Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024
Georg_Ohm

Fjord eller fjärd?

Rekommendera Poster

Nepp det viste jag inte.

Har lite annat att fundera på i mitt liv.

Men tack för något som va läsbart och gav mig lite ny kunskap som inte är tung att bära på.

  • Gilla 1
  • Haha 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nej, det var delvis nyheter för mig. 
Jag vet inte hur korrekt texten är men för mig är en fjärd absolut inte en vik! En fjärd är ett (större) öppet vattenområde. Men vad vet jag?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
6 minuter sedan skrev ChristerN:

Nej, det var delvis nyheter för mig. 
Jag vet inte hur korrekt texten är men för mig är en fjärd absolut inte en vik! En fjärd är ett (större) öppet vattenområde. Men vad vet jag?

Betydelsen i dag och ordets ursprung behöver inte hänga ihop...

Som det också står i texten används "fjord" på samma sätt som "fjärd" på västkusten, utöver den mer historiska betydelsen "smal havsvik med branta sidor". Det är bara det att vi har ganska få såna vattenområden på västkusten eftersom skärgården inte är särskilt djup. I Stockholms skärgård i synnerhet finns det ju rad efter rad efter rad av öar med fjärdar mellan. Här har vi oftast bara en nivå och därmed få fjordar. De flesta återfinns runt Orust och Tjörn, även om de kanske också skulle kunna falla in under den äldre definitionen om man släpper lite på vad "vik" innebär.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

fjärd, bred vik, flodmynning eller öppen vattenyta i skärgård.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fjärd

 

fjord, trång havsvik.Fjorden kännetecknas av branta bergsstränder, stora djup, förorsakade av glacial erosion och överfördjupning, samt ett

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fjord

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 minuter sedan skrev Mackey:

fjärd, bred vik, flodmynning eller öppen vattenyta i skärgård.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fjärd

 

fjord, trång havsvik.Fjorden kännetecknas av branta bergsstränder, stora djup, förorsakade av glacial erosion och överfördjupning, samt ett

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fjord

Javisst, det är ju nästan det som PB skriver, måhända informationen kommer från samma källa, och sådana kan ju finnas i början av ett vattenflöde som senare mynnar i en väldesignad havsvik med branta bergssidor.

Jag tror nog mer på en dialektal olikhet.

 

slarti.jpg.3b0d74ae37597f4d404c05b8543073f1.jpg

Redigerad av Georg_Ohm

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag använder order kile som det finns många av på västkusten då en kile inte är en fjord.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 minut sedan skrev 1stPeregrine:

Jag använder order kile som det finns många av på västkusten då en kile inte är en fjord.

Möjligen är Dynekilen en fjord, denna är den innersta delen av Idé-fjorden.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev raol:

Det är bara det att vi har ganska få såna vattenområden på västkusten eftersom skärgården inte är särskilt djup.

Så sant.

 

Sveriges enda riktiga tröskelfjord är Gullmarsfjorden. Men särskilt branta sidor har den ju inte. I alla fall inte ovan vattnet. Då kanske det, internationellt rent "geografiskt" inte är en fjord utan en vanlig simpel havsvik.

Med tanke på Ulångerfjorden i texten ovan kanske vår stolthet Gullmarsfjorden i en förvirrad framtid kommer att heta Gullmarsfjordsviken... 

 

Fast rent geologiskt är ändå Gullmarsfjorden en riktig fjord, tack och lov, då det är sidorna under vattnet det gäller. Där är det brant och riktigt djupt. För övrigt, bitvis, ett av världens bästa dykställen.

 

Senast vi var ute med båten gick vi inåt en bit i Gullmarn och hittade ett ställe med "svajankringsbart djup". Eftersom det blåste en del lade ut tre gånger djupet plus tio meter. Dryga 60 m kätting blev det.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Koljöfjorden är också en tröskelfjord. Men tröskel är i sig inget krav för en fjord. Det är bara en variant.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
16 timmar sedan skrev raol:

Koljöfjorden är också en tröskelfjord. Men tröskel är i sig inget krav för en fjord. Det är bara en variant.

Ja och den har branta bergssidor iallafall på orustsidan, öster om Kungsviken, på ett ungefär.

Men den fjorden byter ju namn några gånger från Ellös och inåt... 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

som Bleking känns det lite konstigt att folk i västra Blekinge skulle kalla fjärdar för fjordar, men vad vet jag. Min användning stämmer nog bättre med NE-citaten än texten i det första inlägget. Fast som det också sas redan i början på tråden, dagens användning och ordens ursprung är ju inte alltid det samma :)

 

Vet inte om jag sett nån fjord här omkring faktiskt, men nån borde vi väl ha, även om den kankse inte är så stor. 

 

Jag ser ju att på sjökortet heter alla fjärdar fjordar här, men vete sjutton om jag hört nån kalla dem för fjordar. Fast det är kanske jag som inte lyssnar :D

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
19 minuter sedan skrev Gausafeten:

som Bleking känns det lite konstigt att folk i västra Blekinge skulle kalla fjärdar för fjordar, men vad vet jag. Min användning stämmer nog bättre med NE-citaten än texten i det första inlägget. Fast som det också sas redan i början på tråden, dagens användning och ordens ursprung är ju inte alltid det samma :)

 

Vet inte om jag sett nån fjord här omkring faktiskt, men nån borde vi väl ha, även om den kankse inte är så stor. 

 

Jag ser ju att på sjökortet heter alla fjärdar fjordar här, men vete sjutton om jag hört nån kalla dem för fjordar. Fast det är kanske jag som inte lyssnar :D

 

Många namn på sjökort (och även vanliga landkartor) är väldigt gamla, och språket förändras en hel del över tid, även om de flesta inte tänker på det.

Ibland kan språkliga förändringar gå väldigt snabbt om nån med inflytande "lanserar" det nya. T ex var det i stort sett ingen som för 30 år sen sa eller skrev "år tjugohundra", utan nästan alla sa "år tvåtusen". Men så i mitten av 90-talet hittade nån språknisse på att det borde vara "tjugohundra", och det rekommenderades via språkvårdsdatabanker till tidningar, radio och TV, som började använda det och på bara några år var "tjugohundra" helt dominerande i offentligheten, och på 00-talet var "tvåtusen" närmast borta (jag vägrar dock att säga "tjugohundra"). Så här fick en eller ett fåtal personer nästan ett helt folk att byta ord inom en femårsperiod.

Kanske var "fjord" det normala i Blekinge för 150 år sen, men att det kom fiskefolk från längre upp på östkusten till trakten och tog med sig "fjärd", som sen spred sig?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
20 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Möjligen är Dynekilen en fjord, denna är den innersta delen av Idé-fjorden.

Inte av Idefjorden

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En fjärd lika litet som en fjord behöver inte ens vara en vik med fastland å tre sidor. Den kan lika väl vara vilket vattenområde som helst som är av måttlig storlek och har land på flera sidor så att den är litet avstängd från öppet hav.

 

De flesta österbottniska fjärdarna är sådana. Harapoisfjärden mellan holmarna Harapois och Värlax och Dömasören och fastlandet. Köklotfjörden mellan Köklot och Värlax och Hylpet och så en något oklar övergång till Skinnarfjärden mellan Köklot och Lillöjen och Furuskäret och Hylpet och fastlandet. Storfjärden mellan Replotlandet och fastlandet. Revifjärden mellan Björkö och en hel rad med holmar som har vuxit ihop med Replotlandet.

Både i Norge och på Färöarna används fjord på liknande vis. Skúvoyarfirður och Skópunarfjørður och Hestfjørður är verkligen inga havsvikar.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 minuter sedan skrev heimlaga:

En fjärd lika litet som en fjord behöver inte ens vara en vik med fastland å tre sidor. Den kan lika väl vara vilket vattenområde som helst som är av måttlig storlek och har land på flera sidor så att den är litet avstängd från öppet hav.

 

De flesta österbottniska fjärdarna är sådana. Harapoisfjärden mellan holmarna Harapois och Värlax och Dömasören och fastlandet. Köklotfjörden mellan Köklot och Värlax och Hylpet och så en något oklar övergång till Skinnarfjärden mellan Köklot och Lillöjen och Furuskäret och Hylpet och fastlandet. Storfjärden mellan Replotlandet och fastlandet. Revifjärden mellan Björkö och en hel rad med holmar som har vuxit ihop med Replotlandet.

Både i Norge och på Färöarna används fjord på liknande vis. Skúvoyarfirður och Skópunarfjørður och Hestfjørður är verkligen inga havsvikar.

Ja, set var ju set som PB skrev om, ordet, orden härstammar från fornnordiskan, och betyder ett vatten man färdas över, och det kan ju då vara vilket vattenområde som helst. Sedan må geologin och i viss mån geografin ha andra betydelser.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2021-08-29 vid 22:48 skrev McLasse:

Så sant.

 

Sveriges enda riktiga tröskelfjord är Gullmarsfjorden. Men särskilt branta sidor har den ju inte. I alla fall inte ovan vattnet. Då kanske det, internationellt rent "geografiskt" inte är en fjord utan en vanlig simpel havsvik.

Med tanke på Ulångerfjorden i texten ovan kanske vår stolthet Gullmarsfjorden i en förvirrad framtid kommer att heta Gullmarsfjordsviken... 

 

Fast rent geologiskt är ändå Gullmarsfjorden en riktig fjord, tack och lov, då det är sidorna under vattnet det gäller. Där är det brant och riktigt djupt. För övrigt, bitvis, ett av världens bästa dykställen.

 

Senast vi var ute med båten gick vi inåt en bit i Gullmarn och hittade ett ställe med "svajankringsbart djup". Eftersom det blåste en del lade ut tre gånger djupet plus tio meter. Dryga 60 m kätting blev det.

Och så har du Åsfjorden i nordvästra hörnet av Vänern. Det är en tröskelfjord.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 timmar sedan skrev excel319:

Och så har du Åsfjorden i nordvästra hörnet av Vänern. Det är en tröskelfjord.

Det finns en sjö som heter Glafsfjorden, måhända har jag paddlat där med diverse skojter eller så, men det var nog på tidigt 70-tal.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
8 timmar sedan skrev excel319:

Och så har du Åsfjorden i nordvästra hörnet av Vänern. Det är en tröskelfjord.

Jag trodde att en fjord var en havsvik. Men jag tror så mycket... 😀

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
13 timmar sedan skrev excel319:

Trots att jag spankulerat i Sveafallen många gånger glömmer jag att Vänern inte alltid varit en sjö. 🤔 

 

Här har jag levt hela mitt liv i tron att vi bara har en riktig tröskelfjord i Sverige. Det är trevligt när man har fel åt "fel håll" så att säga. Att det finns fler än man faktiskt trott sig veta. 😀

Redigerad av McLasse

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
20 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Det finns en sjö som heter Glafsfjorden, måhända har jag paddlat där med diverse skojter eller så, men det var nog på tidigt 70-tal.

Ja den är ju förbunden med Vänern genom Säffle kanal och Harefjorden.
Man kanske skulle ta sin egen Fjord dit nån gång, den är ju både norsk och flyttbar.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev Makro:

Ja den är ju förbunden med Vänern genom Säffle kanal och Harefjorden.
Man kanske skulle ta sin egen Fjord dit nån gång, den är ju både norsk och flyttbar.

Så småningom, efter diverse sjöars omsättningstider, når ju Glafsfjordens vatten Rivöfjorden, via kanaler och en älv.

😏

Sedan kan man ju diskutera var gränserna mellan åar, älvar och floder går, är det längden, bredden eller vattenflödet?

Nilen, Amazonfloden, Mississippi och Volga, liksom de centraleuropeiska floderna är väl odiskutabla, då dom är både långa och med stort flöde, men bredden varierar ju.

Men skillnaden mellan åarna "Vi-skall-äta-ni-skall-laga" och exempelvis Göta älv är väl kanske inte så självklar, men klart Göta älv är ju segelbar för större fartyg i hela sin längd, vilket inte de halländska åarna är.

Amazonfloden är ju segligsbar med oceangående fartyg väldigt långt in i bland regnskogarna.

 

Angående Norges kust och dess fjordar skrev en gång en grundskoleelev följande i en geografiuppsats:

"Havet slutar i allmänhet vid kusten, utom i Norge, där det fortsätter långt in i landet."

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
6 timmar sedan skrev Mackey:

En klassisk Fjärdling...

1757201800_YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE2MTU2Mzg7czoxOiJ3IjtpOjEwMjA7czoxOiJoIjtpOjQ1MztzOjE6ImMiO2k6MDtzO-GI2ODlkYmRjMjFiOTExY2E4YzMyMmNmNmIxMGE1MzA2ZWJhMzUiO30.jpeg.jpg.ae7a2198ca47a169807a5d52976d5b55.jpg

Ja om Jan-Herman hade varit Stockholmare så hade den nog hetat så? 🤔

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 timmar sedan skrev Mackey:

En klassisk Fjärdling...

1757201800_YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE2MTU2Mzg7czoxOiJ3IjtpOjEwMjA7czoxOiJoIjtpOjQ1MztzOjE6ImMiO2k6MDtzO-GI2ODlkYmRjMjFiOTExY2E4YzMyMmNmNmIxMGE1MzA2ZWJhMzUiO30.jpeg.jpg.ae7a2198ca47a169807a5d52976d5b55.jpg

Du menar väl Ångering.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
48 minuter sedan skrev Eld-:

Du menar väl Ångering.

Ja bodde Jan-Herman vid norrlandskusten kunde den nog hetat Ångerling, eftersom de flesta av hans skapelser slutar på "ling" som hans efternamn Linge.
Det ser förresten ut som om det är han som sitter vid ratten med sin vegamössa.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...