Jump to content
Monday 10 August 2020

IngemarE

Medlemmar
  • Content Count

    2,094
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    23

Everything posted by IngemarE

  1. Ok ! Men du som handlat av företaget kan kanske bringa ljus i min undran vad företaget egentligen heter ?
  2. Det jag tänkte på var rubrik/menytexter som Teckninsk specifickation och en del annan spännande stavning. Just nu fungerar inte länken till Byggskolan - bildspel heller. Men det kan ju vara tillfälligt, för jag har fått upp detta innan. Sedan talas det i pdf-dokumenten om not när det menas nåt, emedan det som verkligen ÄR not och fjäder också refereras till men som han sponten o.s.v. Under Om oss finns heller inte något mer om företaget, utan det handlar om annat. Visst, det är petitesser. Men sådana saker brukar inte ett proffsigt företag släppa upp på sin hemsida, dvs deras ansikte utåt. Och vad som dessutom är viktigt är att i alla fall jag inte hittar något företag som heter som de uppger, dvs Candeck-någonting, på de vanliga sidorna som ratsit.se m.fl. Jag har under de snart tio år jag haft Flexiteek kompletterat med mer i ett par omgångar. För mig är det därför viktigt att företaget jag tänker handla av verkar vara ett sådant som jag tror kommer finnas kvar ett tag. Kanske är överdrivet petig med att kolla sådant här innan jag handlar, men oroväckande ofta är just signaler som att företagsnamnet inte riktigt stämmer och dylika småfel på hemsidan inga falsklarm. Vad gäller företagsnamnet är det sällan så illa att företaget inte finns utan att det istället är ett annat företag bakom, typ Lasses alltjänst. Men som kanske nästa år kör truck istället . Senast ändrad av IngemarE | 04 september 2011 | 15:45
  3. Jag har haft Flexiteek på min båt i snart tio år. Helt suveränt, bleknar inte, ändras inte och totalt underhållsfritt. Men det är inte billigare än vanlig teak. Återförsäljare finns i både Sthlm & Gbg-krokarna tror jag. Titta på Flexiteek svenska hemsida. Det finns en som säljer något som heter Teakiplast på Blocket också. Men företaget som uppges i annonsen finns inte under det namnet och de svarar inte när man fyllt i kontaktformuläret på hemsidan (en hemsida som verkade rätt hemmasnickrad med väldigt mycket stavfel). Dessutom är produkten tydligen ett plagiat av Flexiteek (som har patentet), som tidigare någon brittisk numera kursad firma sålde. Tek-dek kollade vi på, men färgen var inte riktigt tilltalande (för chokladliknande). Dessutom betalar jag hellre lite extra och får en färdig panel att limma på plats gjord av proffs, än att pilla ihop den själv av plastremsor. Det skall ju hålla ihop år efter år också. Men smaken är ju olika. Senast ändrad av IngemarE | 01 september 2011 | 22:38
  4. Det framgår inte om motorn är sjövattenkyld eller färskvattenkyld. I det sistnämnda fallet har du ett slutet system med ett expansionslärl á la bil, och värmeväxlare som växlar värme mellan sjövatten- och det interna färskvattenmsystemet. Har du ett slutet glykolsystem på motorn, färskvattenkylt, sitter termostaten (termostaterna) med största sannolikhet i det, och varmkörning är inte aktuellt för dig. Sjövattnet passerar bara värmeväxlarna och är aldrig inne i blocket. Men givetvis måste du dra igenom glykolblandning som vanligt i alla fall, för att få frysskydd i sjövattensystemet.
