Gå till innehåll
torsdag 25 april 2024

aakeoe

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    42
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

0 Neutral

Om aakeoe

  • Placering
    Fänrik

Senaste Profilbesöken

Blocket med senaste besökare är inaktiverat och visas inte för andra besökare.

  1. Båda fabrikaten duger säkert bra till trolling. För några år sedan provkörde jag en Arvor 215 med omkring 100 Hk diesel. En perfekt trollingbåt om det inte vore för sjösättningsproblemen med rak axel, det ställer ju högre krav på trailramp än vad en en utbordare gör. Men du kanske inte drar omkring så mycket? Under 10 år hade jag en Hansvik 700 liggande permanent i Vänern och en liten trollingbåt med utbordare för andra fiskeutflykter. Tryggt och rejält med inombordardiesel och rak axel och jag saknar min Hansvik. Numera en Crescent Virgo med Yamaha 115 Yamaha 8 och även den går fiska från. aake
  2. Förgäves försökt hitta en intressant referens om blixtdödade i Florida, vilket jag läste i National Geografic på 90-talet. Men ni får läsa denna i stället: http://news.nationalgeographic.com/news/2003/05/0522_030522_lightning.html I den artikel jag letade framkom mycket intressanta uppgifter, exempelvis genderaspekten. Mer än 90% av de blixtdödade i Florida var män. Inte nog med att vi tvingas ut på sjön för att fånga fisk alltså. Himmelsskriande orättvisa! aake
  3. Oglaserat lerkrus fungerade bra för att hålla dricksvattnet svalt i ökenvärme. Obetydlig vattenförlust, men duger inte för att kyla annat än vattnet i kruset. aake
  4. Vid torr värme, som vid Medelhavet sommartid, fungerar avkylning genom avdunstning av vatten, alltså utan kompressor (men med vattenpump och fläkt). Kylanläggningar som arbetar med denna princip drar obetydligt med el och finns att köpa genom husbils- och husvagnshandeln. Men jag kan tänka mig att din begränsade tillgång till sötvatten utgör ett hinder för denna lösning. Vid resa i Afganistan i min ungdom (1964 - 1965) såg jag en finurlig lösning på problemet. Man hade ersatt den vägg i huset som var vänd mot den nästan permanenta ökenvinden med ett tjockt lager palmblad och på palmbladen öste man upp vatten någon gång per timme, med resultat att man nästan huttrade inomhus trots mer än 40 utomhus. Ngt liknande borde gå att ordna ombord, med en lämplig väv uppspänd på däck vid ingång till kajutan och en fläkt? aake
  5. Min förra sportfiskebåt, en Hansvik 700 Combi köpte jag beg. -97 för 185.000:-, körde den 1.100 timmar (2½ l diesel/h i trollingfart), tog oräknelikt många laxar och öringar på Vänern och sålde sedan båten efter tio år för 315.000:-. Visserligen kostade jag på båten en del, men det gick ändå med vinst, ssk om jag inte räknar med den dioxinbelastning jag dragit på mig av allt fiskkött. aakeoe
  6. Runt 100:- per kilo torskfilé (och per kilo öring) i driftskostnader. Investeringskostnaden har jag ingen som helst lust att räkna på; huvudsaken är att min hustru köper argumentet om att det handlar om investering i produktionsmedel! aakeoe
  7. Genom åren har jag haft ett par olika fabrikat av hydrauliska trimplan och dessa har fungerat bra. På min nuvarande trailerbåt (Crescent Virgo med Yamaha f115 Yamaha f8 heavy duty) som jag köpte ny sommaren -08 valde jag QL vertikala elektriska trimplan eftersom det inte gick få plats med konventionella trimplan på den sida som den lilla trollingsnurran sitter. De nya trimplanen har fungerat problemfritt. Lätt att trimma. Ett klart plus med de nya trimplanen är att de automatiskt går upp när man vrider av tändningen, ingen extrautrustning krävs för detta (som för mina tidigare Bennets). aake
  8. Är du säker på att det handlar om bäcköring? Om din bäck är reproduktionslokal för sjölevande öring så ställer du till skada. Hur långt är det till bäckens utlopp i större vatten? Finns absoluta vandringshinder nedströms? aake
  9. En gardering kan vara att låta montera en löstagbar extra dragkrok framtill på bilen och alltså backa upp båten, då klarar du garanterat uppdragning på alla ramper. aake
  10. Vid fisketur utanför Tröndelagskusten i onsdags så hamnade jag i ett intensivt åskväder drygt 15 sjömil utomskärs. Blixtar i alla väderstreck. Det blåste även upp så pass att jag fick hålla igen ordentligt på farten vid gång bort från ovädret. Min autopilot (Raymarine ST 6001, hydraul) fungerade inte alls i åskvädret och jag funderar på om det är gyrot eller om det är autopilotens datorhjärna som stördes av den elektromagnetiska oredan i luften? Magnetkompassen fungerade ua. Jag har aldrig märkt sådana problem tidigare vid åska. All funktion återgick till det normala när åskvädret var över. aake
  11. Sparre Den var bra, vare sig man får tro på den eller ej. Men tjyvar kan gå långt i nedförsbacke för några kronor i vinst. Det senaste jag blev bestulen på var handtaget till min trailerwinch (när jag var ute på fisketur). aake
  12. Bossee Samma rutiner här, men ett kompletterande larm är bra. Ssk för en fiskare som gärna låser in all fiskeutrustning i båten. Använt larm sedan -91 och sedan dess sluppit inbrott i båten, trots att en gång båtarna på båda sidor om mig blev länsade (Sunnanå hamn, Mellerud, i mitten av 90-talet). aake
  13. Visst går det försvåra för tjuvarna, men risken är att skadorna ökar. Jag själv och/eller kompisar har fått uppleva: Söndersågad akterspegel, avbrutet motorfäste, avsågad Y-bom, fällda träd (30 cm tjock tall med härdad kätting runt). Sedan flera år kör jag med alla luckor, dörrar och motorer larmade (GSM-larm) och har fått ha egendomen i behåll. aake
  14. Jag försökte med en uv av plast (köpt från Hjertmans). I högsta grad kontraproduktivt! Före uven endast besök av måsfåglar, men uven gjorde även kråkorna intresserade av min båt. Ett intresse som hållit i sig långt efter att jag kapitulerat och avlägsnat uvatrappen. Mycket nyfikna, uppfinningsrika och destruktiva djur. aake
  15. Hej bossee! Jag tolkade ditt inlägg rätt, men använde fel benämning på ekolodsmonteringen; genomskrovs står väl för när givaren är dragen genom skrovet, men det var montering inne i skrovet som jag ville ifrågasätta och de inlägg du citerar beskriver ju faktiskt montering av givare inne i båten med ekolodsignalen genom skrovet. Att detta kan fungera relativt bra genom glasfiberskrov (utan sandwichelement) har jag handfast erfarenhet av, men genom metall??? Med de krav på upplösning och djuptagning som jag har vid havsfiske i Norge så skulle jag själv inte vilja chansa på en sådan montering. I vart fall inte utan ytterligare referenser (med jämförelse av prestanda). Mina fiskelod de senaste decennierna har arbetat på två olika frekvenser och dessutom med två olika givare med olika konvinklar och jag föreställer mig att ett metallskikt mellan givare och vatten kan tänkas störa signalen på flera sätt. Enligt min praktiska erfarenhet så fungerar bronsgivare under skrovet bäst även om aktermonterade plastgivare har sina fördelar på en trailerbåt. Jag håller med om att det sannolikt fungerar bra med limmad givare i aktern, men varför experimentera med detta när det finns utmärkta färdiga lösningar i form av ledade fästen möjliga att fälla upp vid behov (vid sjösättning) och som slår upp om man råkar köra på något i sjön? aake Senast ändrad av aakeoe | 22 maj 2009 | 07:28
×
×
  • Skapa nytt...