Jump to content
Thursday 09 December 2021
Juwel34

Golv i en plasteka möjligt?

Recommended Posts

Hej!

 

Tänkte kolla om någon har koll på detta och kan ge lite råd.

 

Jag har en plasteka som idag inte har platt golv vilket blir jobbigt för barnen och hunden. 

 

Därför hade jag velat lägga i golv för att göra durken lite rakare och enklare att gå på. 

 

Vad kan man ha för golv? Har fått höra att trägolv ruttnar om man inte har en pump som pumpar ut allt vatten vid eventuellt regn, men tänker att det bör finnas någon typ av behandlat trä som går att använda.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Hej!

Just ”golv” är ju svårt, närmast omöjligt att lägga i båtar.

Om man nu skall bara elakt beezzervissig så kan man hänvisa till vår marina terminologi, ”nautiskt nonsens” och då föreslå att du snickrar till lösa durkar.😇

 

Detta kan man göra med material som tål väta. Man kan låta durkarna bestå av trallar av tryckimpregnerat trä, skruvade med rostfria skruv, med så täta plank eller ribb att hunden trivs att gå på dem.

 

Du kan öven använda synnerligen fuktsäker formplywood, formplyfa eller vad den kan tänkas heta i byggvaruhusets hyllor. Vissa fabrikat är helt släta och blanka, lätt att halka på, så då får man komplettera med halkskyddstape, andra fabrikat som kanske mest är avsedda för durk på byggnadsställningar har redan en struktur eller ett halkskyddsmönster på ena sidan.

Tänk även på att skydda ändträet, alltså där du sågat, snittytorna med någon lackfärg eller liknande, så att fukten inte tränger in i laminatet, det skall den egentligen inte göra ändå, men man vet ju aldrig...

 

Vilket du än väljer kan det vara bra att ha ett hål i durken där du kan ösa med öskar, eller stoppa ned en slang till en länspump.

Edited by Georg_Ohm
  • Like 3

Share this post


Link to post
Share on other sites
4 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

...andra fabrikat som kanske mest är avsedda för durk på byggnadsställningar har redan en struktur eller ett halkskyddsmönster...

Nu skall JAG vara besserwisser, för har skivan den strukturen är det inte en formplywood, utan en slitskyddsplywood. 
:-) 

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
17 minuter sedan skrev Peter_K:

Nu skall JAG vara besserwisser, för har skivan den strukturen är det inte en formplywood, utan en slitskyddsplywood. 
🙂

🤠”Eller vad den kan tänkas heta i byggvaruhusets hylla”

Edited by Georg_Ohm

Share this post


Link to post
Share on other sites
7 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Om man nu skall bara elakt beezzervissig så kan man hänvisa till vår marina terminologi, ”nautiskt nonsens” och då föreslå att du snickrar till lösa durkar.😇

Lurigt att vara messerschmittig på sjön... Man kan åka på ett durkslag.

  • Haha 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
55 minuter sedan skrev Zwen:

Lurigt att vara messerschmittig på sjön... Man kan åka på ett durkslag.

Du får nog sila snacket.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
4 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

🤠”Eller vad den kan tänkas heta i byggvaruhusets hylla”

Så kan man uttrycka det, men det är mer fel än att säga ”golv” i en båt; prova att använda en slitskyddsplywood som betongform så får du se 🥸

Edited by Peter_K
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
14 timmar sedan skrev Peter_K:

Så kan man uttrycka det, men det är mer fel än att säga ”golv” i en båt; prova att använda en slitskyddsplywood som betongform så får du se 🥸

Det går väl inte så bra om man vänder den halkskyddade sidan inåt i formen..

Men i båten skall den ju då vara uppåt om nu någon skulle tvivla på det.

Slitskyddad  plywood använder man väl även som durk på släpvagnar...? Eller är jag fel underrättad?

Var köper man isåfall sådan?

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
26 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Slitskyddad  plywood använder man väl även som durk på släpvagnar...? Eller är jag fel underrättad?

Var köper man isåfall sådan?

Exakt. Den är ju gjord för att man skall få bra grepp när man står på den, dvs precis tvärt om mot formplywood som är gjord för att betong inte skall fastna. 
 

Du kan köpa den på ett byggvaruhus - Bauhaus, K-Rauta, Hornbach verkar ha påstår Google. 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
22 minuter sedan skrev Peter_K:

Exakt. Den är ju gjord för att man skall få bra grepp när man står på den, dvs precis tvärt om mot formplywood som är gjord för att betong inte skall fastna. 
 

Du kan köpa den på ett byggvaruhus - Bauhaus, K-Rauta, Hornbach verkar ha påstår Google. 

