Carl_XII

Ett annat sätt är att göra som de som opererar in fasta linser: En lins för långa avstånd och det andra ögats lins för korta avstånd. Om det inte är alltför stor skillnad lär sig hjärnan att sätta ihop bilder som fungerar för alla avstånd (utan huvudvärk). Själv är jag närsynt och får bättre och bättre syn med åldern (mindre närsynt alltså), men linserna blir sega med tiden och fokuserar inom ett mindre spann så det behövs lite hjälp. För min del gör jag det med kontaktlinser av olika styrka: närseende på vänster öga och fokusområde på längre avstånd på höger öga. (-4.0 dioptrier vänster öga, -4.50 höger)

Jag tror lovgirigheten snarare ökar än minskar om du släpper på förstaget och lutar masten bakåt. Det brukar vara bra på kryss, men blir jobbigt att styra båten då man måste kämpa för att den inte ska lova upp hela tiden. Ditt problem kanske kan lösas om du istället drar åt förstaget och minskar bakåtlutningen - mät med en hink vatten hängande från storsegelfallet el dylikt.

Kostnader för denna elsystemsuppgradering: LFP batteri Eco-Worthy 12V 100 Ah 2 840:- (SEK) Victron MPPT 75-10 786:- x2 batteriövervakare bluetooth 255:- x2 Summa: 5082:- DC-DC laddare för ev framtida uppgradering om den behövs, fast det är ju en segelbåt så motorn körs så lite som möjligt: Renogy DC/DC on-board charger 1 680:-

I dagsläget så har jag gått tillbaka till enklast möjliga system och kommit fram till detta: Här blir LFP and startbatteriet helt separerade och generatorn laddar bara startbatteriet, som också fylls på av en liten 23W solpanel på luckgaraget (håller även batteriet vid liv under vintern). LFP batteriet i sin tur får laddning från en större 80W solpanel i aktern samt en flyttbar 50W solpanel som kopplas in vid behov (ihopvikbar solpanel som stuvas undan när den inte används). [Om det senare skulle visa sig att LFP batteriet behöver mer laddning så har jag en DC-DC laddare som kan kopplas in mellan batterierna då motorn körs och generatorn laddar] "Things should be as simple as possible, but no simpler..."

Jag säger som Peter Dalle som uppfinnaren från Sumpan i Lorry: ".... tänkte inte på det....HEJDÅ!" 😉

Man kan mäta ström på många sätt. Med en shunt blir det alltid ett spänningsfall, även om det är litet så förlorar man en del effekt i sitt system. https://www.poweruc.pl/products/programmable-hall-a-series-hsts016l-a-rated-input-20a-30a-50a-100a-150a-200a-400a-rated-output-2-5v-2v?variant=43942687932736 Med ovanstående mäter man strömmen med 1 % noggrannhet utan något spänningsfall.

Den är för blybatterier. Det finns en annan speciellt för LFP batterier: https://www.nasamarine.com/product/clipper-bm-1-lithium-lifepo4-battery-monitor/ Däremot kan du ändå kan ha viss nytta av NASA BM2 då den kan mäta strömmen och räkna på den. För ditt blysyrabatteri funkar den utmärkt. Jag har tittat på ett sätt att koppla ifrån LFP när de är fulladdade, så att man kan cykla dem mellan fullt laddade och tömda till t ex 20% istället för att ladda dem kontinuerligt som blybatterier. Det är väl inte helt 100% fastlagt att detta skulle vara bäst för batterierna, men mycket tyder på det. Googla på BBMS så finns det en produkt, men den sälja bara i USA just nu. Jag labbar med att bygga en liknande baserad på Arduino R4 som även har Bluetooth. Dock en bra bit kvar innan den är klar för testning.

Jag fick några frågor om antennen går att koppla in i en Raspberry pi och det är precis det jag har gjort. En Raspberry pi med en Moitessier Hat gör det lättare, men det finns även andra lösningar för att få in AIS informationen i Open CPN https://opencpn.org/wiki/dokuwiki/doku.php?id=opencpn:supplementary_hardware:ais_devices

Jag hade ett liknande problem med min Kubota motor i båten. En skruv till flänsen för anslutningen av kylvattnet från värmeväxlaren hade fastnat och gick av. Provade med både grispitt och vänster-borr men skruven ville inte lossna. Det slutade med att jag borrade bort hela skruven och ersatte den med en genomgående bult med mutter på andra sidan. Gängan förstördes då skruven borrades bort, och borren styrde lite snett också, men till slut blev det bara ett hål kvar. Vet dock inte om det skulle gå att komma åt med en mutter i ditt fall.

Intressant. 3.6 V per cell motsvarar 14,4 V om det är 4 st ihopkopplade celler, vilket jag har. Min vanliga generator i båten ger 14,4 V och MPT regulatorn för solpanelerna kan ställas in på 14,4 V (om så önskas). Mina blysyrabatterier mår ju bra av dessa laddspänningar också. Kriteriet för fulladdat LiFePO4 (LFP) batteri blir då att spänningen varit konstant vid 14,4 V ett tag (typ 10 min) medan strömmen till LFP batteriet har sjunkit. När strömmen går under 0.1 A (eller annan inställd "cut-off-current") kopplas LFP batteriet bort och SOC för det sätts till 100%. Detta blir då en kalibrering av SOC (State Of Charge) som under andra förhållanden beräknas genom s k Coulomb-counting (LFP-strömmens medelvärde under en viss tid används för att räkna ut förbrukningen/laddningen i amperetimmar (Ah), med justering för effektiviteten ca 95% för LFP). Beräkningar och mätningar sköts av en Arduino R4 med Bluetooth och en OLED skärm. Det borde kunna gå rätt bra att uppskatta LFP batteriets (ur)laddning på det sättet. Efter varje fulladdning kan man dessutom kontrollera med "facit" och ev justera effektivitetsiffran.

Jag byggde en billig AIS antenn av "flowerpot" typ och kopplade in den till en raspberry pi som kan visa emottagna AIS på ett sjökort i telefonen (OpenPlotter via RealVNC). Det fungerar, men är lite bökigt att använda. Har ingen egen AIS sändare (än). En lustig incident förra sommaren, det dök upp en AIS signal med helt enorm hastighet som körde rakt över öar i närheten... Det visade sig vara ett flygplan (de har också AIS tydligen). Annars har jag haft nytta av systemet vid segling i Furusundsleden (då kan man detektera färjorna i god tid och planera krysslagen så man håller undan för dem). Här en instruktion om hur man bygger antennen: https://vk2zoi.com/articles/half-wave-flower-pot/ Lite info om OpenPlotter här:

X2 BMS och BBMS är egentligen rätt lika systemlösningar. I fallet X2 BMS anser man att LFP och blybatterier bara ska kopplas ihop vid laddning (charge relay). I alla övriga lägen är de isärkopplade (load relay och backup relay används för att koppla förbrukarna till LFP respektive blybatterierna). BBMS är en förenklad lösning där LFP kopplas ifrån när det är fulladdat, men kopplas in igen med samma relä när LFP ska hjälpa till med förbrukarna. Då LFP har högre spänning än blybatterierna hjälper det till att hålla dem fullt laddade. När LFP har urladdats (till en ställbar nivå, t ex 20%) kopplas det ifrån och blybatterierna tar över. När laddning finns tillgänglig kopplas LFP in och laddas, för att sedan kopplas bort tills de behövs igen. Endast ett relä behövs för detta, så det blir billigare. Genom att styra ihopkopplingen av LFP och blybatterierna så att den sker endast när spänningarna är lika stora blir det inga stora strömspikar som kan skada elektroniken. Därför behövs inte heller några kraftiga resistorer för att begränsa strömmar vid ihopkopplingen av LFP och blybatterier.

En förenkling som är möjlig i detta fall är att ersätta DC/DC med ett skiljerelä: När LFP kopplas bort (fullt laddade) finns blybatterierna kvar och räddar generatorn (om den skulle köras då). När spänningen går ned igen kopplas LFP in och hjälper till. Man sätter en lägsta spänningsnivå för LFP då de kopplas bort ( t ex 13.1 till 13.2 V) eller en nivå på State of Charge som man räknar ut med hjälp av att mäta ström och tid (Coulomb counting). Startbatteriet avskiljs vid 12.8 V och behålls laddat. Vid laddning kan man också övervaka ström och spänning vid LFP batteriet och koppla ifrån vid lämplig "cut-off-current". En temperatursensor kan läggas till, så att man blockerar LFP laddning om temperatuiren skulle sjunka under nollan (eller t ex +5 grader för marginal).

Jag har funderat vidare och börjar nu intressera mig för att göra ett hybridsystem med kombinerade LFP och blybatterier på förbrukningssidan. En microcontroller (Arduino) mäter spänningar och ström och sköter till/frånkoppling av LFP batteriet beroende på laddningsnivå, temperatur, spänning etc. Inspirerat av https://www.emilyandclarksadventure.com/bbms vars system tyvärr inte är till salu i EU.

