s59746

Har du kollat att glödningen fortfarande fungerar på alla cylindrar?

Antagligen är både bultar och muttrar rostfria, ser ju hyfsade ut men har patina. I annat fall borde de vara kraftigt rostiga vid det här laget och att varvet skulle montera med lagerhållaren med rostande bult verkar inte sannolikt heller . Att vattnet försvagat dem så de spruckit är mycket osannolikt, då skulle de vara nästan bortrostade. Mer troligt sönderdragna.

Syrafast rostfritt. Men om inte bulten är rostfri så funkar det inte, då skall du byta bultarna med till rostfritt. Märkligt att de spruckit. Den yttre muttern är ju endast för att låsa den inre, har de dragits alldeles för hårt?

De flesta förgasare har separata tomgångsinställningar/munstycken så att ställa bränsle/luft på tomgång är nog inte en god ide.

Är helt på det klara med kompliciteten. Förr i tiden (vet inte hur det är nuförtiden) så räknades det mesta av vårt väder fram i ett superdatorcenter i Reading i England. Utifrån deras dataunderlag så räknade de nationella väderlekstjänsterna fram lokala prognoser. Det finns kurvor som visar en klar koppling mellan prognoslängd och Moore's lag, däremot verkar kopplingen inte lika klar mot prognosernas kvalitet. Men frågan var att 'lita på'. Det ligger i sakens natur att det inte går, trots stor datorkraft och avancerade beräkningsmodeller. Skall du ut på sjön så får man tänka själv med beroende på vad man skall göra, det bästa underlag man har är prognoserna - men de är just prognoser. Det är fortfarande svårt att sia om framtiden, även med datorer.

Min erfarenhet säger att de för det mesta (på kort sikt 1-2 dgr) har rätt i sak men oftare fel i tid när man kollar per timme.

Lita på en vädersite är "contradiction in terms" som tysken säger. Det som finns på vädersiter är sannolikt så det kan nästan vara sant men inte nödvändigtvis.

Skulle kunna vara en sjungade propeller men det brukar inte dyka upp plötsligt. Har du bytt den eller ändrat formen på något på skrovet framför propellern ? Annars kan cutlesslagret ha släppt i lagerhållaren , men det brukar låta rätt illa jämt.

Jo nyare grejor är oftast "binära" om de funkar eller inte och har digitala givare och presentation. I "medel" gamla system så är iallafall presentationen för det mesta analog. Dvs pulsgivaren likriktas för att driva ett spolinstrument på lite olika sätt. Visarinstrument (iallafall Pentas) får lite hyss när de är till åren komna i en båt. Riktigt gamla bygger (oftast) på amplitud på en halvvågs likriktad växelström som kan påverkas av det mesta som tidens tand gnager på. Det bygger på att de kopplade till generatorn på motorn, ett riktigt dåligt system som sällan visar särskilt rätt. Det är dock vanligast på bensinmotorer, dieslar brukar ha bättre (riktiga) givare.

Inte så enkelt att vajern har gått av? Kolla om det rör sig på backslaget när du manövrerar spaken.

Axeln ratten sitter på är konisk så den kan sitta ganska rejält om den är gammal. Annars är det bara muttern och kilen som håller den på plats, brickan har nog ingen betydelse. Spruta rostolja på navet i många omgångar. Ta en plastklubba eller hellre en kopparhammare och knacka rejält på axeln (se bara upp så du inte spräcker hela styrhuset eller dess infästning. Ta gärna två medhjälpare som drar ratten utåt rejält medan du knackar på axeln. Skulle det inte funka så skaffa en rejäl avdragare (räkna med att ratten går sönder) och dra av den med.

"Jag har en kompis som har båt i Mälaren. Han talar alltid om att kladda, när han målar. Är det signifikativt för människor som har båt i sötvatten!?" Snarare tvärtom, de flesta i sötvatten har helt slutat "kladda" för länge sedan. De flesta har lagt på epoxi då sötvatten ofta ger mer osmos och sedan struntat i att "kladda" mer då det helt enkelt inte behövs. Med nyare båt kan man ofta strunta i epoxin med om man inte är ambitös. Inte ens om man är ute en hel del i saltsjön och håller koll på snäcktiderna ger det några problem att tala om vad gäller påväxt. Man målar på grundkänningar i epoxin och inte mycket mer, mängden slipning på "sliparna" har minskat massor mot förritiden när 'alla' skulle ha tenn och koppar på botten bara för att man 'visste' att det var 'nödvändigt'. Troligen en fråga om generationsväxling. De sk bottenfärgerna för en insjö gör inte mer nytta än just det, ge färg!

Felaktig/ej påslagen brytare för motorkretsen? Mät om du har spänning på utsidan av denna brytare. Alt. kolla om du har en huvudsäkring för motorkretsen som gått (men ta reda på felet isf.).

Har du prövat att ändra tomgångsvarv lite? Eller behöver du varvtal under 900 rpm för drift? Annars kan du kanske kan klara dig med att ändra tomgångsvarv. Hade liknande problem på en motor som började skaka kraftigt ibland på tomgång. Det visade sig att när batterierna var tomma och generatorn belastade motorn på tomgång hamnade motorn på ett kritiskt 'skakande' varvtal. Höjde tomgång med 30-40 rpm och vips var symptomen borta. Har man tur så räcker det med liten ändring för att komma ur det kritiska varvtalsområdet. Kolla bara vad som är rekommenderat (om du ökar varvtalet) för ditt backslag, man skall inte överskrida den gränsen då de slits snabbare då.

Fanastiskt! 60-70 % mindre slitage! Konstigt att Triboron kan vara så billigt, borde ju kosta mycket mer med det resultatet.

Detta har diskuterats mycket på forumet om nyttan med säkring på startmotorkretsen. En startmotor kan dra mycket stora strömmar och märkeffekten är mest att se som ett riktmärke. Med en kall, trög/trasig motor kan den dra betydligt mer och kan i princip ofta komma nära kortslutningsströmmen för den batterityp man har. Fast det är inte normalfallet, normalt drar den strömmar motsvarande märkeffekten. Men det ställer till problem om säkringen brinner av därför är det bra att ha marginaler. Det säkringen kan skydda mot är tex sönderskavd kabel mot motorblock (inte så ovanligt) eller lossnade kabelskor, men det är inget garanti och det kan fortfarande hinna bli mycket varmt. Så summa sumarum är att säkringen ställer till problem om den brinner av för lätt och den skyddar dåligt mot annat än en klockren kortslutning om den är för kraftigt dimensionerad. Troligen ger fräscha kablar till startmotor och bra skavskydd och kontakter ett bättre skydd mot brand än säkringar (obs! Gäller endast startketsen!). Fast man kan ju ha både hängsle och svångrem om man så önskar. Det första behöver inte utesluta det andra. Din 35mm kabel räcker gott för att bränna av en 200 A säkring, men det kräver god kontakt i kortslutningspunkten som kommer bli ännu varmare än vad resten av kabeln blir. Du kan sannolikt minska ner storleken, men se till att ha reservsäkringar i beredskap (tex den 200 A du har). Fö har jag sett ett ganska rejält svett kopplingskåp där damm och andra kablar legat emot en stor säkring i startkretsen som brunnit av. De bör sitta ordentligt skyddade när de är i den storleken för det blir varmt när de brinner av.

Det är bara genom att testa , ändra och testa igen som man kommer framåt! Ideer är sällan klock(rena!) direkt

En tanke bara, sätt ett litet flöte i änden på en av linorna. Tappar du den så lär ju en plastmatta sjunka, men har du ett flöte i linan så är det lätt att fiska upp den igen. Det är bara drygt 2 m djupt där och klart vatten så här års, så skulle jag råka tappa i båda ändarna ohjälpligt är det bara att krafsa med båtshaken lite. Haha! Jag är baserad i en av de större insjöarna och tänkte efter det. Skulle man tappa i nåt på mer än 20 cm djup är det helt försvunnet. Som en anekdot: När vi tog med bekanta från Gbg ut, så såg de långa ut i ansiktet när vi föreslog att vi skulle bada med kommentaren "-Badar ni i det där???". Synen på (och sikten i) badvatten skiftar

En tanke bara, sätt ett litet flöte i änden på en av linorna. Tappar du den så lär ju en plastmatta sjunka, men har du ett flöte i linan så är det lätt att fiska upp den igen.

Jag tror från empiriska studier hemma på verandan att den typen av dörrmatta och mycket vatten är ganska inkompatibla. Men det kanske är olika bindemedel i olika mattor. Hursomhelst tror jag en plastvariant håller bättre..... Tar gärna del av rapporten!

Ett skäl kan vara risken för att få glykol på fel ställe vid vinterkonservering.

Tack, skall svarva en dorn som passar så får det bli pressen. Den jag har är dock inte lika rostig så hoppas det inte blir så mycket jobb..

Gärna en beskrivning på hur du gjorde. Tror jag snart har ett liknande projekt på gång.....

Vit rök på en båtdiesel är normalt vatten där det inte skall vara. Vanligast är att avgaslimpan rostat sönder och vatten läcker in nära avgasportarna. Om topppackningen har gått så kommer glykolvattennivån sjunka i värmeväxlarens nivåkärl. Hittar du inget glykolvatten i värmeväxlaren så har den börjat läcka och du har sjövatten i motorn, då är det vanligt att toppen tar stryk. MEN om röken avtar och försvinner efter en stund ffa vid kall väder så är det normalt. Allt vatten som står i avgaslangar mm värms upp och avger ånga tills hela systemet blir genomvarmt. En annan sak som ger vit rök är om det är riktigt kallt (många minus) då blir röken från (gamla) dieslar vit och luktar paraffin, men det är mindre troligt och det märks på lukten som sagt. Fel på spridare eller insprutning brukar för mesta resultera i svart rök.

"Så la ut en liten blänkare för att se om "drevet" skulle gå.. Det blev inget som väl är.." Så agerar troll på forum, skriv det du menar i fortsättningen eller stå för det du skriver. Stämningen blir mycket trevligare då.