Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024

IngemarE

Silvermedlem
  • Innehålls Antal

    4 841
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    213

Forum Inlägg postade av IngemarE


  1. Min erfarenhet är bara en enda sommar, och en dålig sådan dessutom. Men en hel del tid har båten använts i och kring hemmahamnen, och där får den mest bara laddning via solpanelerna (160W).

     

    Jag är lite "försiktig" av mig kanske, och har inte jagat allra snabbaste laddningen. Kanske just för att solpanelerna alltid har lång tid på sig i hemmahamnen, och de kan dessutom inte ge så mycket som skulle snabba på laddningen i alla fall (dvs de ger vad de orkar, som ju är ganska mycket lägre än vad LiFePO4 skulle kunna dra i sig). Eftersom jag även laddar 2xAGM till motorn via samma solpaneler är toppspänningen från dessa satt till 14,0V efter skiljedioder. Ja, jag har en hemmabyggd MPPT-regulator med utgångar för två batteribanker som är isolerade med dioder från varandra men måste ha samma toppspänning. Har dock inte sett några problem med det - både LiFePO4 och AGM blir fulladdade utan att fara illa, och eftersom solpanelerna ändå bara i praktiken kan ge 8-9A på topp så är optimering för snabbare laddning rätt meningslös....

     

    Generatorn "120A" laddar motorbanken (2x100Ah) direkt, och LiFePO4 via 2 st Victron 30A DC/DC som ligger parallellt. De är inställda att kicka in vid lite olika inspänning och via enableingången kopplad till KL15 (tändningsplus) så kommer de aldrig gå in alls om inte motorn går.

    Min förbrukarbank på 3x100Ah LiFePO4 skulle kunna laddas med mer än 60A och generatorn klarar nog lite mer last, men jag upplever ändå att laddningen är snabb nog. Kanske för att jag fortfarande minns hur lång tid det tog att ladda förbrukarsidan när jag hade AGM.... 😉

    Har plats för ett fjärde LiFePO4 men de jag har ger mer "användbar" kapacitet än de tidigare 4xAGM á 100Ah och just den modellen jag har klarar dessutom en kontinuerlig urladdning på 150A/batteri (450A totalt). Och mer blir det inte, eftersom bogisen numera går på motorbanken.

     

    Sedan har jag ju mycket riktigt motorbåt och kör väl motorn/generatorn proportionellt sett lite mer än du. Maxspänningen från DC/DC är dock även den satt ganska försiktigt (14,1V tror jag), men jag har inte sett några problem att inte få fulladdat. Alla "smarta" moder är avstängda, och det enda jag har är att de går ner till 13,8V när strömmen går mot noll. Rätt eller fel - ja det får framtiden utvisa.

     

    Den största skillnaden för mig som har många tunga 12V-förbrukare på LiFePO4 (akterprop, inverter, AC o.s.v.) är att spänningsfallet vid last är så otroligt mycket mindre på LiFePO4 när batterierna börjar bli lite urladdade. Det märks redan vid 60-70%. När kaffebryggaren gick på morgonen samtidigt som mikron och batterierna lastades med 150A kunde batteritankmätaren börja blinka "låg batterispänning". Det händer inte nu. Inte ens när förbrukarbanken är nere på under 30%.

     

    Summerar man så skulle jag säkert kunna ladda min förbrukarbank dubbelt så snabbt med en del finlir. Men eftersom den redan laddas 3-4 ggr snabbare än när den var AGM så är jag nöjd som det är. Och enkelheten är värd en del.

    • Gilla 3

  2. Jag hade som @Ove-T i min förra båt, förutom 70mm² och 5+5m samt en 4hk (c:a 3kW). Fungerade alldeles utmärkt. Dessutom en 2hk akterprop på samma förbrukarbank.....

     

    På den nuvarande har jag liknande men 4+4hk och 95mm² till bogen och 50mm² till aktern. Båda gick tidigare på samma förbrukarbank (440Ah) och funkade bra att köra samtidigt. Jag skriver "gick", för numera har jag 300Ah LiFePO4 på förbrukarbanken och har flyttat bogen till motorbatterierna (2x100Ah) för att inte få för hög topplast på förbrukarsidan om båda körs. Och vid bogpropkörning går ju nästan alltid motorn också, så generatorn hjälper ju lite.

     

    Min båt finns visserligen att få med extra batteri under dubbelslafen i fören, men jag har hellre alla batterier på samma ställe. Enda skillnaden är ju att man möjligen skulle kunnat ha klenare kablar fram, men det är en engångskostnad/jobb.

     

    Om du drar 1200W på 12V (du har jämfört med oss en rätt liten bogprop) och 4+4m 70mm² får du ett totalt spänningsfall i kablaget på bara 0,2V vilket är mycket lågt. Även 50mm² skulle räcka då kabeltappet blir marginellt jämfört med spänningsdippen från batterierna, då de lär säcka mer än så (även om det bara är 100A last).

     

    Jag hade lagt pengarna på ett extra batteri i förbrukarbanken, alla dagar i veckan 🙂

     

    • Gilla 1

  3. 13 minuter sedan skrev Carl_XII:

    Mina blysyrabatterier mår ju bra av dessa laddspänningar också

    Nja, vill du ha lång livslängd så mår de ännu bättre av en lite lägre laddningsspänning.

    Men det är berört i andra trådar.


  4. Tack för utförliga testdata.

     

    Det som också är intressant tycker jag är att det ändå inte är väldigt stora skillnader mellan tiderna det tar att ladda fullt mellan lägsta och högsta maxspänningen i testet. Och med "väldigt stora" menar jag x2, x3 o.s.v. utan "bara" om 25-30% längre tid.

     

    Intressant för mig, som har en försiktig maxspänning kring just 3,50V/cell 😉.


  5. 15 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

    Jaha, har vi lyckats skjuta ytterligare en undersökning i sank?

    Nej, det tror jag inte.

    Men undersökningstiden har väl säkerligen tagit slut. Legat ute i nästan två veckor, och skolprojektet måste väl gå vidare till nästa fas någon gång.

    • Gilla 1

  6. 3 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

    Ebens drelt stalt också?

    Ahh, det där känner jag igen.

    Även du medlem i Gris- och Skridskoföreningen, https://www.kallesandare.se/ ?

     

    Minns när stavningskontrollen var ny, i tidiga versioner av Word. Linköpings Universitet presenterade ekonomin i en rapport som skrivits i Word och underkastats just dess stavningskontroll.

    Och Microsofts programmerare visste tydligen alltför väl hur det gick till (?) på svenska universitet, då "upplupna intäkter" av Word ändrats till "uppsupna intäkter"....

    • Haha 1

  7. 2 minuter sedan skrev patrikflink:

    Blir det i pluggen (plugg=gjutform)

    Nu är jag petig, men pluggen är inte gjutformen. Det är "kopian" av objektet man vill göra som man sedan gör gjutformen omkring. Pluggen kan t ex vara en "dummy" i trä eller mer lättkarvat material som man lättare kan prova ut på båten än den inverterad skapelse som formen blir. Men enklare saker brukar jag göra utan att gå via plugg.

     

    4 minuter sedan skrev patrikflink:

    Fredrik på Swimplattform har flera modeller, har riktat in sig på just USA båtar.

    Bra tips till TS !

    • Gilla 1

  8. OM man hittar en som verkligen passar (inte minst rundningen/formen mot befintlig badbrygga) och kanske t.o.m. är till samma modell så är det ett bra alternativ !

     

    Annars är det rätt kul att plasta själv men tar lite tid, visst. Finns inget riktigt bra färdigt som passar så hade jag valt lösningen med en form och plastat i den. Då blir den synliga utsidan slät och fin direkt.Till skillnad från om du plastar utanpå mot en kärna av t ex plywood då du kommer ha ett hästarbete framför dig av slipning och spackling innan den får snygg utsida.

     

    Inte gjort badbrygga, men väl akterbänk och peke. Se min hemsida (länken nedan), välj "870-bygge/Dagbok" i menyn och sept-okt 2004 för akterbänken, mars-april 2004 för Flexiteek och montering av just en färdigköpt badbryggeförlängning (dock inte till exakt samma modell av båt som din) samt juni-juli 2003 för plastning av peke i träform. Inte en badbrygga precis, men samma princip.


  9. 9 timmar sedan skrev jetskaya:

    Räcker väl med att man lägger ett lager aluminumfolie så inte frigoliten smälter

    Den får du i så fall tejpa skarvarna på väldigt väl och se till att den sitter fast. Polyestern är flytande som brunsås och flyter lätt in i varendra springa. Men visst, allt går 😉.

     

    Sedan är frågan om du tänker göra formen inverterad, vilket ju är det vanligaste. Då har du en chans att få en snygg yta mot formen (som blir prylens utsida), för den sidan du lägger plasten på kommer bli ganska rufflig och grov. Men frigolit som form är inte heller i detta fallet en höjdare, direkt.

     

    Men kör du aluminiumfolie kan du inte få en fin yta oavsett, i synnerhet inte om den inte är helt plan eftersom folien inte är flexibel. Då är plastfolie en bättre idé (om än inte helt bra ur ytsynpunkt den heller).

    Att efterspackla och putsa för att sedan måla är ett hästjobb, och den tiden kan man lika gärna då lägga på en bra form istället. Totaltiden lär faktiskt bli mindre då.


  10. För min/vår del blir det ingen mässa i år.

     

    Har varit på Båtmässan i Gbg varje år sedan mina nu vuxna barn var små. Men senaste åren har det saknats både intressanta båtar (då vi inte är intresserade av öppna styrpulpetare) och framförallt har tillbehörssidan minskat rejält.

     

    Senaste (sista ?) gången vi var på mässan letade jag utrustning till den kommande nya båten, och hade en förhoppning att jag/vi åkte till mässan för att få se instrument o.s.v. i verkligheten. Vi har ju ingen båtbutik nästgårds direkt.

    Men det var en stor besvikelse. Flera kända fabrikat var inte ens där, och flera av dem som trots allt hade en monter hade mer broschyrer än riktiga prylar som man kunde knappa och känna på. Och att köpa något - nähä. Men om jag gick in på deras hemsida kunde jag beställa till mässpris och få det direkt hem minsann !  Jo, men nu var jag ju här....

     

    Ingen av de övriga familjemedlemmarna har heller visat något intresse att åka på båtmässan. Detta trots att samtliga är såpass "båtmänniskor" att vi alla har Kustskeppare, VHF o.s.v. och dottern dessutom tävlingsseglar och ansvarar för seglingsutbildning. Hon handlar f.ö. inte ens från Hjertmans längre för om man ändå måste beställa på nätet finns många bättre butiker att beställa ifrån. Inte sällan utanför Sverige.

     

    Nej, jag tror mässan har spelat ut sin roll för många av oss. Men kanske inte för alla.

    • Gilla 2

  11. 1 timme sedan skrev s841:

    Allvarligt talat, Har ni ingen lärare på skolan som kan hjälpa er med hur man gör en undersökning? Visst är det ett "fiktivt företag" ni skapar, men försök ändå lära er något. Läs noga vad raol svarar, gör om gör rätt och använd tiden på skolan för att lära er något. Ursäkta min något irriterade ton, men jag begriper inte hur låg kvalitet det är på elevers totala brist på hur en undersökning ska formuleras och användas till. Ställ krav på undervisningen så blir er framtid ljusare.

    Då jag varit mentor för studenter många gånger som för första gången kommer ut till ett företag och skall göra ett exjobb eller liknande, så kan jag bara hålla med.

     

    A och O när man skall göra något - oavsett inom vilket område - är att man som första punkt lägger tillräcklig tid på research. Som första steg fundera på målgrupp, sedan lära känna målgruppen och verifiera att de verkligen har detta behovet. Gäller även senare både i vardagen och i arbetslivet.

     

    Först därefter är det dags att knåpa ihop undersökningar som denna.

    Det handlar dock inte om att bli experter inom området, men mer än nödig kännedom krävs för att s.a.s. kunna ställa rätt frågor. För utan rätt frågor blir ju svaren värdelösa, och då blir ju hela undersökningen helt irrelevant. Eller hur ?

    Och lärarna - som ofta själva lever i en skyddad värld innanför skolans väggar - förstår inte alltid detta heller, utan tror även de att det räcker med att Googla lite så vet man det mesta om denna kategori användare eller ett teknikområde. Men inte ens med Google till hjälp är det så enkelt....

     

    Inte sällan visar det sig efter denna inledande research att idén man hade antingen redan är löst eller löser ett problem som inte finns. Eller ännu vanligare att problemet egentligen var ganska mycket mer komplext och mångbottnat än man trodde.

    Då får man avgränsa sig och/eller fundera på om det är vettigt att gå vidare. Tyvärr hanterar många lärare/handledare denna situation genom att pusha eleverna att ändå köra vidare på sin idé, antagligen mest för att allt annat blir "besvärligt" och inte enligt mallen.

     

    I verkliga arbetslivet går saker inte alltid som man tänkt sig, och i synnerhet på utvecklingssidan måste man vara öppen för att både målbild och specifikationer kan/måste ändras om verkligheten visar sig vara lite annorlunda än man först trodde. I synnerhet om man slarvat med förberedelsearbetet.

     

    Så varför tar man så lätt på detta tänk i skolan ?

     

     

    • Gilla 2

  12. 1 timme sedan skrev Tewski:

    Hej igen vänner.
    För ett tag sedan när jag fyllde tanken med tillsatser och kikade ner så fick jag mig en deppig syn.

    (Se bilder)

    Bilderna syns inte på min Windowsdator.

     

    Se till att bilderna är i "standard bildformat" såsom t ex JPEG (.jpg) före uppladdning.  Äppleföretagets och andra företags "egna" filformat supportas nämligen inte alltid av Windows eller olika standardwebläsare.

    • Gilla 1

  13. Angående slirventil:

    Den typen av båt jag "gillar" används ju ofta i Norge även vid trollingfiske. Det är därför mer eller mindre standard att man - som tillval - kan få "sluregear" på det hydrauliska backslaget, och som nämnts kan man då reglera ner propellervarvet/kraften från fullt "tomgångsvarv" ner till nära noll. Det går helt enkelt för fort för fisken redan på tomgångsvarv.

     

    Saknade det lite på min förra, och har det inte på den nuvarande vilket jag kanske skulle valt till. Men det går att eftermontera, med lite modifiering. Nu är det ju "bara" drygt 4 knop den gör på tomgång, men inne i hamnar blir det mycket växel i/ur för att hålla rimligt låg fart.

     

    Propellern är helt rätt, och problemet är nog snarare det begränsade varvtalsområdet en stor diesel har. Ställbar propeller skulle väl funka teoretiskt, men mer standard är som sagt att backslaget har "sluregear".

    • Gilla 1

  14.  

    Nu blir det RIKTIG OT-varning. Ber TS om ursäkt för det...

     

    2023-12-30 vid 00:20 skrev NW355:

    Sinclair ZX80 och ZX81 då det begav sig... innan Luxor

     

    2023-12-29 vid 08:04 skrev pseudonym:

    Commodore 64 menar du väl? Inte Vic 64, Vic 20 hette väl den modellen?

    Nu får det vara ordning i klassen....

     

    ABC80 kom i slutet av 70-talet (1978) och var ungefär samtida med Apple II. Commodore PET fanns också, men var mer kontorsinriktad. TRS-80 kom väl i ungefär samma veva och Ataris första strax efter. Jag fick följa med pappa till hans jobb (en gymnasieskola) där de skaffat ett par ABC80 precis när de kom, men de var inlåsta i ett speciellt rum som bara vissa hade nyckel till (bl a min far). Där kunde jag tillbringa timmar....

     

    Sinclairs ZX80, som såldes som byggsats, var usel i jämförelse (som dator) och kom först ett par år senare. Ju mer man skrev av programmet, desto färre rader visades på TV-skärmen då de delade samma interminne. Men den var billig, en ABC80 med kassettspelare kostade då c:a 10.000:- (minns ELFA tog 8.200:- plus moms).

    Året efter (1981 ?) kom ZX81, som var betydligt bättre med fortfarande samma usla "tangentbord". Då kom också VIC20, som hade fler rader än tecken per rad (23 rader x 22 tecken). Föll mig aldrig i smaken. Det gjorde däremot TI99/4A som kom samtidigt, men den slog väl aldrig så bra här.

     

    Vic-64 som den faktiskt först hette i många butiker (men ganska snabbt blev Commodore 64 även där) kom ett par år in på 80-talet. Då hade jag en egen ABC80 och gjorde rätt mycket hårdvarunära programmering och egna datormoduler, så jag stannade vid den. Men mina gymnasiekompisar körde ZX Spectrum, Spectravideo m.m.

    Samtidigt dök det upp en massa udda, skumma saker som min lokala datorbutik bara måste ta hem för utvärdering - Sord M5, Oric, Dragon 32 och jag minns inte allt.

     

    ABC800 kom ett par år efter ABC80, men då började ju IBM-PC göra sitt intåg och ABC800 blev aldrig den succé som ABC80. Vi hade lite ABC800 i slutet av min skoltid, tillsammans med den märkliga skoldatorn "Compis". Samtidigt släppte Commodore Amiga, men den programmerade jag aldrig. Däremot extraknäckte jag på ett datorföretag och försökte bl a sälja in den till reklamföretag inte minst för dess - med dåtida mått mätt - fantastiska grafik och kraftfulla processor.

     

    Här är min första egna ABC80, fortfarande körbar (tog fotot just nyss), renoverad (bl.a. tantaler och bytt skumkuddarna i tangentbordet) och med gott om modifieringar. På vänster sida finns t ex kontakter med 32 I/O-portar och den är som synes moddad med TKN80 och givetvis 32K RAM. Tog också fram en högupplösningsgrafik till den under gymnasietiden (nåja, högupplöst för den tiden), men den lyckades jag aldrig sälja.

    Testade också att byta CPU till Z80B och överklocka den x2, men den blev aldrig stabil. Tror inte RAM-minnena hängde med.

    Diskmaskinen till vänster är ett sent bygge (2016) där man kan växla så ett SD-kort (FAT32) emulerar hundratals ABC80-disketter på DR0: istället för den mekaniska driven. Bra för backup. Har en diskmaskin jag byggde samtidigt med datorköpet på 80-talet, men ena driven är lite trött i motorn. Som fattig student byggde man ju det som gick att byggas, då t ex en diskettstation till ABC80 (FD2D som min motsvarar) var dyrare än hela datorn.

    bild.png.1b464328727b38adf0585e6e2c025012.png

    • Gilla 2

  15. 1 timme sedan skrev mariner1:

    ....eller planande skrov som tycker slowboating är trevligt har också mycket att vinna på att uppgradera till elektrisk inombordare. 

    Du måste mena "nedgradera", inte uppgradera. "Mycket att vinna" ?  Nja.....

     

    Och tycker man "slowboating" är trevligt så bör man skaffa en båt som redan från början är tänkt för dessa farter och har kanske lite köl för kursstabiliteten. En drevbåt avsedd att plana går ofta ganska slingrigt i deplacementfart.....


  16. 4 timmar sedan skrev Mambo:

    Så min åsikt är; Byt bolag under båtens liv.

    Det kan jag hålla med om.

    Men kolla också försäkringsvillkoren, som de ändrar då och då. Anledningen till att jag lämnade Alandia är att jag - i alla fall inte enligt villkoren - skulle få ersättning för skador av brand orsakade av kortslutning i elsystemet. På en dieselbåt som min är det svårt att få brand UTAN att elsystemet är inblandat.

     

    Jag har en nästan ny båt, men det blev Pantaenius i alla fall. Inte främst för att de inte tillämpar åldersavdrag utan för att villkoren var betydligt renare och tydligare än på de flesta andra. Och att de också var både förhandlingsbara och inte alls bland de dyrare när det kom till premien.

     

    Sedan visste de vad de talade om, till skillnad från ett annat båtförsäkringsbolag som krävde spårsändare på min motor, då "en så stor motor är väldigt stöldbegärlig". Mmmm - en inombordsdiesel på 440hk och nästan ett ton, som kräver demontering i ett par timmar innan man ens kan planera att lyfta ur den. Undrar hur många sådana som stjäls....

    • Gilla 2
    • Haha 1

  17. Formen i botten gör också att det knappast blir någon sprängverkan om det ligger kvar lite vatten. Denna måste ha varit betydligt mer fylld än så.

     

    Har haft en likadan VVB med båten förvarad ute och bara tömd genom säkerhetsventilen i 15 år utan problem. Men du öppnade väl luftskruven på blandningsventilen också ?

    • Gilla 2

  18. 2 minuter sedan skrev Snickiss:

    ....bakom skivan är rent laminat samt cirka 2cm utanför runt om!

    Fast det ser inte så "rent" ut på en av dina tidigare bilder bakom skivan heller. Och 2 cm är lite, minst 5 cm runt om bör du nog "rensa". Enklast är att göra detta innan man börjar någon form av uppbyggnad, inte ta "bit för bit".

     

    Men det kanske inte var senaste bilderna du lade upp 😉

     


  19. En notering när jag ser dina bilder och framförallt förstorar upp dem: Var noga med att rengöra och i synnerhet slipa ner till rent laminat hela vägen där du kommer plasta på nytt, ända ut till kanterna. Jag använder ofta en raspskiva på vinkelslipen. Dammar rejält, men ger en lagom "ful" yta som både blir rensad och bra att laminera vidare på.

     

    Nu ser det ut som att i alla fall sista ytterbiten av matta o.s.v. lagts ovanpå gammal gelcoat och i vissa fall är det nog inte helt ren t där heller. Det blir en risk för fläkning och att det börjar släppa där.

    image.png.fedf2a9bf73ffb033d63b60979e69291.png

     


  20. 12 timmar sedan skrev Kane:

    Effektboxar och riktig mappning har alltid varit olika saker.

    Vilket KCR också är extra tydliga med, "Detta är inte att förväxla med OBD tuning som även kallas flash eller flashning, där man ändrar i bilens programvara"

     

    Kan det bli tydligare ?

     

    Ja, ja. TS fattar i alla fall, och det är det viktigaste 😉

     

    • Gilla 1
×
×
  • Skapa nytt...