Gå till innehåll
onsdag 24 april 2024

SteX

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    94
  • Gick med

  • Besökte senast

Forum Inlägg postade av SteX


  1. Varit många gånger vid Birka, men det var några år sedan sist.

    Det som brukar inträffa är att de stora fartygen som går i farleden skapar kraftigt svall. Detta svall kommer med kanske 30 - 45 min fördröjning in till bryggan. Har man bara ordentligt med plats mellan båtens för och bryggan i kombination med bra ankarfäste så brukar det gå bra även på de yttre platserna.

     


  2. jag körde tidigare med en gul 0,75 mm2 kabel från Biltema mellan min fd ST2000+ och S100 basstation för fjärrkontroll. På ST2000+ kontakten är det en liten skruvanslutning. Fungerade perfekt.

    Körde senare samma fjärr med samma kabel även till en Raymarine ST4000. Vill minnas att jag skaffade lite mindre kabelskor för inkopplingen i ST4000. Finns på Kjell & Co.

     

    Numera är min fjärrkontroll kopplad till en Raymarine Evolution 100, men då krävs en konverter till STNG, men det är ju en modernare autopilot.


  3. Jag kör OpenCPN på en Androidplatta (Sony Xperia Z4) den är ljusstark, vattentät och lätt att plocka undan och använda till annat fungerar otroligt bra tar emot alla båtdata via WiFi från mitt NX2 system. Det brukar fungera flera timmar innan jag behöver koppla in laddning.

     

    Har även en PC vid navbordet där jag kör div programvaror, bla OpenCPN. På min navdator brukar jag köra OpenCPN bara för att få översikt och sen kör jag ett annat avancerat program med C-Map som även innehåller alla Hydrographicas kort.

    Har dessutom nästan alltid papperskort i sittbrunnen. Har ingen bra plats att montera plotter

     


  4. För oss som använder OpenCPN finns snart Sjöfartsverkets ENC vektorkort tillgängliga. Kravet är att minst 150 gör ett förköp så att man kan teckna kontrakt med sjöfartsverket.

    OpenCPN kan bla. köras på Android (mobil, platta) och Windows PC. Läs mer här:

     

    http://www.vastkustkretsen.se/Batteknik/Navigation

    http://pakryss.se/crowdfunding-for-svenska-digitala-sjokort/

     

    http://o-charts.org/shop/index.php?id_category=11&controller=category&id_lang=4

     

    Jag hoppas att man kommer upp i 150 betalande innan juni 15.


  5. Tack för svar.

    Har nu fått besked från Raymarin att de har exakt samma problem i sitt testutrustning. De hade redan fått samma felanmälan från minst en annan användare.

    Mycket bra att Raymarine faktiskt testar med en Garmin GND-10. Ett stort pluspoäng till Raymarine som faktiskt testar hur autopilotens P70s enhet kommunicerar via N2K med Garmin GND-10 :).

    Eftersom de kan återskapa felet borde det ju gå att göra en buggrättning i programvaran.

     

     


  6. Har kopplat ihop mitt Nexus NX2 system med en Garmin GND-10 till NMEA 2000. Nu vill jag att min nyinköpta Raymarine Evolution autopilot ska kommunicera med GND-10. Har även en MiniPlex 3 (multiplexer/router) och en Raymarine ST1-STng Converter (för fjärrkontroll) kopplad på NMEA 2000 nätverket. Alla delar är korrekt anslutna på NMEA 2000 nätverket.

     

    Via min MiniPlex 3 kan jag se att alla enheter som är kopplade på NMEA 2000 finns tillgängliga, dvs GND-10,  autopilotdelarna (ACU-100, P70s och EV-1) och ST1-STNG Converter.

    Men när jag på mitt autopilot instrument (P70s) scannar nätverket hittas allting förutom GND-10, dvs autopiloten ser inte GND-10. När jag läser i handboken för autopiloten står det i kap 6.7 om hur man väljer Multipe data sources (MDS) och att enheterna måste vara kompatibel med MDS.

     

    Båten står på land och jag har givetvis inte kunnat göra någon kalibrering i sjön ännu, men det kan ju inte vara problemet för att hitta min GND-10.

    Tar gärna emot tips om hur en GND-10 ska upptäckas av en Raymarine Evolution autopilot.

     

     


  7. Har kollat upp lite. Typiska värden på startström när en DC-motor drar igång är tydligen  5 - 6 ggr nominella strömmen.

    Har en rättelse, min startmotor är på 700W och inte 900W.

    Strömmen blir då (om jag antar att spänningen sjunker till 10,5 V som är extremt lågt för LiFePO4) 700W/10,5V = 66,7 A, lägg en faktor 5 eller 6 så blir strömspiken 333 eller 400A.

    Borde kanske skaffa en reservsäkring på 400A om min 300A skulle lösa ut.

     


  8. det står 300 A max i dokumentationen för mina celler.

    Jag har ingen aning om hur mycket ström min startmotor drar initialt. I "normalgång" blir maximalt 85 A, initialt under några millisekunder betydligt mer. Faktorn 3,5 är vad det blir för att klara just 300A. Jag misstänker (dvs gissar) att strömmen blir i häraden det dubbla. 3.5 är bara för att påvisa att det finns god marginal. I övrigt har jag avsäkrat med 300 A bladsäkring och den höll hela säsongen.

     


  9. Min startmotor är enligt manual 900W. Om nu spänningen vid start sjunker till 10,5 V så betyder det ca 85A. Direkt så är det en hög initialström om jag lägger en faktor 3,5 blir det 300A. Det är exakt den maxström som mina celler kan ge.

    Jag är inte ett dugg orolig att min LiFePO4 cell skulle få problem att starta min MD2020.


  10. 1 timme sedan, Braempa säger:

    Javisst så långt är jag med dig. MEN, generatorn fortsätter ju att trycka på med tex 50A så det spelar det ju minimal roll att cellbalanseraren bränner bort 1.7A. Inte ens om du har 10 st balanserare på cellen = 17A så spelar det någon större roll eftersom 50-17=34A fortfarande går igenom batteriet. Eller var tar den strömmen vägen?

    Strömmen går genom alla cellerna, den försvinner inte på något sätt.

    Tänkte nog lite fel i mina tidigare inlägg, du har helt rätt i att det behövs många fler balanserare för att hantera 50 A.

    Nu var det ett drygt år sedan jag beställde mina prylar, jag tycker att jag har en lagom nivå av balanserare då det är svårt att få plats med flera i just min båt.

     


  11. 15 minuter sedan, bhemac säger:

    Ett riktigt BMS-system har fyra funktioner:

    1. Koppla bort laddningen när spänningen blir för hög (HVC).
    2. Koppla bort lasten när lasten när spänningen blir för låg (LVC)
    3. Koppla bort när temepraturen blir för hög
    4. Balansera cellerna.

    Vad är en BMS? Det finns många saker som man kan räkna in. Enligt mig kan man även räkna in generatorns laddregulator, det är den som genomför #1 att dra ner och avbryta laddningen.

    #2 fixar man med en underspänningsvakt, det finns olika fabrikat att välja på.

    #3 Jag har ingen temperaturdetektering, men jag har känt på cellerna och har inte märkt någon temperaturhöjning under laddning.

    #3 Balansering kan man göra med enklar "Cellbalanserare" som vi har diskuterat

     

    Att sätta en brytare som bryter laddningen förstör generatorn, därför måste man isåfall ha en mycket dyrt och komplicerat system som även kan styra generatorns laddning. Varför krånga till det? Mitt enkla system med standard generator, standard batteriladdare, standard solcellsregulator fungerar finfint tillsammans med mina spänningsbalanserare. Ett enkelt och robust system som dessutom inte är speciellt dyrt. Men jag har en regel att aldrig ladda när båten inte används.

     


  12. Jodå det fungerar så

    1 timme sedan, Braempa säger:

    Inte med dig där riktigt angående att dela med 4. Cellerna är ju seriekopplade så då går ju hela laddströmmen igenom varje cell. Innebär att om man vill sluta ladda en cell helt så måste väl hela laddstömmen tas om hand för den cellen?

    .

    Spänningen byggs upp individuellt per cell och balanseringsenheterna detekterar enbart spänning och inte ström. De börjar vid ca 3,55 V och har max "förbränning" från 3,65V.

     

    Om du har 3.65 V i 4 celler så "bränner" 4 balanserare 1,7 A var, dvs totalt 6,8 A kan en uppsättning balanserare hantera.

    Om du enbart har en st cell som har 3,65 V och de andra ligger på säg 3,0 V då laddas de "låga" cellerna men den "höga" cellen med 3,65 V bränner bort 1,7 A.Har man då en laddare som ger 6,8 A kommer alla celler att lägga sig på 3,65 V efter ett tag. De 4 cellerna kommer att landa på 3,65 V. Den obalans som finns gör att de nåt 3,65 V olika snabbt. När man kopplar bort laddaren fortsätter balanserarna att jobba tills det är ca 3,55 V per cell, dessutom sjunker spänningen till vilospänningen kring 3,31 - 3,32 V per cell (ca 13,2 - 13,3 V på batterinivå).


  13. 1 minut sedan, Braempa säger:

    Om jag fattar rätt så skulle man för exvis en 50A generator behöva ha 25 st CMB-kort per cell att vara säker (om varje kort kan avleda 2A).

     

    Att bara använda generatorns reglering samt CBM (små cellbalanserare) låter för mig som att det säkert går bra så länge alla cellerna är i någorlunda balans. Men skulle en cell av någon anledning bli full tillräckligt mycket innan övriga så att generatorn ändå fortsätter ladda, ja då säger det poff i den cellen.

    Just de kretsar vi diskuterar kan hantera upp till 1,7 A per balanserare. I ditt fall med laddströmm på 50 A delas av 4 celler, dvs varje cell måste ha balanserare som kan hantera 50/4 = 12,5 A dvs 7,4 st så då behövs 8 st per cell = 32 st.

     

    Generatorn kan enbart mäta de seriekopplade cellernas gemensamma spänning och reglerar på den gemensamma totala cellspänningen. Helt korrekt tänkt att det säger "poff" om man får stor obalans mellan cellerna. Som tur är verkar det som om de flesta generatorer faktiskt börjar bromsa in laddningen strax innan max batterispänning, sen är det en aning spänningsfall i kablarna så min generator laddar ju till ca 14.33 V, men innan den når den spänningen sjunker laddströmmen så i realiteten behöver man inte dimensionera för att hantera all ström. Jag klarar mig hyffsat med 16 st kretsar till min 60 A generator.

     


  14. 7 timmar sedan, Lintott säger:

    Nu börjar jag förstå varför en för liten BMS riskerar att förstöra batterierna.

    Exakt, se mitt resonemang tidigare. Men för att kunna hantera all laddström behövs det mycket stora system med resistorer och all energi måste kunna hanteras.

     

    Jag har ju en cell som ibland får en liten aning obalans, därför jag jag funderat på att komplettera med ytterligare 4 LifePO4 celler och para ihop dem två och två och få ett 200 Ah 12V batteri. Genom att para ihop en "svag" cell med en "stark" cell så motverkar de obalans med varandra. Jag parallell kopplar cellerna två och två isåfall. Det är bättre än att bygga 2 st separata batterier.

     

    Cellerna har alltid en aning obalans hur mycket man än balanserar dem på maxspänning eller minspänning.


  15.  

    1 timme sedan, macsolve säger:

     

    Jag har tittat på dessa men förstår inte hur de används. Parallellkopplar man den med respektive cell?

    Och hur dimensionerade du så att du kom du fram 4 st per cell?

    Principen är att man sätter kopplar + och minus på varje balanserare per cell se min lilla skiss som visar principen.  Jag lade ingen större tankemöda på hur jag dimensionerade. Började med 2 st per cell (totalt 8 st) men insåg att om det är kanske lite klent om jag får obalans i mina celler när generatorn laddar.  När jag köpte kretsarna visste jag inte hur mycket ström min generator skulle kunna ge mer än att max är kring 60 A. Jag trodde att det skulle hamna kring 30 - 35 A, men i verkligheten ger ju generatorn 45 A. Jag visste att andra användare kör rakt av utan balansering och de har inga problem med sina installationer.

     

    En korrekt dimensionering ifall man får obalans är att 1/4 av max laddströmmen ska man kunna hantera per cell. Normalt är att min generator börjar med ca 60A som sen sjunker ner och stabiliseras på 45 A. Dessa 45 A delas av 4 celler, dvs korrekt dimensionering för min båt skulle vara att bränna bort 11,25 A per cell. För att klara den strömmen behöver jag 7 st balanseringskretsar per cell. Vilket betyder 4x7= 28 kretsar totalt. Vill man kunna hantera 60 A som delas mellan  celler  måste man bränna bort 15 A per cell, dvs man behöver 9 st balanserare per cell (4*9 = 36 st).

     

    Det slutade med en sk ingenjörsmässig bedömning, jag bestämde mig för att jag har tillräckligt mycket med 4 st per cell.

     

    När LiFePO4 cellerna blir 100% laddade sticker spänningen iväg mycket snabbt. Det har hänt två gånger under sommaren att en av cellerna har fyllts lite snabbare, min cell logger har detekterat 3.7 V i en av cellerna (under typ 60 sekunder) laddningen avbryts av generatorn när övriga celler har ca 3,55 V. Man har då ca 3,7V+3,55V+3,55V+3,55V = 14,35 V. Den cell med 3.7 V ligger högt och balanseringsenheten jobbar då på att sänka spänningen.

     

    För att ytterligare få ett säkert system har jag lackat alla balanseringsenheter med kretskortspray (2 lager) så att de överlever många år i marin miljö. För att vara ännu mer säker har jag satt 40A säkringar (bladsäkringar) om nu elektroniken skulle gå sönder eller om en kabel skakar loss för att vara nästintill 100% säker på att balanserarna inte ska kortsluta cellerna.

    bild.png.13a8fd24e5e6c0fbd6df9e047c8659eb.png


  16. 1 timme sedan, bhemac säger:

    Med LiFePO4 kommer inte spänningen att sjunk nämnvärt och startmotorn kommer att ta stryk.

    Hur vet du att startmotorn tar stryk, har du någon referens till att det påståendet stämmer? Är det så att startmotorn tar stryk av LiFePO4 så är det en nyhet för mig. 

    Mina mätningar visar att spänningen i mina LiFePO4 sjunker med ca 0,7 V när jag startar motorn om jag minns rätt. Tror att jag var nere på knappt 12,5 V i startögonblicket .

     

     


  17. 1 timme sedan, Gundj säger:

    Om det går tokigt så kan en släckare behövas.

    Jag har svårt att inse varför brand är ett större problem för LiFePO4 än för blybatterier.

    Kortslut ett LiFePO4 batteri och jämför vad som händer med ett blybatteri. Ett LiFePO4 är mycket robustare och tål kortslutningen betydligt bättre än ett Bly-Syra batteri. Jag har sett tester där en kortsluten LiFePO4 cell klarar runt 10 minuters kortslutning, cellen deformeras men det blir ingen brand. Gör samma sak med ett blybatteri och det blir en smäll.

    Vilket batteri avger farliga gaser vid laddning? Jo ett Bly-Syra batteri.

    Det är så att LiFePO4 är betydligt säkrare än bly-syra batterier.

     

    Brandfaran ligger troligtvis i felaktig konstruktion av systemet. Alla batterier innehåller mycket energi vilket innebär en fara vid kortslutning. Med korrekt avsäkring, korrekt kabeldimensionering och att man ser till att inga kablar kan orsaka en kortslutning (avskavning, lossnar etc) minimerar man brandfaran. Oberoende av batterityp kan en kabel orsaka brand om den blir överbelastad.

     

    Det finns nämligen många olika typer av litiumbatterier där vissa typer har orsakat brand, men LiFePO4 anses mycket säkra.

     

     

     

     


  18. 4 minuter sedan, bhemac säger:

    Nej, den kan ge lite spänning men absolut inte fullt. Varför skulle man annars ha regleringen. Svårt att prova, man måste riva isär generatorn. OBS tändningssystemet har inget att göra med generatorn mer än att ge en liten puff för att komma igång.

    Jag hade en brytare på min förra båt där jag kunde stänga av spänningen. Jag var tvungen att stänga motorn annars fortsatte den Valeo generatorn att ladda fullt ändå.


  19. 1 minut sedan, bhemac säger:

    Om man kör så

    +  en solregulator som kopplar bort all last om spänningen blir för låg

    + ett larm när spänningen börjar bli låg

    + ett larm när spänningen börjar bli hög

    så har man en komplett anläggning till ett hyggligt pris.

     

    Är man sen pessimistisk och tror att generatorns regulator kan gå sönder (som i den engelska texten) så sätter man in ett relä som bryter generatorns fältlindning. Alternativt Sterling + ett blybatteri. Man startar på LiFePO4 och har blybatteriet som reserv.

    Varför släpa omkring på ett extra batteri bara för att starta motorn? För en kappseglare innebär det 15-20 kg bara för motorstart, för en motorstart går det åt minimalt med energi. Bättre att utnyttja all batterikapacitet. Jag hade tidigare 45 Ah för motor och 2x80 Ah förbrukning (ca 55 kg) som jag bytte till 100 Ah LiFePO4 (ca 13.5 kg). Sen tillkommer:

    - Cellbalansering (om man kör med lösa celler)

    - Batterivakt som bryter vid låg spänning

    - Övervakning, tex BMV-700 som larmar vid Kritiskt hög, hög, låg, kritiskt låg.

    - Jag har även en Cell Logger som loggar spänningen per cell och larmar på cellnivå för hög, låg delta mellan celler.

    Den som känner sig osäker kan köra med LimePowers batteri (dyrt) eller så beställer man exakt samma batteri från EV-Power för ett lägre pris och monterar själv.

    • Gilla 1

  20. 49 minuter sedan, bhemac säger:

    Alltså, ta isär  generatorn och sätt ett 3-poligt relä mellan lindningarna och dioderna så händer inget farligt.

    Naturligtvis kan man bygga om generatorn, men enligt mig är det onödigt jobb, ger inget mervärde för LiFePO4. Låt generatorn vara som den är, det kommer att fungera fint även för en Yanmar motor. Gör man en korrekt installation fungerar LiFePO4 för både Volvo Penta och Yanmar generatorer. Finns flera lyckade installationer som visar att det fungerar. Själv vet jag att det fungerar perfekt på min VP MD2020.

×
×
  • Skapa nytt...