  5. Tipset ovan om att ändra trim o.s.v. är nog bra på kusten, men för oss på Vänern/Vättern är det knappast aktuellt då vågorna varken är långa eller konsekventa. Jag brukar säga att Vättern nog är den enda sjön jag vet där det kan komma vågor från alla fyra vädersträcken nästan samtidigt... Redan vid en våghöjd på 1m kan det börja rista bra även i vår båt (9,5m/4,5 ton, köl/rak axel), eftersom vågorna är så branta att man rätt som det är råkar ut för mer eller mindre fritt fall. Vågorna in från sidan är direkt livsfarligt i grov sjö på dessa insjöar (om man inte surrat fast sig), och i medsjö gäller det att hitta en synkronisering med vågorna. Men just i medsjö på insjöarna har jag upplevt det behagligare att lägga upp fören med trimplanen och dra på i 17-18 knop. Autopiloten på snabbaste respons rattar sedan båten rätt om den börjar skära på nersidan av vågorna eller när de tillfälligt är inkonsekventa. Om man vågar, vill säga..... Sedan gör undervattenströmmar, temperaturskiktningar och de stora djupen (Vättern är 128 m djup strax här utanför) att det även vid total bleke plötsligt kan komma ett par tre meterhöga dyningar från ingenstans. Den som inte varit ute på någon av dessa våra största insjöar när det börjar bära sig dumt åt har nog svårt att förstå vad man pratar om. Titta gärna på denna på en av färjorna mellan Visingsö & Gränna. Kul arbetsmiljö
  6. Du bör ju ha 10V över glödstiftet i alla fall. Justera pumpen tror jag är fel väg. Den får för täta pulser och att försöka skruva ner den är bara att mildra symptomen. Min D1L (1700W max) var lite i klenaste laget för vår båt. Valde mellan D2 och D4, och eftersom priskillnaden inte var så stor (gav kring 12'-13' för en sats på mässrea) så blev det en D4. Det ångrar vi inte ! Oftast går den på smygfart och 1000W, och då är den så tyst att jag måste hålla handen framför utblåsen för att märka att den är igång. Drar väldigt lite ström i det läget också. Maxeffekten räcker för att värma hela uteplatsen under kapellet på akterdäcket också, även om det kanske bara är 10°C utanför duken. Jag drog redan från början lite grövre slang än vad D1L krävde. Hade 75 mm fram till första utblåsen (varav ett inte skall gå att stänga). Bytte till 90 mm första biten efter värmaren när jag monterade akterdäcksutblåset. Så summa summarum är att jag kunde återanvända i alla fall 75% av alla slangar. Att lämna in värmaren för reparation tror jag inte är värt. Sälj den som reservdelsvärmare på Blocket för någon tusenlapp och investera i en ny. Senast ändrad av IngemarE | 28 juni 2011 | 12:22
  7. 220 tick/minut är alldeles för mycket i uppstartsfasen. 60-90 tick per minut vill jag minnas är mer normalt. Sedan lurar jag på om pumppulsen kommer från fläktmotorn på denna modellen, eller om det var på gamla X-serien det var så. Blåser fläkten ordentligt ? I annat fall kan det vara fläkthjulet som lossnat, vilket får motorn att gå på högre varv än den skall och - om jag minns rätt - också ge för snabba signaler till pumpen. Men kolla: 1. Är det spänning på glödstiftet när den försöker starta ? 2. Vad är det för spänning på glödstiftet ? Du skriver inget spänningsfall, men en kabel som blir varm blir det just av spänningsfall (förlusteffekten = U x I). 3. Går fläkten ? Tycker det låter som att den försöker starta men ger upp, eftersom tempgivaren på luftutblåset inte givit signal om att den startat (=blivit varm) inom en viss tid. Hade denna signalerat varm skulle den inte gå att återstarta med en gång. Men den vita röken tyder också på att den inte tänt ordentligt heller. I värsta fall är det elektronikfel som gör att pumpen går alldeles för fort. Att avgasslangen blir tokvarm närmast värmaren är fullt normalt. Varken på min gamla DL1 eller nuvarande D4 Airtronic går det hålla på avgasslangen någonstans när värmaren går.
  8. Sjövattenkyld MD17C har termostat på 55-60° (p.g.a. saltvattnet), medan färskvattenkyld skall ha 75°C, dvs temperaturen där den börjar öppna. Det var m.a.o.rätt termostat i din motor. På färskvattenkylda brukar det även sitta en annan temperaturgivare, för att få ner nålen i det gröna området så att allt ser normalt ut vid den då något högre temperaturen. Mätaren är ju i original inte graderad i grader. Gott dock att du hittat en orsak. Det är inte ovanligt att kylningen - i synnerhet med färskvattenkylning - på dessa är lite klen. Gamla kylkanaler med allt vad det innebär kan också göra sitt. Därför är det inte ovanligt att det också genom åren monterats en oljekylare (enkel att montera, mellandel vid oljefiltret), som då gör susen på kylningen. De dyker upp på Blocket titt som tätt, om du skulle vilja uppgradera.
  9. Nja..... VHF behöver egentligen inget fast nät. Det går utmärkt med punkt-till-punkt-förbindelse till de närmaste fartygen. Dessutom finns väl fortfarande ett passningskrav på kanal 16 ? Tycker Stockholm Radio och den formella sändningsmöjlighet som fås via PTS blandas ihop i tråden. Jag använder VHF:en i huvudsak för att kommunicera med båtar inom direktlänkavstånd, samt för allmän kommunikation med bekantas båtar. Icke att blanda ihop med utnyttjande av Stockholm Radios kommersiella tjänster, som jag aldrig känt något behov av. Om deras tjänster faller bort eller inte berör mig föga, och min VHF kommer fungera lika bra för det. Dessutom vet jag att SSRS passar kanal 16.....
  10. Du menar säkert rätt, men bara för tydlighetens skull: Anropssignalen får man i sitt VHF-tillstånd från PTS. Det har ingenting med Stockholm Radio att göra.
  11. Lysdioderna har - liksom vanliga dioder - ett framspänningsfall som måste övervinnas för att de skall lysa. Men detta är ingen absolutsiffra, utan varierar stort som funktion av strömmen genom den (hur starkt den lyser), temperatur och exemplar. En vit som lyser svagt snor kanske runt 2,2V, en som matas med maxströmmen runt 3,5V. Parallellkopplar man två LED direkt över varandra så blir det ofta pannkaka, eftersom den med lägst framspänningsfall får den högsta strömmen. Och ökad ström ger ökad temperatur, och en ökad temperatur ger ett lägre framspänningsfall. Skillnaden mellan dem kommer alltså i värsta fall att öka. LED är strömstyrda, till skillnad från glödlampor som man oftast spänningsstyr. LED kopplas därför i serie och inte parallellt. Hur många LED som kan seriekopplas beror då på max tillgänglig spänning i första hand (jämför glödlamporna, där det är max tillgänglig ström som styr antalet man kan koppla in). Dessa drivdon av enklare modell reglerar strömmen från en bestämd inspänningkälla, och summan av maximala spänningsfallet på inkopplade LED får inte vara högre än matningsspänningen. Och helst med lite marginal. 3x3,5=10,5V, 4x3,5=14V. Mer avancerade drivdon kan switcha upp spänningen (varning dock för radiostörningar !) och begränsas inte av matningsspänningen vad gäller antalet LED. En inte helt tokig kompromiss kan vara att koppla tre LED i serie och sedan begränsa strömmen med ett motstånd. Visserligen bränner man bort lite effektivitet i motståndet, men lösningen är väldigt enkel. Jag har själv dimbara LED-spot'ar på detta sätt, där dimmern helt enkelt är en spänningsregulator som gör att jag kan variera spänningen mellan 7-12V (7V/3 st LED = 2,3V, dvs LED'arna lyser nästan ingenting alls). Tomas99 m.fl. är inne på ett bra spår också. Tror du kan plocka en hel del av vad skribenterna ovan redan skrivit. Se gärna min artikel i PB under förra året (tror det var marsnumret) för kopplingsschema och formler för förkopplingsmotstånd, men även andra saker som färgåtergivning och färgtemperatur. Senast ändrad av IngemarE | 11 mars 2011 | 08:37
  12. Aldrig mer engångsgrill.... Kör numera med en liten gasolgrill NoName med knapp/piezotändning. Praktiskt plastfodral har den också som både är väska och ett bord att ställa tallriken med grillobjekten på. Utfällbara ben och en tefal-behandlad stekplatta istället för grillgaller (otroligt smidigt att göra rent). Köpte den av en snubbe som annonserade på Blocket, en entreprenör som hade köpt upp grillar som varit överblivna Bingolottovinster (?) med skadade/uteblivna kartonger. Grillen är egentligen gjord för vanlig gasoltub, men jag kör på engångsflaskor. Räcker många grillar. Köpte en gasbrännarhistoria med slang och anslutning till engångstub från Biltema och korsade med grillen, och vips fungerade den på engångsflaskor istället för stora standarddito. Grillar f.ö. aldrig i båten, utan lyfter över grillen i land. Båtgrannar som kämpar med sina engångsgrillar brukar efter ett tag fråga om de får låna min grill när de tröttnat . Edit: Stavfel.... Senast ändrad av IngemarE | 07 mars 2011 | 10:21
  13. Rätt. Men ändå är det en sak som gör mig förundrad. Och det är hur branschen lyckats få folk att tala om LED-TV när det egentligen bara är bakgrundsbelysningen som ändrats från kallkatodslysrör till LED. Det är ju fortfarande en LCD-TV med samma teknik för att skapa bilden. Det är bara ljuskällan bakom som skiljer. Undrar vad de skall kalla bildskärmar som verkligen är uppbyggda med LED, när de börjar hamna på Stormarknaderna. Namnet har ju branschen redan tecknat in för en variant av LCD-TV. Men LED-TV (på riktigt) finns redan, men är i allmännhet en ganska stor sak (t ex jumbotron på hockeyarenan) eller som små skärmar i bärbara saker (organisk LED, O-LED). Och förresten har ju LCD med LED-bakgrundsbelysning funnits i ganska många år i bilstereodisplayer, digitalklockor och annat. Tror inte någon skulle vilja kalla dem för LED-display. Där är det uppenbart att LED-display är något helt annat än en med LED bakgrundsbelyst LCD.... Ber om ursäkt för utsvävningen, men kunde inte låta bli Senast ändrad av IngemarE | 01 mars 2011 | 14:36
  14. Låter rimligt. MEN, det är egentligen inte skylten som är det viktigaste. Många CE-trådar fokuserar egentligen felaktigt på skylten. En skylt kan ju vem som helst tillverka och klistra dit. Det viktigaste är överensstämmelsedokumentet, som intygar att båten uppfyller det och det och som någon ansvarig måste ha skrivit under. Men att få loss ett sådant dokument på din båt från en importör som just ditt exemplar inte passerat (och som de inte tjänat några pengar på) kan nog vara värre. Frågan är varför tillverkaren inte har detta med från början, om båtarna nu verklligen är identiska ner på alla detaljer.
  15. Inte konstigt egentligen. Samma sak med t ex husbesiktning - det är kunden/uppdragsgivaren som besiktningsmannen har ansvar mot. Alltså i praktiken den som betalar för uppdraget, i dessa fall oftast köparen.
  16. En eloge till dig att du svarar här, så vi får en aspekt på saken även från BBR:s sida. Särskilt viktigt eftersom den aktuella besiktningsmannen påstår sig ha BBR i ryggen. Nu vet vi ju (via källan) att det inte bara är lurt med den s.k. besiktningsmannens företag, utan också att hans påstådda förordnande och förtroende från BBR inte heller stämmer. Mindre lämpliga personer kommer dock alltid att finnas och dyka upp i alla yrkeskårer, men att BBR lyfter bladet från munnen och tar ett tydligt avstånd från sådana är i alla fall en sak som jag känner ger pluspoäng. Senast ändrad av IngemarE | 06 januari 2011 | 13:35
  17. Ja, om det gäller momsregistreringen. Har man omsättning under en viss (ganska hög) summa och enskild firma kan man göra momsredovisningen i den årliga deklarationen. Då är man inte momsregistrerad (och gör ingen månatlig redovisning). Nej, vad gäller F-skatt. Den kan/bör du ha redan vid fåtal uppdrag. Har du inte F-skatt är det den som ger dig uppdrag som skall ombesörja att beloppet som är din skatt och sociala avgifter betalas in till Skatteverket. Teoretiskt kan man bedriva firma så, men den som skall anlita dig upplever det nog som både knöligt och konstigt. I vissa fall kan företagaren av olika anledningar få avslag på sin F-skatteansökan eller anlitas utan att ens ha någon firma. Spelar man bara med öppna kort om detta så är det egentligen inget konstigt. I min närhet finns exempel på musiker som anlitas för olika uppdrag, och