IngemarE
-
Innehålls Antal
4 874 -
Gick med
-
Besökte senast
-
Dagar Vunna
216
Forum Inlägg postade av IngemarE
-
-
3 minuter sedan skrev Gaidin:Enligt victron är kabeln till för att ge startspänning till generatorn så att den börjar ladda, jag tror att den öppnas på annat sätt
Nu läste jag manualen själv, och då blev det lite klarare - tror jag.
https://www.victronenergy.com/upload/documents/Manual-Argofet-EN-NL-FR-DE-IT-ES-SE-TR.pdf
Man kopplar ju bort generatorn från batteriet, B+, och ansluter den istället till ArgoFET. Problemet med modernare generatorer kan dock vara att de, liksom moderna smarta batteriladdare, inte ens går igång om de inte har en spänning på B+. Energizer-ingången på ArgoFET är tydligen till för att lösa detta, då den sannolikt lägger ut spänning till generatorns B+ när denna ingång aktiveras.
Nu har du en "modern" generator. Din ursprungsfråga var hur du skulle koppla D+ och lampan - som du inte har. Men jag tror inte det är något problem (ArgoFET bryr sig nog inte om dem), utan snarare vad generatorn tycker om att bli bortkopplad från batteriet, dvs omkopplingen av dess B+ till ArgoFET.
Hoppas någon annan har gjort denna inkoppling på just en D2 och vet, för jag kan bara gissa....
-
Håller med @speljakt.
Men det är lite missvisande att de ritar in laddlampa och D+, när det egentligen är den allmänna "KL15" (Klemme 15 enligt Boschbenämning) dvs "tändningsplus" som är spänningen som skall in på "Energizer". För plussidan av laddlampan är just ansluten till denna allmänna "tändning till"-spänning. Liksom det mesta av motorns instrumentering. Visst kan man kanske ana det eftersom det är en switch inritad, men att kalla den "run/stop" är ju ännu mer förvillande. I alla fall för oss med just en stoppknapp....
Om du inte ens har ett tändningslås har du i alla fall en knapp för att sätta på "tändningen", och det är alltså spänningen som denna slår på som skall in där. På vissa moderna motorer (din t ex) ger denna ofta bara en styrsignal till ECU:n och startar upp den, men då brukar det alltid finnas en separat (säkrad) utgång med denna klassiska "KL15"-spänning, just avsedd att hänga på olika extra tillbehör som bara skall vara aktiva när motorn är på.
-
1
-
-
23 minuter sedan skrev Ancan-af-Argos:Men jag hittar ingen bild eller film på någon som monterat en inbyggd.
Om det inte blir en inbyggd så blir det en sådan som du satt dit
Men vad menar du med "inbyggd" ?
En kassettstege sitter i en kassett, med skenor o.s.v. i ett "paket". Som du ser på länkarna är det även vad Marinbutikerna kallar denna typ. Men du menar kanske att den också skall vara helt "infälld", alltså att den skall vara som att dra ut en byrålåda och inte vara monterad underifrån utan framifrån ?
Montaget ställer dock stora krav på att "panelen" där du monterar den dels är väldigt stadig, dels att du kan komma åt inifrån och sätta stora avlastande brickor på skruvarna. Att dra i utifrån enbart med självgängande skruv i plasten håller liksom inte....
Om du kollar på länkarna jag skickade (har du ens öppnat dem ?) och ser det övriga sortimentet, så finns även den helt frontinfällda varianten. Inte lika prisvärd, men långt billigare än den du hittat:
https://www.moory.se/p/badstege-med-teleskopstege-3-steg-i-kassett-330x490x46mm/
EDIT: Inser nu att om du inte fått badbryggan förlängd (som du väl frågade om i en tidigare tråd) så är just en utifrån infälld stege nog det som även är det bästa rent praktiskt på din båt, då det ser ut om att undersidan av befintlig badbrygga sluttar rejält med en gång.
Men det borde vara möjligt att lägga in ett stöd i kassettens ovansidas framkant (mot fören alltså) för att stödja mot badplattformen på insidan, så slipper du de allra värsta bryt/böjpåkänningarna vid "panelen". -
Jag har tre - en under peket och två under badbryggan. På den sitter en originalmonterad (eftersom det varit CE-krav länge, faktiskt långt före 2018), men den sitter på styrbordsidan, samma sida som jag har dörr o.s.v. och som då oftast hamnar mot brygga vid långsidesförtöjning. Vilket gör stegen oanvändbar (hur tänkte man här ?).
Därför har jag kompletterat med en rakt akterut:
Badstegar är typiskt sådant som kan kosta väldigt olika beroende på varifrån man köper dem. Men skillnaden i funktion och material är ofta marginell.
Här är den modellen jag köpte (men med tre steg, hittar inte fyran just nu), för bara en tredjedel av priset för den du länkar till. Men rejäl så det förslår ändå. Den har dessutom en väldigt smart bygel som håller stegen inne även om det skulle luta "fel", fast är ändå väldigt lätt att fälla upp så stegen kan dras ut. Tänk på måttet @per_62 angav ovan ang. längd under vattnet: https://www.moory.se/p/teleskopbadstegar-i-kassett-3-steg-bred/
Denna fyrstegs är snarlik min verkar men "hakas" fast i kassetten (bilden visar dock en trestegs): https://www.moory.se/p/kassettstege-4-steg-114-5-cm-utfalld-48-6-x-30-cm/
(För mer om badstegen - se min hemsida NB Forum, välj "Till Skilsö 35" i menyn och längst ner "Projekt 2023" så ser du mer om stegmontaget under badbryggan.
-
2
-
-
15 minuter sedan skrev Kane:Är inte 60A väldigt mycket säkring till en 4 mm2 kabel?
Jo, egentligen.
Men är kabeln kort så funkar även 60A som kortslutningsskydd på 4mm², och säkringen hinner gå långt innan kabeln blir så varm att den tar stryk. Annars är det nog helt riktigt att kabeln bör ökas till antingen 6mm² eller säkringen minskas till 40A för att det skall vara helt bra.
Fast oavsett är det ju bättre med en 60A än ingen alls, och det var väl det valet @Georg_Ohm hade.
(Vill man f.ö. ha ett riktigt kraftigt relä men inte betala Båtbutikens pris så kan jag rekommendera detta, 70A kontinuerligt: https://www.kjell.com/se/produkter/el-verktyg/biltillbehor/relaer/fordonsrela-1-pol-70-a-12-v-p36113 )
-
1
-
-
13 minuter sedan skrev heimlaga:0,8 liter sjömilen är en hög förbrukning. Då jag puttrade omkring i 5,5 knops fart med den gamla 21 fots träsnipan räknade jag med ungefär 7 liter diesel på 30 sjömil. Det blir väl kring 0.25 liter sjömilen
Ja, jämfört med en helt annan båt och storlek, en liten träsnipa och en motor på knappt tvåsiffrigt antal hk, är det en högre förbrukning. Förbrukningen som diskuterades gällde ju lite större motorbåtar.
Men även din var ju faktiskt ruskigt törstig - om man jämför med en segelbåt. Eller roddbåt. 😛
16 minuter sedan skrev heimlaga:....och då går det inte att ha ett planande skrov som drar upp svall och virvlar kring den breda gaveln.
Nja, det är snarast i planing som ett planande skrov drar tämligen lite svall. Och då även går som mest ekonomiskt (förutom i deplacementfart) då bränsleenergin faktiskt används mest till framdrivning och inte till vågmaskin. Det är när båten körs i ett fartområde den inte trivs i som det blir hög bränsleförbrukning och mycket svall.
