Gyttjedykaren

81 är sista versionen av Nimbus 26. Det är i stort sett en 2600. Invändigt är det bara stickkojen och förarplatsen som skiljer mellan de tidiga 2600 och sista 26. Gällande delaminering så kom det nya däcket på sena 79or. Känns lättast igen på att de har en ankarbox orginal i fören, samt att däcket är skrovligt istället för randigt. På de båtarna har inte jag stött på någon med svampigt däck. Kollat ganska många. MD40 motorn är kraftfull vid hamnmanövers men saknar det lilla extra för att åka fort. Min 79 gick att ligga på 11kn (topp 14-15kn) med MD40. Bra gick den egentligen upp till 7kn. Det jag skulle ägna lite extra tid att undersöka är genomföringar och då även axel och rodertätningar/lager. Sen motorns/båtens skick i allmänhet.

Gissar på 50mm2 eller 70mm2.

Hej. Sitter och tittar på trådar angående avsäkring av startbatteri till en VP 41. Men hittar inget om rekommenderad säkringsstorlek? Någon på MG som vet?

Vi åkte ca 7kn med vår för det mesta. Då gick den tyst, mjukt och billigt. (0,6l/Nm) Gick bra att ligga på upp till 9 med trimplan. Men över det tyckte vi mest att det dånade.

Vad har du för motor i nu? De flesta Nimbus 2600 såldes med en TMD 30 på 110Hk tror jag. Själv så har ja en Nimbus 26 med en MD 40 86Hk. Den är stark så det räcker i hamnområden samt för manövrar. Men lämnar lite att önska på öppnare vatten. Jag har åkt i en Nimbus 26 där man lyft i en TMD41 på tror den ligger kring 150-160 Hk. Helt rätt maskin för båten. March hamnar kring 17-18knop med en topp på strax över 20. Talade med en herre i somras som kom intuffandes i viken i en N 26:a. Han åkte första sommaren med en VP D3 på 160hk i sin. Han var mer än nöjd men menade att båten blev riktigt otrevlig att köra om han gick över 26kn. På något sätt tror jag honom. Det var lite om mina erfarenheter av olika motorer i Nimbus 26 som i mångt och mycke är samma båt som N2600. Senast ändrad av Gyttjedykaren | 28 november 2010 | 21:35

Varför vill du montera ett extra batteri i fören? Måste vara enklare att dra grövre kablar från beffintligt batteri. Då slipper du alla problem med förluster vid laddning samt en garanterad överlast av kablar. Samt att det oftast blir billigare. Och framför allt billigare i längden då det blir ett batteri mindre att byta när den dan kommer.

Något problem att få jollen tillbaka i väskan var det inte. Tog ca 10min från att jag drog ur propparna tills båten låg i sin väska. Men jag undrar fortfarande hur ni andra gör. Om man tittar i vikarna så dominerar gummijollarna som släpbåt. Så det borde vara ganska många som vinterförvaras på ett eller annat sätt. Hur mår den egentligen av att ligga nerpackad i sin väska hela långa vintern? Eller förvarar ni dom lätt upplåsta mörkt och med jämn temperatur. Och hur har ni plats för det?

Jag har åkt dom senaste åren på en olja fråm Valvoline. Mins inte vad det är för namn på den. Men det som har gjort att jag valt den är att jag kunnat köpa den på storpack (25l) vilket gjot att priset sjunkit enormt. En 25l räcker till 2 oljebyten plus en slatt som får gå i div småmotorer typ, gamla gräsklipparen som vägrar gå sönder trots krafig misshandel. Jag har hitills betalat mindre för en 25l dunk med olja än vad olja för ett byte kostar hoss lokala marinhandlaren. Så mitt tips. Köp en bra olja på storpack. Lagra det som inte går åt på rätt sätt så så räcker den till flera byten.

Jag gick och blev med en gummijolle förra helgen. Det jag undrar är hur dessa bör förvaras över vintern. Hur bra mår den egentligen av att ligga nerpackad i sin tillhörande väska? Hur gör ni andra?

Jag valde att göra på detta sättet bl.a. för att slippa problemet med strömrusning i laddkablaget. Samt att kablarna på 95mm2 var billigare än vad ett batteri av kvalitet skulle kostat mig.

Jag har sedan i våras en Weber Go-Anywhere. Klart den bästa grill jag haft i båten. Synd att den var så dyr. Ännu mer synd att jag köpt diverse billiga grillar som kaserats en efter en till ett klart högre belopp än vad denna Weber kostade.

Jag gjorde som följande. Drog tjocka kablar från bogproppellern till startbatterierna. Jag har hitills inte kört bogproppelern utan att motorn varit igång. Därav startbatterikretsen. I mitt fall blev det 95mm2 kablar då bogproppellern är på 2000W. och avståndet fram och tillbaka =9m Spänningsfallet i kablarna blir då på ca 0,5V. Helt OK tycker jag. Slipper på så vis släpa runt ytterliggare ett batteri i skärgården.

Ni som provat biltemas färg och även annan färg. Skriv gärna i vilka vatten ni ligger i. Samt hur mycket ni använder båten. Det är ganska intressanta uppgifter när olika bottenfärger diskuteras.

Hej Båfolket. Jag har sedan två säsonger en Nimbus 26 som vi är nöjda med. Det är en av de senare åsrmodelerna med aluminium kring rutorna vid doghouse. Nu är det som så att det släpper smutts från dessa aluprofiler som sedan rinner med regnvattnet ner och ger en grå yta på plasten/gelcoaten nedanför. Nu när jag är i farten och skall vaxa båten och har tvättat den skulle jag vilja försegla dessa lister på någotvis, Men jag har ingen aning om lämplig metod för detta. Det känns spontant som jag borde lägga på någon form av vax men är osäker. Någon som har en bra lösning på mitt problem?

En fundering som jag också haft. Nån som vet?

Det blev en Webasto 2000ST. Det som fick det att falla över till Webastons fördel var att min närmaste båttillbehörsbutik är service-center för Webasto men endast återförsäljare för Eberspächer. Kollade runt på priser och dom låg förhållandevis rätt i pris. Inte värt att åka genom hela stan för 50-100kr (Stockholm). Jag har också hunnit montera den nya. Måste bara säga WOW. Vilken skillnad!!! På sidan kan jag lätt säga två saker. Ljudvolym. Strömförbrukning.

Går i funderingar på att köpa en ny värmare då min befintliga krånglar igen. Det är en Eber D1L. Har tittat på Webaston och Eber D2. Dom verkar trevliga båda två. Ganska lika i pris endast några hundra lappar som skiljer. Båda skulle passa bra i min båt. Så då frågan för och emot mellan dessa två? Vad tycker forumet? Hur skulle ni resonerat i min kläder?

Jag har nu hittat dom. En sitter i värmeväxlaren på undesidan och en sitter länst ner i backslaget.

Undrar omnågon här på forumet vet var och hur många anoder det finns i denna motor MD40 med MS3 backslag. En på motorn och en i backslaget? Finns det fler? i så fall vart?

Anledningen till att jag ställde frågan var av ren nyfkenhet , efter att vi kom att prata om detta på jobbet. Och då i samband med vinterförvaring av batterierna i båten. Med en lösning med två reguatorer skull man kunna få underhållsladdning på två olika batteribankar från en solpanelen utan att behöva koppla ihop dessa. Om man tittar på t.ex. Ctek och deras produkter så rekomenderar dom en liten laddare för startabatterierna och en större för förbrukarna. Och det var det som inspirerade till diskusionen. Men som ovan nämt förmodligen så är någon form av självsvängning ett fenomen som kan uppstå. Leker man med teorin att man hade en tillräkligt kraftig kostantspänningsriktare och matade regulatorerna med, tycker jag att det borde fugera. Och det är också där jag ser problemet. Solpanelen komer inte att orka.

En solpanel två regulatorer Någon som provat? Vad kan det bli för fenomen?

Någon mer än jag som fundrat kring intervalltorkare i båten? Förr fans det intevall moduler att köpa hos biltillbehörsfirmor. Dessa produkter verkar ha försvunnit från marknaden Eller? Någon på forumet som har en bra lösning på detta?

Tack för era funderingar. I mitt fall så har jag 70mm2 kablar fram till bogpropellern. Och båda batteribankerna i aktern. Bogpopellern är kopplad direkt till förbrukningsbatterierna. Funderar på att lägga den på startsidan istället. Detta för att få den battman som sitter i båten att räkna lite mer rätt. Nu räknar den laddningen men inte urtaget som sker vid drift av bogpropellern. Det enda problem jag ser med att koppla på detta sätt är om jag manövrerat mycket med bogisen vid förtöjning. Och på så sätt dragit ur mycket ur startbatterierna. Det skulle i teorin kunna vara så att det inte finns kapaitet kvar i batterierna för motorstart. Har någon av er med bogisen kopplad till startbatterierna upplevt ett sådand prolem? Går iofs. att lösa med att ha motorn igång en stund efter förtjning.

Bör en bogpropellern vara kopplad till förbrukningsbattererna eller startbatterierna? Hur har ni eran bogis kopplad? Och hur tänkte ni när ni beslöt er för det ena eller det andra alternativet? h/G

PB har under intern haft en artikel om Flipper 700. Har för mig att det var i deceber numret.