från deras arvode dras en summa som helt enkelt uppdragsgivaren betalar in till Skatteverket. Men det verkar inte som att denne besiktningsman upplyst kunden om den biten..... Viktigt är också att komma ihåg att det är kunden som tar risken när denne anlitar någon för en tjänst som inte har F-skatt. Det är ju denne som kommer vara skyldig Skatteverket pengar. En del mindre nogräknade företagare kör utan F-skatt (men talar inte om det) och har således ingen skyldighet att betala in skatt och sociala avgifter på det de får in. Det går ofta bra ett tag. Vad gäller just båtbesiktning så står det ju dock i organisationens regler att de anslutna besiktningsmännen är (skall vara) egna företagare med F-skatt. Senast ändrad av IngemarE | 05 januari 2011 | 19:47
  18. Det är också lite märkligt att firman registrerades för F-skatt först 2006, trots att den startade 1988. F-skatt och vad det innebär har ju funnits i alla fall sedan 1995. Och precis som du skriver - avregistrerats från F-skatt redan efter mindre än ett år. Men det kanske trots allt finns en förklaring, även om det i mina ögon ser något märkligt ut.... Senast ändrad av IngemarE | 05 januari 2011 | 18:53
  19. Nu kan jag inte låta bli att lägga mig i den här tråden. Sliten motor p.g.a. vevhuskompression ? Precis som redan nämnts kan man lika gärna få kompression i vevhuset beroende på igensatt vevhusventilation. Jag har själv sett detta på en motor där det var så enkelt att slangen hade ett knä på ett skymt ställe. Beroende på motorkonstruktion är det också vanskligt att mäta detta via oljepåfyllningen, eftersom man då mäter ev. övertryck under ventilkåpan och inte i vevhuset. Betydligt mer rättvisande är att mäta det via oljestickehålet, då får man en bra bild av vevhustrycket och vevhusventilationens status. Men om den är sliten eller ej, det avslöjar ett kompressionsprov betydligt bättre. Tycker det är ytterst märkligt att inte kompressionsprova motorn utan göra diverse annat som uppenbarligen baseras på tyckande och egna idéer. I synnerhet som kompressionsprov ger ett siffervärde som enkelt kan matchas mot tillverkarens. I BBR:s dokument över besiktningsprocedur står också att båten måste vara torr och stått på land ett tag för att fuktmätning skall kunna utföras. Här lyftes den uppenbarligen upp och mättes direkt, vilket inte är enligt BBR:s procedur. Eller hur ? Att göra tjänster mot betalning utan att ha F-skatt eller vara registrerad företagare är inte heller så lysande. Framförallt så är det ju då uppdragsgivaren/kunden som är skyldig att betala skatt och soc-avgifter till Skatteverket för besiktningsmannen. Undrar om de blivit upplysta om detta ? Det är också i strid med BBR, som skriver Medlemmarna i Båtbesiktningsmännens Riksförening arbetar i självständiga företag med F-skattesedel. Har därför svårt att finna någon trovärdighet i påstående som hedersmedlem och att BBR står bakom o.s.v. när flera av deras regler inte uppfylls av denne besiktningsman. Edit: Påminner lite om en snart 80-årig farbror som annonserar på Blocket. Han säljer och installerar luftvärmepumpar. Viljan är nog god, men sättet att skriva och annat runtomkring skriker lång väg att detta är en person som borde gått i pension för länge sedan. Men han har å andra sidan i alla fall företag och F-skatt..... Senast ändrad av IngemarE | 05 januari 2011 | 14:45
  20. Nej, jag tror inte den ligger utlagd på webben. (PB = Praktiskt Båtägande).
  21. Det var en artikel i PB för ett par nummer sedan som handlade om att bygga egna undervattens-LED till en bråkdel av priserna som nämns. Ingjutna och tillräckligt små/grunda för att limmas fast med Sikaflex på lämpliga ställen.
  22. Noterar också att rubrikerna på åtminstone några av prylarna är missvisande, eller egentligen direkt felaktiga. Jag är på jakt efter en AIS-transponder (sändare), alltså inte bara mottagare. Men det som kallas AIS-transponder i auktionen är inte en transponder (sändare) utan bara en vanlig mottagare/receiver för AIS. Visst, det begriper man kanske om man läser vidare, men ändå. Jo, jag har sett auktionerna på riktiga transpondrar ocks, men de är redan nu dyrare än vad de kostar på Tradera när firman auktionerar ut dem där. Dessutom den gamla modellen. (Transponder enligt Wikipedia: (teleskopord av engelska Transmitter-responder, sändare-svarare)
  23. Funkis skrev: Men på något sätt måste väl ett antal kilowatt-timmar försvinna om man byter en ut lampa mot en lågernergidito? Så utan att räkna ens med papper och penna ( är ju faktiskt el-ingenjör från början alltså... ) så blir det ju en miljövinst på det viset Nu undrar jag om du skojar eller menar allvar.... Det har aldrig slagit dig vart energin och kw-timmarna som glödlampan INTE omvandlar till ljus tar vägen ? Alltså det som lågenergilampan har mindre av ? Tror du att det bara försvinner ....poff ? Ingen energi kan förstöras, bara antaga olika former. Inte heller verkar tanken ha slagit dig (och rätt många miljömuppar) att denna bieffekt i form av värme som glödlampan ger mer av faktiskt är något vi vanligen behöver här i norden under den mörka årstiden, när lamporna används flitigast. Och som helt eller till viss del måste ersättas med energi från annat håll om det inte kommer från glödlampan. I varmare delar av Europa må situationen vara något annorlunda, men hos oss gäller inte samma argument. Jag har f.ö. själv ett akvarium som står och lyser och går en stor del av dagen nu när dagsljuset är kort. Räknade ut att det är rätt många kwh på ett år. Diskuterade detta med några bekanta för en tid sedan, varav en av dem (miljömänniska på kommunen) på fullaste allvar utbrister: -Men tänk vad energi alla skulle spara om de hade LED-belysning på sina akvarier. Knappast. För då skulle jag behöva dra på elelementen i det rummet i motsvarande grad. Men den kopplingen förstod hon inte, och uppenbarligen är det lite svårt att greppa för en del... Senast ändrad av IngemarE | 03 november 2010 | 15:45
  24. Men terawattimmarna försvinner ju inte bara för att kostnaden tas av konsumenten ? Min poäng är ju att de måste skjutas till - helt eller delvis - från annat håll. Oavsett om det är politiker som försöker vinna poäng eller om konsumenterna åker på kostnaden så handlar det ju om energi. Antingen avges värmeenergin av det vi kallar glödlampor eller av element som inte ger ljus som bieffekt. Ibland via värmepump för att det skall gå åt något mindre. Jag är ytterst förvånad att så många går på dessa tankevurpor, och tror att hela skillnaden i effekt på en glödlampa och lågenergilampa är en ren energibesparing. Samma personer som dessutom blundar för att lågenergilampor både innehåller en massa elektronik (som ofta går sönder innan lampan är slut), som snart är vår största källa till kvicksilveravfall och dessutom ger ett ljus som sällan är speciellt bra ur färgåtergivningssynpunkt.
  25. ...räkna lite på det ? X stycken familjer gånger Y stycken lampor gånger antal watt blir terrawatt ganska snabbt Men det är ju just detta som är tankevurpan - som de flesta förbudsförespråkare inte kan/vill förstå: Var går dessa onödiga terawattimmar idag ? Jo, de måste ersättas till stor del av uppvärmningskontot. Har man direktel är faktorn nära 1:1 - alltså nästan ingen besparing alls (något förenklat eftersom en del lampor inte sitter så placerade att de gör värmemässig nytta). Har man värmepump är det fortfarande så att besparingen inte är några 100%. Kanske på sin höjd drygt hälften. Dessutom har vi lite andra förhållanden här uppe i Sverige/norden än i Europa. Förhållanden som man heller inte talar så högt om när man kopierar argument från kontinenten. När vi behöver förlustenergin som värme minst (på sommaren) har vi så ljust att lamporna är tända minst. Och tvärtom.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy