lamatu

De menar att de gjort det och att det såg fint ut. Men jag är tveksam till om det gjorts, det pyser troligen genom någon cylinder pga trasig oljering eller kolvring. Får kanske be annat serviceställe göra ett test mot betalning.

Nja, problemet med förhöjt tryck i vevhuset kvarstår. Vilket gör att det det trycks ut oljedimma ur intercoolerns dränering som sedan täpper igen luftfiltret efter bara några timmars körning.

Varför inte svetsa fast en till stävögla ovanför den befintliga

Har en sådan! Även om effekten är låg så räcker den väl till för vår båt under sommarsäsongen.

Drabbar bara de som inte sköter om sina batterier och låter dom vara urladdade längre perioder :-)

Knallgas är som du skriver inte behagligt, men om batterierna varit urladdade och sulfaterat så luktar det ruttna ägg när de laddas.

Med en 3,5 tons trailer så finns det bättre utbud bland båtar att välja mellan.

Jag har samma Maxflex slangar i vår båt anslutna till en Sealand septitank. installerat 2014. Tanken ligger i förpiken och det är fortfarande helt tätt och luktfritt efter 7 år.

Självfallet kan det inte finnas något speciellt löfte till mig i försäkringsvillkoren om hur en skada ska åtgärdas. Men i den initiala kommunikationen med handläggaren så beskrev jag hur varvet ville åtgärda skadorna, dvs inkluderande en lackering, och då var tongångarna annorlunda. Jag var då lite orolig eftersom jag var fundersam på om resultatet av en lackering skulle bli bra, jag lugnades då med att de litar på att varvet vet hur man bäst åtgärdar skadorna. Om man redan då klargjort hur LF i slutänden skulle komma att ställa sig så hade jag visserligen knotat lite, men det hade varit raka besked. Varvet är nog ett av mellansveriges bästa på gelcoatreparationer och när de menar att min båt inte kan lagas enbart med blå gelcoat om man vill ha ett godtagbart resultat så är jag benägen att lita på det.

Oavsett vem som är "ansvarig" för skadan så är ju båten försäkrad. Att det inte finns en motpart är ju samma scenario som vid en grundstötning. Och en lackerad båt är egentligen inte vad man vill ha, det må se bra ut en kort period men är långtifrån så bra som gelcoat. Mellanskillnaden på reparation och lackering gentemot endast en gelcoatreparation var kanske inte katastrofalt stor ca 50.000 kr. Men för mig är det en principsak att skadehanteringen går snabbt och är någorlunda i linje med vad försäkringsvillkoren utlovar. I mitt fall var det en utdragen rörig och motsägelsefull hantering. Nu tar jag lackering av båten till hösten och fokuserar på att få den klar inför sjösättning. P.S. Jag byter givetvis från Länsförsäkringar till annat försäkringsbolag. D.S.

I det fallet lackeras hela dörren, man nöjer sig inte med att lackera skadan. Eller hur....

Försäkringsbolaget har ju på ett snillrikt sätt invaggat mig i tron att skadorna skulle repareras i enlighet med det som varvet föreslog i höstas. Det var först i slutet av april, när de fått varvets offert som man ändrade inställning. Det var ju finurligt eftersom man nu närmade sig sjösättning och tid för processande inte längre fanns.

Ja du har dragit rätt slutsatser. Men om man jämför med en bilskada där båda sidorna fått långa repor så är det 100% säkert att hela sidorna lackerats. Man hade inte lackerat skadorna punktvis.

Nja, att bara laga med gelcoat funkar tyvärr inte så bra på blått. Det är omöjligt att få samma nyans, vilket alla reparatörer och besiktningsmön är eniga om. Men båten har blå partier och det är lite egendomligt att man ska "straffas" för det. Ett helvitt skrov är det enklare att fixa där gelcoatlagning ger ett fullgott resultat. Angående försäkring för klubbens lyft så krävs att alla båtar har egen försäkring, annars kan det nog bli dyrt för klubben om det är rishögar som knappt tål att lyftas. Inte ovanligt förfarande.

Det hade varit bra om det varit så, men klubbens kranförare är certifierade och jobbar ideellt. Tyvärr var denna kranförare inte en av de som normalt sjösätter och torrsätter båtar. Troligen ganska ringrostig, men menade trots mina kommentarer om att det inte verkade ok att allt var rätt.

Jag valde tyvärr inte det billigaste bolaget utan hängde kvar i samma bolag som jag hade min förra båt. Skadorna uppstod efter en torrsättning där kranföraren vänt lyftoket 90° fel och det blev alldeles för smalt. Tyvärr så har min båtklubb, av förståeliga skäl, friskrivit sig från skador i samband med kranlyft. Men min försäkring som jag betalat varje år verkar inte leva upp till deras grundläggande devis "vi återställer din båt till det skick den var i före skadan". Det är möjligt att många har positiva erfarenheter av försäkringsbolaget eller att de ännu inte drabbats av en skada och lever i villfarelsen att de ska bli behandlade på ett någorlunda rättvist sätt. Bolaget är Länsförsäkringar 😫

Efter många skadefria år så drabbades jag av omfattande skador på skrovsidorna och gelcoaten uppvisade länga sprickor, tyvärr i de blå partierna på båten. Jag lägger in en bild av en spricka men de var många!! Tack och lov att man har försäkring var min tanke, men den skulle visa sig vara diskutabel. Jag anmälde skadorna på hösten 2020 och en besiktningsman kom och dokumenterade skadorna, försäkringsbolaget och jag hade kontakt efter att jag pratat med reparatören som tänkt sig reparera gelcoaten och sedan lackera de blå partierna då det var enda sättet att få ett acceptabelt resultat. Detta kommunicerades till försäkringsbolaget och jag fick som svar att de litar på reparatören och att det säkert blir bra. Min båt togs sedan in för reparation i april och reparatören förberedde sig för arbetet samt skickade en offert till försäkringsbolaget. Efter en vecka hör försäkringsbolaget av sig och handläggaren skriver ”nu har jag satt mig in i ärendet och vi kommer inte att betala för den reparationen, vi betalar bara för lagning av gelcoatsprickorna” att det kommer att se illa ut efter reparationen kan vi enligt våra villkor inte ta någon hänsyn till. Hur tänker ni andra på forumet om att hamna i en sådan sits, båten är ”bara” 10-talet år gammal och för övrigt i nyskick. Ska man åka omkring med en ”brokig” båt och gilla försäkringsbolagets svar? I villkoren friskriver de sig från tydligen från det mesta som en båtägare kan råka ut för, i alla fall om de själva får tolka villkoren.

Bränsle och luft är de två avgörande komponenterna för att en dieselmotor ska tuffa på. Får den bränsle så kan felet vara brist på luft, dvs luftfilter som behöver bytas. Räcker med att testköra utan filter några minuter för att utesluta det problemet.

Jag vet ingeting om den båt du är spekulant på, men jag har mycket goda erfarenheter av norska aluminiumbåtar. Har tidigare beställt en 21´´ Hårek från Hemnes i Norge enligt mina specifikationer och det var ett robust och mycket sjövärdigt kvalitetsbygge.

Som jag förstått så är det här korrekt, i alla fall enligt deras installationsanvisningar. Om man inte tillför kylvatten som cirkulerar genom propellerhylsan och lagret så kommer det att gå varmt. En T-koppling från motorns kylvattenintag eller som"tugge" skriver, ett eget kylvattenintag dedikerat för propelleraxeln är rätt sätt att göra det på.

Kolla bland tillbehören hos t.ex. TK-trailer eller annan tillverkare av större båtrailers, där finns lösningen du efterfrågar 🙂

Jag var nyfiken att testa filtret på min TAMD 41P, den har vehusventilationen dragen till luftfiltret i originalutförande. Köpte ett" BT-filter" och borrade ett 7,5mm hål i centrum för att passa in slangen för vevhusventilationen. Till sommaren får man se om det gör någon skillnad, i alla fall så är filtren avsevärt billigare än de originalfilter VP saluför 🙂

Eftersom ett startbatteri bara förbrukar måttligt med ström, hög effekt under mycket kort tid för att starta en motor, så.laddas startbatteriet upp snabbt under motordrift. Men visst är det troligt att under en viss tid fram tills startbatteriet börjar bli fulladdat så laddas förbrukarbanken och startbatteriet lika mycket. När startbatteriet är fulladdat så kan det inte ta emot mer ström vilket gör att all generatorladdning går till förbrukarbanken, som i de flesta fall är den man har behov av att ladda. Men det kanske finns andra scenarion. Jag har en D250SE men vet inte vad som skiljer den från D250SA

Ja att mäta är att veta 🙂. Viktigt är att man mäter rätt saker, att t.ex. mäta vilken spänning som ligger över respektive batteribank är inget mått på hur många ampere som matas in i batterierna. Men det är inte jag som gjort mätningen, så mätningen kan föralldel vara relevant.

Jag kan ha fel, det har hänt förr. Men startbatteriet brukar väl laddas upp ganska raskt och tar sedan bara emot en marginell del av det som generatorn levererar. Efter det går väl det mesta av det som generatorn levererar via Ctek till servicebatterierna.