19 minuter sedan skrev heimlaga:Säkert kommer bränslet att finnas men det blir dyrt. I slutändan blir det en politisk fråga om vi prioriterar de rikas nöjen eller den nationella matförsörjningen. Redan nu är bränslepriserna på smärtgränsen för bönderna
Visst är bränslepriserna tuffa för bönderna - också. Men menar du på fullaste allvar att politikerna skall gå in och besluta om subvention av diesel till bönderna, och bekosta det beslutet med en straffbeskattning av "de rika" om de avser köpa och använda dieselbränslet för "nöjen" ?
Tror inte ens det är tillåtet för politikerna att låta svenska staten "sponsra" våra bönder med rabatterat bränsle och genom det snedvridna konkurrensen med andra länders bönder. Lär bli ett himla liv i EU då.
Historien visar dessutom att sådan prisstyrning nästan aldrig blir så rättvis som man tänkt sig. Och framförallt inte speciellt länge innan det brukar spåra ur.
Ja, ja. Jag oroar mig som sagt inte för bränslepriset, då det inte är den stora kostnaden för mitt båtägande. Och när den stunden kommer, lär syntetiska bränslen ha blivit både vanligare och kommer möta fossildieseln rent prismässigt. Tror jag.
-
43 minuter sedan skrev raol:Man kan snåla ganska mycket även med en stor motor om man håller sig till deplacementsfart. Det är kanske inte så roligt att bara utnyttja nåt tiotal hästkrafter när man har ett flera hundra att tillgå, men billigare blir det. Och det går ju fortfarande att dra på nån gång när man vill passera ett stökigt parti snabbt om man så vill
Huvudet på spik !
Vi kör i huvudsak i deplacementfart, och i 6-7 knop drar den stora 440hk-dieseln bara 0,7-0,8l/nm för att driva fram nästan 7 ton båt. Visst drar vi på ibland (den toppar 29, trots rak axel och roder), t ex när vädret håller på att grisa till sig eller vi vill komma fram och är sena. Men de stunderna är inte så många och långa, och i så fall får det kosta lite just då (c:a 2,8 l/nm i 25 knop).
Att tuffa fram i snålfart på autopiloten är inte tråkigt alls utan helt ok, dessutom har vi många seglarbekanta som aldrig tar sig fram fortare. Även för en motorbåtsägare kan resan vara målet, fast det kanske beror lite på vad man har för båt förstås....
De stora kostnaderna för mig är inte bränslet, det är försäkring och värdeminskning. T.o.m. så att jag inte tankar fullt när jag tankar (700l), för då hinner dieseln bli flera år gammal innan det är dags att tanka igen.
Nej, att ägare till "stora motorbåtar" inte kör dem för att det är dyrt att tanka tror jag inte så mycket på. Mer svalnat intresse eller att de helt enkelt har dem mer som en flytande förankrad sommarstuga. Eller helt enkelt tycker båten är för stor för att åbäka sig ut med 😉
44 minuter sedan skrev raol:Jag tror dock inte att bränslet blir ett så stort problem på 10-15 års sikt. Diesel är för svårersättligt i mycket av sjöfarten, i den tunga vägtrafiken, i byggmaskiner, i generatorer och en del annat
Visst är det så, och inte att förglömma alla jordbruksmaskiner.
-
33 minuter sedan skrev Eld-:Det måste bli ett väldigt snabbt besök i Mälaren då om man ska hinna ut inom "ett par dagar". Göta kanal är tydligen bara att glömma om man har västkustfärg eller ostkustfärg på båtbotten. Det tar ju avsevärt mycket längre tid än ett par dagar
Jo, men det är ju inte tillfällig vistelse ett par dagar i sjön eller kanalsystemet som avses, utan tiden man stannar vid "gästhamn, allmän brygga, varv eller liknande". Alltså att man är på tillfälligt besök och bara stannar max ett par dagar vid de olika ställena, inte sommarförtöjer t ex.
Var det inte alldeles uppenbart ?
