig kan ju också känna samma symptom på X2 som lutar i kurvorna, och Västra Stambanan är ju inte direkt spikrak. Numera åker jag hellre med MTR, om jag nu nödvändigtvis måste åka till Stockholm.

 

Frun säger att hon är hjälpt av magnetarmband, iallafall på tåget... jag vet inte om det verkligen hjälper eller är en placeboeffekt.

 

Tips till barn och gäster ombord är från min sida att sysselsätta dem med någonting, avleda och glömma bort att tänka på illamåendet. Att följa med i sjökortet klarar en åttaåring av, iallafall om han nån gång ibland får dubbelkolla på plottern. Att räkna trutar eller räkna båtfarare utan flytväst är också väldigt bra och avledande.

 

En gubbe tillika fiskare och sjöman som jag för längesedan hade god kontakt med tipsade mig om att dricka Holländsk genever, ni vet den där nästan odrickbara tinkturen som levereras i lerkrus... Jag rekommenderar inte genever, iallafall inte den holländska, om man inte är illamående innan lär man bli det redan efter en klunk, iallafall blir jag det.

Då hjälper det bättre att suga på en "Fischermans Friend" iallafall känner man inte smaken av refluxande magvätskor som annars triggar illamåendet.

Redigerad av Georg_Ohm
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag blir normalt sett varken åksjuk eller sjösjuk. I yngre tonåren var vi med hela klassen på ett skolfartyg, och efter en halv dag med väldigt långa dyningar från aktern blev nästan alla ombord sjösjuka. Bara de två i besättningen och vår hemkunskapslärare samt en förälder klarade sig helt. Vi andra mådde rätt kasst.

På landfordon har jag aldrig känt av nåt, inte ens som "kartläsare" i passagerarsätet. Inte under flygning, trots bitvis kraftig turbulens.
Inte heller på egen båt i normalfallet. Jag har dock känt mig lite konstig, kanske begynnande sjösjuka men det har aldrig "blommat ut", när jag fått in långvågig sjö från aktern, så det blir en långsam hävning.

Jag har haft gäster ombord som mått dåligt. En var så känslig att hon mådde lite dåligt på nästan platt vatten, bara av båtens gungning under segel.

 

Men tipsen generellt är väl att se till att ha sovit bra, ätit bra och ha god vätskebalans, och att hålla blodsockret uppe genom att småäta lite då och då. Och att se till att hålla ögonen på horisonten eller långt bort, så mycket det går.

 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Panta rei- allting flyter. Som ex i yrkessjöfart var de första dagarna/veckan en inrullningsperiod och sedan fixade man det mesta på havet under månader; slingerställ på matbordet och knipa med benen runt stol/bord för att inte kasa runt i mässen.

Dock under en transportseglats längs västkusten en sommar slog den till rakt av - sjöbenen är färskvara - under två dygn i en segelbåt vara det bara att hälsa på Ulrik och sedan blev det bra - med matlagning i ruffen och gunga med i sittbrunnen. Om man har koll på sin begränsing o fixar den första tiden löser det sig...

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Frisk luft är ju också bra, jag tänker på barnen som hellre vill sitta i ruffen än i sittbrunnen, det är som gjort för sjösjuka.

 

Man ser ju ofta i hamnarna när det kommer in båtar där det gungat mycket, att man har spolat däcket, tvättat madrasser, dynor och andra textilier, och att vissa besättningsmedlemmar är ovanligt bleka i ansiktet...

 

Vi satt en gång i en restaurang, där det kom in en besättningsmedlem, pappan i familjen och avbokade bordet, då alla utan han var ordentligt sjösjuka.

Bästa kompisen hade under något år en katt med ombord, den blev ordentligt sjösjuk, den fick sedermera stanna i land, jag har även hört att hundar kan bli sjösjuka, så denna farsot drabbar även husdjuren ombord.

 

På föredrag av SSRS berättas det ibland att sjösjuka besättningar blir apatiska, förvirrade eller oförmögna att vidtaga enkla åtgärder för att reda ut en situation som istället resulterar i livräddning. Så man skall ju ta sjösjuka på allvar.

 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tänker också att frisk luft är det viktigaste. Vår mellangrabb blir dock sjösjuk även ute och går då gärna ner och sover en stund.. när han sedan kommer tillbaka brukar han vara mycket piggare.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När barnen var mindre och blev sjösjuka brukade jag ge dem en enkel uppgift, typ "säg till när pricken dyker upp bakom udden där borta" och sedan se till att de höll koll. Udden låg på avstånd. Tricket är att fokusera på något långt borta en stund, då minskar eller försvinner sjösjukan. Jag har lätt att bli sjösjuk när jag skall hämta grejer i ruffen eller stirra i ett sjökort eller packa en spinnaker i ruffen eller annat skoj, men styr jag blir jag aldrig sjösjuk av den anledningen.

Men - för att påtala det som påtalats ovan - efter några dagar på havet brukar sjösjukan gå över säger de som ägnar sig åt den typen av segling. Jag som mest luffar runt i skärgården har inte erfarenhet av detta.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ät bananer. Spyorna smakar trevligare i munnen ifall de har lite banansmak.

 

Själv så har jag erfarenhet av sjösjuka från lumpen vilket jag gjorde i maskinrummet på HMS Carlskrona, vilket bland annat innebar en långresa över Atlanten till Sydamerika.

 

Bland de första resorna som vi gjorde var från Karlskrona till Visby. Jag minns att hela båten gungade och att Gotland gungade när jag gick iland så jag undrade hur tusan det här skulle gå. Men efter någon vecka så hade kroppen vant sig och efter det hade jag inga direkta problem med sjösjuka under resten av lumpentiden.

 

Självklart så blev jag sjösjuk och spydde ibland när det blåste, men det blev ju alla ombord. Så för mig handlar sjösjuka inte om ifall du blir sjuk eller inte. Det handlar mer om ifall du kan fortsätta att utföra dina arbetsuppgifter trots att du är sjösjuk. För mig gick det bra ifall jag hade någonting att göra som höll mig i gång, la jag mig i sängen och tyckte synd om mig själv så blev allting värre.

 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har liknande efrsrenhet från flottan fast i stridsledningscentralen på en patrulbåt. Dvs, inga fönster...  men jag har inte speciellt lätt att bli sjösjuk. Konstigt nog kan jag inte jobba med en laptop på x2000. Då slår det till ganska snabbt. Det gungar även rejält för mig på land när jag varit på sjön. Kan ha lite svårt med balansen då om jag blundar. Tar runt ett dygn innan det går över.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
22 hours ago, Dava said:

... Vår mellangrabb blir dock sjösjuk även ute och går då gärna ner och sover en stund.. när han sedan kommer tillbaka brukar han vara mycket piggare.

blundar han och ögonen får inte  motstridiga uppgifter till den gravitationens riktning på kroppen. Detta fungerar nog för de flesta.

 

 

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Å andra sidan, om man verkligen skall vänja sig ute på havet, så är kanske inte det bästa att tillbinga sin tid ute på däck och i sittbrunnen. Det optimala är nog att kapten till en början överlämnar styrningen åt gastarna, och själv tillbringar sin egen tid  under däck den första veckan, och där ägnar sig åt navigering och annat diverse-arbete och småplock som kanske varit eftersatt tidigare, t.ex. meka i motor-utrymmet, eller täta slangar. Med en spann vid sin sida, och kanske några dubbla uppsättningar papperssjökort, ifall olyckan skulle vara framme innan han hinner reagera. 

Redigerad av Terri

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har varit sjösjuk/åksjuk tre gånger i mitt liv och jag har verkligen försökt att bli sjösjuk vid flera tillfällen utan att lyckas.

Mitt tips är helt enkelt, låt bli att bli sjösjuk. 😉

 

När vår dotter var liten blev hon åksjuk i bil, men inte sjösjuk.

Jag läste en artikel som en av Sveriges då bättre rallykartläsare skrivit om att han var väldigt åksjuk. Han hade kommit på att om han snurrade runt på stället ("piruettade") precis innan de gav sig iväg så blev han mindre åksjuk.

Det funkade på vår dotter.

 

Min fru har kört med åksjukearmband med kula - eller den billigare varianten, liten flirtkula och gasbinda - och hon tycker att det funkar, fast viktigast för henne är att undvika att vara nere i ruffen och se till fylla på med kolhydrater.

 

Vid längre överfarter som man vet ska bli skumpiga brukar hon ta åksjuketabletter den/de första dygnen, sedan behövs det inte mera.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej,

Det finns ju lite tips man kan prova: åksjukeband, plåster och tabletter har redan nämnts.

 

Jag är själv aldrig sjösjuk, men en enkel grej som sägs fungera bra är att ha en "in ear"-hörlur i ena örat. Om jag fattar rätt behöver du inte ha musik, men bara ha luren där. Det ska tydligen vara motsatt öra som är din "dominanta sida", ex. en högerhänt har luren i vänster öra.

 

Anekdotiska bevis säger att det fungerar fenomenalt 🙂

 

Lycka till!!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Åhå.....men då så.....

Så om man har hörapparat kan man ta ut den ena å stänga av ljudet på den andra? Skall testa det i sommar. Har nämligen nyligen fått hörapparat. Så nu vet ni det om mig.

 

Annars har jag skrivit tidigare i en annan likn tråd om min typ av sjösjuka. Första dan ingenting. Andra dagen på eftemiddan mot kvällningen, ropar på Ulrik. Sen äre över för resten av säsongen. Nu pratar jag om ute i ytterskärgården å ombord hela tiden. Har jag fått sjöbenen i hemmavattnen redan innan så blire inget alls.

X2000 däremot...fy fabian. Men flyga över Atlanten går alldels utmärkt å även i en liten Cessna på hemmaplan för sightseeing. Fallande lövet samt den sk " vikning" är jättekul utan behov av påse. Men se åka bil som passagerare, nä, det är kört!  Antar att "pyskålågin" har en viss inverkan.  Käka päron funkar för mig  i bil.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...