Thomas-1

Kanske är jag - och jan_af_lisoe - fel ute som inte lyckades bläddra framåt i enkäten utan att börja fylla i obligitoriska svarsfält? Ogillar därför papp-enkäter i brevlådan en smula mindre, detta för att ingen `jäkla förmyndare´ kan hindra mig från att kolla hela enkätens innehåll innan jag eventuellt kastar den i papperskorgen digitalt spårlöst. Alltså innan jag ens överväger att eventuellt svara så vill jag ha överblick på hela enkätens innehåll! (Vill alltså inte behöva börja fylla i obligatoriska fält i webb-enkäter, bara för att ens komma vidare till nästa frågesida. Sådana enkäter utan fri initial överblick svarar jag helt enkelt inte på.)

Bra tips ovan av Lintott, köpa nytt är väl alltid säkrare. [Men samtidigt, att laga saker eller åtminstone försöka begripa hur de funkar tillhör också båtlivets nöjen kan jag tycka. (Är väl aldrig fel att försöka begripa hur saker fungerar?)] För att i den andan försöka begripa reglagets grundfunktioner så presenterar jag nedanstående fundering. [(Obs lästvång råder alltså inte, och absolut inte tvång att citera detta mitt inlägg i förlöjligande syfte! Den som ev tycker att detta låter trassligt kan nog bara vara så vänlig och hoppa över läsning och surfa in på nåt annat enklare. Eller?)] Enspaksreglage* brukar innebära att själva gaspådraget s.a.s. vänder på mitten där ju sammankopplade fram/back-växling sker. [Menar alltså med `vänder på mitten´ just motorns gasarm med helt linjär rörelse från noll till fullt gaspådrag, och i kontrast till att detta med s.k. enspaksreglage faktiskt har gaspådrag framåt vid spakframrörelse men samtidigt gaspådrag bakåt när det ligger i backläge.] Något `mekaniskt´ sker alltså i alla enspaksreglage, något som förmår vända rörelseriktning hos gasvajern relativt handtaget. (Brukar vara en s.k. kamkurva, alltså en sorts glidbana som åstadkommer `mittvändningen´ (se exempelbild nedan)? Nåväl, tror fortfarande att utbyte av vissa av reglagets inre reservdelar är möjligt!? Reservdelarna förmodligen svårhittade, men ifall man listar ut vilken detalj som åstadkommer just `symptomet sakta avtagande gaspådrag´ så kanske det går att komma billigare undan än nyinköpt reglage? Vete katzingen, här i alla fall en länk till reservdelsförsäljning av detaljer för bl.a. reglage pc840. Bilden nedan f.ö. snodd ur den länken. Fotnot*) Med ordet enspaksreglage menas styrning av just en motor inkl. dess växlingsfunktion. Ifall man som här har två motorer så finns istället två parallella enspakreglage vilket knappast underlättar beskrivning. (I texten ovan använder jag alltså för enkelhets skull ental//singularis hädanefter även för TS dubbelmotorer för enskilda detaljer, detta för att förtydliga.)

Suck, samma här! Dessa jäkla studenter som emellanåt försöker mjölka oss båtfarare på kunskap, ni borde väl begripa bättre!? Att studenter har dålig koll på båtlivets realiteter är naturligt, och det kan nog vi forumhäckare hjälpa till med. Men att studenter i allmänhet verkar ha så usel kunskap om hur enkäter bör utformas har jag `mindre förståelse´ för!? Förstår ni unga studenter inte att i detta forum har saker som exempelvis `gasreglage´ - stötts & blötts otaliga gånger? (Orkar ni inte googla, orkar ni inte ens ta reda på hur frivilliga enkäter bör vara utformade för att attrahera svarande, kan jag undra??) Studenter allmänt: gör om och gör rätt... 1. Ta bort enkäters `mur av obligatoriska svar´ som krävs för att ens se fortsättnings-frågorna! (Gör kort sagt enkäters hela upplägg offentligt från början, först då vill man kanske svara.) 2. Tro inte att din (förmodligen) tilltänkta produkt kommer att göra succe försäljningsmässigt. (Just båtbranchen verkar fylld av lycksökare, men varenda jäkla detalj är antagligen redan uppfunnen och prövad praktiskt.) Inte desto mindre är nya idéer alltid välkomna. 3. Presentera hellre `den hemliga iden´ rakt av, fiffla inte med uselt utformade enkäter. (På så sätt kan nog vi båttokiga hjälpa till med vår samlade praktiska erfarenhet?) Är alltså bara litet trött på fyrkantiga enkäter. (Vanligtvis från handelshögskolans lycksökande studenter, som tror sig ha upptäckt en patenterbar uppfinning?) Äh, PetterE, ta inte illa upp, bara en surgubbes funderingar.

Du skriver att du har citat "ett original dubbelreglage till AQAD41B (vajer)". Förmodligen är det bra ifall detta reglage kan identifieras bättre, alltså såpass att nån spräng- eller reservdelsskiss kan uppgooglas? Hos sajten volvopentashop.com hittar jag bara dessa alternativ, men dubbelreglage för två motorer verkar saknas - åtminstone vid en flyktig titt. Kanske kan du ta ett foto på ditt reglage och lägga in i forumtråden?

Välkommen till forumet! Du skriver inte vilken modellvariant av "inombordare Isuzu" frågan gäller? Till varje inombordar-fabrikat brukar finnas googlingsbara `installations-anvisningar´. I sådana brukar det finnas skisser med måttangivelser och diverse andra matnyttiga saker som motortillverkaren anger som villkor. En bra början på din forumtråd vore nog att du anger vilken Isuzu-modell som gäller. Även att du beskriver din träbåt (fisketrålare, liten/stor segelbåt, liten/stor motorbåt, omöjligt att ens gissa annars??) Dessutom gärna tar foton på tänkta installations-platsen inuti skrovet och lägger upp i forumtråden nedan. Kan jag fundera.

Varning: Att delta i lotterier på båtmässor kan få oanade konsekvenser? Tänker på Lasse Åbergs komedi "söndagsseglaren" där vissa inledande filmscener gjordes på just en båtmässa*. (Skojar litet men den båtmässan hade nog varit mer i min smak, varför helt enkelt inte lita på gammal traditionell kunskap, alltså att vind-segla istället för att ständigt trixa med propellermotorer?) Hur svårt kan det vara att lära sig klassisk segling, förstå den tysta koldioxidfria tjusningen etc? Tänka bort `bråttom-faktorn´, låta naturlagarna tyst styra? (Men ändå i viss mån försöka trotsa naturlagarna genom perfekt segeltrim.) Vete katten, dagens flytande husvagnar med planande skrov och stora motorer är nog det som säljer bäst. Sådana vrålar fram - styrda mer av senaste GPS-teknologi än kunnig skeppare - för att hinna fram tlll... tja, vadå? *) Ps: Tänk om man hade haft en tidsmaskin - och därmed kunnat besöka gamla båtmässor - med dagens kunskapsläge i hjärnvindlingarna!? (Förmodligen hade ingen på den tiden lyssnat på en sådan tänkt tidsmaskins-fjant, på goda grunder. Ingen visste ju då nåt om klimathot eller svenska båtägares framtida ökade köpkraft?) Länkar härmed stolt Lasse Åbergs slapstick-komedi `söndagsseglaren´, 51 min från 1977. (Källa: SVT öppet arkiv, länken kan tyvärr inte ses från utlandet men men.)

Fråga 1: TS Daniel frågade (i trådhuvudet) så här: "hela cylindern är lös men får inte loss topparna, kan man lyfta topparna och cylindern samtidigt som ett paket, och hur mycket mer jobb är det att lyfta hela paketet för att sen få tillbaka det". Fråga 2: Daniel frågade i ett senare inlägg även så här: "Tycker ni man ska plocka cylindrarna också och byta kolvringar när man ändå håller på"? (ursäkta min rättelse av stavning för tydlighets skull, men men.) På fråga 1 svarar jag... Eftersom cylindrarna redan tycks ha lossnat så kan du gott lyfta dem som ett (eller 2) paket. [Då kan du flytta hela paketet ifrån motorn till en verkstadsbänk. Få möjlighet att utöva press underifrån på det trilskande topplocket, kanske anbringa nån smart skruvtving/press underifrån.] Tänk också på att det behövs ett (billigt) verktyg kallat kolvringskompressor för att återmontera cylindrarna eftersom kolvringarna annars fjädrar ut och jäklas. På fråga 2 svarar jag... Det du behöver ha stenkoll på är exakt var varje pryttel satt och hur den var vänd! (Duger liksom inte att förväxla eller felvända saker som kolvringar eller stötstänger, detta eftersom de antas vara slitna - litet individuellt olika inslitna - alltefter vilken position de haft i en förmodligen rätt inkörd motor.) Vanligtvis byter man nog inte kolvringar utan att samtidigt mäta upp cylinderslitaget med mikrometer?! [Antingen är cylinderloppet såpass slitet att `omborrning till överdimension´ anses/ansetts önskvärt, i så fall byts till aningens större kolv med aningens större kolvringar. (Ibland kan man dock ha nöjt sig med att bara `hona´ cylinderloppet, alltså nöjt sig med att sandpappra cylinderns lopp.)] Äh, skulle själv lyft av cylinderpaketen, haft en kolvringskompressor i bakfickan för återmontage, följt mina egna råd enligt ovan. Hur svårt kan de va att återmontera? 😑 Ett trix är att ta befintliga kolvringar och placera på plats i cylindern, därefter mäta ringgapet. Om du scrollar ner litet i DENNA LÄNK så hittar du avsnittet om kolv/piston.

