Jump to content
Saturday 27 November 2021
skippeer

Felsöka dåligt batteri i servicebank

Recommended Posts

Mitt troende är att några milliohms skillnad i kablarna är försumbara jämfört med variationen i batteriernas inre egenskaper direkt från fabrik.

 

Har tidigare aldrig hört talas om någon som flyttat runt batterier i servicebanken och jag har hängt på fler forum och längeseglingsklubbar. 

 

Okay, teoretiskt kan omflytt vara bra men det finns fler parametrar för ett långt batteriliv som är enklare: solpanel som toppar batterierna vid hemmabryggan och vid segling i varma vatten att få lite luft mellan batterierna (hög temperatur sägs förkorta batteriernas livslängd).

 

 

 

  • Like 3

Share this post


Link to post
Share on other sites
6 timmar sedan skrev IngemarE:

Jag nöjer mig därför med att man helt enkelt kan ha olika uppfattningar om betydelsen av det :)

Det låter som en lagom överenskommelse...

 

Min filosofi är att göra saker så bra som möjligt enligt teorierna, men så blir det ju naturligtvis inte alltid. Oftast är det inte svårare att göra helt rätt än att bara göra nästan rätt, så onödigt att införa onödiga småbrister även om de kanske inte har så stor betydelse i praktiken.

 

Sedan kan det ju se ut så här också, eller ännu flera batterier.

 

image.png.103c78b0eaf6ee1df2934c867209e35f.png

Dessvärre kan jag inte med säkerhet räkna på detta längre utan viss (onödig?) ansträngning, men av erfarenhet vet jag att det inte blir så väldigt bra om man laddar eller laddar ur med 10 - 20 A, men jag kan absolut minnas fel. Jag är i minnas fel åldern... ;)

Edited by Mackey
  • Haha 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
4 timmar sedan skrev skippeer:

Mitt troende är att några milliohms skillnad i kablarna är försumbara jämfört med variationen i batteriernas inre egenskaper direkt från fabrik.

Jo, så kan man tänka och tro, känns väldigt logiskt även för mig.

 

4 timmar sedan skrev skippeer:

Har tidigare aldrig hört talas om någon som flyttat runt batterier i servicebanken och jag har hängt på fler forum och längeseglingsklubbar. 

Märkligt måste jag säga, men det är väl många som inte tror på teorierna kanske.

 

De jag träffat har insett att batterier är livlinan till omvärlden och att den livlinan blir väldigt dyr om man inte anstränger sig. Flera jag talat med har i och för sig haft elspis och då blir ju strömuttagen stora, kanske upp mot 300 A (12 volt). Då vill man absolut inte snedbelasta.

 

4 timmar sedan skrev skippeer:

Okay, teoretiskt kan omflytt vara bra men det finns fler parametrar för ett långt batteriliv som är enklare: solpanel som toppar batterierna vid hemmabryggan och vid segling i varma vatten att få lite luft mellan batterierna (hög temperatur sägs förkorta batteriernas livslängd).

Det håller jag med om, har man en kass laddare och en dålig installation i övrigt så spelar det ingen större roll hur man ansluter och sköter sina batterier.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
10 minuter sedan skrev Mackey:

De jag träffat har insett att batterier är livlinan till omvärlden och att den livlinan blir väldigt dyr om man inte anstränger sig. Flera jag talat med har i och för sig haft elspis och då blir ju strömuttagen stora, kanske upp mot 300 A (12 volt). Då vill man absolut inte snedbelasta.

Jag har just nu inte koll på beräkningarna, men lite minnesbilder, och jag tror att i en koppling som nedan så får batteriet närmast spisen en belastning på  cirka 100 A och det längs ifrån spisen endast cirka 50 A. Enligt min bedömning är det inte försumbart.

image.png.22ad758856380c74d7a873260bf19738.png

Nu måste jag friska upp elläran känner jag...

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Batteriinkoppling_parallell.thumb.jpg.2030519f068cb409b1926faeda5576bc.jpg

 

På den tiden då jag hade parallellkopplade batterier var jag noga med att det skulle vara den diagonala kopplingen. Jag hade väl aldrig några problem med det, alla batterierna laddades ju ut lika snabbt, och laddades upp lika långsamt, samt tog slut och blev obrukbara ungefär samtidigt, efter si sådär åtta-nio år, eller om det var mer.

Numera har jag på diverse batterisidor där dom rekommenderar post-kopplingen, med tonvikten på att alla kablarna skall vara lika långa.

 

Numera seriekopplar jag, det blir mer spännande!

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev Mackey:

Jag har just nu inte koll på beräkningarna, men lite minnesbilder, och jag tror att i en koppling som nedan så får batteriet närmast spisen en belastning på  cirka 100 A och det längs ifrån spisen endast cirka 50 A. Enligt min bedömning är det inte försumbart.

image.png.22ad758856380c74d7a873260bf19738.png

Nu måste jag friska upp elläran känner jag...

Det skulle nog kunna stämma - om man betraktar batterierna som ideala, dvs bortser från batteriernas inre resistans och framför allt en hel del andra dynamiska faktorer. Edit: OCH om bilden var ritad med resistanserna på rätt ställen (se inlägg nedan).

 

Men nu är de ju inte ideala, utan har till att börja med en alldeles egen inre resistans som bidrar till att jämna ut det. Dessutom kommer EMK (enkelt förklarat: interna "råspänningen") hos det mest belastade batteriet att mycket snabbt sjunka de få mV orsakade av resistanser och kablar som det skiljer, och därmed är det trots allt rätt bra balans i systemet.

 

Din förra bild om underladdat/överladdat är heller inte riktigt applicerbar på "våra" blybatteribanker. Eftersom de dels laddas med konstant spänning, dels är batteriet självt som bestämmer hur mycket laddström det vill "svälja" så kommer det närmaste aldrig bli överladdat - så länge man har en vettig laddare som inte öser på överspänning. Och det sista blir inte heller underladdat. Det enda som möjligen kan hända är att de längst bort tar några promille längre tid på sig att bli lika laddat som det första.

Men det gäller alltså om batterierna är så exakt lika som de i princip aldrig är - ens som nya och ur samma batch.

 

Om man däremot har batterier av annan typ (strömstyrd laddning), tar ur väldigt mycket ström länge och många uppsättningar kaskadkopplade kan det ha betydelse. Dock är det även där ofta större problem med skillnaderna mellan olika celler än med resistansen i ledningarna, varför man t ex när det gäller Li-batterier ofta har utjämningselektronik på cellnivå.

 

Edit: Det är lätt att förenkla i tänket när det börjar bli komplext, och då låter det ju (teoretiskt) alldeles rätt med diagonalkoppling eller liknande. Men batterier är en komplex dynamisk kemilåda. Som alla vet är ju t ex spänningen helt utan last beroende av om de belastats tidigare, och det ganska lång tid efter att de belastades.

Men i synnerhet blybatterier är egentligen rätt förlåtande på väldigt mycket, så på TS grundfråga vad som knäckt batterierna kan i alla fall jag väldigt säkert påstå att det inte är inkopplingsprincipen i alla fall. 

Så tror jag....;-)

 

Edited by IngemarE

Share this post


Link to post
Share on other sites
56 minuter sedan skrev Mackey:

Jag har just nu inte koll på beräkningarna, men lite minnesbilder, och jag tror att i en koppling som nedan så får batteriet närmast spisen en belastning på  cirka 100 A och det längs ifrån spisen endast cirka 50 A. Enligt min bedömning är det inte försumbart.

image.png.22ad758856380c74d7a873260bf19738.png

Nu måste jag friska upp elläran känner jag...

2 + 5 + 2

------------- = 2,25

      4

Edited by Georg_Ohm
  • Confused 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
19 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

2 + 5 + 2

------------- =?

      4

Om du är ute efter parallellkoppling av resistanser är formeln

1/Rtot = 1/R1 + 1/R2 + ... + 1/Rn

 

I detta fallet 1 / (4 * 1/(2+5+2)) = 2,25 mOhm

 

Men vad är det ni vill visa med detta? Dom här två bilderna är inte lika om det nu var avsikten:

 

image.png.fd1fec4ae5ec3dde26504b81e48b0780.png

 

I den högra är batterierna sammankopplade med lika långa kablar med exakt samma resistans till lasten.

I den vänstra har man ett motstånd i varje kabel plus ev. inre resistans.Vänstra figuren borde i så fall se ut som:

 

image.png.6fddd6b3a736913730a16a8fdeef4155.png

 

Edited by ABC
  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev Mackey:

Jag har just nu inte koll på beräkningarna, men lite minnesbilder, och jag tror att i en koppling som nedan så får batteriet närmast spisen en belastning på  cirka 100 A och det längs ifrån spisen endast cirka 50 A. Enligt min bedömning är det inte försumbart.

image.png.22ad758856380c74d7a873260bf19738.png

Nu måste jag friska upp elläran känner jag...

Förresten, alla batterierna i din bild ovan kommer ju bli exakt lika belastade. För alla har ju samma kabelresistans till den gemensamma punkten längst ut på sidorna. Likt @Georg_Ohms bild "Post" ovan.

 

(Tror den som ritade bilden kanske hade lite otur när denne tänkte. 2mOhm skall ju vara i ledningen på vägen till nästa batteri, om man vill visa nackdelarna med traditionell koppling).

😛

 

Edit: @ABC hann före....

Edited by IngemarE

Share this post


Link to post
Share on other sites
41 minuter sedan skrev IngemarE:

Förresten, alla batterierna i din bild ovan kommer ju bli exakt lika belastade. För alla har ju samma kabelresistans till den gemensamma punkten längst ut på sidorna. Likt @Georg_Ohms bild "Post" ovan.

 

(Tror den som ritade bilden kanske hade lite otur när denne tänkte. 2mOhm skall ju vara i ledningen på vägen till nästa batteri, om man vill visa nackdelarna med traditionell koppling).

😛

 

Edit: @ABC hann före....

Jag skulle tro att det varken fungerar i praktiken eller i teorin, eller nästan tvärtemot, det fungerar lika dåligt i teorin som det gör i praktiken, eller snarare hellre än tvärtom 🤤 Som man redan varit inne på, här, så är batterier individer, ävensom jag förespråkar att dom skall vara av samma fabrikat, samma typ, samma kapacitet och vara ur samma batch. Men ändå blir dom aldrig helt identiska som enäggstvillingar.

Sedan får man inte glömma ”kontaktpunktsresistansen”, jag menar att det alltid blir förluster i en anslutning eller förgrening, kanske man skall dra alla muttrarna med samma moment på polskorna med momentnyckel…🥵

Men efter att ha varit parallellkopplade en tid, och varit med om några urladdnings/laddningscykler så jämnar det ut sig.

Det vi sett i bussverkstaden är att diagonalkopplingen fungerar bäst, och där skall ni veta där får batterierna bekänna färg, där läggs energin på helt andra saker än att kolla och underhålla batterier. Inte så sällan brutalladdas dom dessutom.

Edited by Georg_Ohm

Share this post


Link to post
Share on other sites

Just nu verkar ingen kunna visa något alls, så jag ska försöka friska upp elläran.

 

Jag tror fortfarande, utifråm kanske lite vaga minnesbilder, att belastningen på batteriet närmast förbrukarsidan blir avsevärt större än belastningen på batteriet längst ifrån förbrukarsidan vid traditionellt olämplig parallellkoppling mad strömuttag fråm både plus och minus på samma batteri.

 

Det är möjligt, tom. troligt, att jag hade lite otur när jag ritade samtidigt som jag lagade middag.

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
6 timmar sedan skrev Mackey:

Just nu verkar ingen kunna visa något alls, så jag ska försöka friska upp elläran

 

Jag tror fortfarande, utifråm kanske lite vaga minnesbilder, att belastningen på batteriet närmast förbrukarsidan blir avsevärt större än belastningen på batteriet längst ifrån förbrukarsidan

Hmmm, tyckte nog @ABC var rätt tydlig.

Men släpp schemat och den ideala bilden och filosofera lite över det jag skrev om batteriets dynamiska beteende:

9 timmar sedan skrev IngemarE:

Dessutom kommer EMK (enkelt förklarat: interna "råspänningen") hos det mest belastade batteriet att mycket snabbt sjunka de få mV orsakade av resistanser och kablar som det skiljer, och därmed är det trots allt rätt bra balans i systemet.

Då tror jag att det kanske blir lättare att förstå varför skillnaden i praktiken inte alls blir speciellt stor (och framförallt inte "avsevärd").

Edited by IngemarE
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag hittade ett exempel som jag tror ser ut som nedan.

http://www.smartgauge.co.uk/batt_con.html

Det nedersta batteriet belastas då teoretiskt med 35,9 A och det översta med 17,8 A.

 

Dessvärre kan jag ändå inte räkna på detta, har inte orkat lägga så mycket tid på det i och för sig.

Ska ju ut och långsega snart.

 

Kan någon( @Seawolf kanske) visa hur man räknar på detta och även förklara varför denna teoretiska obalans inte har någon betydelse (inte finns) i en verklig installation.

 

image.png.d815ef20d53a05beba77de1adad2aba1.png

Edited by Mackey
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
52 minuter sedan skrev Mackey:

Jag hittade ett exempel som jag tror ser ut som nedan.

http://www.smartgauge.co.uk/batt_con.html

Det nedersta batteriet belastas då teoretiskt med 35,9 A och det översta med 17,8 A.

 

Dessvärre kan jag ändå inte räkna på detta, har inte orkat lägga så mycket tid på det i och för sig.

Ska ju ut och långsega snart.

 

Kan någon( @Seawolf kanske) visa hur man räknar på detta och även förklara varför denna teoretiska obalans inte har någon betydelse (inte finns) i en verklig installation.

 

image.png.d815ef20d53a05beba77de1adad2aba1.png

Visst kan man använda Ohms lag och räkna, men det blir ändå inte rätt eftersom modellen är alltför förenklad: Som jag skrivit innan är inte batterispänningen (EMK) konstant hos ett batteri som lastas, det är inte enbart beroende av dess inre resistans. Och för att räkna ut en ström till respektive batteri måste man förutsätta att spänningen är konstant och exakt lika på batterierna.

 

Men nu ser ju verkligheten inte ut så. Du vet ju själv att ett batteri som varit belastat (eller laddat) har en avvikande spänning under rätt lång tid efteråt. En spänningsskillnad som beror på kemin i batteriet, och vida överstiger de få mV som obalansen i kablaget skulle kunna ge. Därför kommer snedfördelningen i ström att ändras/jämnas ut mycket snabbt (sekunder) vid en ändring i lasten.

 

För att citera ur länken: "The problem is that in very low resistance circuits (as we have here) huge differences in current can be produced by tiny variations in battery voltage". Det håller jag med om, fast som anledning till att problemet inte blir så stort utan istället utjämnas.

Men artikeln vill använda det för att bevisa motsatsen, något som alltså inte är så relevant eftersom batterispänningen inte är konstant utan snabbt blir lägre på batteriet som belastas mest.

 

Fast jag inser att du vill ha second opinion från annan än mig, så jag svarar nog för döva öron 😉

 

(Sedan är det inte speciellt friska batterier om de har 20mOhm i inre resistans. Eller också är det alldeles för små för att vara lämpliga för det stora strömuttaget...)

Edited by IngemarE
  • Like 1
  • Thanks 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
13 timmar sedan skrev Mackey:

Just nu verkar ingen kunna visa något alls, så jag ska försöka friska upp elläran.

 

Jag tror fortfarande, utifråm kanske lite vaga minnesbilder, att belastningen på batteriet närmast förbrukarsidan blir avsevärt större än belastningen på batteriet längst ifrån förbrukarsidan vid traditionellt olämplig parallellkoppling mad strömuttag fråm både plus och minus på samma batteri.

 

Det är möjligt, tom. troligt, att jag hade lite otur när jag ritade samtidigt som jag lagade middag.

 

Ja så brukar det vara.

Share this post


Link to post
Share on other sites
46 minuter sedan skrev IngemarE:

Fast jag inser att du vill ha second opinion från annan än mig, så jag svarar nog för döva öron 😉

Nej, nu är din förklaring tom. tillräckligt tydlig för mig.

Troligen har du skrivit nästan samma sak tidigare, men utan att jag riktigt förstått hur du menat.

 

Det jag ville veta med mitt tidigare inlägg är hur man kan räkna på detta och jag förstår nu att det är ett dynamiskt fenomen som troligen är svårräknat, men...

Hur räknar man om man (felaktigt) bestämmer att batterispänningen är konstant 12 volt.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
9 timmar sedan skrev Mackey:

Det jag ville veta med mitt tidigare inlägg är hur man kan räkna på detta och jag förstår nu att det är ett dynamiskt fenomen som troligen är svårräknat, men...

Hur räknar man om man (felaktigt) bestämmer att batterispänningen är konstant 12 volt.

 

Det går såklart, och då får man räkna på strömmarna som kommer att flyta i kretsen och ställa upp ett ekvationssystem. Använd Ohms (!) lag:  U = R * I och Kirchoffs lagar så får du ett ekvationssystem. För två batterier (vilket är enklare att räkna på och vad jag orkar med) så ser du på Wikipedia ett exempel som nästan är identiskt:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kirchhoffs_lagar#Exempel

 

Med deras beteckningar och dina värden fås följande:

image.png.a65050bb0463f3bb69639ddc73dfc3d6.png

 

i1 = i2 + i3 = 100  (Ampere)

0,02 * i2 + (0,003 + R1) * i1 - 12 = 0

(0,02 + 0,003) * i3 - 0,02 * i2 = 0

 

Med fyra batterier skulle man få två ekvationer till att lösa - vilket jag inte orkar men det finns kanske någon annan frivillig?

 

Så lite räkning ger:

R1 = 0,106 Ohm  (alltså lasten vi lägger på för att få 100 Ampere)

i2 = 53,5 Ampere

i3 = 46,5 Ampere

 

Så om bara två batterier delar på lasten så blir skillnaden i vad dom måste leverera 7 Ampere. Med fler batterier blir skillnaden förstås mindre. Men 7A är nog inte så mycket egentligen, så orkar batterierna leverera 100A i en hel timme så pratar vi ändå bara om en skillnad på 7Ah mellan vad dom levererat (förutsatt att deras spänning inte sjunker när dom urladdas - vilket ju inte är sant).

 

Och vi har rätt stora spänningsfall, vi har bara 10,6 Volt kvar över belastningen. Och ju mindre spänningsfallet är i ledningarna, desto mer lika blir strömmen från batterierna. Så vad är egentligen realistiska siffror?

 

Och som @IngemarE skriver, batterierna är inte ideala, när man drar ström ur dom kommer deras individuella variation att påverka det vi ser här. Och när ett batteri börjar bli mer urladdat så sjunker dess spänning och dom andra får leverera mer - så att tro att dom konstant håller 12V under denna timme kan man nog glömma. Jag ska inte repetera hans argument igen.

 

Edited by ABC
  • Thanks 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

Imponerande kunskap som finns här, helt klart.

 

Men som mindre vetande i detta ämne, efter att ha läst tråden, får jag intrycket av att det optimala vore att bara ha ett stort batteri. Bortsett från hanteringen när det ska i och ur båten såklart.

Men när jag skulle välja batteribank var det någon kunnig här på jobbet som rekommenderade mig att hellre ha 3*75 istället för 1*225Ah. Tyvärr minns jag inte motiveringen, men har för mig att det handlade om att inte lägga alla ägg i samma korg. 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Som teoretiker gillar jag delvis urspårade trådar, dock fick jag skit då jag funderade på vridande moment och belastning på motortass....

 

De som har svårt att följa teorierna i den här tråden kan läsa en Victron handbok som verkar matcha/summera snacket här

https://www.victronenergy.com/upload/documents/Wiring-Unlimited-EN.pdf

 

Jag gillar Victrons produkter och det finns en community för djupdykare i teori och praktik.

Edited by skippeer
  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
4 minuter sedan skrev skippeer:

De som har svårt att följa teorierna i den här tråden kan läsa en Victron handbok som verkar delvis matcha snacket här

https://www.victronenergy.com/upload/documents/Wiring-Unlimited-EN.pdf

Den är mycket bra !

 

Med något undantag - även de teoretiserar och förenklar lite väl mycket när det gäller parallellkoppling av (bly)batterier.

Finns nog två skäl till det: Dels vore det politiskt inkorrekt och medför rätt mycket ansvar att "bagatellisera" teorin jämfört med praktiken i en skrift som denna, dels är det oerhört komplext att räkna på en parallellkoppling som även tar hänsyn till de dynamiska effekterna. Och ännu svårare att förklara och härleda, varför man säkert valt den okontroversiella vägen....

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det finns många "sanningar" inom båtlivet och det är alltid intressant att få utrett och visat vad som verkligen är sant och vad som är mera att betrakta som någon form av skrock.

 

Just nu tänker jag på all kondens man få i en halvfull tank, som visar sig vara teoretiskt omöjligt och GAP:s vattenupptagningsförmåga somgör skrovet mycket tyngre på hösten vilket inte visat sig stämma i enkla försök.

 

Förklaringar med förändrad batterispänning när lasten ökar på ett batter , varierande batteridata, tillverkningsskillnader mm. verkar som rimliga förklaringar till att det inte har så stor betydelse i verkligheten hur/var man lägger på lasten så länge polskor, kabelskor och kablar är i rimligt bra skick.

 

Eftersom det är svårt att räkna på detta tycker jag det skulle vara intressant om någon kan mäta en sk. sämre paralellkopplad installation så att det blir tydligt att det inte har så stor betydelse som teorierna vill påstå.

 

Jag har köpt förklaringen, nu är det bara nyfikenhet hur lite skillnad det faktiskt blir.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 minuter sedan skrev Mackey:

Eftersom det är svårt att räkna på detta tycker jag det skulle vara intressant om någon kan mäta en sk. sämre paralellkopplad installation så att det blir tydligt att det inte har så stor betydelse som teorierna vill påstå.

Jag har själv faktiskt just 4 st batterier i en bank, kopplad så som man "inte" skall. Alla batterier är nya för i år och av samma typ och kapacitet, så mer lika än så blir det nog inte.

 

När jag får möjlighet (i närtid) skall jag ta med tångamperemetern och mäta vad vart och ett får bidraga med vid hyfsat stor last och efter kanske 5-10s. Har just nu hemmadammsugaren stående i båten och maskinrummet öppet, så att hänga på den driven av invertern ger en stor och stabil last så man kan hinna mäta.

 

Kan också sätta på landström med laddning och mäta.

 

Nu blev jag ju själv nyfiken.....😉

  • Like 2
  • Thanks 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Nu har jag mätt, i alla fall urladdning.

 

Förutsättningar:

- 4 st batterier AGM 12V/95Ah (2021)

- Laddnivå 92% enligt batteritankmätaren

- Belastning: En 230V dammsugare på halveffekt via inverter, c:a 38A

- Mätning gjord 15-30s efter start av last med början av totallasten

- Efter detta kontrollmätt totallasten så den fortfarande var c:a 38A

 

Resultat (respektive batteris bidrag under batterinumret & till höger i %):

bild.png.a15e50252802a9377dcf33702db87216.png

 

Varför var 2:an "bara" 9,3A ?  Skulle tro att det beror på den naturliga variationen, då 1 & 2 är olika fabrikat, 3 & 4 är av ytterligare ett annat fabrikat (Excid från "tysken"). Alla dock samma typ och   jämngamla. Men skillnaden är ju ändå rent försumbar....

 

Nu har jag ju ganska kraftiga kablar, men halverad ström och 25mm² borde ge samma resultat. Och kring 20A är ju ändå ganska stor förbrukning i t ex en segelbåt.

 

Gissningsvis finns en lite större skillnad initialt den första sekunden eller så, men det är ju ganska irrelevant egentligen. För återhämtningen hos batterikemin är långsam så om belastningen är många kortvariga (någon sekund) strömspikar (bogprop t ex) kommer det nog vara utjämnat redan vid andra körningen.

Varför mätte jag inte förrän 15-30s efter att lasten lagts på ?  Jag hade helt enkelt ingen möjlighet att mäta mer än en ledning åt gången, och för att mäta exakt ville jag dessutom nolla ut störmagnetfält vid tången vid varje mätning.

 

Hade ingen möjlighet att mäta laddning, men det är högst rimligt att tro att resultatet skulle bli liknande. Dock kanske lite annorlunda ändå, eftersom varje batteri slukar den ström det vill ha, dvs strömmen är starkt beroende av laddstatus och inte placeringen.

 

Här är f.ö. ett generalfel i skriften ovan (och andra ställen) där man påstår att förstabatteriet "får "overcurrent" och blir överladdat". Det skulle innebära att om man i bästa Skyllermarksanda lyckas ansluta laddaren utan spänningsfall så skulle ju det batteriet alltid bli överladdat !

Så är det naturligtvis inte. Varje batteri sväljer det som batteriet behöver, och som jag skrev tidigare kan möjligen sistabatteriet (nr 4 i min skiss ovan) ta någon promille längre tid på sig att laddas fullt. Rent teoretiskt alltså, om alla andra skillnader mellan individerna sätts till "obefintliga". Och givetvis förutsatt att laddaren inte lägger ut överspänning (men då kommer samtliga batterier att kokas).

 

(Nej, jag har INTE tillrättalagt några siffror 😛)

 

Edit: Varför finns det då de som upplever förbättring genom att rotera batterierna eller koppla om ?  Har de fel ?

Nej, jag tror det är av samma orsak som att Skyllermarks skulle ge "dubbel laddning" och alla andra dumheter: En flytt gör att kabelskorna lossas och antagligen ses över. Likaså gör en omkoppling att anslutningarna kanske t.o.m. fräschas till. För det är ju väldigt viktigt, i synnerhet vid det/de första batterierna.

Själv har jag batteripolskor med en rejäl bult (ingen klämd kabel) där kablarna sitter med pressade (på förra båten lödda) kabelskor. Och rent (förutom lite vaselin eller kontaktfett) samt ordentligt åtdraget.

Edited by IngemarE
  • Like 5

Share this post


Link to post
Share on other sites
19 minuter sedan skrev IngemarE:

(Nej, jag har INTE tillrättalagt några siffror 😛)

Du fuskar ju ned 50 mm2-kabel!? ;)

 

Bra att en myt till är utredd och avslöjad.

Efter dina första förklaringar som jag inte riktigt förstod var jag fortfarande mycket skeptisk till att det inte skulle spela någon större roll hur man kopplade ihop batterierna, men den senaste förklaringen gjorde som sagt susen.

 

Varifrån kommer detta med snedbelastning tror du?

Det borde ju finnas något annat bakom än "bara" den teoretiska beräkningen med oförändrad batterispänning på 12 volt.

Andra batterityper?

Tidigare kanske känsligare batterisystem för back up el?

Elfordon/truckar med höga strömuttag?

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
16 minuter sedan skrev Mackey:

Du fuskar ju ned 50 mm2-kabel!? ;)

 

Bra att en myt till är utredd och avslöjad.

Efter dina första förklaringar som jag inte riktigt förstod var jag fortfarande mycket skeptisk till att det inte skulle spela någon större roll hur man kopplade ihop batterierna, men den senaste förklaringen gjorde som sagt susen.

 

Varifrån kommer detta med snedbelastning tror du?

Det borde ju finnas något annat bakom än "bara" den teoretiska beräkningen med oförändrad batterispänning på 12 volt.

Andra batterityper?

Tidigare kanske känsligare batterisystem för back up el?

Elfordon/truckar med höga strömuttag?

Snedbelastningen även för blybatterier är relevant men först vid ett större antal batterier och/eller (för) klena kablar (vilket en av de länkade skrifterna mycket riktigt påpekar). Men framför allt kommer det nog från strömladdade batterityper.

 

Jobbade för många år sedan inom telekomvärlden, och där hade vi 48V UPS-er för att hålla mobilväxlarna igång under strömavbrott. I dessa var diagonalkoppling och gruppering av batterierna (med egna anslutningar från varje grupp för att inte få för många i varje diagonalkoppling) en standardkoppling. Tror det satt NiCd-batterier i några av dem, som ju är strömladdade och kan vara ganska kritiskt med "likheter" om man snabbladdar dem eller försöker laddövervaka.

 

Så visst är det riktigt och rätt - i teorin - men för vissa batterityper även i praktiken. T.o.m. redan vid ganska få batterier. Dagens Li-celler är ju som sagt så känsliga att de ofta är försedda med lokal utjämningselektronik nere på cellnivå oavsett inkoppling.

Men för blybatterier i våra båtar med två eller kanske max fyra-fem så är det att skjuta flugor med älgstudsare....

 

Så tror jag...;)

Edited by IngemarE

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 timmar sedan skrev Mackey:

- - -

Varifrån kommer detta med snedbelastning tror du?

Det borde ju finnas något annat bakom än "bara" den teoretiska beräkningen med oförändrad batterispänning på 12 volt.

- - -

Ibland är det enklare att skylla på komponenterna (batterierna) än att erkänna att det blivit dåligt/slarvig installerat och inte omskött.

 

IngemarE:s förklaring, för några inlägg sedan, av varför en batteribank ger bättre mätvärden efter batteriomflyttning med skruvande, och sannolikt även lite polering mm, tycker jag ger en tankeställare om att min teori ovan kan vara relevant.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vi har guppat vidare mellan diverse hamnar runt innanhaven (sjöar) i Nederländerna, bla lyckats beställa vintertäckning för leverans ASAP dvs runt nyår pga jobbköer hos kapellmakaren.

Idag har jag använt en nyinköpt Victron Blue Smart Charger IP65 12V / 10 A efter tips om att moderna småladdare har testprogram.

Jämförde CTEK och Victron i marinans butik.
För ca 1 600 SEK kunde jag få en CTEK M100 (7A) eller Victronen (10A), dessutom har Victron blue tooth kommunikation med app i telefonen så det blev ännu en Victron enhet (har landström och solpanel regulator sedan tidigare).

 

Kopplade in laddaren på mode=normal, tog inte många sekunder att passera TEST och bulk innan abs fasen startade. De 2 bortkopplade MX12-100 batterierna fick ingen felindikering som jag hoppades på.

 

Satte mode till NORMAL + RECOND, efter 2 timmar var batteri 1 klar, man får vänta på att test, bulk och abs skall bli klara sedan startar REC.

Batteri 2 passerade både TEST och RECOND utan indikering av fel.

 

Spänningen blev 16,2 Volt på batteri 2 under recond så min tolkning är att batteri 2 är det friskaste av de 2 bortkopplade batterierna.
Funderar på att koppla in bara det till övriga i servicebanken och se hur detta fungerar.

 

Vi är ute ytterligare 2 veckor och får klara oss på den mindre AGM banken 4 x 75 Ah.
Till våren blir det nya batterier i service banken.

 

image.png.ec0022ad9e4d13e193c2a24ddfc76df8.png

8% av 10 Amp blir 0,8 A och displayen visar 0,7 A vilket är okej.
Recond pågår tills spänning 16,2 volt nås eller max 1 timma, verkar som att min första recond slutade på tid.


 

 

Batteri #1 av de 2 bortkopplade 100 Ah AGM batterierna (sitter längst förut i kölsvinet, egen notering mtp kort minne).

Victron IP65 - recond.PNG

 

image.png.9f618fc892680c10d70a0809427c8c2f.png

 

 

Edited by skippeer

Share this post


Link to post
Share on other sites
19 minuter sedan skrev Landgren123:

Hittade denna på svenska kryssarklubbens hemsida, inget diagonatl inkopplat.

 

image.png

Då är Victrons förslag bättre.

image.png.d3e5a11885ef3b5f7cd9e36660191676.png

Share this post


Link to post
Share on other sites
48 minuter sedan skrev Kane:

Då är Victrons förslag bättre.

 

Men nu har vi ju redan rett ut det där och allt är ju redan presenterat innan i tråden. Samt att det är rätt stor skillnad mellan teori och praktik.

 

Bättre - ja teoretiskt om man bortser från alla andra parametrar. Vilket man inte kan göra då de i praktiken (och även i teorin om man tänker till lite) visar sig vara totalt dominerande i våra båttillämpningar.....

Edited by IngemarE
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy