Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
GTI

Benämningar ombord

Rekommendera Poster

1 timme sedan skrev Mackey:

Hur kunde du misslyckas med att få pastavattnet att rinna förbi strängarna på ett feministiskt? ;)

Där fick herr Ohm helt klart ett sett i felstavningsmästerskapet.

 

Man kan nog påstå att jag föll på eget grepp.

Redigerad av Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

 

Back på fartyg är den främre delen av fördäcket, mycket logiskt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Dejsa, sejsa, splejsa, kapsejsa...

Kul med sjötermer som rimmar, men vad betyder de?

 

Redigerad av Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
49 minuter sedan skrev Mackey:

Där fick herr Ohm helt klart ett sett i felstavningsmästerskapet.

 

Man kan nog påstå att jag föll på eget grepp.


6D6FDD52-97CA-4D80-914F-09899A5BBE54.jpeg.7df676951a5fe76a19bf163f68f9c1c7.jpeg

En hälsning från Wimbledon.

Redigerad av Georg_Ohm

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
39 minuter sedan skrev Georg_Ohm:


6D6FDD52-97CA-4D80-914F-09899A5BBE54.jpeg.7df676951a5fe76a19bf163f68f9c1c7.jpeg

En filterbytarpåminnelseåterställare

Kan även användas som elektronikburksresetknappsnåare.

Redigerad av Gundj
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan skrev raol:

Oj! Aldrig hört.

Inte så vanligt längre; egentligen kallas den ”ledvagn”, men båda stavningarna förekommer. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ledvagnar har vi gott om här, M31, M32 och nu M33. Men nu är jag kanske litet ur spår.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan skrev Mackey:

Där fick herr Ohm helt klart ett sett i felstavningsmästerskapet.

 

Man kan nog påstå att jag föll på eget grepp.

Fallrep, har vi inte behandlat här ännu. 
Fallrep är tydligen två parallella rep som skall underlätta embarkerande eller debarkering.

Att vara på fallrepet.. här säger vi ”att vara på dekis,.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo pytsan, ni har glömt mammeralen. Till skillnad från papperalen som är gjord av papp så är mammeralen gjort av tyg. Dock icke av fanstyg som är jävulsiskt starkt. Den används bara på Flygande Holländaren, ett jävulusiskt fartyg.

Så då har jag kommit till "sluthultet" å slutar innan jag får på "kindbacken" så ruskig prick jag är.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
28 minuter sedan skrev Ruskpricken:

Jo pytsan, ni har glömt mammeralen. Till skillnad från papperalen som är gjord av papp så är mammeralen gjort av tyg. Dock icke av fanstyg som är jävulsiskt starkt. Den används bara på Flygande Holländaren, ett jävulusiskt fartyg.

Så då har jag kommit till "sluthultet" å slutar innan jag får på "kindbacken" så ruskig prick jag är.

Domnar då inget att göra med mammutarna då? Dom dog ju ut för dom hade allvarliga problem med nativiteten, det fanns ju inga papputar. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan skrev Ruskpricken:

Jo pytsan, ni har glömt mammeralen. Till skillnad från papperalen som är gjord av papp så är mammeralen gjort av tyg. Dock icke av fanstyg som är jävulsiskt starkt. Den används bara på Flygande Holländaren, ett jävulusiskt fartyg.

Så då har jag kommit till "sluthultet" å slutar innan jag får på "kindbacken" så ruskig prick jag är.

Mammeral = slagpyts, bara så att alla är medvetna om vad en mammeral är.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Viste du Mackey eller slog du upp det i en sjö-lexikon?

En av våra bästa vänner har en sån som de vårdar ömt, kvarleva från marinen. mammeral int e sjö-lexikon...hm...

Lasse-- intressant bild å båt. Taget 1956 eller?

Den liknar en "livräddningsbåt" från ett fartyg som nåra vänner hade  i vassen syd om Munktorp i Mälaren längst in i Galten. Där lärde jag mig forka ut den innan man kunde starta motorn. En hederlig gammal 2 cyl. Archimedes med äkta snöre att starta med. Du fuskar som har mast å segel.

Fast egentligen äre så här man skulle ha skolat in dagens ungdom åsså. Kom från ämnet men vad gör det.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
37 minuter sedan skrev Ruskpricken:

Viste du Mackey eller slog du upp det i en sjö-lexikon?

Det är klart man vet att en mammeral är en slagpyts, helt sanningsenligt.

Finns bl.a. på Sea Sea, fast i plast och så vet de inte vad den heter.

Fast de vet att det är en pyts, man får va gla för de lilla.

600028019_Screenshot_20210214-235258_SamsungInternet.jpg.7eed448ca5623271cde2d808f50f9759.jpg

Redigerad av Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
9 timmar sedan skrev Ruskpricken:

 

Lasse-- intressant bild å båt. Taget 1956 eller?

Den liknar en "livräddningsbåt" från ett fartyg som nåra vänner hade  i vassen syd om Munktorp i Mälaren längst in i Galten. Där lärde jag mig forka ut den innan man kunde starta motorn. En hederlig gammal 2 cyl. Archimedes med äkta snöre att starta med. Du fuskar som har mast å segel.

 

Båten är en "äkta" bohusjulle.

Bilden är från 1952

Omriggad med "Marconirigg"

Jullen fick senare göra tjänst som jolle till bogserbåten.

http://lasselundell.se/lyckeby.html

 

jullen ritning1.jpg

jullenbogser.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Rundradio

 

2109291120_09941_1(1).jpg.97d526bb3877611c7105556cef32e91c.jpg

Rundradio (även kallad etermedium) är distribution av signaler för ljudradio (radio) och bilder (television) för mottagning av envar. 

Sannolikt har ordet sitt ursprung i tyskans "rundfunk". Kallas för "kringkastning" i Norge.

Rund radio, särskrivning innebär att radiomottagaren levereras i en rund kapsling.

 

realradio.jpg.65a3cee9035a0b44ec202d45ee423fab.jpg

 

Radiomottagare för det vanliga FM-bandet "rundradio" ombord bör ha god mottagning och låg strömförbrukning. Det är vanligt att båtägare monterar en vanlig bilstereo, och i de flesta fall fungera det bra, men sådana har en hel del finesser som inte behövs ombord, RDS (radio data system), då fritidsbåtsägare fullständigt ändå ignorerar trafikvarningar som förtäljer att det siktats  tre älgkalvar på "fel" sida om viltstängslet på E20 mellan Floda och Alingsås.

 

Kapten Stofil, världens främste bakåtsträvare, liksom hädangången seriefigur.

Kapten Haddock, Archibald, seriefigur, slottsägare med överkonsument av Loch Lommond whisky, tillika kapten i handelsflottan. Dras motvilligt in i olika äventyr. Omger sig med serievärldens mest omfångsrika vokabulär då det gäller kraftuttryck. Förebild bland medelålders fritidsbåtsskeppare.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Rundradio, rund radio...

Kringkastning

 

Kring kastning!

Kasta ankare har redan varit uppe, men...

Vad heter det när man kastar en förtöjningslina till någon i land?

Redigerad av Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev Mackey:

 

Vad heter det när man kastar en förtöjningslina till någon i land?

På min fd arbetsplats hade vi en kapten som var full av skepparhistorier och skrönor.

 

Skärgårdsbåten kommer till bryggan, där det står en kärring med ägg korg om armen.

Däcksman slänger en tamp utan ögla till henne,."Gör fast kärring" .

Hon tar tampen med en hand, slår en pålstek och lägger på pollaren, fortfarande med äggkorgen på armen.

 

Nästa dag går jag in till kaptenen och slänger åt han en tamp.

Håll i gubbe, därefter slår jag en pålstek med en hand,

Var det så här kärringen gjorde?

Lite lång i ansiktet blev han.😲
 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Ord som är värda att känna till

 

"Stallsfjöl" har ingenting med hästar att göra utan är helt enkelt den mittersta durkbrädan med hål för masten.

"Land" har ingenting att göra med icke båtburna storstadsbors sommarviste utan det är den snedhyvlade anliggningsytan mellan två bord i en klinkbyggd båt.

"Bonka" har ingenting med byttor att göra. Det är lastrummet mellan storbeton och bakbeton (eller motorvranjin) i en båt.

Redigerad av heimlaga
tyrkfelsnisses härjningar
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
12 timmar sedan skrev heimlaga:

"Land" har ingenting att göra med icke båtburna storstadsbors sommarviste utan det är den snedhyvlade anliggningsytan mellan två bord i en klinkbyggd båt.

Stallsfjöl har jag aldrig hört talas om. Hade någon sagt det på byn skulle jag tro att det var en Gagnefbo i exil.

 

Bonka har även andra betydelser varav en är bonka som i slå.

 

Land för mig är inget annat än förvuxna grund.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns mycket i Österbotten som inte finns på Google.

 

Land heter det såvitt jag vet på svenska och norska och färöiska och engelska och antagligen några språk till.

Stallsfjöl är österbottnisk dialekt och jag har aldrig sett det i skrift men så har det hett så lång bakåt som någon vet. Åtminstone sedan tiden då man seglade med råsegel och alla båtar hade masten mitt i båten.

Bonka är också gammal österbottniska som jag aldrig har sett i skrift så stavningen är hemgjord.

 

Litet mer gamla svenskösterbottniska båttermer med min hemgjorda fonetiska stavning så som jag hör orden uttalas. Dubbel vokal betyder lång vokal:

-Vindo= Vriden bordhals huggen ur växtvridet virke för att få form på bottnen då man bygger på gammalt vis utan mallar utan att basa borden.

-Stam=Stäv. Finns framstam och baakstam.

-Stamkraft=...... ja vad heter det på högsvenska..... knätet mellan relingarna vid stäven.

-Sii= Nåt

-Vii= Kröka båtspik så spetsen går tillbaka in i träet

-Suud= Reling

-Suudband= Relingslist. Finns inransuudband och ytransuudband.

-Oårtoll= Åtrull

-Hoåband=björkvidjan eller i modern tid vajern med påträdd gummislang som håller åran mot årtullen.

-Vrang= hugget spant som av gammalt var av krokigt virke

-Beto= tvärbjälke. Fanns förr tre stycken, baakbeton, ståorbeton, och frambeton. Då motorerna kom ersattes baakbeton av måotorvranjin.

-Spant =basat spant av gammalt gjort av en kluven "niegling" det vill säga underväxt gran

-Suudpall=Listen som tätar mellan garnering och bord

-Faarvied= garnering eller durk

-Stjiibåol=Löstagbar bräda som förhöjning på båtsidan

-Båol= Bord

-Stjiibåolslagg= spåret ovanpå suudin som stjiibåoli passar i.

-Draag= Av gammalt en kluven ungbjörk som spikades som spikades under kölen som skydd. Numera också använt i betydelsen köljärn.

-Sigälträä=Planka tvärs över båten med hål för masten

-Öjst=platsen där båten är djupast och där man öser.

-Oåro= åra

-Sprii = spristång

-Spriistråpp = stroppen som håller spristången fast i masten

-Jåolo = Ring som sitter fast i seglet och träs på masten som en sorts litsning.

-Uutlagt. Beskriver att ett bord ligger ut så båten blir bredare uppåt. Motorbåtar är "meir uutlagt i stamman" för att få mer reservdeplacement i ändorna jämfört med äldre tiders roddbåtar.

-Räätstamna. Beskriver den nyare stävformen med raka utfallande stävar för att få mer reservdeplacement. En sådan båt kallas räätstamnar.

-Kråokstamna. Beskriver dem gamla stävformen med krokiga stävar vars övre del står nästan lodrätt. En sådan båt kallas kråokstamnar. Den sorten slutade nästan helt byggas på 50-talet men några få flyter än.

-Häälspiik. Grov smidd spik eller klippspik som användes för att fästa borden i spanten innan skruvar blev på modet.

-Låom. Skaftet på en åra.

-Siidraag. Skyddslist utanpå nedre kanten på bordet. För att skydda bottnen på båtar som användes i isen.

 

Här var det som jag hastigt kom att tänka på. Ord som de flesta i min generation inte kan men som för mig kommer naturligt eftersom det här är språkbruket jag lärde mig.

 

 

 

 

  • Gilla 1
  • Tack 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev heimlaga:

Stjiibåol=Löstagbar bräda som förhöjning på båtsidan

Kunde man höja friborden vid behov?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Spännande!

Några av de österbotniska orden var begripliga även för en stockholmare, men inte många.

 

På något vis känns vissa ord lite isländska eller kanske fornnordiska.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
6 timmar sedan skrev McLasse:

Kunde man höja friborden vid behov?

Ja. Både i Österbotten och Västerbotten var det här vanligt på skötbåtarna och det hängde med på motorbåtar ända fram på 70-talet och i något fall ännu på 80-talet.

Sommartid i vackert väder när man skall ro långt med lätt last eller när man tar upp eller vittjar nät vill man ju ha en låg båt. I strömmingsfisket utomskärs på senhösten eller då man fraktar tung last vill man ha höga fribord.

 

Fälbåtarna fick inte vara för stora och höga då de skulle dras på isen men då man skulle segla hem med hela fångsten förutom utrustningen i båten då satte man på stjiibåol som kunde vara upp till 60cm höga och fick en betydligt större båt. Då packade man drev i stjiibåolsladdjin och slog dit träkilar som pressade stjiibåoli mot ytransuudbandi så det blev tätt och så kunde man segla hem med den egentliga relingen mer eller mindre under vattenlinjen. Den sortens säljakt började försvinna efter kriget och tog helt slut på 1970-talet. Min farbror byggde en av de allra sista fälbåtarna som har byggts och det var väl någon gång på 60-talet.

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Stjiibåol bör bli ste/igbord på svenska, och ytransuudbandi bör bli yttersidebandet

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev heimlaga:

Då packade man drev i stjiibåolsladdjin och slog dit träkilar som pressade stjiibåoli mot ytransuudbandi så det blev tätt och så kunde man segla hem med den egentliga relingen mer eller mindre under vattenlinjen.

Det är tragiskt att det här är kunskap som så småningom är förlorad. Du borde skriva en bok om det här. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
13 timmar sedan skrev raol:

Stjiibåol bör bli ste/igbord på svenska, och ytransuudbandi bör bli yttersidebandet

súðr är det gammalnordiska ordet för det ni har börjat kalla reling i Sverige. Det hänger säkert ihop med vårat sud.

 

Det är mycket man borde skriva. Jag hinner inte med allt.

 

Redigerad av heimlaga

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Jord är den blandning av mineraler, lösa avlagringar, gaser, vätskor, levande biomassa och organiskt material som täcker jordens landyta. Ordet används också delvis fel i elektiska sammanhang. Minus i likströmssystem benämns "minus" och inte "jord". 

Skyddsjord, återledare av felström i växelströmsystem. Förekommer som en gul/grön ledare i båtens landströmssytem. Elektriskt sett en punkt med önskad nollpotenital.

Signaljord, avvänds ombord oftast i radio- och antennsammanhang.

Jorden, är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet. Jorden är i stor sett menlös och hemvist för alla kända levande varelser, inklusive mer eller mindre intelligenta varelser varav människan är en grupp av sådana varelser.

 

Redigerad av Georg_Ohm
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2021-02-12 vid 09:59 skrev GTI:

Hanfot - att förtöja i hanfot, dvs ankare från fören (två st med vinkel mellan) och häcken till land

Detta är en typ av medelhavsförtöjning, att ligga med aktern mot bryggan.

 

Tror inte heller att man behöver bli rädd för att få båten penslad med ett lager BBQ-sås när man möter en marinero i spanska gästhamnar, utan du får hjälp och anvisning för din medelhavsförtöjning.

 

Ett bra ord för ordlistan tycker jag är halkip, tror inte det nämnts? Mycket förvirrande ord för en öppen klys. Uttalas inte ”hallchipp”. Kunde väl hetat halvklys i alla fall, så att man inte blandar ihop det med IKEAs vägglampa HALKIP.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...