Jo, spelplanen för rekordnoteringen kan gott - per definition igen - få förenklas till sjökortens täckningsområde. (Men gäller det i så fall bara sjöfartsverkets officiella eller även lokalt producerade?) Haha, har i nedanstående bild lagt in Sulviks ungefärliga positon. Sträckan Sulvik-Vänern som ett tjockt och kort streck, samt sträckan N.Vänern-västerhavet tunt och långt. Sammantaget blir ju detta rätt långt, men finns det verkligen ingen farbar norrlandsälv som blir längre? Eller kanske ni listiga stockholmare kan pussla ihop nåt - för Mälaren är ju långsträckt i sig? Bildkälla: PDF smhi

Bra invändning! Men även om accepterar Vänern som ett innanhav så är jag skeptisk till Sulvik? Ständigt dessa jäkla definitionsfrågor men visst finns det en kanal enligt min karta nedan? (En kanal som verkar leda ännu längre bort från `havet´ Vänern och därmed utesluta Sulvik som rekordkandidat?) Bildkälla: Eniro

Fick inte guestssons länk ovan till verkstadshandboken att fungera. (Man måste visst vara medlem o inloggad hos den sajten.) Här en tänkbar alternativ länk; boatinfo.no/lib. (Här behövs inget medlemsskap men man måste dock ha riktig dator, paddor o smartphones funkar inte. Klickar du på min länk så hamnar du direkt på bokuppslaget `dismantling cylinderhead´ i en 45-sidig verkstadshandbok gällande MD 11cd & MD17cd.)

Hej Fredrik! Jag tänker att det finns många definitions-problem inbyggd i din fråga. Vadå hamn, vadå innersta, etc? Förmodligen tänker du på fritidsbåtar, kanske motorbåt med bara nån halvmeters djupgående? (Men tänk på forumet också har kanotister, sådanas djupgåenderäknas nog i centrimetrar, så de skulle nog ha en helt annan åsikt. Även eventulla motorfarare utrustade med `vatten-jet´ kan nog ha tredje åsikt? ) Fast din fråga kan nog stämma till eftertanke för hur olika slags rekord definieras? Förhoppningsvis nappar fler forummedlemmar på din tråd, gissar alltså att kanotister skulle `placera sveriges innersta hamn´ på nåt helt annat ställe jämfört med seglare med typiskt djupgående på mer än en meter. För att inte tala om vattensimmande djur som ålar och laxar. Sedan är ju antalet gångtimmar en viktig faktor då man räknar sjöväg och inte fågelväg? Äh, ett vet jag; Kiruna är VÄRLDENS största stad (till ytstorlek). Och att staden Östersund är SVERIGES geografiska mittpunkt. [Det lärde jag i grundskolan redan på 70-talet så antagligen var de orterna föregångare vad gäller marknads(av)föring??]

Hej Johan, är inte alls bekant med din bilds förmodade visarnål? (För mig framstår det som att fryspunkten hamnar utanför skalan, blir `noll eller oändlig celsius´ , eller mer troligt att du gjort nåt fel?) Så här: Både i fråga om laddnings-tillstånd (batterisyra) såväl som antifreze-vätskan (motorns kylvatten) så kan mäta vätskans densitet, jäkligt känslig mätning eftersom i bägge fallen blir vätske-densiten bara ytterst litet påverkad. (Vill alltså till att man utfört mätningen på exakt rätt sätt, alltså sugit upp exakt såpass mycket vätska - glykol/batterisyra/whatever - så att mätarnålen faktiskt `flyter fritt´ och hamnar på mätskalan. Utan att ha minsta erfarenhet av just din bilds densitetsprovare så tror jag du har missat detta med att suga upp lagom mängd vätska? (En vätskemängd såpass lagom att den känsliga indikatorn tillåts flyta innan den stöter i taket fritt, alltså mellan min/max!?) Mitt tips får bli... gör om mätningen kolla bruksanvisningens råd om hur mycket vätska som skall sugas upp. (Gissar att du gjort fel, inte tänkt på flytprobens ändlägen!?) Bara en fundering.

Angående 1:an i min delskiss ovan... javisst, "WTF" verkar syfta på svordomen `What The Fuck´. (Kollade bl.a. denna pdf över kända akronymer knutna till båtlivet, wtf borde nog funnits med i den rika ordlistan annars?) Måhända är det detta som bildskaparen vill illustrera, alltså att en modern seglares/motorbåtsfarares hjärna måste ha en speciell avdelning för att hantera alla dessa förbaskade förkortningar/akronymer? (Antalet akronymer växer ju ständigt och sprids rätt ohejdat, detta utan hänsyn till ursprunget.) Just ovanstående exemplet WTF (tydligen forumförkortning/svordom) ihop med rymdbaserade satellitnavigationssystemet GPS (GeoPositioningSystem), är liksom skilda världar kan jag tycka? Tja, som en service till övriga googlings-lata... HÄR och HÄR kan man klicka, alltså för att lyssna på de klassiska sånger/shanties (Youtube) som utgör ett annat fält i hjärntecknarens egen hjärna. (Upphovsmannen/tecknaren är gissningsvis irländare?) Förmodligen är det allmänt bra att inte i onödan använda akronymer slarvigt, extra bra att inte sammanblanda vedertagna nautiska akronymer med just nu moderna forumpladderförkortningar!? Äh, bara en surgubbes lilla fundering.

Juridik i all ära men allt behöver kanske inte lösas genom fyrkantiga regler? I bilden nedan har jag skissat en sjävupplevd konfliktsituation seglare emellan, den löstes f.ö. elegant genom en busvissling samt ett leende plus litet pekade. (I medvind hör man ju dessutom bra när ingen har bullrande motor, så vi samspråkade utan besvär, vill minnas att jag saktade farten genom att skota hem storseglet och kunde svänga höger akter om kontrahenten K.) Häpp, hur svårt kan de va? (Kan i.o.f.s gott tänka mig samma situation i nattsvart natt, vilket blir proplematisk men men?) Tja, min `sensmoral´ här får bli... lär alla dina adepter att busvissla (eller använda räddningsvästens visselpipa) för att påkalla uppmärksamhet! Lär dem också att le stort där båtar ligger riktigt nära varandra på parallellkurs. Det mesta kan lösas med litet kommunikation. Fast det där med att frångå `juridikens lagparagrafer´ till förmån för vettig direkt-kommunikation (via visselpipa, gester/sampråk) håller ju knappast juridiskt efter eventuella olyckor! Och än värre blir det kanske vid plötsliga manövrer, detta eftersom övriga seglare/motorbåtare förväntar sig att alla `håller nerverna i styr´ och inte gör `förtida´plötsliga girar (annat än möjligen sista ögonblicket strax innan kollision!?).

Kul bild! Tror jag fattar anspelningarna i bilden hyfsat. Fast nedre vänstra hörnet blir jag litet ställd, se min bild nedan... 1. Är nog nåt trådlöst nätverk som brukar krångla? 2. Är nog ett verktyg som behövs vid dieslars luftande då luft sugits in av bränslepump? (Vet inte vad det heter, men syftet väl att `knipa ihop´ ungefär som skruvtvingar/peanger. Kanske bränsleslangar?) Någon kan väl vara snäll och fylla i mina kunskapsluckor!?

