Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024
Excellent

Skippa huvudströmbrytare i startkretsen?

Rekommendera Poster

Skyllermarks rekommenderar att man inte har någon huvudströmbrytare mellan startbatteri och startmotor/generator. Detta för att undvika spänningsfall i brytaren. Vettigt? Om man som jag har en Volvo Penta 2002 med startknapp i sittbrunnen så vill man ju ha någon annan form av startspärr. Kan man tänka sig att man kopplar startrelät till en brytare istället? Ska man då bryta strömmen mellan motorsäkring och relä eller mellan startknapp och relä(spole)? Eller bör man bryta på annat sätt?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Beköver du inte vrida nyckeln till nåt läge innan du trycker på startknappen för att starta motorn?

Typ tändning på? 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag hade skippat strömbrytare i generatorkretsen, dvs laddkablarna till batteriet. Men ledningen till startmotorn är nog vettig att ha strömbrytare på

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 hour ago, raol said:

Jag hade skippat strömbrytare i generatorkretsen, dvs laddkablarna till batteriet. Men ledningen till startmotorn är nog vettig att ha strömbrytare på

Jag har gjort sammalunda, men det förutsätter alltså att man skiljer på generatorns och startmotorns kablar (vilket väl Skyllermarks elschema inte gör).

En fördel med att göra så är att man kan låta generatorn ladda förbrukningsbanken, som drar de stora strömmarna, och sedan koppla till startbatteriet via ett (Skyllermarks-)relä.

Som startspärr i avsaknad av huvudbrytare och tändningslås så fungerar en brytare på ledningen mellan motorpanel och startmotorrelä/solenoid bra. Jag har en sådan (väl dold) som extra stöldskydd. Jag tror i och för sig att det skulle fungera med brytare i matningen till motorpanelen. Men om man bryter av misstag när motorn går så slocknar hela panelen...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev speljakt:

Jag har gjort sammalunda, men det förutsätter alltså att man skiljer på generatorns och startmotorns kablar (vilket väl Skyllermarks elschema inte gör).

Menar du att de har startmotorn och generatorn parallellkopplade?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev raol:

Menar du att de har startmotorn och generatorn parallellkopplade?

Så är det kopplat på min VP.

 

 

Det enda jag inte kan bryta är batteritankmätaren. Efter att varit med om en kabelbrand och sett hur otroligt fort det går till öppen låga och rökfylld ruff skall ALLT (nästan) gå att bryta på min båt. 

Säkringar i all ära men kan man bryta blir kretsarna strömlösa och då finns inte mycket som kan hända.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skulle vilja påstå att de flesta motorer har generatorplus ihopkopplad till startmotorplus, i alla fall lite nyare. De kommer helt enkelt så till båttillverkaren, och en omkoppling/ombyggnad skulle  äventyra garantier. Och är egentligen tämligen onödig.

 

En huvudbrytare (och säkring) på motorbatteriplus - oavsett om den går till generator eller startmotor - är i min värld obligatoriskt. Varför, förklarar @McLasse bra ovan.

Och om det är någonstans man skulle jaga spänningsfall så är det i startkretsen, då strömmen här är minst den tiodubbla mot i laddkretsen. Och spänningsfallet är ju proportionellt mot strömmen och "okontakten", så om man bara räknar lite Ohms lag inser man hur det egentligen ligger till. Vad är viktigast, att kunna starta motorn eller få några procent mer laddning de första minutrarna....?

Om generatorn sedan sitter ihop med startkretsens plus och man säkerställt lågt spänningsfall dit, så är man ju redan hemma m.a.p. spänningsfall i laddkretsen ;).

 

F.ö. är Skyllermarks predikan om spänningsfallets ondo för laddningen nästan att betrakta som en religion i en sekt, något som kostat båtägare många kronor. Egentligen ofta helt i onödan.

Använd brytare och säkringshållare av vettig kvalitet (=ligg inte på gränsen när det gäller deras spec för maxström) och se till att anslutningarna är rena och fina. Och säkra av batterierna nära dem, och se till att de går att bryta bort.

 

(En liten varning: Om man tänker koppla generatorns utgång till förbrukarbanken som också nämnts ovan, bör man tänka en extra gång och dubbelkolla både vad man har för generator, typ av regulator m.m. Ofta är generatorn nämligen försörjd av motorbatteri-plus, i sin enklaste form via tändningslåset och laddlampan/förmagnetiseringskretsen.

Att då - på en generator som inte är uttryckligen gjord för just det - koppla generatorns utgång enbart till ett helt annat batterisystem kan fungera, men har man otur och inte full koll kan det bli en väg mellan batteribankerna också. Eller ge oönskade fenomen vid laddning - allt beroende på hur regulator m.m. är konstruerad.)

Redigerad av IngemarE
  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
14 timmar sedan skrev speljakt:

....och sedan koppla till startbatteriet via ett (Skyllermarks-)relä.

Tänk på att koppla in reläet på motor- och förbrukarsidan om batterisäkringen, om det inte förses med egna säkringar i lämplig storlek i serie med pluskablarna.

 

Skyllermark själva är här lika inkonsekventa som vanligt - å ena sidan påpekar de mycket riktigt att man skall säkra av alla ledningar nära strömkällan:

bild.png.b4c86c7e827669242780f6885498685d.png

 

....medan de å andra sidan struntar helt i detta när det kommer till t ex just skiljereläet:

bild.png.eb7cfc88de02075fe6de123488c208d8.png

 

Reläet ansluts enklast istället på andra sidan om respektive batterisäkring. T ex på respektive batteris plusplint. Då skyddas reläet och kablarna till det från brand i händelse av fel, samt att man också undviker att använda kabelskorna som kopplingsplintar, vilket snabbt kan bli ett oöverskådligt skatbo.

Ännu bättre är att sätta separata säkringar på reläpluskablarna. Bilstereosidan har ofta bra hållare med säkringar i lagom storlek, anpassade för reläets/generatorns maxström.

 

Både vanligt relä (bilden) och spänningsavkännande som är precis lika bra (och i vissa fall t.o.m. samma under märkeslappen) finns att köpa på andra ställen än Skyllermarks för under halva priset på Biltema, Kjell m.fl.

 

Redigerad av IngemarE
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag förnyade mitt system för två år sedan och gjorde enligt schemat ovanför med huvudbrytare mot start/generator men även en huvudbrytare på plus mot förbrukare. Samt kopplade relät mot batterierna enligt instruktionen som Ingemar E nämner. Det har fungerat hittills.
Syftet med två huvudbrytare är att helt kunna isolera batterierna. Känns bra att kunna göra det och för att jag vill isolera kretsen mot sjövattnet. Nu vet jag inte om det sistnämnda fungerat så bra med tanke på att offeranoderna försvunnit helt senaste två somrarna. Har felsökt, hittat några troliga orsaker och så får nästa säsong utvisa om det blev bättre eller inte.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
14 hours ago, raol said:

Menar du att de har startmotorn och generatorn parallellkopplade?

Så kan man kanske kalla det. Pluskabeln som försörjer startmotorn utgör ju en del av laddkretsen enligt deras schema. Detta är säkert den vanligaste arrangemanget och inget fel med det.

Men vi båda, om jag inte misstolkar dig, har skiljt på laddkrets och startmotorkrets på plussidan (kanske med undantag för en gemensam säkring, nära batteriet). Då kan man välja att exempelvis ha en brytare på startmotorkabeln, men att avstå från brytare i laddkabeln från generatorn. Så har i alla fall jag gjort.

 

5 hours ago, IngemarE said:

Och om det är någonstans man skulle jaga spänningsfall så är det i startkretsen, då strömmen här är minst den tiodubbla mot i laddkretsen. Och spänningsfallet är ju proportionellt mot strömmen och "okontakten", så om man bara räknar lite Ohms lag inser man hur det egentligen ligger till. Vad är viktigast, att kunna starta motorn eller få några procent mer laddning de första minutrarna....?

Om generatorn sedan sitter ihop med startkretsens plus och man säkerställt lågt spänningsfall dit, så är man ju redan hemma m.a.p. spänningsfall i laddkretsen ;).

 

- - - 

 

(En liten varning: Om man tänker koppla generatorns utgång till förbrukarbanken som också nämnts ovan, bör man tänka en extra gång och dubbelkolla både vad man har för generator, typ av regulator m.m. Ofta är generatorn nämligen försörjd av motorbatteri-plus, i sin enklaste form via tändningslåset och laddlampan/förmagnetiseringskretsen.

Att då - på en generator som inte är uttryckligen gjord för just det - koppla generatorns utgång enbart till ett helt annat batterisystem kan fungera, men har man otur och inte full koll kan det bli en väg mellan batteribankerna också. Eller ge oönskade fenomen vid laddning - allt beroende på hur regulator m.m. är konstruerad.)

Är startsvårigheter på grund av för stort spänningsfall i startrmotorkretsen ett vanligt förekommande problem? Det kanske förekommer, men har undgått mig i så fall.

Att spänningsfall i laddkretsen, även ett litet sådant, kan leda till försämrad laddning är däremot väl känt och nog ett vanligare problem.

Det är knappast strömmens – och därmed spänningsfallets – absoluta storlek som avgör hur angeläget det är att jaga spänningsfall. Utan rimligen ifall ett minskat spänningsfall avhjälper ett reellt problem.

 

(Tack för den lilla varningen, men jag har lite svårt att se vilka problem som skulle kunna uppstå. Det stämmer naturligtvis att generatorn i regel är försörjd av motorbatteri-plus, via pluskabeln till startmotorn. Men detta gäller ju bara under ett fåtal sekunder, tills generatorn börjar leverera ström och därmed försörjer sig själv. (Det är ju därför laddningslampan slocknar).

Att låta förbrukningsbanken vara primär mottagare av generatorns laddning – och att koppla in startbatteriet via ett relä – är kanske inte en så vanlig lösning (åtminstone inte i Europa, mer förekommande i USA), men behöver inte vara fel. En fördel är att man inte behöver få så höga strömmar genom relät, detta eftersom startbatteriet i regel är väl uppladdat.)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev speljakt:

Så kan man kanske kalla det. Pluskabeln som försörjer startmotorn utgör ju en del av laddkretsen enligt deras schema. Detta är säkert den vanligaste arrangemanget och inget fel med det.

Men vi båda, om jag inte misstolkar dig, har skiljt på laddkrets och startmotorkrets på plussidan (kanske med undantag för en gemensam säkring, nära batteriet). Då kan man välja att exempelvis ha en brytare på startmotorkabeln, men att avstå från brytare i laddkabeln från generatorn. Så har i alla fall jag gjort.

Jag vet ärligt talat inte exakt hur det är kopplat i vår båt i dag. Vi har bara haft den ett år. Men till våren/sommaren är min plan att göra om elsystemet, i alla fall de grova delarna. Då kommer minus att vara gemensam för start och generator, men plus separata, och där kommer enbart startkretsen att ha en brytare.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Många bra synpunkter här! Huvudbrytare till startmotorn och fast inkopplad generator verkar ju vettigt. Det har jag ritat in i mitt schema. Kan man inte likställa skiljerelät med de kablar som parallellkopplar förbrukarbatterierna? Där har man ju inga säkringar?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan skrev speljakt:

Är startsvårigheter på grund av för stort spänningsfall i startrmotorkretsen ett vanligt förekommande problem?

Att spänningsfall i laddkretsen, även ett litet sådant, kan leda till försämrad laddning är däremot väl känt och nog ett vanligare problem.

Det är knappast strömmens – och därmed spänningsfallets – absoluta storlek som avgör hur angeläget det är att jaga spänningsfall. Utan rimligen ifall ett minskat spänningsfall avhjälper ett reellt problem.

Yes, särskilt på lite större motorer krävs t.o.m. ofta dubbla startbatterier för att hålla spänningen under last uppe. På min förra båt var jag på pottkanten med spänningsnivån i startkretsen med det enda batteriet, men den väldimensionerade huvudbrytaren var nog det minsta problemet där.

 

Det är just det där med "reellt problem". Och att det är "väl känt" att spänningsfall skulle vara ett sådant för laddningen beror snarare på ett visst företags lyckade marknadsföring än att det verkligen är så. Det inser man när man mäter och felsöker.

 

Min erfarenhet - efter att ha felsökt och roddat elproblem i ett stort antal båtar samt hållit i många elprojekt inom fordon - är att absoluta majoriteten (om inte nästan alla) problem med laddningen beror på banala saker och inte sällan rena fel på prylarna. Framförallt dåligt åtdragna kabelanslutningar och förbindningar samt halvdefekta komponenter. Det är de reella problemen.

Givetvis åtgärdas även detta när man byter ut sina befintliga saker mot de dyrt inköpta prylarna. Men inte nödvändigtvis för att de dyra var (elektriskt) så mycket bättre utan mer just för att man genom bytet rev i sakerna och åtgärdade därmed problemen.

 

Att man råkar ha lite mer än Skyllermarks "krav" på max 0,1V spänningsfall vid full laddström är inget reellt problem. Det är snarast att skjuta mygg och sila kameler, om uttrycket förstås rätt. Visst är det bra att minimera spänningsfall, men allt skall vara rimligt. I deras exempel blandas också ofta valda delar ur verkligheten, t ex en halvladdad batteribanks spänning med groteskt hög laddström (som endast en totalt urladdad jättebank kan vilja sluka i sig), förenklade och teoretiska EMK hos batterierna o.s.v. Verkligheten är istället mycket komplex och kan knappast förenklas till några enkla spänningsfallsberäkningar.

 

4 timmar sedan skrev speljakt:

Men detta gäller ju bara under ett fåtal sekunder, tills generatorn börjar leverera ström och därmed försörjer sig själv. (Det är ju därför laddningslampan slocknar)

Jo, det stämmer oftast - på en konventionell "dum" generator.

Men idag är ofta regulatorerna uppbyggda på helt andra sätt. På min Densogenerator på förra båten (Yanmarmotor) strömförsörjdes regulatorn separat från motorströmkretsen (typ "tändning till") och laddlampan tändes via en digital utgång (MOSFET, open drain). Magnetiseringen sköttes alltså på helt annat sätt av regulatorn. Vid olika spänning på förbrukar- och startbatteri gick det ohemult mycket ström på fel sätt genom regulatorn, då den kände av utgångens spänning - som ju låg mot en annan batteribank med (åtminstone under ett antal sekunder) annan spänning än den försörjdes med. Tog lång tid innan jag förstod varför generatorn käkade regulatorer....

Och i elektroniksammanhang är redan delar av sekunder väldigt lång tid.

 

----------------------

 

Slutligen - Även om vissa av oss kan ha synpunkter på seriositeten så om man tycker och tror en sats dyra prylar från en stor tillverkare är bättre och tryggare så skall man naturligtvis köra på det. I synnerhet eftersom man mår bättre av det. För båten mår inte fel av det (så länge man undviker de värsta groteska avarterna till grova kablage). Endast båtägarens plånbok....

😀

Redigerad av IngemarE

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 hours ago, IngemarE said:

Det är just det där med "reellt problem". Och att det är "väl känt" att spänningsfall skulle vara ett sådant för laddningen beror snarare på ett visst företags lyckade marknadsföring än att det verkligen är så. Det inser man när man mäter och felsöker.

 

Min erfarenhet - efter att ha felsökt och roddat elproblem i ett stort antal båtar samt hållit i många elprojekt inom fordon - är att absoluta majoriteten (om inte nästan alla) problem med laddningen beror på banala saker och inte sällan rena fel på prylarna. Framförallt dåligt åtdragna kabelanslutningar och förbindningar samt halvdefekta komponenter. Det är de reella problemen.

Givetvis åtgärdas även detta när man byter ut sina befintliga saker mot de dyrt inköpta prylarna.

 

3 hours ago, IngemarE said:

 

Slutligen - Även om vissa av oss kan ha synpunkter på seriositeten så om man tycker och tror en sats dyra prylar från en stor tillverkare är bättre och tryggare så skall man naturligtvis köra på det. I synnerhet eftersom man mår bättre av det. För båten mår inte fel av det (så länge man undviker de värsta groteska avarterna till grova kablage). Endast båtägarens plånbok....

😀

OK, jag fattar att du har allvarliga invändningar med Skyllermarks marknadsföring och prissättning. Men att spänningsfall i laddningskretsen skulle vara något slags påhittat problem är svårare att förstå. Du nämner ju själv "dåligt åtdragna kabelanslutningar och förbindningar och halvdefekta komponenter". Det är väl just sådant som åstadkommer spänningsfall och därmed dålig laddning?

Och varför har många generatorer, bl a på Volvo Penta, sensekablar som mäter spänningen direkt på batteriet – om inte syftet är att kompensera för spänningsfall?

Jag kan misstänka att du har ett motorbåtsperspektiv på frågan. För seglare, som ofta går för motor så lite som möjligt, är det viktigt att få ut bästa möjliga laddning under de korta stunder motorn är igång.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
10 timmar sedan skrev speljakt:

 

OK, jag fattar att du har allvarliga invändningar med Skyllermarks marknadsföring och prissättning. Men att spänningsfall i laddningskretsen skulle vara något slags påhittat problem är svårare att förstå. Du nämner ju själv "dåligt åtdragna kabelanslutningar och förbindningar och halvdefekta komponenter". Det är väl just sådant som åstadkommer spänningsfall och därmed dålig laddning?

Och varför har många generatorer, bl a på Volvo Penta, sensekablar som mäter spänningen direkt på batteriet – om inte syftet är att kompensera för spänningsfall?

Jag kan misstänka att du har ett motorbåtsperspektiv på frågan. För seglare, som ofta går för motor så lite som möjligt, är det viktigt att få ut bästa möjliga laddning under de korta stunder motorn är igång.

Kanske skall vara lite tydligare.

Min invändning är mot hysterin att få bort vartenda spänningsfall till varje pris och som får båtägaren att köpa tämligen onödiga saker, främst groteska kablar.

Spänningsfall orsakar dålig laddning - absolut. Och det som beror på de orsaker du citerar ovan är ju felaktiga komponenter eller montering, och detta är ju fel som naturligtvis skall åtgärdas !

 

Vad jag invänder mot är att det gått så långt att t.o.m. säkerhetskomponenter rekommenderas att uteslutas och kablar betydligt grövre än motorkomponenterna rent mekaniskt konstruerats för skall användas, med motiveringen att de ger (farligt mycket) spänningsfall. En väl vald brytare eller säkring/säkringshållare tillför inget i sammanhanget betydande spänningsfall.

Och när det gäller motiveringen till groteskdimensioner på kablarna så blandas som sagt äpplen och päron i kalkylerna. T ex max laddström - även med 0,0V spänningsfall och den perfekta världen i övrigt får man inte i närheten av de laddströmmar som ofta förekommer i kalkylerna, då den styrs av batterierna och ytterst sällan av Amperetalet på generatorn. Då blir skillnaden mellan kanske 6mm² och 35mm²-kabel inte "dubbel laddning" utan kanske bara några procent. Och detta bara första 10-15 min. Var det värt pengarna ?

 

När det gäller senseledning så är den ju främst tänkt att kompensera för olinjära komponenter i laddkretsen såsom t ex skiljedioder. Det spänningsfallet är ju ganska lite beroende på strömmen, och utan senseledning riskerar ju slutspänningen i en sådan lösning att bli för låg.

 

Motorbåt ?  Jo, jag har själv en sådan f.n. (även om det seglats/seglas mycket i familjen). Men mest har jag nog faktiskt grottat i segelbåtars elsystem. Får ibland känslan att det generellt ser värre ut i segelbåtar, kanske för att man känner det mindre viktigt och inte är lika beroende av tekniken  för att komma fram ?  Visst, det är kanske att generalisera....

 

Argumentet att få den maximala laddning man kan den korta tid motorn går är absolut relevant. Men att tro och att veta är olika saker, och om man mäter skillnaden av olika (kostsamma) åtgärder i praktiken - efter att rena felaktigheter som orsakar avbrott, spänningsfall m.m. är rättade - så är min erfarenhet att grövre kablar, borttagande av olika komponenter och omkoppling av generatorn med fokus enbart på spänningsfallet faktiskt gör mycket liten praktisk skillnad.

Edit: Exempel: En ganska urladdad bank på 2x75Ah (typisk segelbåt) slukar i sig i snitt kanske 20A första 10-15min, sedan sjunker strömmen (och därmed även betydelsen av inre resistanser på kabel, som orsakar spänningsfall). Ponera att spänningsfall i kablarna gör att det initialt blir 25-40% sämre laddning dvs bara 12-15A så motsvarar det ändå inte mer än max 8Ax15min=2Ah i skillnad. Dvs även om det laddade 30-40% mer - en stund - fick man på det hela taget inte ens 1,5% mer Ah i batteribanken. Och detta alltså under just första viktiga kvarten.

 

Om man istället lägger samma peng på ett extra batteri (så batteribanken slukar mer ström den korta tid motorn går), en liten solpanel eller liknande så har man gjort en betydligt bättre investering. Efter att ha sett över och rättat till rena felaktigheter i sitt befintliga elsystem, förstås.

 

Så tycker jag, men det viktigaste är att man känner sig trygg och nöjd med sin båt. Vill man betala för en lösning man tror på så bör man göra det.

 

--------------------

 

En annan sak när det gäller relä för sammankoppling av batteribankerna:

Den "gamla vanliga" lösningen att styra reläet från generatorns D+ (laddlampeutgången, som visas på Skyllermarksschemat ovan) var förr tämligen skottsäker. Lampan slocknade inte förrän generatorn fått lite varv, dvs motorn startat.

Denna utgång fungerar ibland inte på nyare regulatorer/generatorer ("nya", dvs <20 år gamla), då utgången till lampan är elektroniskt styrd och bara jordas (lösningen kräver ju plusspänning ut när lampan slocknar). Vet sådana som satt ett hjälprelä emellan, och då verkar det funka.

Men, detta är lurigt. Eftersom förmagnetiseringen ofta är mycket effektivare (styrs ju inte av strömmen genom lampan) och regulatorn smartare, släcks lampan ofta redan under startfasen. Det innebär att laddreläet kopplar samman batteribankerna mitt under startfasen, dvs ofta en större förbrukarbank med ett nedlastat startbatteri. Det resulterar i en strömrusning på ofta flera hundra A genom reläet, som ganska snart knäcker det (=dåliga kontakter, spänningsfall (!), ihopsvetsning m.m.).

En modernare lösning med spänningsavkännande relä (t ex Biltemas) är därför att föredra, och fungerar mycket bra oavsett generator/regulatortyp. Har i någon båt visserligen satt ett tidrelä som hjälprelä (dvs fördröjd inkoppling 5-10s) men det är en lösning med direkt nördvarning....🤔

 

Usch, nu blev det sådär långt igen.....

Redigerad av IngemarE
  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tänker lägga kabeln från generatorn direkt på batteriet. Kabeln från startmotorn går via säkring o brytare till batteriet. Detta för att inte generatorn ska bli frånkopplad av misstag när motorn går.

  • Förvirrad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev Landgren123:

Jag tänker lägga kabeln från generatorn direkt på batteriet.

Jag tycker du skall sätta en säkring vid batteriet i generatorkretsen. Skulle oturen vara framme och du får en kortslutning kommer säkringen att rädda dig från en kabelbrand.

  • Gilla 1
  • Tack 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
8 timmar sedan skrev Landgren123:

Jag tänker lägga kabeln från generatorn direkt på batteriet. Kabeln från startmotorn går via säkring o brytare till batteriet. Detta för att inte generatorn ska bli frånkopplad av misstag när motorn går.

Om man kopplar - som det brukar vara i original - generatorn till startmotorplus, så har du löst flera problem och konstrar inte till det: Generatorn blir också avsäkrad, den har grov och fin kabel (startmotorns) och om motorn går/har ström så är också generatorn inkopplad.

 

Det där att "bryta bort generatorn av misstag" är f.ö. nog mer en skröna än att det händer, och tycker jag mest används för att motivera "konstiga" elkopplingar. Vem - i praktiken - har "råkat" stänga av huvudbrytarna medan motorn går (om det inte är något allvarligt fel) ?

 

(Nu är du ju ny i tråden och skriver inte vad det är för motor, installation eller liknande, så det är dock svårt att veta orsak och omständigheter för just din installation).

Redigerad av IngemarE
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Klart att man har en huvudströmbrytare, eller batterifrånskiljare om man så vill.

Penta har med en sån i sin installationsmanual så då följer jag tillverkarens rekommendationer också.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Den enda risken att råka koppla bort generatorn är väl om huvudströmbrytaren skulle paja under gång. Men annars känns det långsökt att man av misstag skulle råka vrida av huvudströmmen vid gång. Klart större risk att man slår av tändningen pga misstag eller att man glömmer bort dig när man dka stänga av motorn (jag har sån där äldre motor med avstängningshandtag och då får man tydligen absolut inte vrida från tändningen när motorn är igång).

 

i övrigt verkar det finnas många olika skolor när det gäller elen. Inte lätt att avgörs vilken som är sundast.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 hours ago, IngemarE said:

Om man kopplar - som det brukar vara i original - generatorn till startmotorplus, så har du löst flera problem och konstrar inte till det: Generatorn blir också avsäkrad, den har grov och fin kabel (startmotorns) och om motorn går/har ström så är också generatorn inkopplad.

Hur bra den lösningen är beror väl på dimensionen på generatorkabeln till startmotorplus, liksom på huvudsäkringen?

Startmotorkablarna är ju i regel grova, 35 - 50 mm2 är vanligt. Säkringen vid batteriet är dimensionerad för att klara startmotorstömmen. Själv har jag 250 A.

Om man sedan drar en betydligt klenare kabel mellan generator och startmotorplus, så finns det väl rätt stor risk att den hinner bli ganska varm om den exempelvis skulle falla av generatorn och komma i kontakt med motorgods?

Om man i stället låter generatorn primärt ladda förbrukningsbatteriet (och startbatteriet via relä), så uppkommer fördelen att man kan dimensionera säkringen efter (den betydligt lägre) laddströmmen.

För egen del har jag satt en 80 A säkring där.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
37 minuter sedan skrev speljakt:

..... om den exempelvis skulle falla av generatorn och komma i kontakt med motorgods?

Då är det dags att se över installationen innan båtsäsongen. Hur ofta "faller" en generatorkabel av?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev Boanjohan:

Den enda risken att råka koppla bort generatorn är väl om huvudströmbrytaren skulle paja under gång. Men annars känns det långsökt att man av misstag skulle råka vrida av huvudströmmen vid gång.

Finns ju såna där omkopplare 0/1/1+2/2 och de kan vara lite luriga när de är emellan de olika lägena så där skulle jag kunna tänka mig att det vid omslag blir ett mellanläge när generatorn kan vara bortkopplad.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
30 minutes ago, Kane said:

Då är det dags att se över installationen innan båtsäsongen. Hur ofta "faller" en generatorkabel av?

Inte särskilt ofta, förhoppningsvis. Men det är väl bland annat för en typen av händelser som säkringar är till? Faller av är bara ett exempel, kontakt kan ju uppstå på andra sätt också, skadad kabelisolering, exempelvis.

Den positiva startkabelns anslutning till motorn, liksom generatorns B+kabel är riskområden, eftersom de båda är relativt kraftiga pluskablar omgivna av mycket metallyta som är anslutet till batteriminus.

 

Redigerad av speljakt

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
52 minuter sedan skrev ChristerN:

Finns ju såna där omkopplare 0/1/1+2/2 och de kan vara lite luriga när de är emellan de olika lägena så där skulle jag kunna tänka mig att det vid omslag blir ett mellanläge när generatorn kan vara bortkopplad.

Ja jag tycker att de klassiska av/på brytarna är bättre, en till varje batterikrets.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
49 minuter sedan skrev speljakt:

Inte särskilt ofta, förhoppningsvis. Men det är väl bland annat för en typen av händelser som säkringar är till? Faller av är bara ett exempel, kontakt kan ju uppstå på andra sätt också, skadad kabelisolering, exempelvis.

Har du sett någon generator med säkring på utgången? Säkring vid batteriet hjälper ju inte i dina exempel.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 hour ago, Kane said:

Har du sett någon generator med säkring på utgången? Säkring vid batteriet hjälper ju inte i dina exempel.

Nej, det har jag aldrig sett.

Säkring vid batteriet, exempel på 80 A som i mitt fall, bör ju lösa om B+kabeln skulle lossna från generatorn och komma i kontakt motorgodset. Eller om kabelisoleringen skulle skavas sönder mot en vibrerande motor och leda till kortslutning.

Förstår inte varför du menar att säkring inte skulle hjälpa...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan skrev speljakt:

Nej, det har jag aldrig sett.

Säkring vid batteriet, exempel på 80 A som i mitt fall, bör ju lösa om B+kabeln skulle lossna från generatorn och komma i kontakt motorgodset. Eller om kabelisoleringen skulle skavas sönder mot en vibrerande motor och leda till kortslutning.

Förstår inte varför du menar att säkring inte skulle hjälpa...

Om du får en sluten krets mellan B+ och motorblocket är ju inte din säkring en del av den.

Redigerad av Kane

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
37 minutes ago, Kane said:

Om du får en sluten krets mellan B+ och motorblocket är ju inte din säkring en del av den.

Nej, naturligtvis inte. Men om pluskabeln som normalt sitter fast i generatorns B+-terminal skulle lossna därifrån och i stället få kontakt med motorblocket, d v s batteriminus, så blir det ju kortslutning. Samma sak om denna kabels isolering blir trasig och kommer i kontakt med motorblocket.

Då kommer säkringen som sitter i andra änden av pluskablen/laddkabeln, nära batteriet, att lösa ut.

Förhoppningsvis.

Men om kortslutningen inte har bra kontakt så är kanske en 250 A säkring i största laget. Bättre då om laddkabeln ansluts till förbrukningbatteriet och kan skyddas av en säkring på t ex 80 A.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...