Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
GTI

Benämningar ombord

Rekommendera Poster

Tänkte dryfta lite udda ämne - benämningar ombord.

 

Jag står förut men jag gick föröver för att komma hit.

 

Ett spring är en del av en förtöjning som löper från för eller akter till midskepps på en båt. En ända är en del av förtöjning som löper från för- eller akter bort från båten.

 

En tvärända är ju per definition ett mothåll, oftast en kortare tamp midskepps direkt iland. 

 

Sedan har vi ju de udda riktningarna, kranbalksvis om styrbord och babord, ca 15-20 grader. 

 

Ett streck - hur många grader?

 

32 streck (äldre indelning på kompassen) är 360 grader - således är ett streck 11.25 grader.

 

Ett streck akter om tvärs blir då förifrån räknat 90+11.25 = 101.25 grader.

 

Eller det praktiska:

- klart fört slag

- roder i lä

 

Gå över stag -vända genom vind

 

Finns säkert en hel del till...

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

(Att) avmasta båten betyder att man ofrivilligt förlorar mast och rigg i ett haveri.

Masta av båten, betyder att man mer eller mindre frivilligt demonterar mast och rigg inför torrsättningen, att masta på är motsatsen.

 

Bunkra. Man bunkrar diesel och tankar bensin och vatten. Mat provianteras. 

 

Torrsättning, att sätta upp båten på det torra samt att göra den torr inombords, att ta upp eller upptag är samma sak. Sjösättning är motsatsen.
 

Låringsvis är väl motsatsen till kranbalksvis, en riktning akter om tvärs.

 

Ta törn, respektive ta en törn eller törna in. Ta törn är att ta emot bära av, ta en törn eller att törna in är att ta slumra in, somna. Att ”törna in för gott” är det samma som att ta ned skylten, trilla av pinnen, gå bort, avlida eller att dö.

 

Tamp,  den yttersta delen av en lina, den lediga delen efter knopen.

Ordet används felaktigt för hela linan, eller för en kort lina. Jämför med ordet ”(på) sluttampen”

 

Bära av, att skjuta ifrån, göra det jobbet som avbärarlisten inte klarar av.

 

Fälla ankaret, ankare fälls, om man kastar ett ankare gör man det lämpligtvis i behållaren för metallåtervinning.

Innan avgång är det lämpligt att ”lätta ankar(e)” annars är det svårt att komma iväg.

 

Midskeppsvis mitten på båten, tvärs.

Långskeppsvis, mitten av båten på längden.

 

Strybord, höger ombord, den sidan där styråran satt på gamla tiders vikingaskepp.

Babord, vänster ombord, där vikingaskeppens rorsman hade sin bak.

Barbord, sannolikt ett bord att ställa ifrån sig buteljer, glas och sejdlar på.

 

Tågvirke är inte det träslaget som Brio tillverkar sina träjärnvägar av, dessa tillverkas allt mer av plast. Tågvirke är heller inte den teakpanelen som fanns för längesedan på SJs lok och vagnar.

Det är linor av olika slag och dimensioner som man använder ombord.

 

Julbåt, kan vara olika sorters båtar eller fartyg som nyttjas av skäggiga gubbar i slutet av december, hjulbåt syftar på hjulångare som medelst paddelhjul midskepps eller akterut, framdrevs innan propellern var uppfunnen, eller nyttjas i av grundgående fartyg exempelvis i den av vattenståndet oberäkneliga Mississippifloden. Hjulångare i reguljär trafik finner man idag på de större sjöarna i det svårstavade alplandet Schweiz. Även i norska Mjösa och i Vättern med tillhörande tillflöden.

 

En droppe i Mississippi, ett piss i Mississippi, ett spott i Mississippi, syftar till en obetydligt mängd i något mycket större, något som kan tyckas vara meningslöst i ett större sammanhang. Kunde lika gärna varit ”en droppe i Amazonfloden” eller ”en droppe i havet”.

 

Gast, oftast i betydelsen ”medhjälpare” ombord, någon som skepparn kan gasta på. Gast kan även betyda gengångare eller spöke, förekommer ofta i grupper om sju stycken och dansar då på sjömanskistor.

Fördäcksgast, medhjälpare som kommenderats förut, för att där bistå vid tilläggning eller lossläggning.

 

Sjömanskostym, en numera direkt omodern klädsel, kännetecknas av en större påsydd lapp i kragens ryggdel på jackan. Sjömanskostym bärs regelrätt utan byxor i Ankeborg, annorstädes anses det vara direkt opassande.

 

Sydväst, väderstreck mellan syd och väst, 225°

Sydväst, huvudbonad, ”regnhatt” praktiskt ombord då den har brätten och skärmar, varav den bakre hindrar nederbörd att rinna ned i bärarens nacke.


Radar, karaktär i en amerikansk film och tv-serie som handlade om ett militärsjukhus i Syd-Korea. Korpral Walter Eugine O’Reillly, gestaltades i både tv-serien och filmen av Gary Burghoff.

Radar, elektroniskt navigationshjälpmedel.

 

U-båt, ubåt, undervattningsbåt, undervattensbåt, som namnet säger, ett fartyg där besättningen tagit sig vatten över huvudet. I huvudsak som ett från vattenytan osynligt örlogsfartyg, eller forskningsfartyg, u-båtar som fritidsskepp är sällsynta, även om en dansk sådan blivit ökänd i ett morbidt sammanhang. En gul undervattningsbåt var den svenska översättningen av Beatles psykedeliska ”Yellow Submarine” som enligt vissa källor egentligen var en kapsel innehållande en hallucinogen drog. U-båten ”Hms Ulven” var en svensk ubåt som förolyckades vid Stora Pölsan 15 april 1943.

U-båt kan även vara en inloggad och läsande  person på ett internetbaserat diskussionsforum, en person som finns men aldrig syns till eller hörs av.

 

Hjärtstock, vridbar axel på vilken rodret är monterat.

 

Kräfta, äldre benämning på tumör, cancer är också en benämning av hela krabbaläktet.

Havskräfta, Nephrops norvegicus, alltid i singularis även om havskräftan är flertalig. Kan ätas hela året, har ingen säsong. Det är lättare att hålla sig över bordet på kräftskiva med havskräfta, även om man tar en sup för varje klo. Det går tre burfångade havskräfta på ett kilogram. Havskräftan är röd även som okokt, vilket lurat utsocknes att äta den rå.

 

Bogpropeller, en i en tunnel tvärs långskeppsriktningen monterad impeller, avsett för att manövrera fartyget i sidled. Häckpropeller är en bogpropeller på tvärs akterut.

 

Vattenjet, en drivlina tillsammans med en förbränningsmotor där propellern, eller snarare en impeller är monterad i ett hus och kan liknas vid en stor vattenpump vars trycksida mynnar i en styrbar dysa som driver och styr båten framåt, vid backgång blir det svårare att förklara.

Vatten-get, klövdjur med horn som husdjur (Capra aegagrus hircus) ombord på båt i farvattnen runt Hunnebostrand.

 

Nautiskt nonsens, en vida utvecklad terminologi med marina namn på vardagliga saker och företeelser som på landbacken har betydligt enklare namn. Ord från många olika språk har satt sin prägel i detta språkbruk, varav holländskan, eller nederländskan skall ha störst påverkan på denna nautiska terminologi.

Redigerad av Georg_Ohm
  • Gilla 1
  • Haha 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

OT

 

Gå på isen. 

 

Motsatsen; Gå under isen. 

 

Visades på TV4 i går, 10 feb 2021.

Kl 22.21.

 

BT

 

Redigerad av Hybro
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 minuter sedan skrev Hybro:

Gå på isen. 

 

Motsatsen; Gå under isen. 

 

Visades på TV4 i går, 10 feb 2021. 

 

Så har man gått genom isen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
40 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Gast, oftast i betydelsen ”medhjälpare” ombord, någon som skepparn kan gasta på. Gast kan även betyda gengångare eller spöke, förekommer ofta i grupper om sju stycken och dansar då på sjömanskistor.

Fördäcksgast, medhjälpare som kommenderats förut, för att där bistå vid tilläggning eller lossläggning.

Gast tror jag har ursprunglig betydelse gäst, från holländska och/eller tyska.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När skotet kommer i eller är beknip på vinschen har linan lagt sig ovanpå sig själv så att den låser sig och inte går att få loss. Samma kan hända på en knåp (om man anstränger sig).

 

Tillägg: Beknip känns också som något från holländska tycker jag, bekneijpe eller något ditåt.

Redigerad av Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Levang har inte något med lavemang att göra, det är en skurborste med skaft. 

 

Slagpyts är en hopvikbar hink.

En pyts är en slagpyts som inte går att vika ihop. En ganska vanlig hink helt enkelt, fast på en båt.

 

Man kan kika genom en ventil som är ett fönster och en kik är en ventil. 😫

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Och så har vi ju durk och durkslag  🤔

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
21 minuter sedan skrev Mackey:

Levang har inte något med lavemang att göra, det är en skurborste med skaft. 

 

Slagpyts är en hopvikbar hink.

En pyts är en slagpyts som inte går att vika ihop. En ganska vanlig hink helt enkelt, fast på en båt.

 

Man kan kika genom en ventil som är ett fönster och en kik är en ventil. 😫

Levang har ju flyttat iland i betydelsen ”styv borste med långt skaft”. Ombord har ju Levander ofta en behållare med små hål riktade mot bosten, man doppar levangen i vattnet, fyller behållaren som sedan sprider vattnet över borsten.

 

Här i väst är en spann större än en hink, spann i singularis, spänner i pluralis, men man hör att de äldre säger ”spannar” istället för spänner. En spänn är slang för en krona, ett uttryck som nog håller på att försvinna i språkbrukets inflation.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Och dirk men inte dirkslag...  😇

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sumprunkare, besättningsmedlem med den viktiga uppgiften att kontinuerligt få båten att rulla så att vattnet cirkulerade i sumpen så att fiskfångsten överlevde transporten till land.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Just nu skrev ABC:

Och så har vi ju durk och durkslag  🤔

Vad är det för skillnad på en sil och ett durkslag? Nej, jag vet inte.

Om någon är så berusad att han inte kan resa sig, är han slagen i durken, eller durkslagen, om nu det hör ihop.

Durk är ursprungligen ”lösa golvbrädor” i en båt, men det händer ju ofta att durkarna är fastskruvade. 
utrymmet under durkarna kallas felaktigt för ”kölsvin”.

Kölsvinet är egentligen bottenstocken, utrymmet mellan kölsvin och den nedre durken heter kölskarp.

 

Embarkera är ett verb som betyder att oftast en grupp, men även en enskild person går ombord på en båt eller annat masstransportmedel. Debarkera är motsatsen, möjligen är ordet parkera kopplat till dessa två ord?

 

Sötavvenspirat, pråmskeppare och landkrabba är skällsord uttalade av en viss sjökapten Archibald Haddock, inte sällan kombinerade med ”bomber och granater”, ”amfekta och regera”.

 

Pråm, är ett slags lastfartyg utan egen framdrivning, men det finns undantag. Pråm används även som nedsättande benämning på båt eller fartyg som inte faller den som säger nedsättningen i smaken. Uttalas ”promm” på göteborgska.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vinden skrotar, den ändra riktning.

Vinden mojnar, den minkar i styrka för att dö ut.

Stiltje och bleke är helt vindstilla.

Kan vinden mojna på, nej, men den kan mojna av.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En kåre är ungefär en körare. Troligen finns det väldigt olika uppfattning om vad dessa båda uttryck betyder. Vi får se...

 

Kåre = en liten vindpust när det blåser ganska lite.

Körare = en kraftig vindpust när det redan blåser ganska mycket.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 minuter sedan skrev patrikflink:

Kom osökt att tänka på spygatter som min farfar alltid sa!

Det är där spyorna rinner ut, eller hur?

 

På landbacken benämns en golvbrunn utan vattenlås också spygatt.

  • Gilla 1
  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
8 minuter sedan skrev Mackey:

Det är där spyorna rinner ut, eller hur?

 

På landbacken benämns en golvbrunn utan vattenlås också spygatt.

Vet det, men finns dom inte på fartyg också?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Embarkera är ett verb som betyder att oftast en grupp, men även en enskild person går ombord på en båt eller annat masstransportmedel. Debarkera är motsatsen, möjligen är ordet parkera kopplat till dessa två ord?

Nej. Embarkera hänger samman med romanska språks "barca" (som också ligger bakom namnet på fartygstypen "bark") som betyder båt eller fartyg.

Parkera har att göra med ordet park.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 timmar sedan skrev patrikflink:

Vet det, men finns dom inte på fartyg också?

Jodå, spygatt är en öppning i däcksnivå (golvnivå) som tillåter vatten att rinna ut.

 

Äldre fiskebåtar syns de tydligt på som rektangulära öppningar.

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Och så har vi,

 

Klys - där man skickar ut tampen 

 

Mantåg - att hålla sej i när det börjar luta

 

Limejuicare - engelsmän till sjöss (handelsflottan)

 

Törna - att törna, blivit knäpp ombord

 

Hanfot - att förtöja i hanfot, dvs ankare från fören (två st med vinkel mellan) och häcken till land

 

Vojta- skicka folk o fä mellan två båtar på väg medelst lina 

 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
12 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Durk är ursprungligen ”lösa golvbrädor” i en båt

Enligt Dalmans Utkast til et Sjö-Lexicon, 1765:

 

"Durk är rum för krut eller fylda Carduser som ligga uti kistor, sådane äro trenne under tråßbottnen, en för, en midskepps, och en akter, wid hwardera står en påst."

 

Här följer några definitioner anno 1765:

 

22 timmar sedan skrev GTI:

Gå över stag -vända genom vind

Rumpa om

är när man seglar bidewind och man då wänder fördewind omkring tils man kommer åter bidewind på andra bogen.

 

4 timmar sedan skrev Mackey:

Jodå, spygatt är en öppning i däcksnivå (golvnivå) som tillåter vatten att rinna ut.

Spygatt

äro hål på sidan wid däcket för wattnets aflopp som kommer på däck, de äro inuti fordrade med bly, få at watnet ej kommer mellan timren, och utan til försedde med mammeringar eller segelduks strumpor, at sjön ej må slå in genom spygatten.

 

13 timmar sedan skrev Mackey:

Slagpyts är en hopvikbar hink.

En pyts är en slagpyts som inte går att vika ihop. En ganska vanlig hink helt enkelt, fast på en båt.

Pytts eller ämbar brukas af trä eller läder.

 

22 timmar sedan skrev GTI:

Sedan har vi ju de udda riktningarna, kranbalksvis

Kranbalkar

äro twänne horizontala trän, som i 45° angel mot sidan gå ut från backs däcket, hwarwid de äro fastbultade och bäras af knän som utgöra de öfwersta gallions ziglerne, i ändan af kranbalkarne äro verticala trä med skifwor uti för krantaljan och perturlinan hwaruti ankaret hänger.

 

Kranbalks wis är 45° ifrån medelkrabben eller kölens direction.

 

14 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Låringsvis är väl motsatsen till kranbalksvis, en riktning akter om tvärs.

Låring

är akterdelen af Skeppet där kroppen börjar smalna.

 

12 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Kölsvinet är egentligen bottenstocken,

Kölswin

består af 3 breda och tjocka trän, som ligga längs öfwer kölen och alla bottenstockarne, öfwer laskarne, de bröstas ner par tum för bottenstockarne, och bultas igenom hwar bottenstock ner i kölen.

 

22 timmar sedan skrev GTI:

styrbord och babord

Styrbord

är högra sidan i Skeppet när man wänder sig förut. Officerare och Ståndspersoner af rang lägga til om styrbord.

 

Babord

är den wänstra sidan i skeppet när man wänder sig förut, den hålles ringare än Styrbord, så at Underofficerare lägga til, entra up och hålla sig om Babord.

  • Tack 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
15 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Vad är det för skillnad på en sil och ett durkslag?

Inte heller jag var helt på det klara med vari skillnaden låg. Ett durkslag kan ge märken medan en sil kan ge en tripp och felstavat blir en fisk.

Kände att google var på sin plats.

 

Ett durkslag är en grövre sil, enligt Wikipedia. Jag hade nog hoppats på en lite mer vetenskaplig definition.

Redigerad av McLasse
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har vi några ord och benämningar som är senare än 1765?
 

Hur många tror sig ha en ”GPS” ombord?

Om du svarar ja, svarar du fel, ingen har ett Global Positioning System ombord.

Möjligen har man en mottagare som kan ta emot och tolka samt beräkna signalerna från hela Global Positioning Systemet, flera av dessa mottagare kan även behandla signaler från andra europeiska och ryska snarlika system. Hur skulle det se ut om man man hade båten full av en massa satelliter som snurrade runt kring skepparens skalle?

 

Navigatör, person ombord som har som främsta uppgift att hålla reda på båtens position och tillsammans med skepparen planera för färden.

Navigator, elektroniskt hjälpmedel, inte sällan beroende av Global Positioning System, Gallelio och Glonass, kan uträtta björntjänster och låta besättningen upptäcka helt nya grund.

 

Grund, oönskad upphöjning från havsbotten.

Bôe, grund på bohuslänska och götebosska.

Grynna, grund på annan dialekt.


Bränning, grund i vattenytan vid normalvattenstånd.

Bränning, kan även vara ett kortnamn på brännmanet.

 

Manet, geléartat djur, eller geléartad koloni av små djur, öronmaneter är harmlösa för människor, men de röda eller orangea samt de koboltblåa maneterna skall man hålla undan för om man vistas i vattnet, då dessa har långa nästan osynliga trådar med nässelkapslar som ger sveda och värk. Känsliga personer kan bli svårt sjuka av att bränna sig på de koboltblåa, röda eller orangea brännmaneterna. Det händer att vi får in biotopfrämmande brännmaneter också, vissa kan vara mortlar för inget ont anande badare.

 

Magnet, bör saknas, gärna i flera exemplar ombord. Magneter stör kompassen.

Magneter förekommer dock i högtalare, kylskåpslister och i flera elmotorer.

 

Fjord, i egentlig mening en stor havsvik som kan sträcka sig långt in i land, i mötet med havet skall en riktig fjord ha en tröskel där det grundar upp litet innan det blir djupare igen. Längst in i fjorden är det vanligt att olika tillflöden ansluter.

Fjord i Bohuslän kan vara en fjord i betydelsen ”havsvik” men det kan även vara vilket större öppet vattenområde som helst, kallas ”fjärd” på andra ställen.

Havet slutar i allmänhet vid kusten, förutom i Norge där det sträcker sig långt in i land mellan branta fjällsidor.

 

Genua, större försegel, namngivet efter ort i Italien.

Pentagenua, grön dieselmotor i segelbåt som skepparen startar då det blåser litet emot.

Gjutjärrnsgenua, bensin- eller dieselmotor av annat fabrikat i segelbåt.

 

Rullfock, rullgenua, segelbåtarnas motsvarighet till bilarnas automatlåda, eller iallafall semiautomatiska transmissioner.

 

Kryss, att kryssa, numera bortglömd konst att med segelbåt i sick zack segla mot vinden.

 

Vindex, seglarens hjälpmedel som berättar från vilket håll vinden för tillfället blåser, Vindex är placerad högst upp i masten och brukar vara en anledning att hissa upp den smidigaste och lättaste besättningsmedlemmen i masten för att justera vindexen då skepparen anser att den ofta visar fel.

 

Trasigt underliv, är ingen gynekologisk term, utan en benämning på segelbåtar med delat lateralplan.

 

Landström, en större släkt ursprungligen från västra Götaland, mest kända är landsantikvariesekretreteraren Robert Landström, dennes som biogafmaskinistern Clint Landström, tvärflöjtisten Barbara Landström samt dagmatten Viveka Landström Retriver..

Landström, oftast ”hushållsel” som medelst landströmskabel kopplas i elleutag på bryggan och leds ombord för att försörja båtens alla moderna och strömslukande apparater.

 

Ö, en landmassa omgiven av vatten, eller annan typ av vattendrag. Öar kan vara ett stort hinder vid navigering, då de ofta ligger tillsynes utan anledning ligger utslängda mitt i havet. Visingsö är ett bra exempel, det är en stor grästorva utslängt i Vättern, enkom för att jätten Vists lata hustru inte skulle behöva ta omvägen över Askersund eller Jönköping då hon skulle hem till Hjo efter ett jättestort kalas på Östgötaslätten.

 

 

Redigerad av Georg_Ohm
  • Haha 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
22 minuter sedan skrev McLasse:

Inte heller jag var helt på det klara med vari skillnaden låg. Ett durkslag kan ge märken medan en sil kan ge en tripp och felstavat blir en fisk.

Kände att google var på sin plats.

 

Ett durkslag är en grövre sil, enligt Wikipedia. Jag hade nog hoppats på en lite mer vetenskaplig definition.

Jag har en gång varit utan både sil och durkslag då jag hade kokat pasta, försökte att hälla bort pastavattnet genom ett tennisracket, det gick inte så bra... kanske hade ett badmintonracket funkar bättre?

 

Ett väldigt stort durkslag kan ju utgöras av en Buster som är målad med ”riktig” bottenfärg.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
23 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Har vi några ord och benämningar som är senare än 1765?

Vindex...

Vindex fans även då...nästan:

 

"Styrflög är en stång med en liten flög på halfdäcket, at bättre se winden."

 

Styrflög - låter som nåt från Danmark.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Jag har en gång varit utan både sil och durkslag då jag hade kokat pasta, försökte att hälla bort pastavattnet genom ett tennisracket, det gick inte så bra... kanske hade ett badmintonracket funkar bättre?

 

Ett väldigt stort durkslag kan ju utgöras av en Buster som är målad med ”riktig” bottenfärg.

Hur kunde du misslyckas med att få pastavattnet att rinna förbi strängarna på ett feministiskt? ;)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 minuter sedan skrev Mackey:

Hur kunde du misslyckas med att få pastavattnet att rinna förbi strängarna på ett feministiskt? ;)

Rtätstvangigsporgarm är knepiga... :D

 

Redigerad av raol
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
19 timmar sedan skrev Mackey:

Levang har inte något med lavemang att göra, det är en skurborste med skaft.

En levang är också en skena i metall som fästpunkten på skotet kan föras i sidled på.
I princip det alla kallar "storskotskena" numer.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Just nu skrev Peter_K:

En levang är också en skena i metall som fästpunkten på skotet kan föras i sidled på.
I princip det alla kallar "storskotskena" numer.

Oj! Aldrig hört.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...