Jovisst, men detta med lovgirighet och CE/ CRL brukar nog vara nästintill grundläggande i seglarinstruktioner. Så visst har mastförflyttning bakåt/framåt stor* inverkan på lovgirighet. Kanske så grundläggande att skickliga seglare i forumtråden glömmer att påpeka? Nåväl, har fixat en bild nedan, avståndet A är grundläggande för lovgirighetens storlek (lovgirighet=båtens tendens att gira upp i vindriktningen). Viss lovgirighet är nog önskvärd, skulle rorsman trilla i spat så märks detta omedelbart genom att seglen börjar fladdra? Dessutom kanske inte båten seglar iväg lika snabbt från den nödställde. Lovgirighet är kanske seglares motsvarighet till motorbåtars `dödmanshand´, läs spirallinor fäst i handleden som omedelbart kan släcka motorn? *PS. Detta med hur stor eller liten inverkan; hur långt behöver egentligen masten flyttas förligt för att motverka överdriven lovgirighet? Har alltid tänkt `centimetrar´ men blir tveksam, det jag kan säga är att på liten båt som Amigo23 så innebar varje steg CA 2 CENTIMETER PER STEG (se min mastfotsbild ovan) framåt åtminstone märkbar förbättring. En annan viktig faktor vid flytt av mast är detta med maststöttning, detta för att under mastens sula kan skrovet lätt mosas. (Tänk på att mastens neråtkraft lätt kan handla flera ton, typ 1,5 ggr båtens totalvikt på båttaket, därför måste hänsyn tas till konstruktörens placering av maststöttning.) DS. Bildkälla: wikipedia

Men...? Nu blir jag faktiskt häpen! Det där är väl sveriges vanligaste slang hos båtbutiker? Säljes som metervara, klipp av en bit och mät med den tumstock som brukar vara fastkedjad strax intill. Ange dimension och längd vid kassan och betala meterpriset. Inte svårare än så? Som exempel har jag valt Viking Yachting för att de har googlingsbar bild. Men vilken båtbutik som helst duger nog? Priset: 25 kr/metern för just dimensionen 10 mm. Jag förmodar att något större tryck knappast kan uppstå i en matnings-slang mellan oljebehållare och bogpropeller. Luftbubblor javisst, men inget större tryck? P.s. Tänkte att Mekonomen kanske är alltför specialiserad på bilar. Kanske är det så att specialisering på just bil ger ett fokus på utbud av oarmerad slang. För googling på slang hos Biltema (som ju också har lite båtprylar) gav inte heller nåt?. Lundgrens är ju egentligen i grunden grossist, alltså leverantör till återförsäljare. Grossister handlar i stora partier, typ minst hela slangrullar. Din länk tycks erbjuda en hel rulle med 5 meters längd som ett objekt med artikelnummer 135-1005, samt alternativa längre rullar i olika kraftigt tilltagna gods-dimensioner. Äh, kolla själv, många varianter har de. D:s Bildkälla: TS egen ovan och VikingYachting.

På min amigo 23 finns två möjliga lägen på tvärpinnen enligt bilden. Seldenmast från 1972 ungefär. Fören ligger f.ö. åt vänster i bild så masten står ganska långt fram. Tror att lite lätt lovgirighet är önskvärt, rodret 5 grader vridet som kompensation är en siffra jag sett? Hittar tyvärr ingen bild på Semonans mastfot men du kanske har liknande och inte insett valmöjligheten?

Hej TS hendersson! För att återknyta till syftet med din förfrågan på forumet så fick jag en idé... Blomsprute-testet (youtube 6 minuter). Vad jag förstår av din beskrivning i trådhuvudet så har du redan bytt mycket i tändsystemet - men ditt öra uppfattar ändock små hackande avbrott i motorljudet? (Om det vore förgasarfel - vilket ofta är fallet då en motor är svag - skulle knappast sådana `småhackanden´ i motorljudet uppstå?) Tändkablarna åldras ju som allting annat, dess isolering spricker med tiden. I kabelisoleringens kanske helt osynliga sprickor kan fukt senare tränga in. `Blomsprute-testet´ kan avslöja sådant snabbt och enkelt, om man har tur? Äh, bara ett tips. Skulle själv utfört och testat blomsprute-sprejning av tändkablaget i halv/hel-mörker enligt videon i ditt läge. Billigt test, snabbt utfört, så varför inte? [Skulle du se gnistor (sparks) eller ljusbågar (arks) så indikerar det isolationsfel, alltså skröpligt åldrade sprickfylld kabelisolering. (Normalt skall ett tändsystems kablage tåla fukt/blomspray, givet att du laddat blomsprutan med vanligt osalt kranvatten.) Bilar skiljer sej från båtar, fukten i havsmiljö är ju salt och leder elektrisk ström så kraven på elektrisk isolation är ännu högre hos båtar.]

Bra råd ovan av hela 4 oberoende skribenter, håller själv med (som den 5:e i raden), byt förtusan TRANSMISSIONS-oljan omgående! Fast en sak förbryllar mig, hur blir oljor `optiskt sett´ så kolsvarta? Vad gäller MOTOR-oljor så tror jag att svärtan består av sotpartiklar. (Den gyllengula olja som vi häller in i motorn vid oljebyte missfärgas ju snabbt till sot/spillolje-utseende!?) Men i transmissionen (under vattenlinjen) kan ju knappast kolvsot förekomma? Gissar att TS själv haft hand om båten under många år - och därmed bäst kan dementera min hastiga misstanke `motor-svartspillolja inför köp´?? Hoppas på att forumets smörningsproffs kan förklara den optiska svartheten/svärtan i en drevolja utan att nämna de kol/sotföroreningar som drabbar motoroljor?? /Thomas

Mackey, tror inte att du med gott samvete skulle ha sålt flytvästen i mitt scenario ovan. (Om den manipulerats genom olika åtgärder som tynger och minskar flytförmågan?) Men båtar går ofta bra att sälja på andrahandsmarknaden, och eventuella "upplysningar" går sakta förlorade i tredjehandsledet. Vidhåller att TS facebook-vänner tycks ha reagerat bra och fullt adekvat, att i smyg sabba en båts (eller flytvästs) flytförmåga, och sedan ha mage att sälja eländet vidare är oärligt. (Trots eventuella "upplysningar" till nästa köpare.) Kan jag fundera, och kanske spetsa till en samvetsfråga?

Hej Dava, att manipulera en båts flytförmåga är sabotage! Eller åtminstone jäkligt själviskt! Men okej, om du på `heder o samvete lovar´ att inte sälja dödsfällan i andra hand, visst går det väl att knapra på säkerhetsmarginaler. Bränn upp hellre båten än att sälja vidare i framtida andrahands-marknad. Kan jag fundera. Bildkälla: Davas egen avartar

Glad att Du frågar! Saken är den att många forumtrådar blir smått obegripliga eftersom ovidkommande inlägg typ skämt ironier ofta ger onödigt stor `o-överblickbarhet´ (Man får kort sagt ofta vid internetsökning som leder till just forum kämpa med svårigheten att skilja `agnarna från vetet´. Alltså plöja ovidkommande textmassa, ofta försöka begripa smått obegripliga korshänvisningar etc.) Är bekväm med ett skämt även i seriösa forumtrådar där ju båt/motorägare söker svar på sin undran. Frågeställaren/ trådskaparen förtjänar alltid att bemötas med respekt är min grundinställning. Men skämt/ironier riskerar att trasa sönder läsbarheten, riskerar allmänt att göra forum mindre läsvärdiga än de annars skulle vara. Kan jag tycka. Ett skämt (bojsänket) är okej men du har framhärdat skämtet i många inlägg ovan, och det borde du sluta upp med. (Är du förresten okej med att jag ber admin rensa forumtråden ovan från allt tjafs om bojsänken. Inklusive alla mina egna inlägg. Fast ditt urprungliga skämt kan nog gott få ligga kvar.)

Seriösa och motorkunniga forummedlemar drunknar tyvärr i pladder...

Själva utgångspunkten för all riggdimensionering tycks vara det `Rätande Momentet RM´. En av Seldens manualer beskriver kortfattat grundprinciperna i länken nedan. (Där beskrivs också praktiska krängtest för utröna just RM.) Förmodligen är det lämpligt att ha koll på RM hos den tilltänkta projektbåten i ditt fall. Typ; Har den högre RM än Maxi77 så kan mast/rigg vara för klent dimensionerad. Har den däremot lägre RM än Maxin så kan riggen bli onödigt kraftigt dimensionerad. Fast i så fall minskar ju också kraven på röstjärnens infästning vilket kan underlätta. Inte lätt detta, men intressant! 🙂 Bildkälla: Seldens pdf-manual sid 72-74