Gå till innehåll
torsdag 25 april 2024

IngemarE

Silvermedlem
  • Innehålls Antal

    4 882
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    217

Forum Inlägg postade av IngemarE


  1. 2 minuter sedan skrev Pezlin:

    Hur blir det när solen lyser på din badbrygga @IngemarE, blir den väldigt varm?

    Nej, inte på den nya båten där jag lagt "gen 2". En avsevärd skillnad på Flexiteek "gen 2" och den tidigare som kunde bli ganska varm i solgasset. Trodde mest det var försäljningssnack, men det är faktiskt skillnad.


  2. Ljudet från den trafon lär vara mekaniskt och 50Hz (det är den likriktade råsignalen av nätspänningen som blir 100Hz).

    Tyvärr krävs det tämligen mjuka gummibussningar med en egenfrekvens på långt under dessa 50Hz för att dämpa och hindra ljudet att gå vidare ut i båtens stomme.

     

    Möjligen skulle gummifötterna som t ex används till luftvärmepumparnas utedelar kunna funka. Alltså den typen som förr var vanlig att hänga upp avgassystem i, med en gängad pinnbult på var sin sida om en gummiklump. Men det måste som sagt vara mjuka, men ändå tåliga nog att klara trafons ansenliga vikt vid riktigt ordentlig krängning.

    bild.png.8bd52a80287cd7bf660e32d21286c627.png


  3. 11 minuter sedan skrev anuba:

    Om den lilla panelen ger en lägre spänning än den stora så tillför den inte så mycket.

    Teoretiskt rätt.

    Men i praktiken fungerar det tvärtom oftast mycket bra, eftersom spänningen sjunker väldigt mycket på en panel som belastas. Dvs om batterierna vill sluka i sig laddning som är mer än vad panelen med högre spänning/fler celler (om det nu verkligen är så) kan ge, så kommer spänningen från den sjunka och den andra går in. Dvs de kommer jobba parallellt i alla fall.

     

    Och om spänningen förblir hög så den med lägre inte går in är det ju ett icke-problem, eftersom det då beror på att batterierna inte tar mer i laddning än vad den med högst spänning kan ge alldeles på egen hand.

     

    EDIT: Diskussionen i länken är bitvis bra, men flera låser fast sig vid att panelerna skulle ge någon form av konstant spänning vid en viss ström. Det är en idealiserad värld och det funkar inte riktigt så idealt/teoretiskt.

    Någon berör seriekoppling av olika paneler, och här är det ju en annan sak om man har en klen och en större. Den kedjan blir ju aldrig starkare än sin svagaste länk, dvs den klena.

    • Gilla 1
    • Tack 1

  4. 1 timme sedan skrev Pezlin:

    Använde du roller liknande den jag länkade till också eller hur tryckte du ut ev luftbubblor?

    Nej, ingen roller. Bara lade panelen från ena änden till den andra och pressade allteftersom.

    Panelerna är så styva och tjocka att det inte blir luftbubblor så lätt om man bara lägger på panelen förnuftigt. Men man behöver hålla kvar visst tryck så den inte reser sig.

    • Gilla 1

  5. Nja, vikter skall man absolut ha. Materialen är tjocka och även om man låtit dem "ligga ut sig" (kommer ofta ihoprullade) måste de hållas på plats under limningen. Allt annat är en chansning.

     

    Själv använder jag dunkar med vatten, trädgårdsstenar m.m. ofta stående på bitar av träreglar för att sprida vikten över en större yta.

    Men nästan viktigare är att tejpa ner kanterna med silvertejp, det är ju där det brukar vilja börja "resa sig" och givetvis just efter att man lämnat uppsikten på båten och precis när limmet skall börja härda (Murphy's lag).

    bild.png.5ea5d322b9c19121552af75975203fb1.png

    • Gilla 2

  6. Har själv en Skoda Superb kombi 4WD diesel som är en av de snålaste bilarna jag ägt (0,6 l/mil blandat - på riktigt) men får ändå dra 2200kg och har ett rejält bagageutrymme och helt otroligt baksätesutrymme. Att det sitter ZF:s nivåreglering (tillval) gör den ju inte sämre som dragbil direkt.

     

    Om den klarar uppgiften som du har med båt beror ju på rampens lutning o.s.v. Men jag har inte blivit besviken de gånger jag använt den på båtramp, dock har det varit ett något lättare ekipage.

    • Gilla 1

  7. 18 minuter sedan skrev Portland:

    Att det blir BÄST med automat, lågväxel, 4WD och tung bil förstår jag men vi vill slippa köpa bil separat för detta.

    Sådana bilar är dyra i bränsleförbrukning, skatt och inköp och komfort mm är ofta sämre.

    Om du vill ha tips på en bil som ÄVEN fungerar som vardagsbil för dig, måste du ju åtminstone beskriva hur din vardag med bilen ser ut.  Det är ju just för att folks bilvardag/användning till vardags ser olika ut som gör att det finns så hiskeligt många olika modeller att välja på.....

     

    Tolkar det som att du till vardags INTE vill ha en bil med 4WD (varför inte ?) och automat. Skall den dessutom vara bränslesnål, billig skatt, lågt inköpspris och bra komfort så har du ju begränsat utbudet till det nästan omöjliga.

     

    Eftersom du har bra koll på vikter och alla regler så börja med att titta på en vardagsbil du skulle kunna trivas till just vardags med. En som uppfyller alla regler och krav på papperet.

    Fråga sedan vad panelen har för erfarenhet av den eller de, så tror jag du får mycket mer konstruktiva svar, än om vi skall börja med att gissa dina bilmässiga vardagsvanor och behov 😉

     

    (Nej, inte alls sur eller sarkastisk, bara rent krasst realistisk)

    • Gilla 1

  8. Är det det brunaktiga på den vita gelcoaten du vill ha bort eller det svarta ? Det svarta är gammal bottenfärg, och den får du knappast bort utan att slipa/polera/skrapa.

     

    Det bruna KAN som sagt gå bort med oxalsyralösning, som mycket riktigt finns i en praktisk färdig lösning med spraymunstycke i form av Fälgrengöring hos bl a Biltema. Det finns dock numera även extra snälla biosuperdupervänliga varianter som inte med säkerhet innehåller oxalsyra, så kolla det i så fall.

     

    Hjälper det inte med kemisk rengöring så kör en lätt polish som mekaniskt kommer ta bort det bruna.

     

    EDIT: @Boanjohan hann före....


  9. Rolf Skånberg vill jag minnas jag också hade kontakt med när det gällde min förra båt och all Flexiteek jag lade på den. Men firman Flexideck verkar som sagt inte längre finnas kvar, utan personen ifråga jobbar nog på Permateek.

     

    För den nya båten häromåret gick jag via Flexiteeks hemsida, https://www.flexiteek.se/

    Det trevliga med Flexiteek "gen 2" är att den inte alls blir så varm som "den vanliga (och Permateek ?) när solen gassar på. Annars enda nackdelen med syntetisk teak - enligt6 mig 😉

     


  10. 8 minuter sedan skrev Pezlin:

    Har du möjligen själv plockat bort gammalt laminat e dyl?

    Nej, det är lagt på ren glasfiber på båda båtarna. Jo förresten - jag tog bort gammalt från en akterbänk. Skruva bort skruvarna och sedan hacka med stämjärn och hammare för den tätning som var itryckt under och som limmade fast bra. Plus milt våld 😆. Eftersom syntetteaken limmas så var de gamla skruvhålen inget problem på den bänken eftersom de "plomberades" med lim.

     

    Här är aktern på den "nya" båten (Flexiteek):

    bild.png.bc19a8dc4e6614361fea079b642078ba.png

     

    ....och Peket:

    bild.png.d5391a28fdd99a665c0f8be22f8d2ae7.png

    • Gilla 2

  11. Ingen erfarenhet av Permateek, mer än att deras hemsida signalerat lite "ofärdigt" och maskinöversatt:

    bild.png.78a897aa69d0214298c80798239681b6.png

     

    "Få plats" med något annat ?  Och en kortlek i Permateek.....?

     

    Däremot har jag mycket och lång erfarenhet av Flexiteek. Inte det billigaste men bra support och fantastisk hållbarhet. Nu senast härom året (till den nya båten) letade de själva fram en fil med logga i rätt grafikformat/upplösning från varvet och fällde in den i en panel på badbryggan.

     

    (Sedan skall man väl i rättvisans namn säga att Flexiteek också hade lite problem med sin hemsida, kontaktformuläret, för en tid sedan. Men inga kortlekar i alla fall).

     

    Här är länkar till några trådar där ämnet diskuterats:

    https://www.maringuiden.se/forum/topic/93688-flexiteek-permateek/

    https://www.maringuiden.se/forum/topic/105996-lägga-flexiteek/

     

    • Gilla 1

  12. 2 minuter sedan skrev vega1959:

    Jag har haft  två av båtsystems kasettstegar, en på badbryggan i aktern och en på ett peke i i fören.

    Den stegen hade jag reklamerat.

    Men nu finns det ju väldigt många andra stegar än Båtsystems...😛


  13. 45 minuter sedan skrev vega1959:

    Jag tycker att kasettstegar är alldeles för veka.

    Visst finns det säkert veka kassettstegar - också.

     

    Men med 32mm som grövsta rördimension kan man nog inte beskylla t ex den första jag länkade till att vara "vek". Inte heller har jag upplevt den jag har monterad under peket som "vek", även om jag får erkänna att jag var lite fundersam när min bekant på 125kg klev på den för att ta sig upp på båten....

    • Gilla 1

  14. Men du trycker väl på för upp eller ner och inte på båda BB- och SB-knapparna för att få båda trimplanen att gå samtidigt ? 

     

    Tror nämligen inte panelen hanterar tryck på flera knappar samtidigt....

     

    image.png.2b32c53f9ccd9540c24c664583a37a5e.png

     

    I övrigt samma erfarenhet som @vega1959 - en gång inställt och sedan har jag nästan aldrig behövt röra dem "manuellt".


  15. Första sommaren med vår första (gemensamma) båt, en Albin 25DL. Ett "fynd" som vi köpt med sönderfrusen motor m.m. och sedan renoverat upp. Jag är uppvuxen redan som barn med eka och fiske 4:00 i morgondimmans sken i en liten sjö i de Dalsländska skogarna och byggde innan jag fyllt 10 den första egna båten som rymde mig själv (den flöt i 10 min i alla fall). Samt fick senare i tonåren viss erfarenhet av andra båtar, bl a från segling på västkusten.

     

    Men sjön Vättern som vi nu hade båt i hade jag ingen egen erfarenhet av. Min fru var ingen båtmänniska , men hade blivit det mer och mer efter flera år av "bryggshopping".

     

    Idag skulle vi iväg på Göta Kanal-semester !

    Visserligen var det regn när vi tankade på morgonen, men sjön låg lugn när vi började puttra norrut mot Karlsborg. För den som inte förstår avstånden har vi längre upp till Göta Kanals anslutning till Vättern - över öppen sjö - än vad Göteborgarna har till Jylland och Danmark....

     

    I höjd med Visingsö började vågorna bli grisiga. Korta, branta och krabba. Dottern  (då 4 mån) satt fastspänd i en bilbarnstol i sittbrunnen och såg inte så road ut längre. Ytterligare bara en liten bit norrut var medsjön inte att leka med, och jag rattade som besatt för att inte få sjön från sidan då vågorna var krabba och stora som vattenväggar. Den hemmarenoverade motorn stånkade ännu på, men vad skulle vi göra om den stannade ?

    Jag visste då inte hur mycket det blåste, men det är klart att det inte var några vågor när vi lade ut för att gå norröver, i den sydliga vinden. Men vågorna var så kraftiga att Albin 25:an gjorde 15 knop på nersidan (!). Senare förstod jag att det nog var rekord för den båtmodellen. Kändes som att försöka hantera världens största surfingbräda, som dock hade surfegenskaper som ett badkar.....😵

     

    Vi var medlemmar i SSRS/Trossen, och jag kände flera av personerna på Sjöräddningsstationen på Visingsö. Det blev ett telefonsamtal när vi lämnat Visingsö norra bakom oss, och målet var nu inte längre Karlsborg utan bara lyckas ta oss till Hjo - "bara" ytterligare drygt 10 sjömil.

    Jajamännsan, inga problem. De hade två ungdomar/praktikanter på stationen också och min bekant tyckte det var ett ypperligt tillfälle att få med dem på en praktisk utryckning. Genom Trossen hade vi ju rätt till "assistans" så de tyckte det var befogat att lägga sig nära och snabbt kunna assistera om t ex motorn skulle lägga av.

     

    Motorn stånkade dock på, och Badkaret surfade vidare nerför vågorna i 12-15 knop och med tvärstopp uppför. Och vi kom nästan ända in till Hjo hamn innan SSRS kom ikapp oss, då även de hade överraskande besvärligt i den grova sjön.

    Väl framme i hamnen blev det en gemensam kaffe och fika innan de begav sig tillbaka. De två praktikanterna fikade dock inte, de hade blivit rejält sjösjuka på resan. Enligt SSRS blåste det 16-18m/s och vi förstod mycket tydligt att de väl inte tyckte det var den smartaste dagen att företa en resa som vår med vår båt - och över en sjö som Vättern.

     

    Dagen efter fortsatte vi mot Karlsborg och vår resa som planerat. Även om vind och vågor fortfarande var ansenliga (8-10m/s) så kändes det som en semestertur med gårdagens äventyr som jämförelse. Har foto jag tog på några mötande båtar, och jag har nog blivit "harigare" med åren. För även sjön som var denna "dagen efter" var - om jag bedömer den idag - såpass att vi nog idag skulle stannat kvar i hamn. Även med den enormt mycket större och stadigare båt vi har nu.

     

    Hur det gick med dottern ?

    Hon (och sedan även sonen) var ute med oss i båt i princip varje sommar sedan dess. Har själv sedan seglat sedan lågstadieåldern och är nu instruktör och tävlingsseglar....

     

    Så här kan det se ut på Vättern, en novemberdag för ett par tre år sedan (färjan Ebba Brahe mellan Gränna och Visingsö). Det finns nog en anledning till att de har fyrpunktsbälten på bryggan.

     

    • Tack 1

  16. 7 timmar sedan skrev MinorOffshore:

    Vart försvinner strömmen som kommer från laddaren när förbrukningsbatteriet är "avstängt" på grund av kylan?

    Ström är något laddaren kan lämna om förbrukaren behöver det (sluter kretsen mer eller mindre mellan plus och mins), det är ingenting som "behöver" flyta.

    Jämför ditt batteri - bara för att det KAN lämna en massa ström så gör det ju inte det - om inte förbrukaren slukar i sig den. Eller tänk en trädgårdsslang med sprutmunstycke: Det flyter ingen ström (=vattenflöde) förrän du öppnar munstycket. Men spänning (=vattentryck) finns det hela tiden.

    • Tack 1

  17. 11 minuter sedan skrev Mambo:

    Håller det bra eller ser man slitage på en 15-20 år gammal båt?

    Hur en båt ser ut efter 15-20år är nog betydligt mer avhängigt av det underhåll den fått än en hint om kvaliteten från början (även om det naturligtvis kan spela in lite grand).

    Trä och annat behöver underhållas, oavsett om det är hemma i huset eller i båten. Har en båt använts flitigt 20 år utan att något i t ex inredningen underhållits så kommer nog inte ens det finaste kvalitetsbygge att vara så fint längre....

     

    Nimbusbåtarna är - enligt mig - varken bättre eller sämre än något annat, och är den väl omhändertagen kan den se nästan ny ut.


  18. Det där är inget skiljerelä.

    Det är en laddfördelare typ diod men med MOSFET istället, som då med lite elektronik och en matningsspänning kan "simulera" funktionen av dioder fast utan spänningsfall.

    https://www.europe-solarstore.com/studer-mbi-100-2-ig-battery-splitter.html

    https://www.dgrubberholland.nl/asset/media/document/45.pdf

     

    Den är inte rättkopplad, generatorns batteriplus skall alltså lossas från motorbatteriet och gå separat in i den anslutningen som är generator B+ på "lådan". Sedan resp. batteri på de andra.

     

    Men innan du kopplar vidare bör du fundera över vilka strömmar som går i kablarna o.s.v. Det är på tok för klen kabel till generatorn nu (den blå) förutom att det är felkopplat och ser ut att vara lite "happening" över använda kabeldimensioner - och frånvaro av säkringar.

     

    Inte alls för att vara dum, men eftersom du inte har riktig koll bör du kanske be någon mer elkunnig att guida dig, någon som kanske kan göra det på plats i din båt. Det kommer gå mycket fortare, du lär dig snabbare och bli bättre än att ta allt via ett forum - tror jag.

    • Gilla 1

  19. 18 minuter sedan skrev Allekulla:

    Hej, jag har kopplat in ett skiljerelä mellan starta förbruknings batteri men vet inte om jag kopplat rätt.

    Vad är det för relä ?

     

    18 minuter sedan skrev Allekulla:

    Relät är inkopplat efter huvud-brytarna, B+ går till generatorns B+ som är samma som kabeln från generatorn till startbatteriet. Verkar konstigt, då kunde jag lika gärna kopplat mellan B+ och startbatteriet på relät. Sedan är det en jord till batteriet.

    Svårt att förstå vilken B+ du menar i de olika meningarna. I synnerhet som det är oklart vad det är för relä du köpt och tänker koppla in. Tittar man på din ritning ser det ut som att generatorn och motorn ligger till ett "Batteri" (startbatteriet ?) hela tiden och inte via brytare. Dvs vad har du motorbatteribrytaren till då ?

     

    Sedan är det minus till batteriminus, gissar att du inte har jord i båten 😉 (om man skall vara petig).

     

    18 minuter sedan skrev Allekulla:

    Jag såg på något kopplingsschema att det stod inte B+ utan D+, vad är skillnaden.

    Om det är på generatorn och dess B+, så är den (motor)batteriplus. D+ på generatorn är anslutning av förmagnetiseringsström, vanligen via laddlampan upp till tändningsplus. Den KAN man också ofta koppla in ett relä och styra ifrån, men som sagt - allt beror ju på vad det är för relä du tänker koppla in.

     

    Du har inga säkringar inritade, vilket rekommenderas från resp. batteriplus för att rädda inte minst kablarna i händelse av något "dumt".

     

    Sedan hade det nog varit bättre att starta en ny tråd istället för att ställa din fråga som en kommentar i en tråd som inte varit aktiv på fyra år....

     

     

    • Gilla 2

  20. Då är det ju mycket riktigt inget för ditt LiFePO4-batteri (1600W/12V=133A medan max kontinuerligt ju är 70A på din batterimodell).

     

    Victrons prylar är i allmänhet mycket bra, men just denna batteriserie har - i jämförelse - tyvärr ganska låg maxström för att vara ett batteri på 200Ah. Det var styrande för mitt val, då jag ville fortsätta köra inverter m.m. på förbrukarbanken och i synnerhet efter byte till LiFePO4. Inte minst för att de orkar hålla spänningen uppe vid stor last på ett helt annat sätt än AGM även när de bara är halvladdade.

    Där kommer du märka stor skillnad redan med mindre förbrukare tror jag.

     

    Nu förbrukar jag ju mycket mer än du via inverter (kaffebryggare, mikro, AC ibland, borrmaskin, vinkelslip o.s.v.), så jämförelsen haltar kanske. Men det har hänt en del på BMS-sidan också, och mina "billiga" 100Ah LiFePO4 klarar t ex 150A kontinuerligt per styck. Så tre i parallell ger teoretisk möjlighet att dra ur 450A (600A peak).

     

    Låter som sagt ändå som att du skall fortsätta ha det kopplat som du har (dvs de "tunga" på motorbatteriet), men möjligen se till att solpanelen får möjlighet att ladda förbrukarbanken också via direktkoppling av regulatorutgången dit.

     

     


  21. 52 minuter sedan skrev Gaidin:

    Grejen med solpanelera är väl snarare att jag behöver ställa regulatorn till Lithium i stället för bly-syra så att koppla om då och då blir ju lite bökigt

    Egentligen inte.

    Om du stänger av alla "smarta" moder och kör den så den alltid strävar efter att ge t ex 14,1V ut så fungerar det rätt bra på både Li och bly/syra. Visst skulle du teoretiskt kunna få en snabbare laddning genom att köra högre spänning, men på just solpaneler spelar det faktiskt i praktiken rätt liten roll. Varför ?  Jo, de kan sällan ge så mycket som batterierna vill ha i alla fall, och då sjunker spänningen tills jämvikt uppnås. Och när de kan ge en så hög spänning/effekt så det blir kanske 14,4V efter regulatorn är ju antagligen batterierna ganska fulladdade.....

     

    56 minuter sedan skrev Gaidin:

    Kanske en regulator till? Vad skulle hända om man paralellkopplar två regulatorer till samma paneler och sedan laddar var sitt batteri från varsin regulator? 

    Nej, det brukar inte fungera bra....


  22. 23 minuter sedan skrev Gaidin:

    Min tanke är att all laddning av LFP sker direkt från startbatteriet, som i sin tur får laddning från generator och solpaneler.

    Jag vill ha laddning kontinuerligt på startbatteriet då det även används till invertern. Laddningen får stoppas vid lämplig spänning, kanske 12.8 eller 13.0 volt är lämpligt. Då borde ju laddningen sluta långt innan batteriet blir tomt men ladda när solen lyser eller generatorn är igång.

    Det kan nog funka vid motorgång/generatorladdning, men blir troligen inte som tänkt vid solpanelsladdning. DC/DC:n bör inte vara på mer ström än vad som normalt finns tillgängligt, och den strömmen lär du inte ha från panelerna ens om solen gassar på ordentligt.

     

    För när solen skiner på och tröskelspänningen för att gå igång passerats (om du t ex ställer in 13,0-13,2V), kommer ju Li-batterierna - via DC/DC:n - att dra mycket mer än solpanelerna orkar ge, och spänningen från dessa säckar därför, spänningen på motorbatteriet sjunker och DC/DC:n stänger av igen. Tills efter ett par tre sekunder kanske när solpanelerna åter dragit upp spänningen på motorbatteriet och DC/DC:n kickar in igen. Och allt upprepar sig Du har m a o ett bautablinkrelä....🥴

     

    Bättre är nog att bara låta DC/DC:n vara aktiv om spänningen är tillräckligt hög och motorn går (och generatorn laddar) om du vill ha kvar solpanelsladdningen på motorbatteriet. Det kan man fixa genom en styrning in på den plinten som @Lintott nämner.

    Finns lite specialare man kan göra/bygga om på regulatorn för att få till laddning av båda bankerna från samma solpaneler, men det är nog överkurs i den här tråden. Alternativet för dig skulle ju kunna vara att sätta en omkopplare för att kunna lägga utgången från solpanelsregulatorn till antingen Li eller motorbatteriet.

    • Gilla 1
×
×
  • Skapa nytt...