-
2 timmar sedan skrev Volvo_Penta:En av mina förfäder upplyste (haha) mig om att Lucas uppfann det konstgjorda mörkret. Men detta forum har fått mig att börja misstänka att han Lucas inte var ensam. Skyllermarks verkar vara medskyldiga, i alla fall när det gäller relä.
Nej, Skyllermarks har aldrig - inte enligt mig i alla fall - varit medskyldiga till att uppfinna mörkret.
Däremot kanske mer till hur man kan få betalt för ljus fast det egentligen redan finns eller för mer ljus än användaren behöver 😆
Nä, nu är vi rejält OT....
-
31 minuter sedan skrev raol:Samtidigt behöver man kanske inte överdriva. I vår båt har jag installerat en Glomex RA106 (alltså ett stålspröt) i masttoppen, med en obruten RG58 från antenn till radio, 18 m kabel totalt. Jag kan så klart inte veta hur bra sändingen är, men det verkar i alla fall funkat fint de gånger jag använt radion i skarpt läge. Det är svårt att testa räckvidden och kvaliteten på en sändning om man inte råkar ha en kompis, eller flera, placerade på olika ganska långa avstånd från där man själv befinner sig. Mottagningen är extremt bra.
Visst kan det vara "good enough" med det man har, och avvägningar är alltid bra. Oavsett om det gäller spänningsfall, materialval eller kabeldämpning 😉. Håller helt med !
Men som exempel ger dina 18m RG58 en kabeldämpning på c:a 3,5dB (om du har en riktigt bra kvalitets-RG58, vilket du dock säkert har). Dvs vid sändning är det mindre än halva uteffekten kvar uppe vid antennen. Ingen katastrof för räckvidden dock, då förhållandet är kvadratiskt (dvs räckvidden är ändå 75% av teoretiska max).
Precis som du skriver så är det väldigt svårt att bilda sig en uppfattning om hur bra installationen m.m. är genom att testsända. Och få kan mäta idag, tyvärr. Därför åker många runt med betydligt sämre installationer än de tror.
Sedan finns det ibland helt andra faktorer som påverkar mottagningen också, och det är övertoner från diverse elstörningar. Elektrisk "smog" helt enkelt. I LED-lanternornas barndom förekom t ex många modeller (även från "fina" fabrikat) som lade en brusmatta över bl.a. VHF-bandet när de slogs på, varvid känsligheten hos radion för nyttosignalen/motstationerna sjönk katastrofalt. De som förstod vad det berodde på var stenhårda på att båtägaren skulle gå tillbaka med lanternorna och reklamera, de andra rekommendera istället att släcka dem när man skulle prata i VHF:n.....
Mycket av detta har dock blivit bättre, inte minst genom självsanering och högre medvetenhet hos kunderna 🙂
(EDIT: Den antennen du nämner vill jag f.ö. minnas var helt ok (ett par andra modeller mättes ju också upp i testen), närmast en ändmatad lite förkortad 5/8. Men elektriskt enkel och robust)
-
4
-
-
Idag är 4G-mottagningen väldigt väl utbyggd. Jag har modemet med sina yttre antenner (TP-LINK Archer MR400) inne i båten bara någon meter över vattenlinjen och det fungerar fantastiskt bra.
4G:
Har du inte upplevt problem med 4G-täckningen skulle jag fortsatt med de påbyggda yttre/egna antennerna. Annars en omsorgsfullt vald rundstrålande antenn med kort antennkabel.
För när det gäller yttre 4G-antenn så skulle jag inte rekommendera det om man inte vet väldigt noga vad man gör. Dels blir kabeldämpningen snabbt mycket större än vinsten av en yttre antenn, men 4G sänds också på många olika frekvenser och band. En yttre, rundupptagande antenn kommer därför bli en stor kompromiss då den inte kan optimeras för någon frekvens utan blir halvbra på alla. Dessutom måste man veta att antennen man köper täcker de band/frekvenser som kan förekomma hos den operatör man har. Alla täcker inte alltid allt, och ju fler desto sämre effektivitet.
Skillnaden är vid stationär användning. Då kan man med fördel montera en riktantenn mot närmaste basstation, och då inte sällan en s.k. Logperiodisk antenn som täcker stort frekvensområde (kan se ut som en strut i vit/grå plast då spröten ofta är inkapslade på 4G-antennerna man kan köpa).
AIS:
En separat antenn alla dagar i veckan. Eftersom du inte behöver lika bra räckvidd som på prat-VHF (AIS går ju också på marin-VHF) så skulle jag inte bråka med att få upp den i masten. Det är också bra att ha dem fysiskt separerade så långt som möjligt eftersom en sändning från den ena annars kortvarigt kommer blockera ut mottagningen (eller i vart fall försämra känsligheten mycket kraftigt) på den andra, då den ena sänder.
En AIS-splitter borde f.ö. snarast heta "antennväljare", inte splitter. För det är samma sak där med en sändare och mottagare på nästan samma frekvens (marin-VHF) - när man sänder på "prat-VHF" kopplas AIS bort från antennen. Helt enkelt för att sändareffekten från prat-VHF inte skall elda upp ingångsteget i AIS. Hos en bra "splitter" sker det så snabbt och finns skydd under de ms som det tar att koppla om så AIS-mottagaren håller. Eftersom AIS är redundant och repetitivt så märks det oftast inte att mottagningen varit avstängd de sekunder man pratar. Har man en AIS-transceiver som också sänder så skall man dock kolla extra noga att splittern stöder sändning även in på AIS-porten - om man nu fortfarande vill ha kompromissen "splitter".
En separat AIS-antenn kan också fungera som reservantenn för prat-VHF vid masthaveri eller något annat som gör att antennen i masttoppen plötsligt inte går att använda.
VHF/FM:
Går ofta utmärkt att dela via "splitter", eftersom de är rejält skilda i frekvens (88-108 och 155-162 MHz). Filtren i splittern skickar låga frekvenser till ena porten och höga till den andra, och portarna "ser" s.a.s. inte varandra utan bara antennen. Jämför audiofilter för t ex högtalarelementen i en hemmastereolåda.
Eftersom sändningen är det kritiska vad gäller anpassning så används en VHF-antenn. Med fördel används en antenn utan alltför mycket förstärkning (1/4-våg, c:a 50cm eller dipol 1/2-våg, 100-120 cm). Max ett par dB (inkl tillverkarens skrytpålägg). Förstärkningen i en antenn kommer sig nämligen av att lobformen koncentreras i t ex horisontalplanet, och ju högre förstärkningen är desto mer som en liggande och mer och mer tillplattad "donut" kommer antennloben att se ut.
I en båt, särskilt segelbåt, kan detta vara negativt eftersom båten lutar. Loben kommer då gå ner i vattnet på ena sidan och upp i himlen på andra. Likaså har jag sett många motorbåtsägare som lutar sina antenner alldeles för mycket bakåt. Visst ser det coolt ut, men i kombination med lite mer lutning vid körning kan det försämra räckvidden riktigt ordentligt.
Även om kabeldämpningen är hyfsat låg på VHF bör kabel vid mastmontage vara av lågförlusttyp (på riktigt, inte bara vad som står i reklamen). Ofta motsvarar det en tjockare kabel, t ex RG213 (kring 10mm tjock). Har gjort om installationer i segelbåtar där man haft 20m tunn kabel till en antenn i masttoppen, en kabel som dämpat bort uppåt 80% av uteffekten....
Förkortade antenner:
En "grundantenn" är en elektrisk dipol med två "ben" om vardera 1/4 våglängd. Vid marin-VHF är våglängden ungefär 2m, så den motsvarar alltså 50+50cm. Typiska sådana är glasfiberpinnarna på drygt en meters längd - en bra och enkel antenn.
Sedan kan ena delen av dipolen utgöras av ett jordplan, dvs en metallstruktur såsom biltak, aluminiummast o.s.v. och då räcker det med att montera ena halvan av dipolen, dvs ett uppstickande spröt på c:a en halvmeter (om fästet är i metall).
Ofta är dock detta för långt att ha på en handapparat eller t.o.m. i en segelbåtsmast (tycker i alla fall en del), och därför kan man elektriskt förkorta antennen så den fysiskt blir mindre men fortfarande "upplevs" rätt av sändaren. Tyvärr blir givetvis effektiviteten sämre, men det blir också en mer kritisk antenn när det kommer till utformning och tillverkning.
Glomex tillhör inte de bästa i klassen här, tvärtom. För ett par år sedan hörde jag klagomål från ett par i min hemmahamn som köpt den förkortade antennmodellen Glomex RA-304 till sina segelbåtar men tyckte räckvidden var dålig. Jag mätte upp dem, och det visade sig att den i och för sig var en hyfsad antenn - men inte på marin-VHF. De flesta hade sin bästa resonans någonstans i trakten av "flygbandet", 120-130MHz.
De var faktiskt så dåliga att det fanns risk att marin-VHF-sändaren skulle riskera att ta skada om de kört vidare med dem (SWR >8:1 !). Rent praktiskt blev det bättre räckvidd om man hade sänt med ett gem som antenn.....
Det hela resulterade i en uppmätning av en hel batch RA-304 från en återförsäljare (en antenn som numera tillverkades i Asien och inte Italien), och det visade sig att inte en enda av ett tiotal antenner var ens i närheten av att vara ok. Förutom anpassningen mättes även förstärkningen, och den var i storleksordningen -20dB på de flesta (dvs bara en hundradel av uteffekten kom ut). Ett exemplar hade dessutom ett fysiskt tillverkningsfel på antennkontakten (stiftet var 5mm för kort) - men hade ändå passerat den s.k. slutkontrollen.
Felet var att den elektriska anpassningen för att kompensera antennlängden (en spole bl.a.) inte var rätt, varken i längd eller montering. Trots detta hade de uppenbarligen passerat slutkontrollen och godkänts.
Rapporten skickades till Glomex i Italien, båtägarna reklamerade sina antenner till där de köpt dem (och fick pengarna tillbaka) men sedan lades locket på. Hur många andra som fortfarande åker runt med en usel antenn och bråkdelen av den räckvidd som borde vara, vet nog ingen. Men antennen säljstoppades aldrig och återförsäljarna fick nog inget veta.
Så vill du vara hyfsat "säker" så köp en antenn som ser ut att vara så "standard" som möjligt. Då är sannolikheten störst att den blir bra och fungerar. För de stora båtkedjornas personal har ingen aning om antenner (längre) och de fabrikaten de säljer har i allmänhet sedan länge lagt ut tillverkningen till Kina och släppt lite för mycket av kontrollen.
Och det är ju rätt riskfritt för dem, för hur många finns idag som kan mäta upp en antenninstallation ? Förr fanns ju en komradiofirma i källaren i nästan vartenda gathörn som kunde supporta, men inte nu längre. Och att "testa" säger inte mycket, för förbindelse med grannbåtarna eller Stockholm radio får man ju oftast redan med en spik som antenn - i alla fall från hemmahamnen och civiliserade trakter.....
-
4
-
-
7 timmar sedan skrev Rascal:Det var vår Herre som uppfann mörkret, Lucas uppfann det plötsliga oförklarliga mörkret.🙏
Helt riktigt.
Men han som uppfann glappkontakten, han jobbade definitivt på Fiat.....
-
Fantastiskt trevlig tråd !
Jag förordar absolut kabelvarianten till bogisen. Dels - som redan nämnts - slipper du ett batteri till som skall skötas, laddas o.s.v.
