Gå till innehåll
tisdag 19 mars 2024

OlleJson

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    19
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

0 Neutral

Om OlleJson

  • Placering
    Kadett
  1. Menar du höger sida sett förifrån eller akterifrån?
  2. Som svar på frågan om hur man gör... Försäkra båten nu, anmäl båten som avyttrad i september. Det borde lösa ditt problem.
  3. Jag menar båt, inte skepp. Jag kollade här: http://www.transportstyrelsen.se/sv/Sjofart/Fartygsregistret-sjofartsregistret/Bat/ Det verkar lätt så länge man håller sig till en känd båttyp. Som jag förstår det är det vad Transportstyrelsen kallar nationalitetsbevis som skulle vara åtråvärt att ha med sig på långresa. Exakt vad för nytta har man av det? Någon som vet? Har också hört om intyg som utfärdas av SXK och att de inte har något formellt värde utan snarare ska ses som smörjmedel för andra staters byråkrater. Om man struntar i att regga båten i Sverige, hur ser listan på befarat trubbel ut? Någon som vet?
  4. Naturligtvis ska sjövattnet värmas upp om kylningen fungerar. Men det ska ju inte gå jättehögt upp. Så om det är säg 70-80 grader när motorn överhettar känns det som att felet är att det är för lite flöde genom sjövattensystemet. Mmm, man kan resonera i båda riktningarna vad gäller detta, jag vet inte vad som är rätt. Svårt att säga vad som förhärskar, då effektuttaget (och därmed varvtalet) är högt på motorn pumpas ju sjövattnet fortare så det borde hålla sig något så när svalt. Vilket vinner, det höga effektuttaget eller den ökande kyleffekten? Kylsystemet är troligtvis rejält överdimensionerat då KAD300 inte överhettar med, mig veterligen, samma kylsystem men nästan dubbelt så många hk som en TMD41, det borde tala för din teori om att vattnet håller sig hyfsat svalt.
  5. Man kan tänka sig att man köper en båt på ostkusten USA eller någon annanstans utanför EU och påbörjar en långsegling därifrån, båtens papper är då i bästa fall i ordning men av utländskt snitt. Hur funkar det då ihop med skepparnes medborgarskap som är svenskt? Kan man försäkra båten? Kan man klarera in i olika länder, kommer det att krångla? Har ni något att tillföra i ämnet? Orera gärna fritt :-) (Melle, du köpte i Panama väl, har du någon erfarenhet att delge??) mvh
  6. Lever Åke Mattsson ännu? Isåfall, seglar han?
  7. Segelbo, Så sent som 2009 på båtmässan i Ellös skruvade dem iallafall teaken, det såg jag på studiebesöket i fabriken.
  8. Om sjövattnet är ordentligt varmt i slutet av slingan så är felet i den slingan och om sjövattnet är svalt så är felet förmodligen i sötvattenslingan, tänker jag. Eller har jag fel? Hmm, jag tänker tvärtom. Om det är varmt i slutet av sjövattenslingan har det tagit med sig värme ut från motorn. Dvs. värmeväxlingen har fungerat. Är det kallt är värmen kvar i motorn. Sjövattnet har liksom bara runnit igenom. Här är vad verkstadshandboken föreslår: För hög kylvätsketemperatur kan bero på: •Nedsatt genomströmmning p.g.a. igensatt sjö- vattenintag, sjkövattenfilter, värmeväxlare, ladd- luftkylare, oljekylare eller avgaskrök •Skadad eller sliten impeller •Felaktig termostat(er) •Slirande rem(mar) till cirkulationspump •Låg kylvätskenivå, luft i systemet •Felvisande temperaturmätare •Felaktigt inställd insprutningspump •Motorns kylvattenkanaler igensatta Av punkterna ovan känns remmarna som en kandidat, cirkulationspumpen är ju remdriven. Allt annat har du nog kollat.
  9. Hej linmajon, odlad teak lär väl alltid finnas eller hur tänker du nu?
  10. Är det inte enklare att kolla cirkulationspumpen nu när du ändå har skruvat bort överdelen på motorn, då skulle du ju få någon valuta för det onödiga topplyftet (hoppas jag har fel). Jag har sett vattenpumpar där axeln snurrar löst i navet på plåtskoveln, inga konstiga ljud, inga läckage. Inte jättetroligt kanske men värt att kolla. Om vattnet cirkulerar som det ska kan jag tyvärr inte inge något hopp om att du skall kunna finna några hot-spots med IR-termometern. Vattnet är i så fall lika varmt överallt. Förresten, innan toppen sätts på plats igen. Passa på att byta kopparhylsorna till spridarna så att du säkert får tätt när du ska dra fast dem. hylsorna är glödgade och kopparn hårdnar för varje gång du drar spridarna, till slut blir de hårda som glas och tätar inte i botten. Jag gissar att de är lättbytta nu och svårbytta sedan med avdragare och annat krångel. Jag hade heller inte satt tillbaka toppen utan att den är provtryct, har säkert inte med värmeproblemen att göra men när den ändå är av kan det vara skönt att veta att det är OK, sprickor syns inte för blotta ögat alla gånger. Desutom vet du om ventilerna tätar ordentligt. Hur var det, visste du om det kom bra med kylvatten ur avgasröret eller inte? (Varför i herrans namn ville mekaniker nr. 3 lyfta ur motorn? För att slippa kröka rygg?)
  11. Johan, du verkar ha fått tag på sådan där byt-allt-på-kundens-bekostnad-tills-det-funkar-mekaniker. Varför, trodde de, skulle det bli bättre av att byta topplockspackningen? Sa de det? Eventuella problem med toppen borde ha märkts i glykolen utan att lyfta av den, antingen förbrukar den glykol eller så trycker den ut kompet i kylvätskebehållaren, det borde märkas. Man tycker också att eventuell vatteninträngning i cylindrarna hade märkts utan att plocka av toppen. Hemskt att ha sådana inhyrda per timme, jag lider med dig. Vad heter verkstäderna du varit i kontakt med? Ännu konstigare med att rensa kylkanalerna, det har ju bara varit glykol i den motorn, inte kan det sätta igen i den glykolfyllda slingan? Väldigt osannolikt. Mekaniker som kommer med flaskor och burkar med magiska undergörande medel är jag skeptiskt till. Jag tror att det är något fel på den yttre slingan dvs. sjövattenslinga trots allt, när båten var vid liv, kunde du se i avgasutsläppet om det kom rikligt med vatten? Fungerar cirkulationspumpen? (I den inre slingan) mvh
  12. Värmdö motorteknik, undrar om det ligger något i detta? http://www.blocket.se/stockholm/Felrenoverad_mercruiser_454_magnum_27137351.htm?ca=15&w=3
  13. OMC använde både Cheva 305 och Ford 302 som sin 5.0. Så Hansen Marine har rätt.
  14. fördelaren akterut = cheva, förut = ford mvh
  15. Hej igen! 1) Nej, den knappen blir nog för klen. Du har säkert ett startrelä som driver solenoiden som i sin tur driver startmotorströmmen. Jag har ingen koll på hur mycket en solenoid drar i sig självt men det är nog i paritet med de 6 A som knappen tålde. Kolla hur grov kabeln är (eller var från fabrik), det ger en god fingervisning. Du bör istället sätta en knapp (som då kan vara klen) i serie med din nuvarande startknapp. I och för sig fattar nog något sånär begåvad banditer att öppna motorluckan och tjuvkoppla solenoiden med en skruvmejsel från på startmotorn. På en dieselmotor kanske det smartaste är att lägga an stoppet på något klurigt vis istället. Det blir ju inte så uppenbart om startmotorn snurrar men motorn ändå inte startar. Själv har jag glömt stoppet i urdraget läge vid mer än ett tillfälle, suck.. 2) Startmotorströmmen beror av uttaget moment, dvs. strömmen är som störst då huvudmotorn skall fås att snurra igång, och pulsar sedan i takt med att motorn komprimerar. Att den skulle öka därefter finner jag ingen teoretisk grund för. Batteriet kroknar snarare och lämnar mindre ström. Så nej, säkring skulle nog inte hjälpt. Tillbaka till yx-taktiken alltså. (Egentligen höll nog mina kablar men det var läskigt i alla fall.) Jag tycker inte man ens skall fundera på att försöka hitta sekundära nyttor med säkringar utan acceptera att de är till för att skydda mot kabelbrand och inget annat. Jag tror att kombinationen kostnad, svår dimensionering och låg sannolikhet för direkt kortslutning i startmotorkabeln gör att den utlämnas. Personbilar har ingen säkring där, inte lastbilar heller. P.S. jag har själv huvudbrytare(1-båda-2-av) den ser rejäl ut och satt där när jag köpte båten. Så länge jag inte upplever några problem får den sitta kvar. Säkring har jag dock ingen. Denna konstellation har jag haft på samtliga mina båtar, det verkar vara praxis. P.P.S Förresten, när jag tänker efter har jag redan haft problem med brytaren, den kopplade inte fram strömmen rätt som det var förra året, det var ärg på kontaktytorna som fick smärglas bort. Med så låg spänning som 12V kommer inte strömmen finna sin väg ens genom ett tunnt oxidskikt. Med lite högre spänning hade det bara hoppat igenom. Hela den här diskussionen är egentligen ett bevis för hur kasst det är med lågspänningssystem, på lastbilar pratar man om att gå upp till 48 V för att slippa de jobbigt stora strömmarna trots att man redan kör 24 V. mvh
×
×
  • Skapa nytt...