Bjorns_snipa

Du kan ju alltid prova att koka dem i vatten en stund. Detta gjorde vi för 30 år sedan regelbundet med drivremmar till bandspelare för att förlänga livslängden och förhindra att de torkade. Har de däremot börjat spricka är det för sent.

Jag kommer förmodligen dra upp båten vid en slip i höst. Båten kommer att dras upp sidledes med slipvagnen och ska sedan ligga tvärs över rälsen. Den måste då pallas upp så att den går fritt från rälsen och stöttas på något sätt så att den ligger stadigt. Båten är en snipa på 2400 kg. Tips och ideer efterlyses. /Björn

Igår, på väg hem från lunch på Strömma, med gäster som inte är så sjövana: I Kolström där det är smalt och 8 knop blev vi först omkörda av två ungdomar på vattenskoter. Vi blev ordentligt blöta av vattensprutet. Något senare mötte vi en större motorbåt som nästan spolade upp oss på land. Vi hade ingen möjlihet att komma undan. Klart man blir sur, på mer än ett sätt. /Björn

För att leverera strömmen till batteriet behövs två kablar B till betteriets pluspol och B- till batteriets minuspol. De ska vara grova. För att generatorn ska kunna generera ström måste den först få lite ström. Det är en tunn kabel från tändningsnyckeln via laddningslampan till D /61. Jag sklle gissa på att B är den röda, B- den svarta och D den blå, men kolla vart de går innan du kopplar in dem för säkerhets skull. /Björn

Jag gjorde nya dynor till förpiken i vintras. Gjorde först mallar av papper i båten för att få rätt form. Slaktade sedan två 10 cm-madrasser som jag redan hade och skar till rätt form. Behöll det ursprungliga madrasstyget till ett inre foder. Hade redan ett lämpligt tyg att klä med. Fram- och baksida var ganska enkla att klippa till, bara att lägga dynan på tyget. Lite svårare med kantremsan som ju inte ska vara rak utan svängd vid dynans sneda del. Inte så svårt kanske, men det tog lång tid. Det blev lite sprättande då och då eftersom jag hade lite svårt att tänka tredimensionellt och sydde åt fel håll. Har ännu inte provat slutresultatet i båten. Den första dynan provade jag efter tillskärning av skumplasten. Ska bli spännande att se slutresultatet när jag sjösatt och kört båten till hemmahamnen. Senast ändrad av Bjorns_snipa | 24 april 2010 | 17:24

Här i Farstaviken (Gustavsberg) kan fortfarande beträda vattnet till fots. Isen ligger ännu tjock. Båten, där den står på land, syns knappt bakom den snövall som plogats upp under vintern. Ännu är det långt till vår. Åker snart till Medelhavet för att få uppleva öppet vatten och hoppas att våren kommit hit när jag kommer hem.

En bra grund. Ska komplettera med några komponenter för att få kretsen att fånga minimivärdet och låta det stå var några minuter så att man hinner läsa värdet. För startbatteriet mäter man lämpligen när startmotorn arbetar. Förbrukningsbatteriets spänning får man försöka fånga t.ex. när vattenpumpen i pentryt startar. Dags att besöka Elfa och damma av lödkolven.

Jag testade lite i min förra båt och det slutade med: Antenn i masttoppen och en bättre antennkabel än den som levereades med radion och inga skarvar på antennkabeln. Andra varianter gav mycket sämre räckvidd.

Man kan få konstigheter om batterierna har olika spänning (olika laddade) och förbrukare är inkopplade till båda. Eftersom de är sammankopplade med varandra på minussidan så går strömmen från plus på det uppladdade batteriet genom förbrukaren som är ansluten dit, sedan bakvägen genom förbrukaren som är ansluten till det andra batteriet, vidare bakvägen genom det urladdade batteriet till det uppladdade. Förbrukaren som får ström bakvägen kan skadas. Dessutom laddar man ur det uppladdade batteriet. (Man laddar viserligen upp det urladdade något, men...)

Att övervaka med hjälp av en voltmeter passar nog inte mig eftersom jag är sifferblind. Jag ska skissa på två kretsar. Dels något som mäter spänningen när startmotorn går och visa grönt/gult/rött och dels något som varnar när batteriet börjar bli urladdat. /Björn

Hej, Läste med intresse denna tråd, men jag har en fundering. På min nyköpta båt finns en eltoa installerad. Avloppet är enligt alla konstens regler men tilloppet går direkt från bordgenomföringen utan luftning. Om jag lägger slangen i en slinga upp över vattenlinjen med ett luftning rinner väl vattnet ner så att en sträcka av slangen blir luftfylld. Likaså strömmar väl en del luft in när man spolar. Hur klarar spolpumpen det? /Björn

Jag använder en EEE900 med förinstallerat Linux, en enkel USB-puck och gratisprogrammet GpsDrive. Fick igång det utan tidigare Linux-kunskaper (men fick bläddra mycket i olika forum). Fungerar perfekt, bara lite krångligt att lögga in sjökort.

Fick babordssidans isblock i huvet när jag skakade på pressen i dag. Får skotta styrbordssidan en annan dag. Mitt knep, att spänna en lina mellan två höga träd och extra pressenning som extra yttertak på täckningen, fungerar inte så bra i år. Snån är tyngre än vanligt.

Här är ett klipp från ett svar på samma fråga i ett annant forum 'Åkerströms Mekaniska som är ett båtvarv i Söderhamn säljer en egen konstruktion som nog är nåt liknande. Det är helt enkelt en rörbit som man sätter på slangen för inkommande kylvatten (Man får dela slangen naturligtvis) och på rörbiten sitter en anod, plus kabel till ett eller flera ställen på motorn. Perfekt kontakt med sjövattnet, och lätt att byta anod.' /Björn

Denna båt är nyköpt så jag har inga erfearenheter av den men en motor i den förra båten korroderade sönder för mig. En dyrköpt erfarenhet. Knske det finns plats för en anod i sjövattenfiltrets lock, ska kolla nästa gång jag skottar snö i båten. /Björn

Mitt sjövatten passerar tre värmeväxlare. Den som kyler motoroljan kommer man inte åt, den sitter praktisk taget under motorn. På de andra hittar jag ingen anod. Min senaste idé är att placera en anod i ett separat utrymme i kylslingan och förbinda den med de tre värmeväxlarna med kabel. Man kan använda något som liknar vattenfiltret men med en anod i stället för filterkorg. Lätt att kontrollera, lätt att byta. Synpunkter? /Björn

Det måste vara ett rejält relä, som ska klara max startström. ... och man mäste också ha ett relä mellan generatorns pluspol och startatteriet. Om man bara bryter minuspolen har man motorn ansluten till startbatteriets plus via generatorn. Då har man ännu större risk för korrosion vid elfel. Senast ändrad av Bjorns_snipa | 31 januari 2010 | 10:55

Hittade lite mer intressant info: As a general rule owners should fit the anodes suitable for the environment they most regularly berth in and the following table provides a useful guide: Salt water Zinc or Aluminum Anodes In Brackish Water Aluminum Anodes In Fresh Water Magnesium Anode Some vessels will from time to time move between salt and fresh water, others are berthed within marinas and behind tidal barriers where the water is enclosed and likely to be brackish or even virtually fresh. Owners must be aware of the effects that this may have on their boats and fit the correct cathodic protection system to avoid corrosion. Not all anodes are suitable for every environment, for example the surface of a zinc or aluminum anode will if left in fresh water for some time become covered with an off white crust of oxide which effectively seals the anode and stops it working even when returned to salt water. Zinc Anodes suffer a similar problem even in brackish conditions whereas Aluminum will continue to operate effectively in river estuaries and other areas of brackish water indefinitely. The consequences of this passivity of the anode are that the next most anodic item within the anode bonding system will start to sacrifice itself which could of course be very serious. It is therefore very important to check Zinc and Aluminum anodes after any trips into fresh water and if necessary clean off or change the anodes. Should a vessel move into fresh water for more than two weeks Martyr recommends that an alternative anode system is used suitable for fresh water situations. Magnesium Anodes on the other hand have a much higher driving voltage than zinc or aluminum making them highly suitable for use in fresh water, they will however become very active in salt water where they will probably only last a matter of months. Protected surfaces can build up a layer of off white calcareous deposit which will be difficult to remove. Magnesium anodes are not designed for prolonged use in sea water and if you are taking your boat into a salt water location for more than seven days (Fourteen days in any one year) you should consider changing the anodes.

OK, anledningen till min fråga är min nyköpta båt verkar vara 'bonded' med kablar, men inte till en anod. De anoder jag har sitter på proelleraxel och roder. Värmeväxlarna vid motorn saknar troligen anoder. Detta innebär i praktiken att anoderna på rodret skyddar värmeväxarna, bordgenomföringarna mm men att systemet inte är perfekt eftersom motorn är ansluten till batteriminus.

Här finns lite info: http://www.qualitymarineservices.net Tvåpolig motor kan vara lite knepigt. Inte bara generator och startmotor utan givare för motortemp, oljetryck och varvtal måste vara 2-poliga och inte jordade i motorn. /Björn Senast ändrad av Bjorns_snipa | 25 januari 2010 | 20:16 Senast ändrad av Bjorns_snipa | 25 januari 2010 | 20:48

I stället för anoder på olika ställen kan man ha en centralt placerad anod och ansluta den elektriskt med kablar till de delar som ska skyddas. MgDuff har en del information om detta på sin hemsida http://www.mgduff.co.uk/. Beroende på vilket vatten båten ska flyta i, ska anoden vara av olika material: Saltvatten - aluminium eller zink Bräckvatten - aluminium Sötvatten -magnesium Idéer, reaktioner, kommentarer? /Björn Senast ändrad av Bjorns_snipa | 24 januari 2010 | 20:38

Hej, Jag fick ett förslag på att 'remsa fast röret'. Har någon lite mer praktiska råd hur man kan göra det. Röret ska väl sitta en liten bit ifrån underlaget och behöver plats att röra sig några mm på längden. Dessutom behöver man någon form av skydd längst fram så att skräp inte fastnar på röränden när man kör. /Björn

Hej, inlägget jag skrev igår försvann visst. Anledningen till att jag vill montera kölkyl? Ett intressant projekt, jag håller alltid på och bygger om och förändrar/förbättrar, ofta i onödan. Motorn har hittills alltid gått i sövatten och nu hamnar den utanför kusten. Dessutom han jag dåliga efarenheter från min förra båt där korrosionen tog en stor del av motorn. Jag har också erfarenheter av kölkylning i 'Narrowboats' på kanaler i England (något som kan rekommenderas). Se denna länk. För entumsrör räknar man med 1 dm per hk. Jag kommer att låta rören gå igenom skrovet ovanför vattenlinjen i aktern och det finns gott om plats för den längd som behövs även om jag använder trekvarttumsrör. Jag tänkte installera så enkelt som möjligt, dela direkt efter vattenintaget och före avgaskröken, koppla in slingan där och låta en separat pump pumpa sjövatten till kröken. Det jag funderar över är hur jag ska fästa rören på skrovets utsida utan att göra en massa hål. /Björn Senast ändrad av Bjorns_snipa | 17 januari 2010 | 12:09

Ni som har rörslinga på skrovets utsida. Hur är slingan fäst i båtbotten? /Björn

Tack för intressanta svar. Jag har en snipa och kan 'gömma' slingan bredvid kölen. Jag hittade några bilder på slingor. Här är en som vänder längst bak. Jag tänkte göra tvärtom och ha svängen i fören. Nästa lilla fundering är att fästa den på skrovet. Jag vll inte skruva igenom, men har en ide som liknar den på bilden: På en rostfri platta svetsas en pinnskruv fast. Plattan fästs på skrovet på något sätt (kanske med flera korta skruvar som inte går igenom). Sedan ett vanligt rörfäste och en mutter. Kommentarer? /Björn