Sedan är det faktiskt ganska tufft för ett ensamt batteri att driva en bogpropeller på kanske 3kW ("4hk"). Man är så fixerad vid spänningsfall när man tänker kabelvarianten, men glömmer ofta allt vad spänningsfall heter så snart det talas om ett extra batteri. Sanningen är att ett bly/syrabatteri sjunker rejält i spänning under denna stora belastning, och med de 250-300A bogisen kan dra så kommer detta ensamma batteri (även om det är friskt och fulladdat) att dyka ner till 10-11V. Kanske ännu lägre.
Det finns en anledning till att t ex Sleipner ofta anger effekt och kraft vid 10,5V matning. Inte 12V, för man har i praktiken inga 12V vid bogisen under drift. Kan vara värt att hålla i minnet vid jämförelse av olika fabrikat och deras storlekar - en "4hk" är inte med säkerhet samma som ett annat fabrikats "4hk".
Istället för enkla 95mm² kan du dra dubbla 50mm². Blir också mycket smidigare. 16m 50mm² (x2) ger ett spänningsfall på 0,8V vid 300A, och det är ju helt acceptabelt. Jämför med spänningen från en "extrabatterilösning" som inte kommer bli bättre. Din kraftkälla med kabelvarianten är ju inte bara ett motsvarande batteri utan också en generator, som förhoppningsvis bara den kan skjuta till 25-50% av strömmen. För man kör ju ytterst sällan bogisen utan att motorn är igång.
Glöm sedan inte säkra bogiskabeln med t ex en 350-400A ANL-säkring nära batteriet. Och kosta på dig en huvudbrytare bara för denna, då det finns saker som kan få bogisen att hänga sig (sliten kontaktor t ex) så den kan behöva stängas av snabbt.
-
1
-
-
Jag brukar hålla den nära men INTE om kabeln jag skall mäta på och framförallt i samma vinkel, och därefter trycka på REL, ZERO eller vad det nu kan heta.
Anledningen är att en tångamperemeter för DC är känslig för statiska magnetfält (till skillnad från en för AC som kan filtrera bort dessa), och med de låga strömmar vi talar om kan nog även jordmagnetiska fältet inverka. Därav att nolla den hållandes i samma vinkel och nära där man tänker mäta.
Tänk sedan på att om batteriet har varit ordentligt urladdat kan det bli behäftat med hög självurladdning. Dvs i värsta fall är det som laddat ur något av det som kopplats bort, men batteriet är nu så sulfaterat att det laddar ur sig själv ganska snabbt. Bara en tanke....
-
2
-
-
Jag får några träffar, men inte mycket....
Om den fungerar radiomässigt (dvs har hyfsad känslighet och uteffekt) så är den ju användbar. Möjligen att den kan sakna L1/L2 och moderna funktioner såsom DSC, men som kommunikationsmedel kan den vara precis lika ok som en modern radio. De har ju inte blivit känsligare eller sänder med högre uteffekt bara för att de är nyare.
Har den överlevt till nu är den sannolikt tillräckligt vädertålig också. Men en modern VHF är som sagt annars inte dyr, de finns t.o.m. från tusenlappen och uppåt.
-
24 minuter sedan skrev Eld-:Därför heter det förtent och inte förtennad.
Varifrån får du det ?
-
Min uppfattning (och erfarenhet) är att det oftast går alldeles utmärkt med icke-förtennad kabel. Kanske t.o.m. att det gått lite religion i att man måste ha förtennad kabel överallt så snart användningsområdet heter "båt".
Men i elkraftsammanhang går det av någon anledning alldeles utmärkt att ha rena kopparledare till utelampor, stolplyktor och allt som nu är utomhus. Där är det inte förtennad kabel...
Kabelns ledningsförmåga blir i sig inte sämre av att den inte är förtennad, inte ens när kopparn t.o.m. svartnat. En rätt pressad kabelsko blir gastät i sin förbindning mellan kabelsko och kabelkardeler, så det blir knappast mer okontakt med tiden i en ren kopparkabel än en förtennad heller.
Genom att även förse kabelskorna med krympslang (helst med smältlim på insidan) eller i alla fall en klick kontaktfett eller vaselin när man klämmer ihop dem, ökar man tåligheten och livslängden enormt även på ren oförtennad kabel.
Enda problemet som kan bli är om man behöver korta en ren kopparkabel som suttit utsatt så kopparn oxiderat. Då måste den skalas tills ren koppar finns (eller möjligen tvättas/betas i därför avsedda vätskor). Men har den blivit så illa kanske den borde bytas. För visst finns det utsatta ställen som motiverar förtennad kabel, men de är inte så många egentligen.
I både den nuvarande och förra båten har jag i huvudsak icke-förtennad kabel. Även i maskinrummet, som i mitt fall dock kanske är av det "torrare" slaget. Efter 20 år hade jag fortfarande inga problem med oxidation av kopparkablarna i den förra båten.
Enda undantaget är kabel som går "utomhus", t ex till lamporna under peket. Här vore det faktiskt dumt att inte sätta dit förtennad kabel redan från början.
(Såg förresten att min webbläsares stavningskontroll (FF) rödmärkte ordet "förtent" men gillade "förtennad")
-
5
-
-
Är det inte lika bra att byta hela toan, nu när du ändå har isär alltihop ?
Med det skicket på pumpen så är det nog dags att fräscha till resten också.
-
1
-
-
2024-03-05 vid 05:58 skrev Zaphir:nu undrar jag om man kan montera på rodret eller stör propellern för mycket?
det är ju ingen racer direkt med sina 10 ton
Nej, det kommer inte fungera.
Även om du kör rätt långsamt ser du ju bakom båten/rodret/propellern hur oroligt vattnet blir. Du måste helt enkelt hålla ekolodsgivaren borta från vattenströmmarna som propellern piskar fram. Det är alltså, som @Rascal skriver, turbulensen i vattnet som stör ut lodet, inte vibrationerna.
Tyvärr måste du nog borra ett hål i alla fall, men rätt tätat så ser jag inte riktigt problemet. Tätningen kommer ju ske mot plasten (för det var väl plastat träskrov ?) och plastningen gör ju också att risken för sprickor i träet innanför kring hålet är minimal.
Att montera en inombordsgivare (eller en genomskrovs) på insidan tror jag inte kommer fungera heller, eftersom träet har för låg densitet och kommer dämpa signalen alldeles för mycket.
-
2
-
-
-
Men din båt är väl åtgärdad enligt klubbkrav, förordningar o.s.v. vid det här laget (andra tråden) ?
Så varför fortsätta denna vendetta ?
-
1
-
-
Osäker på om TS kontakt är en s.k. "TNC" med gänga (syns dåligt) eller en "BNC" (samma storlek fast med bajonett, med två nabbar). @Lintotts bild visar dock tydligt på en "BNC".
En del yttre GPS-antenner är aktiva, dvs innehåller en antennförstärkare och spänningsmatas via koaxkabeln, medan andra är passiva (ren mekanisk antenn). Vet inte vilken modell som din GPS använder, men är det en passiv (troligt) skulle ju t ex denna kunna funka - om det är en BNC-kontakt:
https://www.amazon.se/vhbw-GPS-antenn-kompatibel-Garmin-Sounder/dp/B001VICRO2
-
1 timme sedan skrev Lintott:Det verkar finnas/funnits många Lunkentuss...
Jo.
Snett mittemot min båtplats finns en segelbåt av inte direkt senaste modell som också lystrar till namnet "Lunkentuss"....
-
Vore kanske bra med en bild på antennkontakten för GPS-antennen också, inte bara på burkens framsida.....
-
1
-
Batteriskiljare Argofet - hur koppla in?
i ElSnack
Postad
Tänkte samma sak.
Istället för ArgoFET så skulle ju en DC/DC göra samma jobb som den. Och dessutom vara justerbar så den kan anpassas till Li precis hur man vill ha det.