Jag har sedan många år haft en uppblåsbar tvåmannakajak på släp efter segelbåten. Den fungerar ypperligt att paddla i land med om man ankrat på svaj. Vi var t ex vid Gotska Sandön för några år sedan och paddlade förbi många gummibåtar med folk som rodde. Lyckas man synka paddlandet så går det verkligen undan. Det kan vara lite svårt att hålla kursen - ansvaret för det ligger på den aktre paddlaren - den främre håller konstant tempo...

För länge sedan hade jag en kollega som brukade lossa locket på tändningsfördelaren och vrida det ett halvt varv och sedan sätta fast det. Det gjorde han för att vara säker på att bilen skulle finnas kvar när han kom tillbaka från sin resa... (Inget jag skulle rekommendera - men det funkade för honom). En annan kollega brukade alltid lämna bilen olåst, med handskfacket öppet. Det blev mindre skador på bilen på det viset och man väcktes inte av något billarm på nätterna, tyckte han.

Jag kan bara hålla med IngemarE. Behåll startbatteri med generatorn och koppla ev solpaneler till LFP batterierna. Behöver du ladda LFP från generatorn så gå via en DC/DC laddare satt på max halva generatormärkströmmen. Jag tänker sätta in en manuell kontrollmöjlighet så att DC/DC kan stängas av om LFP inte behöver laddas (den stängs förstås också av då motorn inte går). Att omvänt ladda startbatteriet från solpanelerna går att fixa med en enkel omkoppling - ladda aldrig LFP och blybatteri samtidigt, då finns risken att LFP drar ur laddningen från startbatteriet med höga strömmar så säkringarna ryker eller kablar brinner. Man kan förstås ha separata solpaneler och regulatorer för startbatteri och LFP batteri(er), men troligen behöver inte startbatteriet laddas annat än med generatorn. Jag valde ett LFP batteri med inbyggd BMS (slog till på ett rabatterbjudande som verkade bra). Skulle jag bygga ett system nu så skulle jag hellre välja en bms med Bluetooth uppkoppling så att laddningen på individuella celler kunde övervakas.

LFP-batteriet har INTE någon tempsensor som stänger av vid låga temperaturer, men Victron MPPT regulatorn kan ställas in så att den stänger av vid temperaturer under t ex 5 grader C (default). Under vintern så kommer jag att koppla ur LFP batteriet helt från systemet ändå. Då kan MPPT regulatorn ställas om för blysyrabatterier och ladda startbatteriet (om det ens behövs).

Den tabell du visade gäller spänningen över batteriet medan laddning pågår, skulle jag tro. Den tabell jag hänvisade till gäller vilospänningen över batteriet en tid efter att laddningen har avslutats. Då har spänningen gått ned så som det såg ut i dina mätdata.

Vad kostar det systemet? Kollade snabbt på X2 BMS och bara den kostar lika mycket som hela mitt system - 695 euro. Men principen verkar intressant. Hur undviker man att startbatteriet laddas ur när man laddar LFP banken från generatorn? Jag antar att X2 BMS sköter detta på något sätt.

Jag har en NASA BM-1 batterimonitor med shunt sedan tidigare och tänker använda den även i LFP systemet. Hoppas den kan ge någon info då den åtminstone mäter laddningsströmmen och förbrukningen genom shunten.

Igår laddade jag batteriet till 90% enligt tabellen, men idag när jag mätte på batteriet visade det bara 60%. Det har inte varit inkopplat till något under tiden. Jag tolkar det som att BMS gjorde en balansering av cellerna vilket resulterade i att man uppfattar det som en förlust av laddning. Högre laddade celler har laddats ur till samma nivå som celler med lägre laddning. Provar att ladda upp batteriet igen ... Det skiljer bara 0.1 V mellan 90% och 60% laddning så jag använder en multimeter med två decimaler.

Från det datablad som tillverkaren skickade med batteriet.

Ja det stämmer det du säger. Det var tänkt mest i nödfall om startbatteriet skulle behöva laddas när man är ute med båten eller under vintern. Säkringar hade jag tänkt ha, förstås! Anpassade efter kablarna. Jag räknar inte med några stora strömmar egentligen, då den största förbrukaren är en kyl med kompressor, men det kan ju bli kortslutning...