Korrelation mellan svall och bränsleförbrukning

[DanielMalmgren 189]

Hej.

Visst är det så att det mesta av energin som går åt till att driva fram en båt i slutänden blir svall? Det var en liten tanke som slog mig här, visst är det i så fall så att man ganska enkelt kan uppskatta hur mycket svall man drar upp i en viss hastighet genom att titta på bränsleförbrukningen? Min båt t ex drar ungefär lika mycket soppa i 7 knop som i ca 22 (brukar försöka undvika hastigheter däremellan), kan jag då dra slutsatsen att även svallet som jag orsakar är ungefär samma i dessa båda hastigheter?

 

Eller är det även en fråga om hur svallet är beskaffat? Tänker att det är skillnad på såna där små ettriga vågor som får allt på båten att välta eller långa böljande vågor som gör att man somnar...

 

Att jag frågar är för att jag tycker det är ganska svårt att bedöma hur mycket svall det blir bakom båten och ganska ofta vill man ju minimera svallet. En titt på flödesmätaren vore ju ett smidigt sätt att bedöma mängden svall 🙂

[makke_the_muss 27]

Njae det blir en sanning med modifikation. Vid 7kn så planar du förmodligen inte och innan planing uppnås så blir våghöjden beräkningsbar på sådant sätt skulle jag tro. Efter planing uppnås så blir det nog helt andra parametrar som spelar in. 

[DanielMalmgren 189]

1 timme sedan skrev makke_the_muss:

Njae det blir en sanning med modifikation. Vid 7kn så planar du förmodligen inte och innan planing uppnås så blir våghöjden beräkningsbar på sådant sätt skulle jag tro. Efter planing uppnås så blir det nog helt andra parametrar som spelar in. 

Ja, jag har ju förstått att fysiken blir lite annorlunda vid planingshastigheter. Men borde inte ändå grundprincipen bestå, att om all energi omvandlas till svallvågor så borde det föreligga en direkt korrelation mellan bränsleförbrukning och energin i svallvågorna?

[IngemarE 3 279]

På din fråga är det korta svaret: Ja, det finns en viss korrelation mellan bränsleförbrukning och svallets storlek. Det är enkel fysik - ingen energi bara "försvinner". Har du mycket svall så är det mycket vatten som flyttas, dvs det är "något" som måste släppa till den energin. Och tvärtom.

 

Men sedan är det ju inte säkert att det går snålt bara för att svallet inte är så högt. Det kan ju finnas andra ställen dit energin går åt, särskilt när du ligger i överkanten (eller strax över) deplacementfarten. Och i planing skall ett antal kg hållas upplyfta ur vattnet o.s.v.

 

Och just därför tror jag att du skulle kunna nästan halvera förbrukningen genom att sänka från 7 knop till knappt 6 knop. Din båt är inte så lång att 7 knop är den mest ekonomiska "lågfarten" - tror jag.

Redigerad 6 Augusti , 2021 av IngemarE

[DanielMalmgren 189]

Ingen enkel regel med andra ord. Och jag som tänkte att det skulle vara så fiffigt 😎

 

Men du har helt rätt, sju knop är en hastighet jag sällan ligger i, det är antingen under 6 eller över planing, dvs över 20. Men frågan är ju egentligen, när jag ligger i planingshastighet och så passerar någon på en SUP (har faktiskt inte testat själv, men jag tycker de ser bra vingliga ut), är det bäst att ligga kvar i samma hastighet eller blir de glada om jag sänker till under sex knop?

[pseudonym 1 166]

Menar du att SUP:en passerar dig när du ligger i planing, det var det värsta!😂

[IngemarE 3 279]

16 minuter sedan skrev DanielMalmgren:

Ingen enkel regel med andra ord. Och jag som tänkte att det skulle vara så fiffigt 😎

 

Men du har helt rätt, sju knop är en hastighet jag sällan ligger i, det är antingen under 6 eller över planing, dvs över 20. Men frågan är ju egentligen, när jag ligger i planingshastighet och så passerar någon på en SUP (har faktiskt inte testat själv, men jag tycker de ser bra vingliga ut), är det bäst att ligga kvar i samma hastighet eller blir de glada om jag sänker till under sex knop?

Nja, det där är lika mycket psykologi som svallets höjd. Och sunt förnuft, hänsyn m.m.

 

Tänk på att även om du svallar lika mycket/lite så kör du 3-4 ggr så fort och har mångdubbla stoppsträckan om något skulle hända vid passagen. Sedan är ett par ton som rör sig i maklig fart inte så hotfullt  och skrämmande som om du kör nära i över 20 knop.

 

Och då tänker jag inte på svallet. Jämför med bilkörning, där det inte finns något svall alls att ta hänsyn till. Där är det självklart för de allra flesta att sakta ner vid passage av långsamma fordon och annat som kan finnas vid vägens kant.

[Georg_Ohm 4 664]

Är det inte så att vågornas hastighet och utbredning också är relaterade till båtens fart..?

En planande båt orsakar inte lika mycket svall, men det svallet som blir förflyttar sig mycket snabbare. Å andra sidan blir inte utbredningen lika stor, vi får se vad våra radioamatörer säger om det då radiovågor kan vara jämförbara.

 

Sedan vet inte alla motorbåtsförare hur man handskas med sin båt. Dom har exempelvis ingen aning om trimplanens existens än mindre om dess funktion och handhavande.

Jag tycker att jag ofta ser större motorbåtar som går med röva djupt och tungt och därmed beter sig som en bulldozer (bandschaktare), som skjuter en massa vatten framför sig, som blir till enerverande svall.

[DanielMalmgren 189]

11 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Jag tycker att jag ofta ser större motorbåtar som går med röva djupt och tungt och därmed beter sig som en bulldozer (bandschaktare), som skjuter en massa vatten framför sig, som blir till enerverande svall.

Precis, detta ger ju en massa svall och borde rimligtvis även ge ordentligt höga värden på deras flödesmätare, så även där borde min grundtes stämma 😉

[raol 2 192]

Motorns mekaniska effekt går åt till många saker, och de inbördes storleksförhållandena ser olika ut för olika farter.

I låg fart, upp till några knop, är det mesta friktion och virvelbildning runt skrovet, plus lite förluster från propellern som slirar lite och sätter vatten i rörelse.
Några knop till, och vågbildning börjar bli en faktor, plus att virvelbildning från skrovet ökar.
Upp runt "skrovfart" blir vågbildningen en stor andel av effektbehovet, och även luftmotståndet börjar bli en komponent.
Över det ökar effektbehovet för vågbildningen inte, utan minskar för en planande eller halvplanande båt, även om den inte blir särskilt låg igen. Här kan det vara stora förluster i propeller om den är dåligt matchad, och luftmotståndet kan vara en betydande andel, särskilt för en båt med högt skrov och stor och kantig överbyggnad. Friktion från vattnet är en liten andel här.

Jag tror att skrovets vinkel mot vattenytan är en bättre indikator på svallets storlek än bränsleförbrukningen. Om båten ligger parallellt mot vattenytan bör svallet vara minimalt, vilket är fallet upp till en handfull knop. I planingsfart är vinkeln aldrig noll, och det finns alltså en del svall. Runt eller strax över "skrovfart" kan svallet vara brutalt, och då brukar också fören peka upp i skyn.

 

[Busteri 31]

En relevant fråga som TS ställer. Som svar på frågan är det nog främst hur svallet är beskaffat för en planande båt. Skulle vilja påstå att svall är ett mått på hur mycket vatten som båten plöjer undan, beroende av massa, deplacement, skrovutformning och hastighet. En sämre utformad båt, ger högre bränsleförbrukning.

 

Finns planande båtar, tex Viggo C8, som vid lugn sjö lägger sig på ytan med minimal våt yta, och skapar därmed väldigt lite svall. Trots detta så krävs det 450hk motor vid full fart, medans vid 7 knops kanske det bara krävs 50hk momentant och då är svallet ändå större. 

 

Så svar på din fråga. Svallet behöver nödvändigtvis inte vara ett bra mått. Snarare ett mått på en planande båts utformning/egenskaper. Däremot för deplacementfart kan det stämma.

Redigerad 7 Augusti , 2021 av Busteri