Då vidarebefordrar vi det tipset till trådstartaren @Juwel34

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev Georg_Ohm:

Då vidarebefordrar vi det tipset till trådstartaren @Juwel34

Han verkar följa den här tråden... 🙂
bild.png.ad4292e82f80f3236f39c602f4699969.png

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Tack så mycket för bra svar Gerog_Ohm och Peter_K!!! Är inte så haj på detta med båtar så får öva upp mitt ordförråd xD

 

 

Edited by Juwel34
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
12 minuter sedan skrev Juwel34:

Tack så mycket för bra svar Gerog_Ohm och Peter_K!!! Är inte så haj på detta med båtar så får öva upp mitt ordförråd xD

 

 

Ingen fara, alla är barn i början.

Min salige far som var båtägare och seglare i drygt 70 år kunde förlåta folk som sade ”höger” och ”vänster” ombord, men då de sade ”golv” om durken blev de bryskt tillrättavisade.

På den tiden hade man heller inte toalett ombord som i dagens omfattning, och dom som inte kunde lära sig att tömma pottan, eller pinka i lä, utan gjorde det i lovart fick skylla sig själva.

Eller som det då sades ombord på segelbåtar, ”sitt i lovart och spotta i lä”.

 

Vi har väl gjort en del försök att bilda informella nautiska ordlistor här på forumet, men som så mycket annat så svämmar dom trådarna över med antika nautiska ord som knappast används längre. Sedan var det väl heller ingen som tog tag i och redigerade det omfattande materialet i bokstavsordning.

 

 

Edited by Georg_Ohm

Share this post


Link to post
Share on other sites
15 minuter sedan skrev Peter_K:

Han verkar följa den här tråden... 🙂
bild.png.ad4292e82f80f3236f39c602f4699969.png

 

Ja budskapet gick fram, vad bra!

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Vi har väl gjort en del försök att bilda informella nautiska ordlistor här på forumet, men som så mycket annat så svämmar dom trådarna över med antika nautiska ord som knappast används längre.

Aj då! Här sitter en av de antika-ord-bovarna. Jag skall försöka hålla mina tassar borta från de trådarna framöver.

Tycker bara det är så intressant med gamla ord och benämningar. Hur de användes och hur de används i dag.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
2 timmar sedan skrev McLasse:

Aj då! Här sitter en av de antika-ord-bovarna. Jag skall försöka hålla mina tassar borta från de trådarna framöver.

Tycker bara det är så intressant med gamla ord och benämningar. Hur de användes och hur de används i dag.

Det var väl inte riktigt så jag menade, jag menade att vi skall använda oss av funktionella nautiska ord och uttryck ombord, men samtidigt vara uppdaterade i språkets utveckling.

 

Vem använder på allvar exempelvis riktningsangivelsen ”kranbalkvis om styrbord/babord” med fullt allvar? Numera har ju många ankarspel och behöver ingen kranbalk som pekar 45° tvärs ut från bogen, den skulle ju dessutom vara till besvär när man skall in i trång gästhamn. Kranbalken och dess riktning tillhörde segelfartygen. Klart att man kan nu känna till alla möjliga och omöjliga nautiska ord som en gång använts, men det är ju mer språkligt riktigt att använda sig av sådana som man har användning av i en fritidsbåt.

 

Sedan har ju vissa ord överlevt eran då de skapades. Styrbord och babord är de mest välkända och använda. Men det finns väl egentligen inga, eller iallafall väldigt få moderna båtar eller fartyg som styrs med en styråra, på båtens ”högra” sida. Sedan hade ju då rorsman, ja han som styr, baken, rumpan, åt ”vänstersidan” vilket då blev ”bakbord” och senare ”babord” kanske för att det nautiska språket inte skulle göra intrång hos bagerinäringen🥖. Ibland ser man felstavningen ”barbord” som inte är en nautisk term, ja kanske på den ständigt havererade pub- och restaurangbåten vid Kungsportsplatsen i Göteborg, nu har den svår slagsida igen efter en läcka, göteborshumorn kallar den för ”Matvraket”. En gång hade denna båt, eller snarare pråm namnet ”Åtta glas” som från början var en tidsangivelse, men kan ju vara ett fyndigt namn på en bar.

Ett ”vrak” är oftast en nautisk term, ett matvrak är något annat...

 

Och bord, ja ombord har vi ju olika bord, sådana vi äter på, sådana vi navigerar vid och sådana som ingår i båtens skrov, där man pratar om ”bordläggning” oftast i bestämd form, singularis; ”bordläggningen” som då är skrovets ena sida, uppbyggd av plankor, ”bordläggningsplank -or”. 
Javisst finns det träbåtar, men inte så många, ändå pratar vi om båtens bordläggning. 
Kanske vi istället mer skulle använda oss av ordet ”fribord” som (tror jag) är skrovets fria yta mellan vattenlinjen och skrovets översta tänkta linje. 
Vissa båtar har fortfarande en eller möjligen ett ”flush” man kan höra något så svårbegripligt som att någon seglar i en ”flushdäckad koster”. Och då för att kunna beskriva denna båtbyggnadsteknik måste man ju känna till ordet ”skarndäck” och ordet ”gångbord” som ofta förväxlas.

En fluchdäckad båt har då en inåtlutande yta mellan däckets gångbord och skrovet, alltså det är ”skarndäcket” som lutar inåt. Annars består ett skarndäck på en fritidsbåt vanligen av en väldigt smal remsa som utgör gränsen mellan båtens däck och dess fribord, bordläggning, ja själva skrovet.

Vad är då en ”koster” eller ”kosterbåt? Ja något så självklart som en oftast seglande båt ursprungligen byggd på någon av Kosteröarna, sannolikt mest på Syd-Koster. I senare tider kan dom vara byggda litet varstans.

Kostern kännetecknas av att den är ”spetsig” i båda ändarna. Och det är ”snipan” också, fast inte på samma sätt... suck... 

 

Nä,  @McLasse, klart att vi skall använda oss av nautiska termer, men med förnuft, och då sådana som är aktuella idag. Vill vi prata ett fikonspråk som sätter alla landkrabborna just på land, utan att fatta någonting så kanske vi kan det, men till vilken nytta?
 

Min läkare pratade någonting idag om de Langerhanska öarna, ja dom finner man inte i båtsportskorten, utan i bukspottkörteln, det rimmade nästan, iallfall behövde jag inte bekymra mig om vare sig de där öarna eller pancras, bukspottkörteln, inte kollektivtrafikknutpunkten i London, St Pancreas, min bukspottkörtel funkar som den skall iallafall... 

 

Sedan var det två rörläggare hemma och reparerade en fjärrvärmevärmeväxlare, eller vad nu den heter, dom pratade i olika tungomål om treåtting, unc, och returen, det var returen som släppte igenom, därför var det kalla vattnet varmt och blåfärgat samt luktade glykol, ja det var ju allt annat än sjävklart. Det blir nog dyrt iallafall.

”Du, det var ju himla bra att du ringde jouren med en gång, du vet detta kunde gått rent åt helvete”.

Rent helvete, är det detsamma som siktat vetemjöl? Rundstyckena är bakade av rent hel-vete... inte av grahamsmjöl... ja ni fattar hur galet det kan bli.

 

Då är det mycket enklare att snickra till en durk av ”tryckt” virke eller av formplyfa. 
Det blir en tvärprofessionell användning av olika ord och uttryck som kanske går i land även hos sotarna, som lär prata något annan sorts fikonspråk, knoparmoj.

 

En annan gång kan jag berätta om hur det känns att duscha i kladdig glykolblandning och hur lustigt tvålen och schampot löddrade.


FE3FFC9A-FBFC-4A05-9D2C-CE8B7242E305.thumb.jpeg.6db134a6c16768de3139ce50b40bd062.jpeg

”Matvraket”, tro det eller ej, men detta har varit en båt som seglat på Nilen en gång.

Det brukar se ut så här varje vinter och vår, båten står då helt eller delvis på botten av vallgraven.

 

Edited by Georg_Ohm

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
40 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Nä,  @McLasse, klart att vi skall använda oss av nautiska termer, men med förnuft, och då sådana som är aktuella idag. Vill vi prata ett fikonspråk som sätter alla landkrabborna just på land, utan att fatta någonting så kanske vi kan det, men till vilken nytta?

Ord och uttryck från svunnen tid må vara intressanta. Men inte skall de användas om det inte har en praktisk betydelse och tillför något.

Att svänga sig med nautiska termer och på det viset spela Allan för oförstående gäster ombord tillför inget annat än förvirring och irritation.

Vi hade en sådan figur på en skuta en gång och han hade ingen större koll på vad han sade. Hade han inte varit gravallvarlig och lättstött hade det varit kul, i stället var det mest pinsamt.

 

Det är inget fel att hänga ballongerna på vänster sida, knyta en knut, dra i det blå snöret och ställa groggen på golvet.

 

 

Undrar hur länge Matvraket får hänga kvar i förtöjningarna innan det å det brutalaste förpassas till skroten...eller så tar det en omväg via drömmarnas kaj.

 

Edit: Nu drog jag iväg lite OT, men jag skrev faktiskt "golvet" på ett ställe... 🧐

Edited by McLasse
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
15 minuter sedan skrev McLasse:

Ord och uttryck från svunnen tid må vara intressanta. Men inte skall de användas om det inte har en praktisk betydelse och tillför något.

Att svänga sig med nautiska termer och på det viset spela Allan för oförstående gäster ombord tillför inget annat än förvirring och irritation.

Vi hade en sådan figur på en skuta en gång och han hade ingen större koll på vad han sade. Hade han inte varit gravallvarlig och lättstött hade det varit kul, i stället var det mest pinsamt.

 

Det är inget fel att hänga ballongerna på vänster sida, knyta en knut, dra i det blå snöret och ställa groggen på golvet.

 

 

Undrar hur länge Matvraket får hänga kvar i förtöjningarna innan det å det brutalaste förpassas till skroten...eller så tar det en omväg via drömmarnas kaj.

 

Edit: Nu drog jag iväg lite OT, men jag skrev faktiskt "golvet" på ett ställe... 🧐

Vad bra så är vi överens.

 

Matvraket var en gång en pråm som seglade på Nilen, några pirater kapade den och fick den att gå på franska kanaler och ut i Biscayabukten där den havererade, efter bärgning kom den till Thames och London där den såldes till Sessanlinjen som behövde en ponton eller flytbrygga till paddanbåtarna... Ja sedan byggdes den på med några våningar och har varit bar, restaurang och nattklubb. Räddningstjänsten har för längesedan tröttnat på nattliga bärgningar och sygnslånga länspumpningar. Göteborgs-Posten skriver resignerat varje gång den havererat med några rader och en bild. För att komma under broarna måste den skrotas på plats. Men den är liksom Poseidon på Götaplatsen en ikon för staden, och sådana kan ju inte rivas... som man gjorde med Gasklockan och nu står Götaälvbron på tur.... 

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

och nu står Götaälvbron på tur.... 

Japp, nu måste man prata i radio på ett ställe till för att komma förbi. Inget fel i det för rösten på andra sidan har alltid varit trevlig och mycket tillmötesgående.

Nej, just ja, den nya bron öppnas bara på fasta tider. Den gamla bron kom vi under utan att stoppa någon trafik.

 

Till TS kan nämnas att om man vill använda formplyfa som gol... durk kan man måla den med matchande halkskyddsfärg, (strö i lämpligt bös så man får lite struktur på färgen).

Share this post


Link to post
Share on other sites
17 minuter sedan skrev McLasse:

Till TS kan nämnas att om man vill använda formplyfa som gol... durk kan man måla den med matchande halkskyddsfärg, (strö i lämpligt bös så man får lite struktur på färgen).

Man kan också nämna att:

- Formplyfa ofta är en ganska dålig plywood med få skikt (fler skikt, bättre kvalitet)

- Den är behandlad så att inget skall fästa på den. Det är alltså ett arbete att ordna så den blir halksäker. 

 

Dvs, skall du göra durkar kan man såklart använda formplywood om man går igång på det, men det är för ändamålet en rätt dålig produkt. Det finns både bättre, enklare och billigare alternativ. 
 

Personligen hade jag gjort durkar av träribbor. Kanske av tryckimpregnerat virke, så som föreslogs tidigare av någon?

Share this post


Link to post
Share on other sites
9 minuter sedan skrev Peter_K:

Man kan också nämna att:

- Formplyfa ofta är en ganska dålig plywood med få skikt (fler skikt, bättre kvalitet)

- Den är behandlad så att inget skall fästa på den. Det är alltså ett arbete att ordna så den blir halksäker. 

 

Dvs, skall du göra durkar kan man såklart använda formplywood om man går igång på det, men det är för ändamålet en rätt dålig produkt. Det finns både bättre, enklare och billigare alternativ. 
 

Personligen hade jag gjort durkar av träribbor. Kanske av tryckimpregnerat virke, så som föreslogs tidigare av någon?

Nä, jag vet inte vem det var som föreslog det.... Men med så täta plankor att hundens tassar inte kommer i klämm. 
Det är svårt att få färg att fösta på plyfan, man får slipa med grovt papper innan. 
Ett gammalt knep på halkskyddsfärg är att blanda sand i färgen, jag skulle kunna tänka mig att Julas blästersand kan vara bra till det. 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev Peter_K:

Den är behandlad så att inget skall fästa på den. Det är alltså ett arbete att ordna så den blir halksäker. 

Jo, det gör sig inte själv. Grovt slippapper och ganska mycket av det också. Släppytan, eller vad det nu kan tänkas heta, måste bort.

 

Det finns kvaliteter som är riktigt bra men då kostar det därefter.

Trall i tryckt virke, som föreslagits, blir snyggt. Det blir gammal träekakänsla i det.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy