Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
jocke_ronnqvist

Raka spridare och backstag

Rekommendera Poster

Om jag förstått det rätt så behöver man backstag för att som det låter staga upp masten bakåt vid raka spridare.
Detta ger bättre trimmöjligheter men innebär också att man måste släppa på backstaget vid slag vilket kräver mer hantering... Har jag förstått rätt?

 

Jag upplever också att det inte är ovanligt med raka spridare på cruisingtar, varför vill man ha det där?

 

Kan någon vänlig själ förklara grundligt för och nackdelar med svepta vs raka spridare. Dels konstruktionsmässigt och dels hanteringsmässigt?

 

mvh Jocke

Redigerad av jocke_ronnqvist

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mycket riktigt behöver du backstag på en partialriggad båt med raka spridare. Däremot så har du en masthead riggad båt behöver du inte backstagen då akterstaget håller förstagspänningen. Ska man ta upp bägge som exempel på för och nackdelar blir det nog en roman. Men i stora drag hänger det ihop med att vinden blåser alltid uppifrån och ned så med backstagen kan du släppa fram och tillbaka masten så att vinden kommer in i seglet med rätt vinkel. Likaså att du flyttar buken i förseglet så att du kan ta bättre höjd med ett spändare förstag. Sedan har du en hel uppsjö variationer däremellan. En aspekt till är att du i regel har större försegel och mindre storsegel på en masthead och tvärsom. . 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Enkelt uttryckt så är raka spridare bättre än svepta, men först måste vi skilja på det man kallar "mastheadrigg"(ej backstag) och "partialrigg / fraktionsrigg".

 

På mastheadrigg går förstaget hela vägen upp till toppen på masten (därav namnet). Denna typ av rigg är i särklass den starkaste då masten är stagad hela vägen. I gengäld så är trimbarheten begränsad då man endast kan krumma masten minimalt (böja), vilket gör att denna typ av rigg främst finns på cruising båtar, samt på vissa båtar från 70talet då kappseglingsreglerna gynnade stora försegel.

 

Vid kappsegling och mera aktiv segling vill man gärna kunna trimma seglen mera, därför föredrar dessa seglare ofta fraktionsrigg. Som namnet beskriver så går förstaget inte hela vägen upp, utan sitter infäst i masten en bit ned från toppen (tex 7/8). Detta gör att masten går att krumma (böja). Men det gör också att masten kan gå av om krafterna blir för stora (pilbåge form). För att förhindra det så behövs "mothåll" i närheten av förstagsinfästningen. För det ändamålet så finns det två olika lösningar. Dels raka spridare med backstag eller svepta spridare.

 

På fraktionsrigg så har raka spridare en starkare stagning i sidled då vanten går rakt ned från masttoppen till däcket. Stagning i längdled är också starkare (när backstag är ansatt) då vinkeln från längdlinjen på båten är liten. Svepta spridare är mera en kompromiss för aktiva seglare (och kappseglare) som vill slippa backstag. Man accepterar en vinkel från masttoppen till spridarna i sidled, samt en större vinkel på stagningen från längdlinjen. Som dessutom inte kan trimmas under gång, till skillnad mot backstag som går att  finjustera. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
53 minuter sedan skrev Peka67:

För att förhindra det så behövs "mothåll" i närheten av förstagsinfästningen. För det ändamålet så finns det två olika lösningar. Dels raka spridare med backstag eller svepta spridare.

Man kan ha fiolstag i masttoppen också, men det är inte så vanligt.

kunskap_granboken_57fiol.gif

Redigerad av Peter_K
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Min mast med svepta spridare, står fint utan vare sig backstag eller akterstag. Har undervant.

Visserligen spänner jag akterstaget mer eller mindre under segling, för att öka eller minska krumning av masten. Och så känns det säkrare också. 

Redigerad av Hybro

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 minuter sedan skrev Peter_K:

Man kan ha fiolstag i masttoppen också, men det är inte så vanligt.

Tack Peter, du har rätt som vanligt hi hi.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har en Banner 30 som har raka spridare och backstag. Det gör det lite extra jobbigt vid slag på kryss då en person får sköta focken/genuan och styrman slår + lossar på tidigare lovarts backstag + tar hem på nya lovarts backstag. Sedan kan man beroende på vindstyrkan ta hem lite extra på backstaget med därför avsedd winsch om man vill påverka förstagsspänningen. Kräver lite (mycket) erfarenhet att avgöra optimal spänning, dvs optimal form på förseglet.

 

Om man jämför med en segelbåt med svepta spridare, t ex Albin Express el dyl, så avgör vindstyrkan vilken spänning man ska ha i de yttre vanten (justeras innan man ger sig ut och seglar, och går ej så lätt att finjustera under segling). Vid slag på kryss finns inga backstag att hantera och styrman behöver bara styra och flytta sig till lovartsidan. 

 

Med raka spridare kan man också lätt förändra formen på hela masten så att storseglets bukighet påverkas med hjälp av akterstaget. Ofta vill man ha en viss twist i seglet för att vindstyrkan är högre på högre höjd.

 

Svepta spridare påverkar mastens form, mer böjd ju hårdare spända yttervanten är. Akterstaget böjer inte masten så mycket.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Yttervant benämns väl även undervant? 

Infästa i masten  under spridarna. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev Hybro:

Yttervant benämns väl även undervant? 

Infästa i masten  under spridarna. 

Undervant benämns undervant och sitter under spridarna. Vad yttervant är däremot, det är mer oklart 🙂 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Toppen,

Mycket googlande och tubande utan riktigt lösa gåtan.

Här är det löst på ett kick 😊

 

Tack för fina svar! (Som vanligt)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Titta gärna på riggen på en Sveakryssare och jag ensamseglar mest utan problem 🙂

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev Peter_K:

Undervant benämns undervant och sitter under spridarna. Vad yttervant är däremot, det är mer oklart 🙂 

Kanske nåt som trollare använder... 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Toppvant, är väl också klart. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev Ronnienr10:

Titta gärna på riggen på en Sveakryssare och jag ensamseglar mest utan problem 🙂

Vacker båt, dock inget för mig ser det ut som 😬


Men jag tror absolut inte det är någon omöjlighet att segla på egen hand beroende på omständigheter. Jag seglar nästan alltid själv utan autopilot 👍

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

95 % av tiden med autopilot. 

Seglar ensam på Vänern med min Cumulus, kors o tvärs, runt 1000 sjömil varje säsong

 

En del att pyssla med själv. 

Redigerad av Hybro

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev Hybro:

95 % av tiden med autopilot. 

Seglar ensam på Vänern med min Cumulus, kors o tvärs, runt 1000 sjömil varje säsong

 

En del att pyssla med själv. 

Autopiloten är guds gåva till båtfolket. Med den inkopplad får du tid till att sällskapa med din fina vovve.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bland alla virar får vi inte glömma "checkstay", från Åbergs SOS - en segelsällskapsresa.

 

20a-sidebar.jpg.4d1a015ab89f4ff0f7fd6ede629f0ade.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan skrev Hybro:

95 % av tiden med autopilot. 

Seglar ensam på Vänern med min Cumulus, kors o tvärs, runt 1000 sjömil varje säsong

 

En del att pyssla med själv. 

Ok,

seglar också på Vänern i en 30 oftare. Utgår från Mariestad...

Vi kanske stöter på varandra rätt vad det är 😀

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
48 minuter sedan skrev excel319:

Autopiloten är guds gåva till båtfolket. Med den inkopplad får du tid till att sällskapa med din fina vovve.

Det betvivlar jag inte 😊

Har varit nära att köpa en många ggr men aldrig kommit till skott.

Min tanke är att jag vill lära mig att ha bra kontroll på båten utan för mycket teknik först...

 

Dock så kör jag ofta med ett rep runt rorkulten.

Börjar dock bli dags för en så att jag kan koncentrera mig mer på trim av segel 👍

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan bara instämma i nyttan av en autopilot...

Seglar ofta min båt ensam i Stockholms skärgård, en 33-fots 70-talare med masthead och stor genua, och det är en dröm med piloten.

Jag kan ägna mig åt segeltrim, eller bara slöa, och plötsligt så kan man kryssa själv när piloten kan styra genom slagen.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
50 minuter sedan skrev excel319:

Bland alla virar får vi inte glömma "checkstay", från Åbergs SOS - en segelsällskapsresa.

 

20a-sidebar.jpg.4d1a015ab89f4ff0f7fd6ede629f0ade.jpg

Hm, jag antar att checkstay på mastheadriggen ska vara motkraft mot inner forestay.

Men vad är syftet på partialriggen? Undanvind?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
14 minuter sedan skrev jocke_ronnqvist:

Hm, jag antar att checkstay på mastheadriggen ska vara motkraft mot inner forestay.

Men vad är syftet på partialriggen? Undanvind?

Förhindra pumpningar i masten i grov sjö. Detta är vanligast på tunna mastprofiler på kappseglingsbåtar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
37 minuter sedan skrev makke_the_muss:

Både pumpningar som excell319 skriver samt att undvika en negativ krum vid undanvind och spinnaker. 

Hur undviker du en negativ krum genom att sätta an checkstay? Den biten har jag missat.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...