jussi_h

Drevet i min båt är en MS25SR, för att vara exakt. Motoren är en MD2040D från 2001.

Min båt har en MD2040 med 120 (eller så) sail drive, med en 'expander' bit av ca. 10 cm med samma profil, bultad mellan nedre delen och gummitätningen. Bra lösning för en båt med djup V-bottenprofil.

Ur min web-site: Roderprofilen (av en Wasa 55, med halv skegg) Rodret hade ett betydligt tryck mot babord, såväl under segel som under motor. Roderprofilen visade sig vara starkt osymmetrisk, med en vertikal inbuktning i mitten av bb sidan. Jag fyllde bb sidan med epoxifiller och formade den med hjälp av profilmallarna, från en 505, så att rodret blev i stort sett symmetrisk. Sedan slipning, epoxiprimer och bottenfärg. För att få en riktigt bra profil, borde man ta ut rodret och laga den i verkstaden. Men även såhär var resultatet tillräckligt gott: rodertrycket är nu symmetriskt.

I mitt fall hade rodret ett betydligt tryck mot babord, såväl under segel som under motor. Roderprofilen visade sig vara starkt osymmetrisk, med en vertikal inbuktning i mitten av bb sidan, (måhända en krypande köldskada under vinterförvaringar ?)

Tiotals år tillbaka skaffade jag en Garmin GPSmap 60 , med en topograf kartamodul på köpet. Köpte en Garmin sjökort modul för den. Den var bra då för båten, och även idag för motorcykeln och eventuella vandringar i skogen mm. Men inte billig även då. Uppgraderade till en liten plotter i båten två år senare, har haft den lilla gps:en med som back-up. Men kolla dagens prispolitik för sjökortmoduler om du tänker välja Garmin.. Ifall du navigerar huvudsakligen med traditionella sjökort, kunde en vattentålig mobiltelefon vara tillräcklig för att komma tillbaka då man 'tappat spåret'.

Vad jag under åren gjort för min i en S-drive är: - byt / rengör alla zink-anoderna - montera rengjorda bladen tillbaka med rikligt av vattentålig fett och lite Loctite för skruvarna. Navet behöver ej demonteras om ej nödvändigt för byte av zinkanoden.

'Estonia Cruising Guide' rekommenderas. 50+ hamnar etc.

Jag bytte mot en Beta 10. http://www.elisanet.fi/jussi.h/newengine.htm

Mohairrullar är bästa för Coppercoat, och precis den icke-billigaste varianten. Men med tanke på att man gör något för 10...15 följande år så lönar det sig att köpa den näst-dyraste rullvarianten hos en proffs affär. Att slipa ytan öppen före sjösättning är viktig. Glömde det två år tillbaka, men aldrig mera...

Min lösning till att flytta till single line reef: http://www.elisanet.fi/jussi.h/Single%20line%20reef.htm

Har teak i min Wasa 55 av '79 årgång. Den hade en hel del läckage till distansmaterialet och även något i kabinen. Men jag gillar teakdäck funktionellt och utseende-mässigt. Tog upp ribborna, hyvlade dom ner till 6 mm och limmade tillbaka med epoxi; en beskrivning nedan. En hel del arbete, men läckaget förståss slutade. Har funkat fint nu 13 år. http://www.elisanet.fi/jussi.h/Teak_dack_revision.html

Som jämförelse av fakta: - min Wasa 55: 13,5 / 2,6 / 1,9 m, 5,6 tn. - Lansing 42: 12,5 / 2,9 / 1,75 m, 5,6 tn.

Vissa el-system för 2 / 3 batterier har huvudbrytaren i den gemensamma minus-ledningen. Om så, värt att kolla att laddarens minus är kopplad till batteri-sidan.

Vet att Marcel Wigman i Holland har åtgärdat bl.a. detta i sin Senorita Helmsman 'Golondrina' och gjorde en bra bild-serie av arbetet: https://photos.google.com/share/AF1QipNuGn5TMKToV3-jl4NIJOy35zlrQwBlhBNH_3GmmWZzxZ0WHH0oP2DBpe2QChygVA?key=cUlCMGktdTNlektoX2hzbzc1WG5ZZEFBUUxKR19B Här är två bilder: före / efter av röstjärn-problemet.

Jag var tvungen att skarva sensorkabeln vid en gasolvarnare: för att behålla funktionsgarantin frågade jag tillverkaren om detta är ok; dom sade yes. Jag gjorde skarven någorlunda fackmässigt med en lödpenna etc.

Hade samma vy i min båt efter att den förre ägaren låtit laga osmosskadan: spackel i de vita 'groparna'. Då epoxin, som varvet använt, hade börjat flaga av två år senare, var jag tvungen att skrapa bort all färg och epoxi från hela bottnet. Gelcoaten såg ut som din foto ovan. Lade dit några lager av ny epoxi och en mångårig bottenfärg. Tycker att du kan tänka osmosskadan som reparerad och kan fortsätta med normal botten(färg)project.

Jag limmade med uv-tålig Sikaflex - 5..8 mm tjock för att få flexibilitet för temperaturförändringar - med några skruvar att hålla fönsterrutan där mellan Sika hårdnar. http://www.elisanet.fi/jussi.h/Window caulking.htm

Hade detsamma problem med min MD2040/MS25SR saildrive några år tillbaka, bara det var 4 bultar som tappat/tappade gängan. Bytte till ett nummer grövre bultar och det har fungerat ok. I mitt fall undrar jag om det fanns någon plattjärn planterat i motorbädden; den grövre gängtappen gick i.a.f. in förvånansvärt lätt, liksom det bara varit glasfiber där.. Värt att inte dra bultarna åt för hårt.

En detalj som jag har varit mycket nöjd med är att revlinan hanteras från sittbrunnen. Revlinan är på plats permanent, och den kan träs på / av gennakerrullen (Facnor) då man hissar upp / stuvar bort seglet.

Jag bytte en trött MD5 till en Beta 10 åtskilliga år tillbaka. Lite jobbigt men enkelt. http://www.elisanet.fi/jussi.h/newengine.htm

"Jag antar att du med "främre tassarna för motorn" avser den del där svänghjulet sitter, alltså de bult som befinner sig längst ifrån drevets infästning i motorn?" Menar de 2 + 2 bultar som fäster de två främre vibrationsdämpare till motorbädden. Jag tycker att man kanske inte behöver skjuta motorn framåt, bara lyfta bakändan med drevet upp en del, om man delar drevet i mitten. "Misstänker att jag måste dela på drevet alldeles oavsett." Tycker ändå att det är värt att kolla med f.ex. en lokal VP verkstad, om ringen kunde träs uppåt. Man måste ta lös den bakre dämpningstassan (del nr. 5 i ritningen), dela motorn och drevet, skjuta motorn framåt en bit och stöda den där, ta lös växelvippan etc., men man sparar mödan att dela drevet som är i sig mödosamt att pyssla tillsamman igen från under båten, och ta lös och limma tillbaka täckgummiplattan där nere.

För navigering behöver du två sjökortpärmar: F - Kvarken, och G - Bottenviken. De täcker kusten från Torneå till Vasa och vidare till Kaskö, och innehåller en hel del special detaljkartor för hamnar etc. Med dom klarar du navigationen fint. https://www.karttakauppa.fi/en/chart-folios-of-sea-areas/2075/dg?openGroup=2075 Mera detaljinformation om gästhamnar, bränsle etc. finns i den sedvanliga upplagan av Hamnguiden. https://www.satamaopas.fi/

Jag lagade ett 25 år gammal teakdäck på min (plast)båt: tog upp ribborna, hyvlade dom ner till 5..6 mm tjocklek och limmade tillbaka med epoxi. Lagade samma gång en del fuktskador i sandwichen (lik rostskador i en stålbåt..). Det var jobbigt men enkelt och billigt, gjorde det själva i tre etapper. http://www.elisanet.fi/jussi.h/Teak_dack_revision.html

Jag rensade och behandlade klämringen - starkt förrostad - flere år tillbaka. Då jag på samma gång bytte bälgen så delade jag drevet i mitten under processen men lämnade övre delen kopplad med motorn. Drevet har plats i sidorna för några 10..12mm bultar som stöd för den tiden då bakre motor/drevfästet var löst; några bitar 2x4" fungerade som tillfällig stöd där. Om jag kommer ihåg rätt so öppnade jag nedre bultarna av de främre tassarna för motorn några varv (bultarna som fäster tassarna till motorbädden) men lämnade muttrarna i plats för säkerhets skull. Jag vet inte om det går att ta klämringen upp och ut, om drevet är separerad från motorn, i stället för att dela drevet i mitten - kanske har klämringen plats att trä den ut på så sättet ? Det låter betydligt enklare men i såfall skall drevet vid den 'kritiska tidpunkten' stödas från underifrån på något sätt. Samtidigt var jag tvungen att göra en del nya ett nummer grövre gängor i motorbädden och byta några av klämringens / bälgens bultar till grövre då några av de ursprungliga gängorna i motorbäddens glasfiber var 'släta'; motsv. bulthål i klämringen skall också bli borrade upp där.